Etikettarkiv: antiken

Vounihuvudet på Medelhavsmuseet – en cypriotisk Afrodite?

Vounihuvudet. Foto: Ove Kaneberg, SMVK Medelhavsmuseet.

På Medelhavsmuseet finns i utställningen om Cypern ett arkaiskt skulpturhuvud kallat ”Vounihuvudet”. Det har lite androgyna drag men tolkas oftast som feminint. I en cypriotisk katalog hittade jag förslaget, av A. Hermary, att det är en cypriotisk Afrodite och jag tänkte för många år sedan skriva min uppsats i antiken om det, men det blev aldrig av. Nu går jag kursen igen och funderade återigen på om jag skulle skriva om detta, men jag vet inte om det är intressant?

Syftet skulle i så fall vara att undersöka om huvudet från Vouni på Cypern föreställer gudinnan Afrodite. Några frågeställningar skulle kunna vara:

–          Föreställer det så kallade Vounihuvudet i Medelhavsmuseets samlingar en arkaisk Afrodite?

– Vilka skulpturelement finns bevarat på huvudet och hur förhåller de sig till Afrodite?

–          Finns det andra kopplingar till Afrodite i palatset i Vouni?

–          Finns det skulpturer från samma tid som tolkats som avbildningar av Afrodite?

–          Hur förhåller sig huvudet till andra arkaiska skulpturhuvuden?

Jag vill så gärna veta om det håller och skriva om det och samtidigt tar det emot eftersom Medelhavsmuseet inte verkar tycka att det är Afrodite.

Utställd på Liljevalchs 1933. Foto: John Lindros.

Vounihuvudet

Huvudet hittades när svenska arkeologer grävde ut ett palats i Vouni på nordöstra delen av Cypern och huvudet är en del av samlingarna sedan 1928.

Huvudet är tillverkat i mjuk kalksten tolkat som föreställande en kvinna. Det är daterat till arkaisk cypro-grekisk stil, ca 520–480 f.Kr. Huvudet är 28 cm högt och 16 cm brett och är i naturlig människostorlek. Kroppen saknas. Ett fragment som matchar huvudets kalathos finns i en liten låda i förvaringsrum 1, låda B:2:11 (V.s.n.030). Flisa 3.

Så här står det i samlingsdatabasen:

“Head belonging to a lifesize statue. Softly triangular head with slightly smiling mouth following the curve of the chin. Rather thin, rounded lips. Ridged eyebrows, lancet-shaped eyes with long tearducts, slightly tilted towards the nose. Long, slender, pointed nose with flaring, carved nostrils. High cheekbones. Smooth, vertical brow. Wearing high diadem/kalathos with dancing figures alternating with double rosettes (one on top of the other). The figures have bent knees, with legs depicted in profile and torso en face, arms stretched upwards, with joining hands; wearing knee-long tunics with belts. Below the kalathos is one row of kymation ornament, and one row of spiral hair-curls. In front of each ear is a thick twisted curl with upturned end. A mass of wavy hair at back of head. Large earrings with pendants. Traces of necklaces.” Carlotta, Medelhavsmuseet, 20210306.

I Medelhavsmuseets samlingar finns även V.309, som är ett liknande huvud funnet i Vouni.

Afrodite på Cypern

Afrodite har en lång koppling till Cypern och hon är mer påklädd än i tex Grekland. Senare blir hon Venus i Rom och ses nästan enbart som en kärleksgudinna. Men på Cypern kan hon vara stadens gudinna och ha en stad på huvudet.

Det har genom årtusenden funnit en sorts modersgudinna på Cypern ö, sedan stenåldern, och med tiden kommer en östlig gudinna in som kommer att bli den grekiska gudinnan Afrodite.

Afrodite klev enligt myten upp ur havet, där hon fötts, på Cypern i Paolos vid Petra tou Romiou. Där ligger en helgedom till henne. På Medelhavsmuseet finns en guldringar med en avbildad sten som kan vara en bild av en helig Afroditesten.

Ett av Afrodites namn är just Kypria, med lite olika varianter, efter kopparön hon klev upp på. Cypern är känd för sin koppar. Det är från Homeros på 8-700 -talet f.Kr.

I Mindre Asien var hon redan då känd som gudinnan på Cypern med helgedomen i Paphos, men hennnes kult tog inte fart på det grekiska fastlandet förrän på 600-talet f.Kr.

Hesiodos, en poet från Thebe som skrev på 7-600-talet f.Kr. berättade att Afrodite föddes strax efter världens skapelse. Gaia, jorden, blev gravid med Uranus, himlen. Gaia, som var sur på Uranus för att han gjort henne gravid med en massa barn fick hjälp av sin som Kronos, inne i magen, att klippa av pappas genitalier som då föll ned i havet. Från dessa skapades Afrodite i havet skum… och vågorna tog henne först till ön Cythera och sedan vidare till Cypern.

Jacqueline Karageorgis skriver fint om allt med Afrodite och Cypern på en hemsida 🙂 se lästips!

Så jag vet inte vad jag kan tillföra, samt att jag även redan håller med om att det är Afrodite. Men jag ska fylla på med lite info när jag fått tag i lite mer litteratur ❤️ Så det blir nog inte en uppsats, men väl ett lite längre blogginlägg såsmåningom.

Kram

Lästips

Karageorghis, V. et al. 2003. The Cyprus collections in the Medelhavsmuseet. Nicosia. Katalog nr.  284.

Göransson, K. och Kaneberg, O. 2013. Medelhavsmuseet: föremål i urval. Världskulturmuseerna Medelhavet, Stockholm. ISBN 9189242203.

Carlotta, Världskulturmuseerna, Medelhavsmuseet. Besökt 20210301.

Artikel om Afrodite på Cypern

Jacqueline Karageorghis 2015. “Aphrodite, Goddess of Cyprus”, in the website: Kyprios Character. History, Archaeology & Numismatics of Ancient Cyprus: kyprioscharacter.eie.gr/en/t/AH. Besökt 20210306

Epiktetos och hans pedagogik, del 1

Nu när jag läser klart kursen i Antiken på Stockholms universitet så fick vi en rolig falluppgift att skriva som grupparbete. Jag skrev bland annat om den stoiska filosofen Epiktetos och hans stoiska skola i Nicopolis. Nu har vi lämnat in och redovisat så jag tänkte dela med mig Epiktetos och hans pedagogik, för jag tyckte det var så intressant och jag kände inte till honom så väl tidigare. Så var beredda på mycket text ä en om jag kortat ned den 🙂

Epiktetos. Bild hittad på https://litterarahandelser.com/2014/04/22/handbok-i-livets-konst/

Vi fick ett fall som handlade om fiktiv en ung, rik man från Ionien i Grekland som levde under Kejsar Hadrianus tid som Kejsare i det romerska imperiet på 100-talet evt (efter vår tideräkning) (Historia Augusta, Hadrian). Under en ettårig resa till olika klassiska grekiska platser som Aten, Sparta och Delos, skulle han, tillsammans med sin kusin, besöka Epiktetos stoiska skola i Nicopolis som endel av den bästa utbildningen för tiden. En som gjorde en liknande resa under nästan samma tid, och skrev om den, var Pausanias (Pausanias (1918)).

Så vem var Epiktetos och vilket vis skulle Aristokrates få en del av den ”bästa utbildningen” hos Epiktetos under tre månader? Vad kunde de lära sig hos honom och vad var hans pedagogik?

Epiktetos var en filosof av den stoiska skolan (Boardman 1991, s. 421ff), med framför allt Socrates som förebild och hans lära byggde på de den stoiska skola som grundades under 200 talet f. Kr. i Aten. För Epiktetos var det viktigt hur filosofin kan omsättas i praktik i livet, för att leva med förstånd, samtidigt som människan ses som en del av den gudomliga naturen och sitt öde – i en kosmisk plan. Epiktetos var en frigiven romersk slav som föddes någon gång mellan 50–60 e. Kr. i Hierapolis, en stor grek-romersk stad, längs den romerska vägen från Ephesus till Rom. Han köptes av Kejsar Neros sekreterare Epaphroditus, som senare även jobbade för Domitinanus. Epiktetos fick gå i filosofiskola i Rom hos Musonius Rufus, och blev senare, tillsammans med alla filosofer under Kejsar Dimitianus, bannlyst från Rom 95 e.Kr. Epiktetos valde då att slå sig ned i det administrativa centret Nicopolis i Grekland, som var en modern stad där deltagande vid en stoisk skola kunde göra det lätt för elever att stanna vid kusten och hitta boende och Epiktetos levde på vad eleverna betalade honom (Long 2003, s. 10, 22; Boardman med flera 1995, s. 298 ff.). 

Epiktetos lära finns bevarat i två texter av hans elev Arrianos: Discourses, efter anteckningar, hypomnêmata, skrivna under Epiktetos filosofilektioner, samt Arrianos nedkokade version av Epiktetos lära i Enchiridion, en s.k. Manual för livet. Arrianos studerade för Epiktetos under Kejsar Trajanus tid (Long 2003, s. 38 ff.). 

Den bästa utbildningen och valet av Epiktetos skola

Nicopolis ligger på västkusten nära sjöresande. Karta wikimedia, Lencer CC BY-SA 3.0

Under Epiktetos tid fanns andra även filosofiska skolor att välja mellan, som den Skeptiska, den Platonistiska och den Epikureiska (Long 2003, s. 15; Broadman mfl.. 1995, s. 288ff). Så varför valde “Aristokrates” just Epiktetos skola och inte Akademin i Aten. Long har en förklaring till detta och menar att kanske valde elever Epiktetos skola för att han gjort sig ett namn som en hängiven lärare, som även ska ha besökts av Kejsar Hadrianus, och till skillnad från de andra filosofiska skolorna, som även de sökte vägen till ett bra liv, så var Epiktetos lära detaljerad gällande det praktiskt med filosofin, i hur “det bra livet” skulle vara. Kanske tilltalades de av bilden som Stoikerna hade på världen och människans natur. Både svåra situationer och bra situationer kan vara svåra att hantera och det är hur vi praktisk kan förhålla oss till detta som Epiktetos lärde ut, att inte identifiera sig med kroppen utan att söka frihet i sinnet (Long 2003, s. 11, 18, 24). Hans, eller snarare Stoicismens, antites var den Epikureiska filosofin vars mål var ἡδονή/hēdonē/pleasure/nöje, där stoikernas mål var ἀρετή/arete/virtue/dygd (Long 2003, s. 29; Boardman med flera 1991, s. 428f). 

Epiktetos pedagogiska stil 

De som kom till Epiktetos skola hade förmodligen i de flesta fall redan fått en grundlig formell utbildning, ofta av en köpt pedagog (se nedan), i historia och filosofi samt även kunskap om de andra filosofiska inriktningarna. På Epiktetos skola var det inte enbart dialoglektioner, utan eleverna fick även andra uppgifter; som att studera klassiska stoiska texter, skrivövningar i logik, läsuppgifter att tolka och presentera i klassen och gruppdiskussioner (lite som vi gör nu i och med denna uppgift) (Long 2003, s. 44). Epiktetos ansåg att hans jobb som filosof, vara att identifiera sina studenters mentala och moraliska svagheter (Long 2003, s. 52).

Epiktetos. Bild: public domain.

Tala först av allt om för dig själv vilken sorts man du vill vara; fortsätt sedan med det du gör (Epiktetos 3.23.1).

Epiktetos använder retorik, men inte retorik för retorikens skull. Det viktigaste var innehållet, inte att påverka någon annan med snygg/skicklig retorik (Long. 2003. s. 49). Epiktetos tanke med dialoglektionerna var att utmana tänkandet hos sina elever genom att använda frågor och påståenden som – tycker du inte att…? – lära dem resonera, i Socrates stil, och att på så vis visa elevens tankemönster och belysa var felandet i tankesättet fanns och att i stället med förståndet förstå vägen till lycka. Filosofin skulle ge möjlighet till mental frihet, individuellt ansvar, självägande, självbestämmande och integritet (Long 2003, s. 30, 33, 51). En sorts mindfulness i nuet men med förståndet där du lär dig att tänka själv och äga dina svar och att möta livet svårigheter oavsett vad de är för just din plats i livet. 

Epiktetos pedagogiska stil, beskriver Long, som en blandning av svart humor, överdrivenhet, argumentation, logik, etik, exempel från grekisk mytologi och ohämmad dialog ofta grundat i erfarenhet (Long 2003: kap. 1). Long tar även fasta på Epiktetos publik som var unga studenter, sannolikt mellan 18–25 år (Long 2003, s. 42f). Epiktetos själv nämner tre, för honom, viktiga pedagogiska grepp:

1. Protreptic (προτρεπτικὸς)/ exhortation: uppmaning, som referera till de “frågor-och-svarsdialogerna” som Epiktetos använder sig av. Kanske även vikten av att lyssna kommer in här.

2. Elenctic (ἐλεγκτικός)/refutation: möjligen överbevisande eller utfrågning/förhör dvs.igen frågor -och svars-metodiken där en person som har en uppfattning utmanas i sin uppfattning av vad han tror är rätt och där personen sedan ser sitt fel och ändrar sin uppfattning.

3. Didactic (or doctrinal) (διδασκαλικός)/instruction: undervisning, läran om undervisning, handledning, manual eller vägledning (Long 2003, s. 53ff; LCL 128:182-183: Epiktetos 3.23.33).

De här begreppen vore det roligt att studera vidare och att jämföra med andra filosofers och antika lärares pedagogik.

Drömmen om en egen resa

Det fanns det massor med mer kul att skriva om men jag kunde inte skriva mer inom uppgiften än om just pedagogikdelen. Har nog kanske även klämt ihop lite för mycket. Men intressant var det. Och en sak jag skulle vilja göra, när vi förhoppningsvis kan resa igen i framtiden är att, som så många antikintresserade före mig, resa runt i Grekland med Pausanias bok i handen. Synd bara att det inte går att gå i skola hos Epiktetos längre, men hade det gått så hade jag behövt klä it mig till ung man 👦

Del 2 kommer handla lite mer om kläder 🙂

Kram

Lästips:

Tyvärr kräver länkarna förmodligen ett universitetskonto.

Boardman, J., Griffin, J. och Murray, O., 1995. The Roman World. Oxford University Press.

Boardman, J., Griffin, J. och Murray, O., 1991. The Oxford History of Greece and the Hellenistic World. Oxford University Press.

Epictetus (1925). Discourses, Books 1-2. Translated by W. A. Oldfather. Loeb Classical Library 131. Cambridge, MA: Harvard University Press. https://www-loebclassics-com.ezp.sub.su.se/view/LCL131/1925/volume.xml Besökt 20210224.

Epictetus, (1928). Discourses, Books 3-4. Fragments. The Encheiridion. Translated by W. A. Oldfather. Loeb Classical Library 218. Cambridge, MA: Harvard University Press. https://www-loebclassics-com.ezp.sub.su.se/view/LCL218/1928/volume.xml DOI: 10.4159/DLCL.epictetus-discourses.1925. Besökt 20210224.

Historia Augusta (1921), Volume I: Hadrian. Aelius. Antoninus Pius. Marcus Aurelius. L. Verus. Avidius Cassius. Commodus. Pertinax. Didius Julianus. Septimius Severus. Pescennius Niger. Clodius Albinus. Translated by David Magie. Loeb Classical Library 139. Cambridge, MA: Harvard University Press. https://www-loebclassics-com.ezp.sub.su.se/view/historia_augusta_hadrian/1921/pb_LCL139.3.xml?rskey=b22du7&result=1 Besökt 20210224.

Long, A.A. Epictetus: A Stoic and Socratic Guide to Life. Oxford university press 2003. ISBN: 9780199245567 https://oxford-universitypressscholarship-com.ezp.sub.su.se//mobile/view/10.1093/0199245568.001.0001/acprof-9780199245567 Besökt 20210225.

Pausanias. Description of Greece, Volume I: Books 1-2 (Attica and Corinth). Translated by W. H. S. Jones. Loeb Classical Library 93. Cambridge, MA: Harvard University Press, 1918. https://www-loebclassics-com.ezp.sub.su.se/view/pausanias-description_greece/1918/pb_LCL093.3.xml?rskey=vETKax&result=1 Besökt 20210301. DOI: 10.4159/DLCL.pausanias-description_greece.1918

Blogg

Handbok i livets konst, 2014. Litterära händelser, https://litterarahandelser.com/2014/04/22/handbok-i-livets-konst/

Ikoner från Bysantinska museet i Athen

När jag var i Athen i höstas så gick vi på det Bysantinska museet – The Byzantine and Christian museum. Det blev en lång och trevlig promenad dit och väl där så var museet gigantiskt. Det tog aldrig slut! Men så länge jag orkade vara med på guideturen så fick jag se några fantastiska ikoner ❤️ Jag kom mig aldrig för att skriva då men nu dök ett foto upp i telefonen 🙂 som för att påminna mig.

När jag var i Egypten samlade jag på stenar med ”Guds öga” och här fanns en ikon som påminnde mig om dem.

Det var många ikoner i ett stort rum. Hela musset låg under markytan och var utgrävt under en villa.

Damen i bild var mycket noga med att vi inte skulle gå för nära.
Den här ikonen är nog bland det vackraste jag sett.

”Virgin of tenderness” från Triglia, Sankt Basileios kyrka, slutet av 1200-talet. Det är ett arbete från Konstantinopel. Ikonen kom med kristna till Athen när de bytte folk med Turkiet (om jag förstod det rätt) – muslimer mot kristna, för inte så länge sedan.

Närbild och sådan ömhet.
Jesus små fossingar.

Jag tycker mosaiker är så fint och jag har inte sett en ikonmosaik förut. Jag är ju inte kristen, men jag tycker konsten är så fin och jag tycker om den antika iden om den gudomliga modern och sonen. Det är en så gammal religiös föreställning.

Baksidan med kors visar många hundra år av dyrkan.

En väldigt olik ikon men fin den med i sin märkliga form. Glömde fotografera bildtexten.

En annan spännande sak på museet var alla romerska guldmynt, samma som hittats här på Helgö. Ska försöka skriva om dom så småningom.

Kram

Länktips: https://www.byzantinemuseum.gr/en/

Akropolisklippan i Aten

Akropolisklippan är klippan mitt i ett stort öppet område. Den magiska klippan med färskvattenkällor, som höjer sig upp, även idag, ur Atens 5 miljonersbosättning. Jag tänker på de antika Mexicanska städerna med de konstgjorda tempelfundamenten Tenochtitlan och Monte Alban. Världens mittpunkter. Även Birka kan passa in i det tänket – Ön mitt i det största öppna vattnet i Mälaren. Ett berg som kommit upp efter ett meteoritnedslag. Den heliga mitten i ett stort öppet område.

Så varning för mängder med foton igen.

Jag anade den redan första kvällen i Aten då gatan jag bodde på var rakt upp mot Akropolis. Det kändes magiskt att äntligen vara där.

Jag hade inte förstått hur stor klippan var! Syns knappt här dock 🙂

Så tog sats på söndagen när jag var själv kvar och gick till Akropolis. Ett litet tips är att första söndagen i varje månad är det gratis att gå in.

Helgedomen för Dionysos Eleutherus och även Dionysosteaterna bygdes på den södra sidan, sidan jag gick in på, på 500-talet och här föddes den grekiska teatern ?

Helgedomen.

Teatern. Tänk att det spelades de första pjäserna här. Även om just jag inte är så jätteförtjust i teater ?

En kubbstol i sten! Tänk om det var här vikingarna var och blev inspirerade till att göra stolar i trä :)Så fascinerande att man kan gå omkring mitt i antiken! På den faktiska fornlämningen!!!

Restaurerad minnesskulptur av Menander som skrev över 100 komedier på 300-talet. Originalet var i brons men romarna tyckte så mycket om hans pjäser att det gjorts flera kopior som använts som förlaga. Han dog när han var 51 år och simmade i Pireushamnen.

Jag promenerade vidare uppåt till och kom Asklepioshelgedomen byggd 420/419 f. Kr.

Hit kunde man gå och sova över och drömma om guden och bli helad. Området har blivit ombyggt flera gånger.

Byggnadsdelar stod här och där.

Och samlade bitar av trasiga delar.

Tänk om vi hade så här mycket kvar av ett hedniskt tempel i Sverige. En vattenkälla hade byggts in. Det är mäktigt att klippan är precis bakom.

Det här var intressant! Här fanns stora bronsgjutargropar där de antika skulpturerna göts!

Delar av fyra gropar har grävts ut och forskarna tror att här även var platsen för Phidias stora Athenaskulptur.

Det var väldigt fina och informativa skyltar längs vägen. Även om jag skulle velat ha med mig en privat guide.

Tjuvlyssnade lite på en guide som pratade om gångar i klippan och gamla gravar.

Ingången till toppen var redan full med folk från hela världen.

Det är som obegripligt att det är möjligt att gå under Propylaia byggd 437-432 f. Kr. under Perikles tid. Bygget stoppades upp av de Peloponesiska kriget. Det var vakter överallt.

Och där stod det… Parthenon! Eller om det är templet intill med alla jungfrur som är det egentliga Pathenon, vilket jag nyss läste en atikel om, men som nu kallas Erechtheion.

Erechtheion, i jonisk stil, med jungfrurna, korai, Caryatiderna (nu kopior), har namn efter en mytisk kung av Athen. Den ska ha blivit klar 406 f. Kr. eftrr fler avbrott för krig. I en sektion av byggnaden ska den lilla träskulptiren av Athena polias, xoanon, ha förvarats.

Här framför har ett ännu äldre, arkaiskt, doriskt, Athenatempel stått som innehöll (en annan?) den träskulptur som Athearna offrade en peplos till under de Panathenska spelen. Innan ska det ha stått ett tempel från geometriskt tid här och dessförinnan fanns här uppe ett mykenskt palats. Det finns två pelarbaser och en bronsdisk med Gorgon bevarad från den geometriska tiden.

Den finns att se på Akropolismuseet och är den äldsta avbildningen av den mytiska Gorgon från 600-talet f. Kr.Så till Pathenon.

Lejonet från museet, ur vars mun det rinner vatten.

Det var så overkligt, på flera sätt, att jag var där äntligen. Jag var ju lite utmattad redan innan jag åkte till Athen, och jag hade lycktas ta mig igenom föredrag och mingel och haft trevligt. Och så nu på söndagen, innan jag skulle hem, så var jag här uppe bland alla turister. Ser ni hästen i hörnet?

Jag zoomade så det blev lite grynigt.

Glad att jag inte var där mitt i juli för det fanns inte mycket skugga… Men det fanns en liten vattenstation i allafall.

Fin idé att klä upp sig ?

Intill låg högar med sorterade kapitäl ? formen avslöjar var det är för sorts kapitäl – kan du skriva ett D, blir det ett Doriskt kapitäl, ett J blir det ett Joniskt kapitäl och ett K, ett korintiskt kapitäl ?

Jag avslutade med att få lite svindel. Här nere ser ni teatern igen.

Jag gick tillbaka till hotellet, packade och flög sen hem igen. Märkligt att man inte får svindel från plygplan!

Minst sagt overkligt att vara hemma i lilla stugan igen lite senare samma dag… efter ett riktigt äventyr!

Kram och glad att ni följt med på en tur upp på Akropolis.

Lästips:

https://www.telegraph.co.uk/news/2019/12/17/greeces-parthenon-temple-has-had-wrong-name-centuries-new-research/?WT.mc_id=tmg_share_fb

Akropolismuseet i Aten

En lunch blev lite längre så jag och Thomas Lindqvist gick till Akropolismuseet. Det kostade 5euro och det var metalldetektorer och spärrar för att ta sig in.

Men väl inne var det rymligt och flott!

Entrévägen upp är kantad av mindre föremål och man kan se genom glasgolvet ner på en utgrävning, vilket var lite läskigt och jag fick lätt svindel. Jag hann inte gå ner dit.

Det är ett helt kvarter som grävs ut under museet! Det är verkligen coolt gjort!Det är bosättning sedan 3500 år f. Kr. till 1100-talet. Och mer finns att läsa på museets hemsida. Jag blev lite förvånad över att germaska heruler varit där och förstört! Herulerna frpn norr… Hm. Vet att jag skrev om den i min B-uppsats…”This prosperity comes to a halt in AD 267 when the Herulians, a germanic tribe of the North, ravage the city of Athens and destroy the site.

Hekatompedospedimentet

I mitten syns en tjur som blir biten av två lejon. På vänster sida kämpar Herakles mot Triton, som är hälften människa, hälften fisk, och på höger sida är det en demon med tre kroppar som håller i vatten, eld och luft.

Tjuren har mycket färg bevarad! Efter utställningen Vita lögner på Medelhavsmuseet så är jag så förtjust i att allt var färglagt under antiken i klara, starka färger. Så dagens tema blev att titta efter färgerna 🙂

Tjurens hovar.

Herakles och Triton.

Demonen.

Athenaugglan

Det var ugglor överallt i Aten och ögon på souveninrer! Ugglan är en symbol för Athena ? 🙂 Även ugglan har färg bevarad. Tur bara jag inte blev biten av ormen…

Arkaiska hallen

I Arkaiska hallen var det fotoförbud, men det var tillåtet att fota från ”balkongen” en trappa upp. Det var massor av vakter överallt.

Det var flera föremål med färg här och de hade även satt upp en supersnygg färginstallation. Något liknande vill vi ju göra i Gotiska hallen på Historiska. Så fint!

Så vackert bronsansikte. Det blir verkligen något helt annat när du ser ögonen.

Ergastinai

Minnesstele till de unga kvinnoran, Ergastinai, som vävde peplosen, klänningen, till Athena. Daterad till år 103/102 f.Kr.

Parthenon

Parthenon byggdes 447-433 f. Kr. som en hylling till Pallas Athena för hennes beskydd av staden Aten. ”Pathenos” betyder jungfru som i ”Jungfru Athenas tempel”.

De har byggt upp templet inne i museet i rätt orientering och skala 1:1, så det är lätt att orientera sig var man är och var figurerna sitter. Dessutom ser man upp till Akropolis genom panoramafönster.

Även på den södra sidan av Parthenon sitter en bild med vävernskorna.

Skulpturbitar de inte vet ännu till vad de hör runt templet. Men främst är Zeus hand som håller en blixt.

Östra gaveln, nedre, vänstra hörnet. Med Hermes som vinner över en Gigant och Dionysos och en panter som vinner över en Gigant. ”Jätte” låter så fornnordiskt…

Runt hela utställningshallen, vid fönstren gick det att sitta! Så bra! Skulle velat gå på guidetur, men det fanns bara på fredagar.

Många av skulpturerna finns ju på Brittish museum och Athenarna vill ha dom tillbaka, men här är i allafall kopior.

Det är fint att se skulpturerna så nära.

Lejon som vattnet rinner ut ur i nordvästra hörnet.

Det är väldigt snyggt gjort!

De har skärmar som visar teknik, färg, vad allt föreställer osv.

Sydvästra hörnet med en metop med en kentaur som ser ut att vinna men som blir skadad. Se hålet i låret där ett spjut suttit. Ett riktigt konstverk!

För barn

I infodisken kunde kan låna ett kit och gör dagen med Athena.

Någon har varit kreativ med lego!

Möte med den ”gråtande gudinnan

Det är inte alla skulpturer som berör, men på väg ut från museet, efter att ha köpt pysselbok och en illustrerad Illiaden mötte jag den gråtande skulpturen!

Det är en marmorkopia från 100-talet e. Kr. Originalet var i elfenben och guld. Hon kan föreställa Afrodite.

Kram

Lästips:

https://www.theacropolismuseum.gr/en här.

Museipedagogik i Aten med favvolejonet

Har åkt till Aten för att vara med på en konferens om ”Vikingar och Medelhavet”. Jag har pratat om museipedagogik, om hur jag använder museets kopia av Pireuslejonet i skolprogrammet ”Källor, källkritik och historiebruk”.

Jag har varit jättenervös och funderat över hur jag skulle kunna berätta om det på ett bra sätt 🙂 Men nu är det gjort 🙂 och det gick okej.

Jag tackade ja och lämnade in mitt förslag och tänkte ju att jag skule få se Aten. Har inte varit här tidigare.

Bor på ett bra, centralt hotell 5 min från Akropolis ? Ska gå dit imorgon. Men igår var jag på Akropolismuseet när vi hade lite längre lunchpaus.

Neil Price höll ett inlednimgsföredrag på kvällen jag kom hit och det var bra och nytt och var ett fint exempel på vad jag kallar positiv källkritik, där man letar efter de små spåren att hänga upp historien på. Små fakta vi vet som göra att det inte bara blir ”vi vet inte säkert” om allting.

Så vi har även fått besöka de nordiska instituten här i Aten och massor av god mat!

Norska institutet har en fantastisk vy ut över Akropolis.

Akropolisklippan höjer sig över staden och man ser den från alla möjliga håll. Jag har inte förstått det tidigare!

Så jag går i Aten ?

Charlotte som bjöd in mig pratade om ”Krigare i silke” ?

Det är mycke mer som är vikingar och Medelhavet än vad som skrivits om tidigare. Bland annat om vikingar i Spanien, som är lite som en okänd karta tidigare. Så mycket forskning finns att göra.

Och antiken finns överallt!

Kom fram lite tidigt igår och såg ruiner utanför danska institutet. Det är som ett hål ner där resterna från omårdet för den tyranniska tidens Agora (torg) var! Bara att gå ner för en trappa och vara 2500 år tillbaka i tiden. Jag är inte riktigt säker på dateringarna här. Men med tanke på våra fornlämningar så är det galet att tänka sig!!!

Ser ni! Rören och kolonnerna!

Helt otroligt!

Joniska kapitäler 🙂

Trappa ner så man kunde gå ner och titta 🙂

Vet inte vad det här är. Senare… Det måste ju vara ett kapitäl!!!

Sen började Laila dagen med att prata om runstenar som nämner resorna till Medelhavet och österut, som till Jerusalem och Grekland. Så många fler än jag visste.

Nu har jag ätit frukost så får visa lite mer från Aten senare.

Kram

Nya skyltar för Grek-Rom

Som ni vet så jobbar jag fortfarande på Medelhavsmuseet ibland och igår möttes jag av Fredrik och de nya skyltarna ?? Första skylten svarar på den vanligaste frågan från besökare ? ”Var är snopparna?” Vet inte hur många gånger jag svarat på det!

Skyltarna har vinklats ut något på vissa podier, vilket gör det lättare att läsa.

Andra vanligaste frågan är naturligtvis också med 🙂 ”Var är näsorna?” ?

Några skyltar blev inte så lättlästa för alla… Den här sitter lite väl högt. Å andra sidan så sitter endel lite väl lågt… så så kan det bli.

Ett förstoringsglas kan behövas här och där. Men texten finns i allafall!

Amforan ser ut att ha två ben… ?

Otroligt skönt att slippa de lösa utställningstexterna! Nu går det att hitta bättre vad föremålen är för något utan att behöva leta i de lösa texthäftena!

Snygga väggskyltar. Undrar vad de är tryckta på? Blev lite förskräckt bara över att Dionysoshuvudet var borta, men han är hos konservatorn.

Palatsreliefen är en kopia. När Daesh slog sönder de som är kvar grät jag framför nyheterna. Ibland är det skönt att kulturlämningar ändå är utspridda över jorden som mänsklighetens minnen och för omvådnad.

Den här skylten har mycket text och jag älskar det. Ibland underskattas besökaren i tron om att de inte orkar läsa så mycket. Men valmöjligheten är ju nyckeln. Vill jag inte läsa allt så behöver jag ju inte det.

Främre orientenföremålen har nu fått en lite mer permanent monter igen. Liten men med så fina föremål ?

Skylten här blev i Cypernutställningenandan.

Det med texter på ett museum är en konstant svår fråga. Hur ska de se ut, vad ska stå på dom, hur mycket eller lite, vilken font är lättast att läsa, i vilken höjd ska det sitta, vilket språk ska användas? Ska de sitta fast eller vara lösa?

Jag tycket någonstans att det viktigaste är innehållet och att de sitter så det är lätt att hitta texten till föremålet som jag vill läsa om. Nu gör det det ? även om det är lättare att vara lång vid vissa montrar och kort vid andra och att synen är på topp.

Kram

Höstlov på Medelhavsmuseet

Det var med en rejäl huvudvärk som jag kom fram till Medelhavsmuseet idag, men jag tog mig igenom dagen med huvudvärkstabletter, god mat, bra kollegor och supergulliga ungar!

Så ansiktsmålning på tema monster, men det går att önska lite också om man absolut inte vill vara Medusa, Hydran eller Minotaurus. (Det kostar 40 kr för ansiktsmålning).

En fin, liten hydra ?? naturligtvis jätteläskig också! Unga berättar lägger sedan in bilden på en bakgrund och så får barnen med sig ett foto hem 🙂

Troget Halloween blev det även en liten pumpa ?

Alla vill inte bli monster och kungfumästaren ville vara en panda ? hennes favoritdjur.

Får se vad barnen som kommer imorgon vill vara ? och vill man bara färglägga målarblocksbilder så finns det det också.

Temat på visningarna, kl. 12.60 och 15, är ”Skräck under Antiken” och det är kanske mer monster och vad greker, romare och egyptier var rädda för som det handlar om, så inte så väldigt skräckigt…

Uppdatering 🙂

Söndagen idag blev istället för många hydror en Medusadag 🙂

Och i hoodie ?

Fina Medusaflätor!

Medusa med fjärilar ?

Det såg verkligen annorlunda ut! Första gången jag målat ögon på ögonlock!

Medusan med de gula ormögon ?framför green screenen och hur det blev med bakgrundsmotivet.

Det blir så fint med de olika bakgrunderna.

Det blev även en liten söt fjäril idag ?

Det blev även flera minotaurer, men jag tog inget foto på dom. Så en helg blev det och jag önskar alla barn ett fint fortsatt höstlov!!! Kanske ses vi på Etnografiska nästa helg 🙂

Kram