Kategoriarkiv: Museipedagogik & publikt arbete

Vikingatidens Hugin och Munin

Det här spännet är en del av ett skattfynd från Högby kyrka på Öland. Det är ett stort rundspänne med en kedja. På spännet syns en massa djur – både tredimensionella och stilistiska!

Rundspännet från Öland. Föremål 107841_HST. Foto Jens Mohr, SHM.

Vad föreställer motiven – vad symboliserar djuren? Enligt Historiska museets Vikingautställning så ska det vara tre hjortar och mellan hjortarna fyra rovdjur. De sticker upp som borredjur med ”resta nackar och stirrande blickar”.

Detalj av spännet.

”Brunnen” i mitten har fyra nedhängande drakhuvuden och det är även ett fint mönster på ”marken” under med stilistiska djurhuvuden i form av borredjur och vad som ser ut som fåglar.

Hjortar brukar kopplas till kristendomen. Är det, som det står i Vikingarnas värld, där spännet är utställt, paradiset med hjortar som dricker ur livets brunn och ”törstar efter den levande guden”? Spännet ska ha tillhört en kvinna som kanske var döpt enligt kristen tro.

Så nu till den fantastiska lilla figurinen från Lejre i Danmark.

Oden från Lejre. Foto Mogens Engelund, Nationalmuseet i Danmark.

På ett litet silverhänge funnet i Lejre har det tolkats som att det är Odens tron Lidskjalf, ett högsäte, med vargarna Gere och Freke på stolparna och korparna Hugin och Munin som som sitter på var sida på stolens karmar. Kanske är det Oden som sitter där iklädd en kvinnodräkt och ser ut över hela världen. Eller är kanske Freja lånat Odens tron och sitter där med sin hjälm på huvudet? Lejretronen är bara 1,75 cm hög!

Lejrefigurinen från Tom Christensens artikel.
Lejresätet ur Tom Christensens artikel.

En av mina korpar. Foto Li Kolker, SHM.

Jag lät tatuera Lejrekorparna under nyckelbenen förra året och när jag sedan hittade samma sorts fågelvingar på det stora runda spännet så undrar jag om det är Hugin och Munin även här. Men det ser så
konstigt ut! Det som ska föreställa hjortar har alltså vingar på ryggen eller så är det korpar som sitter på djurens ryggar! Jag önskar jag kunde se spännet lite bättre från sidan.

Detalj av det rinda spännet.

Så tillbaka till spännet. Varför är det ”drakhuvuden på brunnens öppningar? Och är det verkligen Livets brunn och kristen symbolik på spännet? Hjortar hör också till hedendomen. De betar uppe i Yggdrasils trädkrona. I den mytologiska välden finns även brunnarna Hvergelme, Urds och Mimers brunn. Och är alla borredjur på olika smycken rovdjur? Oden sitter som Kristus på tronen eller som härskaren på sin tron – Majestas domini – en bild vikingarna mötte i det bysantinska riket. Är det den vikingatida världsbilden med Oden som ställs i kontrast till den kristne guden och kristna berättelser?

Äldre katalogkort från Catview.

Så många frågor 🙂 Vad tror ni? Måste leta lite mer referenser och tolkningar!

Lästips:

Föremål 107841_HST. Foto Jens Mohr, SHM. Länk

Figurin från Lejre. Foto: Ole Mallin, Roskilde museeum.

Tom Christensen, 2010. Gud, konge eller…? Arkeologiskt forum. http://www.archaeology.dk/upl/11022/AF2207TomChristensenrettet.pdf länk

Ylletyget i Bj 1014

Ett ylletyg för kyliga vårkvällar!

Kyperten W34 från Bj 1014. Foto SHM. 616386_HST.

Tyget kommer från en kvinnas kistgrav, Bj 1014. På och delvis under kvinnans ovala spännbucklor och under hennes likarmade spännet fanns bevarat en yllekypert som Grujer kallar W34. Var det en sjal eller en klännig? Kanske en kappa? Intill fanns även ett lite rostigt ullsnöre, D1. Likarmade spännet var av typen på plansch 81.

Det är så fint! Ser nästan ut att vara lite olika färg på garnet i inslag och varp, men det kanske är en synvilla pga att snodden i garnet.

Ur Birka I, Taf. 81.

Kvinnan i birkagrav Bj 1014 fick en kistbegravning. Hon med sig i graven fick hon även en kniv, en pincett, ett nålhus, ett bryne och en kruka. Möjligen har en bronsring i graven varit en fingerring.

Gravteckning över Bj 1014. Hjalmar Stolpe, ATA.

Det syns på gravplanen att ena spännbucklan ramlat omkull. Det gör att tygen kan vara både på och under. Men det likarnade spännet ligger på tyget. Tyvärr är broscherna väldigt sönderrostade och jag har inte sett dom.

Profil på spännbucklan från Bj 1014. Ur Birka I.
Pincett och bryne från Bj 1014. Ur Birka I.
Brynet fotograferat av Charlotte Fernstål, SHM. Tur att den blev avritad tidigare, annars är det svårt att se järnkonstruktionen på den. Den låg i lerkrukan!
Den lilla krukan, eller koppen, i Bj 1014 fotograferad av Helena Rosengren, SHM.
Ytterligare en bild av textilen. Här syns även snodden D1. Foto SHM. 616386_HST.
Detalj med snodden. Det är ju lite suddigt men jag tycker det ser ut som att den förstärkts så som när du gör en knappögla.

Hon bar med andra ord minst en särk och en hängselkjol. Kyperten skulle kunna vara en kjortel, eller del av hängselkjolen, men jag tror inte det. Jag antar, pga kvaliteten, att det är ett överplagg. Så det likarmade spännet satt förmodligen i en kappa eller en sjal ❤️

Lästips:

Agnes Geijer, Birka III.

Holger Arbman, Birka I, Text und Tafln.


Sök i samlingarna Bj 1014, 20240511.

Mansdräkt i Birka

Har tittat på tyger och mansdräkten utifrån Inga Häggs tabell i Birka II, Die Tracht. Hon har med mantel, ringnål/ringspänne, kaftan/livrock, tyggördel, läderbälte, tunika, byxor, huvudbonad och diverse.

Jag gör första delen som en sorts lista för varje kategori för en överblick över plaggen och så kommer en del efter med några av gravarna.

Inlägget är inte klart, jag behöver göra egna inlägg för de olika gravarna. Det blev en för tung sida. Så fortsätter framöver 🙂

Ur Die Tracht, Birka II. Tabell 8:7. Mansdräkten i Birka.

Känner att det är många frågetecken och nödvändigt att titta i textilmagasinet och centralmagasinet. Men jag utgår från Hägg och tittar i Geijer och samlingsdatabasen och ser hur långt jag kommer!

Analys av tabell 8:7

Jag började lite ostrukturerat så har missat en del men kommer ippdatera vartefter om jag hittar fel. Huvudbonaderna har jag bloggat om tidigare.

Mantel:

Ringspänne eller ringnål med olika antal textillager finns i 40 av gravarna (bland annat Bj 886)! Jag listar inte alla ringspännegravar som är i tabellen. Bj 731 (dubbelgrav) och Bj 832 har vardera två ringnålar. (Sen om ringnål eller ringspänne hör till manyel eller kaftan tycker jag är intressant att veta)

Ylle till mantel finns enligt Hägg i 10 gravar, vissa med frågetecken och fragment tolkat som mantel eller kaftan finns i 9 gravar. Hägg räknar inte med att mantlarna är dekorerade och följden blir att dessa eventuella kaftaner då är odekorerade. Geijer tror inte att W1-9 var plagg. (Jag kan tänka mig att mantlar var lite dekorerade. Det finns i skriftliga källor)

Bj 58A har yllemantel i W6 (1 lager på ringspänne)

Bj 73A har möjligen mantel i grov ylle (tre lager på ringspänne).

Bj 716 W (2 lager på nål)

Bj 736 har möjligen grov ylle, W9?, i mantel. (3 lager, troligt ringspänne/nål)

Bj 798 W (1 lager på ringspänne/nål)

Bj 832 W (1 lager på ringspänne)

Bj 834 W? (1 lager på spänne/nål)

Bj 905 W (1 lager på spänne/nål)

Bj 918 W. Okänd kvalitet. (1 lager på spänne/nål)

Bj 956 har möjligen grov ylle, W1?, i mantel. (2 lager)

Ringspänne från Bj 736 med tre lager textil av grov ylle på nålen. Foto Pavel Voronin, SHM. 108814_HST.
Det grova tyget från Bj 736. Är det W9? I sök i samlingarna står det att det är flossat, men Amica kallar det luggvävnad. 616432_HST. Väv med invävd lugg! Jag vill definitivt ha en sådan mantel! Ringspännet i graven ligger på höger sida vid svärdet. Foto Amica Sundström, SHM.
Ringnål Bj 832 (graven med guldhjorten), omgjord från irisk och östliga detaljer. En av två nålar i graven. Foto Ola Myrin, SHM. 528086_HST.
En av gravarna där spännet är med i tabellen för mantel. Bj 886 med ylletextil på spännet som låg vid högra låret intill svärdet (kan det istället vara en köappenrock?). Foto Christer Åhlin, SHM. 122924_HST.

Gravar med ”Yllemantel eller kaftan”:

Yllemantel eller kaftan finns också i 60B med 2/2 kypertar W43. Bj 157 har W39 (med ringspänne vid låret). Bj 553 har W35. Dessa tyger påminner om nutida tweed och även om väven syns så är de ofta lite valkade.

Bj 624, Bj 628, Bj 832, Bj 855, Bj 957, Bj 985 har ylletyg W i mantel eller kaftan i okänd kvalitet.

2/2 kypert, lätt valkat men med synlig vävstruktur. Påminner om Geijers grupp 4, W34-45. I det litterära källmaterialet nämns mantlar med dekorationer.
Textil från Bj 157, hoppas det är W39. Han hade ett ringspänne intill låret vilket jag tycker tyder på Klappenrock. Mittdelen sitter ihop med ett grövre tyg! Foto Ola Myrin, SHM. 616380_HST.
Ytterligare textil från Bj 157. Är det här W39 som är lite valkat? Foto SHM. 616375_HST.
Ringspännet som låg vid låret i Bj 157. Foto Lena Androsjtjuk. 451721_HST.

Kaftan/Livrock:

Kaftan/Livrock med tygrest finns i sju gravar i tabellen och där det står mellan mantel och kaftan är 9 gravar. Dekor till en möjlig kaftan/livrock finns i 12 gravar i tabellen. 7 stycken har sidensamitumdekor S4. Eventuellt 7 har posament, en har guldbrickband (Bj 644) och en möjligen silverbrickband (Bj 752). 5 har olika stickerier St. 5 stucken har knappar (fler än en knapp). 3 kaftaner/livrockar är odekorerade (Bj 510, Bj 1074 – ev med päls och Bj 949). Hägg räknar med andra ord med att posament och stickerier sitter på ytterplagget (medan brickband sitter på innerplagget).

Lite mer i detalj:

Tre gravar har 2/2 kypert (liknande tweed) Bj 1074 har W34, Bj 510 har W43 och Bj 949 har W45. Alla tre är odekorerade! De tillhör Geijers textilgrupp 4: 34-45.

Flera kaftaner är i okänd ylle om vi inte tittar i magasinen. Bj 73A med fin ylle, Bj 798 dekorerad med med P10 (om inte det hör till huvudbonaden!) samt Bj 886 i W med S4 och St6.

En kaftan i Bj 520 är i ylle i eventuellt spetskypert W12 med posamenplattor. 

Bj 944 har kaftan i linne FH4 med samitum S4, och posament P11 och stickeri St2.

Sex kaftaner har S4 samitum och dekorationer. En är i ylle Bj 886 med stickeri St6. Tre i okänt material Bj 524 med posament P16, Bj 624 med stickeri St5, Bj 832 med S4 och P10-11 och Bj 1151 bara med samitum S4. Bj 944 är i linne med knappar, sidensamitum S4, posament P11 och St2.

Fem gravar har kaftan av okänt material utan dekorationer. (Bedömt utifrån ringnål eller ringspänne?) Bj 524, Bj 561, Bj 716, Bj 752, och Bj 1151.

Bj 561 har kaftan med guld- och silver posament.

Bj 798 har yllekaftan med ringnål med textil på. Posament på kaftanen enligt Hägg. Men mannen har även en huvudbonad med posament.

Bj 478 ylle vid spänne. Guldbrickband.

Fem kaftaner/livrock/svita har knappar: Bj 716 med 8 st, Bj 752 med 10 st och silverbrickband och päls, Bj 985 med 4 st samt 1074 med 18 st till W34 kaftan med ev päls. Bj 944 med linnekaftan har 7 knappar. Bj 710 har en knapp men är ej med i Häggs tabell.

Kaftanen i Bj 752 har eventuellt päls och möjligen även ett plagg i Bj 1074.

Kaftanknappar Bj 944. Foto Pavel Voronin, SHM. 434426_HST.
Ringspänne med textil högt upp ”under hakan” från Bj 1074. Skulle kunna vara till tunnare mantel eftersom att livrocken har 18 knappar! Foto Sara Kusmin, SHM. 441966_HST.

Tyggördel med änddekorationer:

Fyra av gravarna i Häggs tabell har samitumgördlar med dekorationer i ändarna. Bj 514 S4 stickeri St9, Bj 520 S4 posament P20, Bj 524 med S4 St 30-31, Bj 944 S4 och posament P15 och P13.

Bj 832 sidentyg i taftsiden S1 med stickeri St26 och posament P9.

1151 har posament och St10 men okänt material i gördeln.

Textilgördel Bj 832. Foto Ola Myrin, SHM. 617953_HST
Det här räknar Hägg som dekoration till gördeln i Bj 1151, St 10. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.
Mer i lådan från den tolkade gördeln i Bj 1151 med St 10. Även om det enligt Hägg inte finns något tyg bevarat. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.

Läderbälte:

Det är elva eller tolv gravar med läderbälten. Det är oftast spännen men fyra har även beslag. I en av dessa så är det bara beslag.

Spänne och beslag Bj 157, Bj 478, Bj 716 (bara beslag), och Bj 1074.

Bara spänne i Bj 496, Bj 510, Bj 750 (?) i den här dubbelgraven finns två spännen), Bj 752, Bj 918, Bj 949, Bj 956, Bj 1076.

Bältespänne och remände samt ringspänne från kistgrav Bj 478. Ringspännet i kistgrav Bj 478 har hår på och ligger i midjehöjd! 554291_HST. Undrar vad det är för hår? Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Bältesöljan från Bj 478. Foto Pavel Voronin, SHM.
Remändebeslags från Bj 478. Foto Pavel Voronin, SHM.

Snyggtunika:

Hägg tolkar tunikor i ylle i möjligen 5 gravar, 2 gravar med linnetunikor och en med tuskaftat tyg. 13 gravar har dekorationer till en tunika, medan 2 gravar har tyg men inga dekorationer (Bj 904 och Bj 1074). 7 tunikor har S4 samitum. En har S1 även sidentaft (Bj 735A). En tunika är bestämd till diamantkypert och en är i grov tuskaftylle. De är ofta dekorerade med silverbrickband (inga i guld). Endast en har stickeri 8 (Bj 735A). Inga tunikor har enligt Hägg posamentdekorationer.

Detaljer:

Bj 949 har eventuellt snyggtunika i diamantkypert W10 (och eventuellt Kaftan i W45). Så åtminstone en kan vara i diamantkypert!

Bj 944 har en linnetunika FH med S4 samitum och silverbrickband sB6-7.

Ylletunika i Bj 904 är i W2, men det verkar konstigt. Det är ett grovt, tuskaftad ylletyg! Det är iof en enklare kistgrav!

Bj 1074 har tunika i tuskaft. Vet ej material.

Två gravar, Bj 842 och Bj 957 har ylletunika med S4 samitum och silverbrickband sB.

Bj 958 har en tunika med S4 samitum.

Bj 703A har tunika med samitum S4 och silverbrickband.

Tre gravar, Bj 977, Bj 1076 och Bj 1125B har tunikor med silverbrickband sB.

Bj 918 har möjligen FH tunika.

Huvudbonad:

Hägg delar in huvudbonaderna i A, B, C och okänd form. Jag har skrivit om som tidigare här.

Byxor:

Bj 904 och Bj 905 kan ha byxor i linne och Bj 905 även ”damasker” i W34 kypert pga dräkthakar med ylle och lin på. De skulle även kunna visa på benlindor!

Dräkthakar Bj 905 med W34 och lin. Den ena ser rengjord ut! Foto Christer Åhlin, SHM. 582954_HST.

Några av mansgravarna med bilder

Vet inte riktigt hur jag ska sortera gravarna. Borde jag lägga in dom i nummerordning?

Bj 58A. Kistgrav. Har en mantel i W6, men det finns ingen bild i sök i samlingarna. Jag antar att hon tänker att det är en mantel för att det ligger ett rinspänne vid ena kanten på kostan. Textil 467253_HST samt ullsnoddar/ tråd 467255_HST. Det finns även en liten bit silverposament från graven P9, 467248_HST, samt ett band av silvertåd, sB 467222_HST. Det ska även finnas en liten bit samitum S4. På andra sidan av kistan låg en kniv.

Bj 624 mantel och kaftan. Kammargrav, krigare. Den ska ha en yllemantel men jag hittar inget fragment för det. Det finns ett fint ringspänne som kan höra till en klappenrock. Två stycken ca 35 cm långa bårder med silverstickeri St5 är fastsytt på samitum S4. Det är boderi i bakvända kedjestygn. De räknar Hägg som kaftan. Den ena bården låg hopvikt på den hästskoformade broschen med ena änden på broschens spets. Broschen ligger vid svärdsknappen; den andra bården låg i en rak linje från hakan framåt till vänster. (Graven innehåller en flaska av trä!). Är det en omlottkaftan med bårder längs framkanten med ett ringspänne vid höger lår? Men varför har ena bandet ramlat ihop vid spännet? Titta med Amica efter mer textil. Den döde ligger möjligen i en konstig vinkel som om han suttit upp och sedan ramlat lite åt vänster.

Stickeri med siden från Bj 624. Foto SHM. 617963_HST.
Ringspänne från Bj 624. Foto Pavel Voronin, SHM. 556075_HST.
Bj 624. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.

Kaftaner eller mantel i kypert W34-45

73A skelettgrav. Mantel i grov kvalitet, kaftan eller mantel i W43. Tre lager på nål. Fin ull. Även D7. (blandad låda)(ringspänne, vapenkniv).

Bj 553 med W35 i kaftan eller mantel

Bj 157 kan ha mantel eller kaftan i W39.

Odekorerade kaftaner i kypert W34, W43, W45?

Bj 510 kaftan i W43

Bj 1074 kaftan med 18 knappar i W34.

Bj 949 kaftan som W45? Se nedan.

Dekorerad kaftan eller tunika

Bj 520 ev spetskypert W12 i kaftan? Långa posamentband med josefinaknutar längs framkant på kaftan? Se gravteckning. Posamentplattor i gördel?

Bj 624 kaftan med samitum och stickeri 5. Ylle i mantel eller kaftan.

Bj 752 med kaftan med 10 knappar, silverbrickband B1 och päls.

Bj 798 yllekaftan med posament P10. B-mössa (?) av ylle med posament P1-2.

Bj 735A ylletunika med siden1, samitum, stickeri 8 och 3 samt silverbrickband B17-18 och B20. Plus relikpåse.

Bj 832 mantel, kaftan/livrock, textilgördel …

Bj 842 med möjlig ylletunika med samitum och silverbrickband samt extra samitum och silverstickeri.

Grupp med gravar med posament i guld runt huvudet Bj 524, 542, 644, 736. Bj 710 har en liknande i silver.

Bj 524 Kammargrav, krigste. Grov ylle W5 i graven. Kaftan/livrock med samitum och posament P16. Brickband i guld låg över bröstet, B23 som är 35-40 cm långt, i en spetsig vinkel. Det finns även mer guldband än de som visas på planen. Fyra guldkors och olika silverdekorationer låg inom vinklen. Men de är inte med i Häggs tabell. Det är P12 och P14 i par. Mer posament P21 och P22. En tyggördel i S4 med posament och glimmerhängen och stickerier, St 30 och 31.. spiralsilver St25. Huvudonad typ A med posament i guld P7. Troligen är svärdet en helt rostig klump, innehållande lin och grov ull, W5, samt mönstrat tyg liknande M7.

Gravteckning Bj 524. Hjalmar Stolpe, ATA.
Textil från Bj 524. Är det övre möjligen klumpen från svärdet med linnetyg och mönstervävt tyg? Foto SHM. 616431_HST.
Bj 524. Brickband i guld som
låg över bröstkorgen. Foto Gabriel Hildebrand, SHM. 617969_HST.
Bj 525. Ett av fyra kors i guldposament. Foto Ola Myrin, SHM. 914259_HST.
Detalj av ena korset. Foto Ola Myrin, SHM.
Huvudbonad. Bj 524, guldposament P7. Foto Ola Myrin, SHM. 617962_HST.
Posament som möjligen låg inom vinkeln med guldbrickband i Bj 524. Foto Ola Myrin, SHM. 616569_HST.
Förmodad dekoration till en tyggördel som kan höra ihop med samtiumen i Bj 524. Foto Ola Myrin, SHM. 617939_HST.

En grupp med tre gravar med C-hatt i nordisk stil. Ej östligt enligt Hägg. Bj 561, Bj 628, Bj 716

Bj 561 (lahn) i förmodad kaftan/livrock. Stor snygg ringnål. med posament P22, tyggördel och huvudbonad typ C. Kammargrav, krigare. Inom den intitade femkantigt markeringen som täckte större delen av skelettet (bröstkorgen) hittades bitar av guld- och silvertråd efter brickband och silver och guld posament. Silvertråden är vittrad och låg utspridda över hela denna yta. Det är det som ser ut som fnas i lådan. Det är platta guldknutar P17, och glidknutar P22 och fläta.

Guld brickband med rund tråd ska höra till en huvudbonad med guldlanbrickband runt huvudet gB23. Kolla med Amica om vi kan hitta någon textil.

Bj 561. Teckning Hjalmar Stople, ATA.
Dräktnål från Bj 561. Foto Christer Åhlin, SHM.
Bj 561. Guld till brickband. Foto SHM. 616552_HST.
Bj 561 guldtråd till brickband. Foto Gabriel Hildebrand, SHM. 616565_HST.
Bj 561 dekordetaljer. Foto Ola Myrin, SHM. 617955_HST.

Bj 628 lahn. W i mantel eller jacka. Grov textil som bör bevarats av spännet vid ena knät (559930_HST). Är det en klappenrock? Guldlahn brickband runt huvudet, gB23. Fragment av ytterst tunn, mönstervävd sannlolik siden (559939_HST), ej med i Häggs tabell. Spännande är att det fanns ett skadat pehlevi-mynt i graven. Det är ett mynt slaget för den sassanindiske fursten Chosrew II, som regerade mellan åren 591 och 628 e. Kr.

Bj 628. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Ringspänne Bj 628. Foto Pavel Voronin, SHM. 109175_HST.

Bj 710. Ryttare

Bj 716 lahn har 8 knappar i sin jacka.

Bj 736: Ryttarkrigare. ( troligt ringspänne)

Bj 832: yllemantel, yllekaftan med dekorationer. Kammargrav, krigare. Två långa ringnålar. Textilgördel med dekorationer, paljett. Huvudbonad med posamentband. Relikpåse med litet djurdekor?

Bj 832. Taftsiden S1 med St26 och P9. Foto Ola Myrin, SHM. 617953_HST.

Bj 842: ylletunika med S4 och sB. Kammargrav, krigare, ryttare. På gravskissen står det silverbrickband med glimmer(?). Bandet ser ut att ligga rakt ned framme på bröstet. Kolla Geijer! Kolla med Amica om vi kan se någon textil i textilmagasinet!

Bj 842 brickband i silver. Foto SHM. 618017_HST.
Bj 842. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.

Bj 904: ylletunika och linnebyxor. Kistgrav. En grov tuskaft W2, som ser lite hårig ut, kommer från Bj 904 och tolkas som tunika av Inga Hägg. Troligen på grund av att ett mindre, enkelt ringspänne av järn låg vid/på käken. Det kan kanske lika gärna vara en mantel med enkelt järnspänne? Ytterligare ett textilfragment finns från graven 616461_HST. Han hade även en läderbörs, mynt, ett spjut och en pil samt en kniv och broddar med en liten rund järnskiva intill.

Grov tuskaft, W2, från Bj 904. Tolkad som tunika av Inga Hägg. Foto Ola Myrin, 616435_HST. Samma fragment som 616437_HST.
W2 innan ommontering Bj 904. Foto SHM.

Bj 905: linnebyxor och ylledamasker och yllemantel

Bj 949: kaftan W45? och tunika W10? Plus inslagskypert i mantel? Den här skulle jag vilja göra i W10.

Kammargrav. Pilbågsskytt. Större ringspänne i järn ligger nere vid höger sida. Bältet ligger en bit upp på gravkartan och börsen, som jängt i en ring?, kniv och bryne ligger ovanför. Han kan ha suttit och fallit åt höger.

Inlagskyperten kanske inte är med i Hägg.

Bj 949 2/1 kypert, treskaftad med inslagseffekt. Den här är nog inte med i Häggs tabell. Foto Ola Myrin, SHM. 616387_HST.
Bj 949 ser ut att vara 2/2 kypert och W10. Foto Ola Myrin, SHM. 616368_HST.
Bj 949 med kaftan och tunika och ev mantel. Inga dekorationer mer än bälte och bälteväska. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.

Bj 957: ylletunika med S4 och sB Kammargrav. Ringspänne av brons ligger nere vid högra sidan vid svärdsidan till klappenrock? På gravkartan står det ”silverband med valknutar” som ligger ovanför tänderna nr 3. Vävda silverband ligger över bröstkorgen nr 6. (Behöver kolla Geijer).

Gravteckning Bj 957. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Textil från Bj 957. Foto SHM. 616519_HST.
Posament på huvudbonade Bj 957. Foto Ola Myrin, SHM. 616600_HST.

Bj 1074 har jag skrivit om tidigare här.

Bj 1151. Kaftan med S4 och ev posament (?). Huvudbonad med sB? Tyggördel med P och St10. Kammargrav, krigare.

Bj 1151 med S4, posament, stickerier
Detalj från lådan från den tolkade gördeln i Bj 1151 med St 10. Här ser det ut dom att stickeriet är fastsytt, eller fastflätat, på ett tyg. Måste fråga Amica! Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.
Bj 1151. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.
Detalj. Bj 1151. Silverbrickband. Foto Ola Myrin, SHM.

Det här kommer inte bli klart inom kort! Linda 🌸

Lästips:

Inga Hägg, Die Dracht, I: Birka II.

Agnes Geijer, 1938. Birka III. Die Textilfunde aus den gräbern. https://archive.org/details/BirkaIII

Sök i samlingarna https://samlingar.shm.se

Posament P13

Det här posamentet är lite kort och har tretton stycken knutar i rad fastsytt på ett sidentyg i kypert.

Posament P13 från Bj 944, 617993_HST. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.

Den är dubbelflätad och ser ut att vara dubbelvikt i ena änden där personen börjat posamentet. Det står i Historiskas samlingsdatabas att den även sitter ihop med ett brickband, men jag kan inte se det. Kanske det är ett direkt intill?

Däremot så är det fint att se tråden som använts för att sy fast posamentet mot sidenkyperten.

Detalj av fotot ovan.

Jag har kopierat posamentet med lite grövre, 0,3 mm spunnen tråd i tenn med 4% silver. Borde ha gjort lite mer space mellan knutarna, men det får bli på nästa 👌

Mitt posament efter Bj 944, P13.

Graven undersöktes 1881 och är en kammargrav i hög innanför Stadsvallen för en man.

Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.

Mannen blev begravd i en dräkt med mycket dekorationer. Det är från pannan på mannen som det kinesiska sidenet hittades.

Detalj från Stolpes teckning.

Jag tror att det här fragmentet, P13,syns på gravplanen, men jag är inte säker. Önskar att Stolpe hade varit lite mer noga med textilierna, men just den här biten går nästan att känna igen.

Försäkte ladda upp en reel här men det gick inte. Jag gör sedan några veckor innehåll till Birkas sociala medier. Förutom kampanjer och reklam.

Frågan är nu vad det satt på? Fragmentet verkar ligga nära tänderna 🧐

Kram

Lästips:

Geijer, A. 1938. Birka III. Die Textilfunde.

Kvinnan från Gårdslösa och hennes armbortsfibula med runor

Idag på internationella kvinnodagen vill jag berätta om Gårdslösakvinnan från 200-talets Skåne som hade kontakter med romarriket. Hon är utställd i utställningen Forntider på Historiska museet.

Armbortsfibulan från Gårdslösa. Sk41, DR EM85;128A, 267741_HST. Foto Helena Bonnevier, SHM.

Kvinnan blev begravd i en hällkista med fyra armbortsfibulor, två i silver och två i brons, som höll ihop hennes dräkt, möjligen en peplos. Hon hade fina romerska pälor, en synål, ett nålhus, en kam ett kärl och dessutom så kanske vi vad hon heter!

Runorna på armbortsfibulan samt den undre med mina skissade runor. Detalj av fotot av Helena Bonnevier, SHM.

På det ena av hennes armborstfibulor av silver (Sk41, DR EM85;128A, 267741_HST) finns en runinskrift som tolkats som ”ekunwod(z)”. Runorna är ᛁ ᛁ ᚲ ᚢ ᚾ ᚹ ᛟ ᛞ ᚴ (sista runan borde vara ᛉ= R/Z eftersom k inte ser ut så i äldre futharken).

Alla runorna i äldre futharken:

ᚠᚢᚦᚨᚱᚲᚷᚹ᛬ᚺᚾᛁᛃᛇᛈᛉᛊ᛬ᛏᛒᛖᛗᛚᛜᛞᛟ

En extra runa innan ”Ek”. Detalj av foto taget av Helena Bonnevier, SHM.

Själv undrar jag vad det första I:et ska vara och varför det inte är med i de olika tolkningarna. EEK! 😬

Hennes plats i utställningen. Foto Linda Wåhlander.

Ek Unwodz, ”Jag Unwods”, är tolkningen på Riksantikvarieämbetets sida om runor. Eller så ”Unwodr”. Om de dessutom skulle ha använt samma runa två gånger kan det bli Gunwodz eller Gunwodr, vilket tolkats som Gunvor i en äldre utställning på Historiska museet. Jag hittade nämligen en gammal bok som heter ”O forna tiders kvinnor” med en artikel av Lena Tåhlin-Bergman och hon skriver om Gunvor! Men det är inte troligt! Martin Rundkvist svarade på facebook: ”Inte Gunvor. Det är standard att det står mansnamn på kvinnosmycken under yrom och fvt, i de fåtaliga fall där det står något alls. Lena Thålin-Bergman (född 1933) var bra på mycket, men runolog var hon inte.”

Runinskriften på Gårdslösafibulan fotad av Bengt A Lundberg, SHM.

På wikipedia står det en annan tolkning. Där tolkas istället runorna som ”Jag, den orasande/lugne/behärskade” och att det förmodligen ett mansnamn som möjligen tillhört den person som tillverkat spännet eller skänkt detta till kvinnan i graven. ”Wodr” som Oden eller den rasande och ”Un” som ”o”, vilket blir orasande.

Kvinnans fantastiska nålhus med tre pärlor på. Foto Thomas Eriksson, SHM.

Om det är smycket eller smeden som pratar om sig själv, så är det också fantastiskt om vi har namn på någon från så länge sedan!

Vad tror ni är rimligt? Att hon fått spännet av en smed som skrivit sitt namn på det eller att spännet säger ” Jag Unwodr”. Kanske det var någon helt annan som skrev på smycket? En friare som ville att hon skulle välja honom? Jag önskar att det står Gunvor 🙂

Lästips:

Tåhlin-Bergman, L. (Red.). 1975. O forna tiders kvinnor. Helsingborg.

DR EM85;128A: https://app.raa.se/open/runor/inscription?id=6bd230d6-dd8d-4566-825a-2d06b00df2fe

Gårdslösafibulan: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gårdlösafibulan

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Futhark

Spännet: https://samlingar.shm.se/object/AD94B615-DEDF-4931-AA50-C242EDCF8084

Allahringen fortsätter att cirkulera på nätet

2015 var jag med och skrev en artikel om en ring hittad i grav Bj 515 på Björkö, en 800-talsgrav. Den kallas ”Allahringen” och det är en silverring med en infattad glasbit med en inskription tolkad som ”till eller för Allah”. Det står i varje fall inte gudanamnet på den. Sättet den är infattad på känns igen fortfarande idag.

Jag skrev har tidigare skrivit om den här i bloggen bland annat den här uppdateringen: https://linda.forntida.se/?p=3436

”Allahringen”. Foto: Linda Wåhlander.

Forskning är som ett samtal mellan forskaren och föremålen och mellan olika forskare. Målet (för mig) är att komma så nära och förstå, en levd historia, som möjligt. Det betyder att när det kommer ny forskning så behöver forskare ta in den. Forskaren kan hålla med, inte hålla med eller komma med mer forskning. Och det är bra.

Föremålen pratar så klart inte, men de kan berätta en hel del ändå – hur de är gjorda, vilket material det är, var de är tillverkade, ibland vem som gjort dom, vilka som använt dom och var de tillslut hamnade… Vi blir deras tolkar! Och förhoppningsvis hjälps vi åt i våra försök att förstå forntiden.

Professor Mats Roslund har studerat relationerna skandinaverna hade öster ut och menar att ”Istället för direkt handel med kalifatet och Centralasien hävdar jag att khazarer, volga-bulgarer och finska folk var de som skandinaverna främst interagerade med.”

Han har en annan tolkning av var ringen kan ga kommit i händerna på en skandinav. . Här med hans egna ord 240209: ”Dessa ringar finns ymnigt i gravar från Saltovo-Majaki-kulturen (Khazarer) och bland volgabulgarer. Kopplingen till Kalifatet är dessutom svår att upprätthålla eftersom både khazarer och därefter volgabulgarer satt som lås i handeln österut. Ringarna i Birka ska istället ses i ljuset av förbindelserna dessa turkisktalande folkgrupper. Att som i texten anta att ”Even though the decomposed state of thebones in the grave precludes any biochemical analysis,which otherwise could have shed light on the geographicor ethnic origin of the buried woman, it is not impossible that the woman herself, or someone close to her, might have visited – or even originate from – the Caliphate or its surrounding regions” är svårt att acceptera.

Nytt finfoto av ”Allahringen” 106842_HST. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY.

Lite mer om kvinnans grav och gravdräkt

Vem var hon kvinnan som fick med sig ringen i graven? Vad betydde den för henne?

Gravplan för Bj 515. Teckning Hjalmar Stolpe.

Kvinnan begravdes i sin dräkt med dräktsmycken och dräktredskap i en kista. Hon bar en kniv, en bygelsax och ett nålhus.

Hjalmar Stolpes grävanteckning. Han har skrivit ametist.

På hennes spännbucklor av typen P27b finns fyra kors i sidorna, alternativt svärd (?) på vardera spänne. Ringen ligger precis nedanför den högra spännbucklan.

De större spännbucklorna tillhör Bj 515. Foto: SHM, CC BY.

Hon hade även ett väldigt fint nålhus dom hängde ned från den vänstra spännbucklan i en kedja, enligt Stolpes ritning.

Nålhuset med spiraler. Foto: Pavel Voronin, SHM, CC BY.
Det likarmade spännet. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.

Kvinnan bar fantastiska pärlor. Båda skandinaviska och av östlig typ. Det är karneoler, betgkristall, ögonpärlor, mosaikpärlor, till och med en lyxig stor låtsasmosaikpärla!

Pärlorna från BJ 515. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY.

Tre pärlor sitter fortfarande fast under ena spännbucklan. På gravtecknongen ser de ut att vara fästade i den den övre delen av spännbucklorna. Jag tycker själv om att bära mina pärlor så.

Konglomerat med spännbuckla och pärlor. Foto: Amica Sundström, SHm, CC BY.
En fyrskaftad yllekypert i grov kvalitet. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.

För ett tag sedan fick jag hem spännbucklorna och bloggade om det https://linda.forntida.se/?p=18525 och då skrev jag även lite mer om dräkten

Min uppsättning för Bj 515 och de nya spännbucklorna från David Lecocq Claude. Nålhuset är köpt av Gripheim.
Ser det ut som kors eller svärd?
Lite otydlig förstoring av originalet.

Om vi tittar på innehållet i graven med kista, dräktsmycken och symboler så är det så som de ofta ser ut i en vikingakvinnas grav. Hon har skandinaviska saker med sig och ickeskandinaviska saker. Ringen och pärlorna visar på resor och byteshandel eller gåvor i österled. Vi vet inte om hon rest själv eller om någon tagit med sig presenter hem till henne. Eller om hon köpt pärlorna i Birka av någon som tagit med dig varor hem från långa resor.

Genom hemnes grav öppnas den vikingatida världen upp!

Den andra ringarna från Birka

Här är de andra ringarna och del av en ring:

Ringarna från Birka. Foto: Linda Wåhlander.
Den här är så fin och har tydligt gjorts om till ett hänge. Foto: Linda Wåhlander.

Jag vill passa på att tacka Mats Roslund för hans fina sätt och för att föra forskningen frammåt.

Tips:

Mats Roslund, 2023. Retracing the Vikings in the East: A review of Scandinavian-Islamic interfaces, In Vikings in the Mediterranean. Proceedings of an International Conference Co-organized by the Norwegian, Swedish, and Danish Institutes at Athens. Athens, s. 147-167.

Länk till att köpa boken Vikings in the Mediterranian https://www.andromedabooks.gr/product.asp?catid=45221

Ett möte mellan Strindberg och konstnären Youssef och mig

Idag hade vi terminavslut i Paggruppen (pedagogerna på Historiska) och även gruppavslut, för vår enhet görs om. Vi gick till Nordiska museet för att äta lunch och titta på utställningen ”Strindberg vs. Youssef”.

Den är till höger in i den stora hallen och den gula starka färgen på utställningens väggar lös upp hallen ända upp i taket.

Det som besökaren möts av är ett virrvarr av texter i stora, svarta ”handskrivna” meningar. Lite som att någon från AIK varit framme och klottrat och aldrig lärt sig skriva fin handstil.

Jag förstod ingenting men gick runt och tittade. En kollega lyssnade på en film och berättade att de handlar om Strindbergs bok ”Inferno” och att Youssef översatt boken till olika språk och sedan tillbaka till svenska igen. Så jag tittade med nya ögon och försökte läsa igen. Förstod fortfarande inte.

Gick in mellan några gula väggar och där hängde Stridbergs ”Vågen” som är dubbelsidig. Läste på en skylt att Strindberg var en av Hazelius skaffare (läs ekorre) av olika gamla saker och att Strindberg även testamenterat över hundra gamla saker till museet. Det visste jag inte.

En man Strindberg jobbat med hade massor av tavlor efter Strindberg och en annan man köpte dom och gav till museet, vilket gör Nordiska museet till den största ägaren av Strindbergs målningar!

Vågen. Målad med palettkniv. Den andra Vågen på baksidan är lite trevande och platt, men sen har han gått loss med palettkniven och skapat ett fantastiskt stormande hav med lite blå ljusglimtar på den mörka, himlen. Tror inte att jag hade tänkt på de blå fläckarna om vi inte under Fuismdagen på Nationalmuseum hade fått öva på en annan målning i samma serie med ”slow looking”. Det är en serie om nio liknande målningar av Strindberg. Jag glömde att fota baksidan av målningen.

Jag fortsatte lite till och dök på en klass, möjligen konststudenter. De hade läst första kapitlet i Inferno innan besöket och stod och försökte läsa Kapitel 1. Jag hamnade i deras grupp och vi försökte läsa tillsammans. Det var ett intressant möte 👌 men vi lyckades inte läsa så mycket.

Tittade lite till. Lyssnade kort på filmen. Det var så lågt ljud att jag hade svårt att höra, men hörde att han tidigt insett att han inte drogs till måleri men att han var bra på att teckna. Han var också jätteglad att få ställa ut på Nordiska museet.

Efter det började jag leta efter mina kollegor som jag tappat bort. Hittade Anna men träffade samtidigt Ylva som jobbar där.

När vi hade gått runt och tittat på ett nytt hissbygge och lite annat så frågade jag om utställningen. Ylva berättade att Youssef är född i Sverige men han har aldrig blivit riktigt bra på vare sig svenska, arabiska eller engelska och att text för honom är sådär virrig och överlappande. Nästan obegriplig. Han har precis som Strindberg hade problem med psyket och varit in och ut på psyksjukhus – därav den gula sjukhusfärgen. (Är det gult på mentalsjukhus?) Han hade jobbat med översättning av meningarna i Inferno i tre år tror jag det var.

Det kändes behövligt att få en liten ”guidetur”. Men jag skulle gärna vilja döpa om utställningen till Strindberg & Youssef – ett möte mellan konst och text.

Så vad är det att se på konst? Kanske är det viljan att uppleva och att försöka förstå. Och sen acceptera att du kanske inte förstår. En mental och känslomässig resa. Det är bra att psykisk ohäsla får ta plats. Att känna igen sig eller hitta inspiration hos tidigare generationer och konstnärer. Att inte känna sig så ensam med att inte föstå. Youssef sa att han bara är glad om folk går från hans konstverk och känner att de inte har förstått.

Själv blev jag ju lite nyfiken på Strindbergs version av Inferno. Den har jag inte läst. Däremot så tycker jag mycket om hans målningar.

Kram

Fuism på Nationalmuseum

Nu blir det inlägg om museipedagogik!

Tänk att få vara på Nationalmuseum en måndag och titta runt och maten vi fick till lunch var så god att jag inte ville att den skulle ta slut! Det enda jobbiga var stolarna i hörsalen men jag åt lite alvedon och hade på mig kofta och sjal mot draget. Bra att tänka på om du har fibromyalgi – ta med dig kläder som kan funka som filt på gamla museer 🙂

Med kollegorna Mooness och Love. Historiska stjärnor!

Vi fick olika presentationer av projekt på konsthallar och museer.

Ett projekt som Statens Historiska museer driver är skolsidan sverigeshistoria.se men som alla Sveriges museer och konsthallar kan skicka in lektioner till.

Vår fina bild med Elisabet på. Älskar samarbeten som denna bild!

På Göteborgs konsthall hade de tillsammans med inspiration av den romska polska konstnären…. skapat tygkollageporträtt med besökarna och en romsk förskola.

På Jamtli håller de på att skapa digitala konstnärsmöten där någon är i roll som konstnären som ett lärarmaterial för skolan med elevuppgifter.

KA Almgrens sidenväveri och museum har tagit fram fyra aktiverande skolprogram som de presenterade.

Dagens huvudattraktion var föredraget ”Reimagening the Giuded experience” av Claire Bown. Hon arbetar med ett annat förhållningssätt till visningar än traditionella guidevisningar. Hon har ett välkomnande och inkluderande förhållningssätt till grupper, fokuserar på ”slow looking”, shared visual inquiery och personal discovery. Att få besökarna att känna sig bekväma med eller utan förkunskaper och med olika tekniker skapa minnesvärda upplevelser – koppla ihop besökaren med föremålen, inte koppla personerna till berättelser om föremålen. Idag ska vi få prova också.

Hallwylska museet berättade om ett samarbete med ett doftföretag och hur de doftsatt olika rum med hjälp av AI. Intressant att AI fick bilder och ord och så skapades dofterna utifrån det.

Sista delen av dagen var en upptäckarvanding i museet med stationer med Natuionalmuseums pedagogik. De har jobbat ihop med Claire Bown under pandemin och nu fick vi se vad de gör.

Syntolkade visningar

Bebådelsen

Med hjälp av en text läste museipedagogen upp en syntolkningstext skriven av Anette Andersson, elev på Fällingsbros folkhögskola. Det hjälper även de som inte är synskadade med att upptäcka saker. Att stanna upp och verkligen titta.

Det är nästan svårt att förstå att det är marmor.

Vi fick även känna på en skulptur med händerna. Det var lite läskigt måste jag erkänna.

Minivisning

En annan station var för 1-2åringar. De utgick då från Eugene Janssons målning.

Eugene Jansson, Nationalmuseum
Ljusslinga för att likna det i vattnet.

På golvet låg yogamattor, tyger, en spegel och färgade plastskivor att titta igenom. Tanken är att barn och vuxna gör aktiviteten tillsammans och att de sen går till ateljén och målar med ”ätbara” färger på papper men kanske med händer och fötter.

Jag tänkte att mamma satte mig i badkaret med fingerfärg i bara trasorna så jag fick ”måla” hur mycket jag ville 🙂 Bara skölja av sen!

Batavernas trohetsed – se genom konstnärens blick

Ett stopp var vid Rembrants Batavernas Trohetsed. Vi fick höra om färgerna,att de i te bara är optiska utan att de påverkar hjärnan. Om hans sparsamma paletten, färgens mixning med tjockt i det ljusa och många lager i det mörka. Hur han använt kallt och varmt, suddigt och skarpt. Om realismen det bildar.

Den enögde batavledaren Claudius Civilus som kämpade mot romarna.

Rembrant, Nationalmuseum

Det här var min första uppgift på konstvetenskap på universitetet. Det känns som att det var nästan lika länge sedan som den här målningen målades – innan jag hade en dator och innan det fanns smartphones att blogga på…

Jennifer och Rembrant

Ateljén – ett sinnligt färglabb

Åh vad jag önskar att vi hade en sådan ateljé på Historiska!

De har ordnat så fint och pedagogiskt och vi fick måla vad vi ville med färg, bikarbonat och citronsyra.

Citronsyran gjorde så att det blev glittrigt och fint.

Ska prova citronsyra på akvarell. Jag gillade att det doftade gurkmeja och nlåbär och cacao. Undrar bara hur det blir i längden med färger och citron? Men det är också härligt att bara göra något för stunden, utan att det behöver nödvändigtvis sparas för all framtid.

Barnrummet

Var till barnrummet igen, men jag får lite klaustrofobi där inne när jag inte hittar ut.

Doftar det något?

Dag två blev workshop och det såg jag fram emot!