En annan plats vi åkte till på vår pyramidutflykt var Saqqara.
Djorsers trappstegspyramid i Saqqara.
Så imponerad bara av träställningen! Jag och Allan var till Saqqara när han var liten, så det här var andra gången. Men jag åker gärna dit igen! Det finns massor att titta på i området. Vi hade en privat guide som tog oss runt på alla möjliga ställen.
Saqqaraselfie 🙂
Så typiskt att jag inte minns vad jag tittade på! Men något spännande var det här inne.
Egyptens hundar ❤️
Den här gången åkte vi lite till till ett gravområde brevid trappstegspyramiden.
Nedgången till Unas pyramid tror jag.
Unas pyramid är från 5e dynastin. Det är en gång in. Den har den äldsta ”Pyramidtexten”.
Mannen som följde med ner. Det är så otroligt att det går att gå runt i egyptiska gravar!
Det är text på hela väggarna! och det var flera rum på väg in till gravkammaren.
Mannen var inte bäst på att ta foton…… fast det syns hur stor sarkofagen är. Så mycket text!
Vet inte om vi även var inne i Tetis grav. Vet att vi var inne i en till men jag kanske inte tog något foto.
Alltså tänk tiden det tog att skrivs allt!Älskade taket med alla stjärnor!
När det var nytt var taket blått med guldstjärnor! Som natthimlen 🌟
Men jag var inte heller så bra på att ta foton där nere!
Jag har gjort ett par silverörhängen som är inspirerade av det taket 🤩
Är det en underjordisk stad under Gizaplattån? Gömmer det sig sanningar och kunskap djupt nere i underjorden som de forna egyptierna hackat fram i kalkstenen? Eller var det ännu äldre folk som gjorde det eller till och med aliens? En sak vet jag iallafall – Gizaplattån är full av djupa schakt att klättra ner i till underjorden! Jag har varit nere i ett av dom.
Påväg till Giza och pyramiderna 2012.
Jag åkte på utflykt med Katarina, Leif och vår guide 2012.
Pyramiden på tapeten just nu. Pyramid of Khafre med vit topp. Jag längtar tillbaka till Egypten.
Det finns ingen annan plats med det ljuset.
Den största pyramiden, Khufupyramiden, med ingång. Jag väntade utanför. Vet egentligen inte varför jag inte ville gå in där. Tog många selfies under den Egyptenresan.Gick ner i vad jag tror var en drottninggrsv. Men jag minns inte.
Minns att guiden berättade om de mindre pyramiderna. Men jag minns inte vems grav vi klättrade ner i. Fattar inte att jag vågade.
Läskigt! Alltså jag står många meter ner i Gizaplatån!
Det var lättare att vara där nere än jag trodde. Missade att fota mer av det underjordiska rummet.
Perfekt foto!
Ljuset i tunneln. Glad att jag vågade klättra ner där! Hur i hela friden byggde de alla djupa schakt, pyramider och exakta vinklar och vrår?
En plats på jorden med fotogenique!
Utsikten från hotellet.
Ska nog dela lite fler Egyptenbilder från Saqqaraområdet. Allt är taget med en gammal mobilkamera, och jag är glad att jag har dom kvar än så länge.
Häromdagen fick jag se det lilla språngade textilfragmentet från Birka, D8. Jag har bara sett det i Agnes Geijers stora bok om Birkatextilierna och på Historical textiles julkalender.
Det språngade fragmentet D8 från Bj 660, 617930_HST. Foto: Linda Wåhlander.
Tyvärr har fragmentet fått fel nummer på etiketten vid något tillfälle och på 617930_HST står det Bj 666 istället för Bj 660. Så det skulle behövs ändras. Även krabbasnårsfragmentet har haft fel nummer, så det är tur att Geijer publicerade en hel del av textilierna även om det inte är alla.
Jag har tidigare skrivit om graven och Birkakrusifixet här.
Det språngade fragmentet 617930_HST.
Önskar att vi kunde göra en ny bok om Birkas textilier!
Fragmentet är nr 2 på Taf 37 i Geijer.
Fragmentet fick av Geijer tekniknummer D8 och hittades när hon tittade igenom texilierna i graven. Det satt ”limmat”, eller iallafall bevarat, vid en bit mönstervävt tyg från kvinnograven, M4. Det är numera borttaget från den mönstervävda biten och ligger i en egen låda.
Beskrivning av det mönstervävda fragmentet. Ur Geijer, Birka III.
Har försökt att läsa Geijer med google translate:
Fragment av ulltyg med brokadmönster, nära besläktat med det så kallade Krabbasnår. Bastyget är kedjerep gjord av ganska mörkt, vänsterspunnet, hårt och slätt garn. Varpen täcker helt inslaget och var troligen mörkare än den senare; Varptäthet 30, inslagstäthet 6 per cm. Munsterornamenten var brokaderade och bestod av grovt vänsterspunnet garn med ullig yta. Den del av en prydnad som från början verkar ha varit röd är välbevarad. Dessutom kan tydliga hål urskiljas från ett liknande motiv, men garnet är helt. På den smala sidan av biten, limmad på toppen, fanns ett fragment av ”språng” (D8).
Även krabbasnårsfragmentet har haft fel numrering men det är rättat nu.
Krabbasnåret kan ha varit en kudde eller en vävd mantel.
Gravens textilier
Bj 660 ligger vid gravfältet norr om Borg. Det är en kammargrav och kvinnan i graven bar en dräkt av fin kvalitet med ylle och siden med brickband och silverspiraltråd. Agnes Geijer gick igenom textilierna men allt var inte utritat på Stolpes gravplan.
Gravens textilier. Ur Geijer, Birka III.
Översättning med Google translate:
”Linneöglor i spännen, en dubbel åt sidan. Förmodligen ovanför ena spännet ”Krabbasnår” M4 och på dess kant rester av Sprang, D8. Det ena (förmodligen höger) spännet hade vänt och innehållet pressades mot kistans lock; Till en början fanns en bred sidenremsa, S4, med två sydda, smala sidenband runt nålen. Sedan ett fint ulltyg, W 20, och ett grövre, liknande ”filtens” grundväv. På den andra spännet fanns ett stycke kypert siden, S4, cirka en decimeter långt, bevarat, sammanfogat i ena änden och försiktigt kantat med en 5 mm bred rak remsa, troligen i annan färg. Detta komprimerar flera lager av tunt sidenmaterial, S2. Lösa rester av S4, ihopsatta med silverband lika med B 13-14, och spiralsilvertråd. På planen finns ett ca 25 cm långt silverband i en krökt linje ovanför huvudet, varav inget nu kan hittas.”
Så tråkigt att pannbandet tappats bort! Det är nr 2 på planen.
Gravplan för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA. Detalj av gravplanen för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA.
I lådan i textilmagasinet ligger innehållet från ena spännbucklan.
Innehållet i ena spännbucklan från Bj 660. Foto: SHM, CC BY.
Här syns bland annat en sidenögla och det är flera lager med textil.
Sidenfragment från från Bj 660. Foto: Linda Wåhlander.
Sidenfragmentet S4 är skarvat och det ser ut att vara fodrat även om det skulle kunna vara ett inre tyg (S2?) som bara bevarats mot insidan. S4 har en invikt kant med en liten sidenögla. Jag skulle behöva titta igenom Hägg! Får återkomma om det för jag är för trött ikväll.
Närbilder av det språngade fragmentet
Närbilder av det språngade fragmentet. Foto: Linda Wåhlander.
Det är tre centimeter och har 3-4 mm mellan snoddragningarna. Ena sidan ser ut som en kant.
Så vad var det språngade fragmentet?
Jag önskar att det är från ett hårnät, men det kommer vi aldrig få veta.
Språngade hårnät går tillbaka till forna Egypten och det finns i danska bronsåldersgravar. Sofia Holmer har återskapat hårnät från danska Bredmose från 370 fKr – 10 eKr.
Sofia i ett blått hårnät.
Sofias vävram för språngning.
Här syns hur trådarna vrids om varandra.
🏵️
Lite vikingakänsla med smycken från Bj 660 🙂
Völva på film. Hennes stav är ju förmodligen också i en annan grav Bj 760 men vi går på gravplanen!
Spännbucklorna ska vara P51:or men jag hade dom inte då. Skulle behöva lite mer siden och mönsterväv i dräkten 🙂 men har iallafall sidenband. Nästa sommar vill jag även ha på mig mitt språngat hårnät som jag köpt av Sofia!
Kram
Lästips
Arbman, H. 1941 & 1943. Birka I, Die Gräber: Tafl und Text. KVHAA, Stockholm.
Geijer, A.1938. Birka III, Die Textilfunde aus den Gräbern. Uppsala.
Hägg, I. 1973. Kvinnodräkten i Birka. Livplaggens rekonstruktion på grundval av det arkeologiska materialet. Uppsala.
Idag berättade jag om den här skönheten! Hon är majestätisk även som liten skulptur. Hon är en havande flodhäst med lejontassar och krokodilsvans och inte en bh i sikte! Ibland har hon även lejonhuvud. Hon är själva födelsens beskyddarinna och skyddsgudinna för havande och ammande kvinnor <3
Den här skulturen är mellan 2700-2300 år gammal och en annan form på hennes namn är Thoeris.
I templen stod de i de speciella födelsehusen, mammisi, för att hjälpa till vid gudabarnets födelse. Vanliga, mänskliga, mammor bar henne i form av små amuletter för att få samma hjälp.
Tawaret, tillsammans med guden Bes, kunde även ristas in på sängstolpar och på nackstöd, de gamla egyptiernas kudde i trä (!), för att beskydda de sovande från ormar och skorpioner och alla nattens faror.
Kram
Lästips:
George, Beate 1995. Egyotens gudar, hemliga i förvandlingar. Stockholm.
Harris, G., 1982. Gudar & Faraoner i den Egyptiska mytologin. Milano.
Sesostris I, eller Senustret, som han också heter är tillbaka och allt är i sin ordning igen.
Gjorde inhopp för en åk 7 idag. Det var urlänge sedan jag visade Egypten för en skolklass och det är knepigt att få plats med dem här och där i utställningen, samt att sitta så de ser bra. Det hade kunnat gå bättre, men det är även en ”färskvara” att visa utställningar. Jag har dessutom mest visat familjer i den och det är annorlunda, ofta med ett visst tema.
En staty för Ka-själen vill jag tillverka till mig själv någon gång.
Även på Medelhavsmuseet blir det en massa prat om döden…
Kemet, det Svarta landet, som gav bra skördar!
Jag vill gärna väva ihop lite myt och verklighet. Myten om Isis och Osirismyten är en jordbruksmyt och i utställningen finns det lite olika hantverk representerade. Det gick sådär för jag visade bilden på de som skördar men glömde visa redskapen…
Amuletter för att skydda den döde och som lades i kroppen samt lindades in i lindorna på mumien.
Symboler, myter, ord, verklighet. Saker – allt är sammanvävt i lager av betydelser.
Verkstadsmaterial för hieroglyfworkshop.
Hieroglyfer, eller medu netjer, som egyptierna sa, betyder gudomliga ord! (Jag har bloggat om det tidigare också)
Eleverna gick skriva på papyrus efter att ha övat lite först.
Tillägg från boken ABC Hieroglyphics av Amr Hussein som jag köpt i Egypten.
De flesta skrev sina namn, men jag lägger inte upp dem 🙂 De lämnade sedan sina namn och kort många av dom och det är nog första gången det hänt. De flesta elever vill ta med sig sina grejer hem och jag undrar vad det beror på, det här att lämna? Det har hänt en del gånger i Verkstan på helgerna också. Det är som om det de tillverkar inte är värt att spara. Eller så är det för att de går i sjuan och det har blivit skillnad på hur de ser på vad de gör sedan de gick i 3-5:an, de årsgrupper jag oftast har i skolverkstäder.
Jag är nöjd hur som helst – de övningsskrev och alla gjorde en eller två stycken kort.
Kram
Apptips:
Hieroglyph Flash Cards – toppen att lära sig hieroglyfer med 🙂
Idag i Verkstan på Medelhavsmuseet skrev en tjej med rosa hår ett viktigt meddelande på papyrus. Jag ska inte glömma att leva med sanning i hjärtat och att glädjas över min älskade familj!
Bibeln skrevs också på papyrus en gång. Det finns många gudoliga ord. Men det viktiga är ”ordet”. Det vi säger har betydelse och ord kan glädja människor eller såra dem. Vi måste ”välja våra ord” med visdom även om sanningen ibland också måste uttalas.
En av de äldsta inskrifterna med hieroglyfer på en kruka kan ni se på Medelhavsmuseet. Det står ”medu” – ”ord”. ”Medu netjer” betyder gudomliga ord. Orden som uttalas och skapas i samma stund. Egyptens gudomliga par Thoth och Maat som älskar varandra – Visdom (Herre över det heliga ordet) och Sanning i gudomlig form.
Flickan färglade orden med silver och det blev vackert!
Kan även stavas ”medu netcher” eller ”medu neter”.
Det blev mer om de egyptiska gudarna idag och jag är tacksam över att få ha ett så fint jobb emellanåt. Vi pratade om gudar, om själarna och om hur vi ska vara i livet för att vara bra och ha balans.
I Verkstan är det alltid kreativt och det är underbart att få vara med om barns skapande! Det är min bästa stund på jobbet – att komma nära hur barnen tänker och hjälpa dem när de behöver lista ut något 🙂
Idag var det två pojkar som inte var så försigkomna från början, men de skapade båda två, en i lera och den andra målade en trädolk. Temat är ju ”Bronsdolken”, Michelle Pavers böcker. Pojken med bronsdolken visade den sedan för mig och han hade målat hieroglyfer på den, efter att ha torkat guldfärgen ordentligt, och han frågade om jag kunde läsa vad det stod. Jag kan inte hieroglyfer utantill så jag frågade om han skrivit sitt namn, vilket många göra, men det hade han inte – han hade skrivit ”Familj” på ena sidan och på andra sidan ”Hem” och så hade han ritat dit ett hus.
Jag fick en klump i halsen och jag tänker på alla de barn som inte har ett hem. Jag hoppas de får ett permanemt hem någon gång i livet och jag är tacksam för alla som kan ta emot andras barn när deras föräldrar inte kan ta hand om dem.
Och jag hoppas att det finns gudar, inte bara en, utan många gudar som tar hand om oss alla – för vi, djuren och jorden behöver det nu.
Paletten finns på Medelhavsmuseet och är mellan 6000 och 5500 år gammal!
Idag blev det prat om onda och goda sidor av saker. Här en flodhästjakt i det riktigt gamla Egypten – världens äldsta avbildningen! Manliga flodhästen var kopplad till det onda och kaos – så en flodhästjakt symboliserar att jaga bort det onda, ibland en form av guden Seth, då Horus jagar den.
Här två senare flodhästjakter från nätet.
Den kvinnliga flodhästen, iof med krokodilrumpa, var istället Taweret – gudinnan som skyddar gravida samt vid barnafödande. Kvinnor bar Taweretamuletter både under och efter födseln. Gravida kvinnor ser ju lite ut som flodhästar på slutet 😉
Foto: www.joanannlansberry.com/fotoart/brklyn/taweret.html som även visar fler bilder på Taweret.
Finns på Medelhavsmuseet.
Den här lilla krabaten kunde också gömma sig i Nilen förr i tiden – och han fanns även som Krokodilguden Sobek. I boken om Bronsdolken ”Gravens fånge” så är det en del farliga krokodiler med men även den heliga krokodilen från Pa-Sobek som bor i ett tempel.
Förr bar människor i Egypten krokodilamuletter för skydd. Under faraonisk tid kunde den heliga krokodilen som bodde i templets basäng få både örhängen och armband av prästerna. Den matades med bröd, vin och kött och prästerna kunde bara öppna gapet och mata den. När krokodolen i templet dog blev den fint balsamerad och fick en ståtlig begravning. Sobek symboliserade faraos makt samtidigt som Solguden Horus räddar världen när han spjutar kaoskrokodilen. En krokodiljakt symboliserar alltså ordningens seger över kaos! Det är som en föregångare till St: George och Draken.
