Etikettarkiv: textil

Völvan i Bj 845

En av Birkas völvor – kvinnan med en stav i birkagrav Bj 845. Stav heter vǫlr på fornnordiska och hon kan då tolkas som en stavbärerska.

Völvor utövade sejd, en fornnordisk form av magi där de kunde spå framtiden, påverka händelser och människors öden och se in i alla världar. Under sejden kunde völvan försätta sig i trans med hjälp av sång, vilket det står om i Erik den Rödes saga.

Teckning av Hjalmar Stolpe, ATA. Föremål inplacerade av Linda Wåhlander.

Kvinnans stav i flera delar har textil bevarat i ytan. Jag skulle vilja titta på det.

Staven av Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.

Kvinnan i graven bar ovanliga spännbucklor i brons, silver och guld, med krälande djur över ytan. De är även ovanligt tunga. Är djuren bilder av hennes hjälpandar under sejdandet?

Ovala spännbucklor av särtyp från Bj 845. Foto Jan Eve Olsson, SHM (CC BY 4.0)
Det stora rundspännet bj 845. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.

Jag antar att hon bar en särk till det lilla särkspännet och en hängselkjol till spännbucklorna.

Litet särkspänne från en annan grav, men hon hade denna typ av särkspänne. Foto

Över pannan bar hon ett fint brickband med glänsande silverbroschering av typ B14. Längs kanten ser det ut som att bandet varit infattat i sidenkypert, vilket Hägg skriver. Men Maria Neijman och jag tittade tillsammans och det ser snarare ut som att det är väven från kantbrickorna på brickväven som syns! Inga Hägg fick aldrig se föremålen i Textilmagasinet och hon kunde inte titta på så bra fotografier som vi har nu. Tycker retroaktivt synd om Hägg!

Hennes brickband som jag skrivit om tidigare. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.

Jag vet inte vad de andra två textilbitarna är. Det finns lite textil bakom hennes stora rundspänne. Det ser ut att vara en textilögla runt järnnålen.

Detalj av baksidan av det stora rundspännet. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.

Det finns även mer textilier i graven som tyvärr inte har fått nya fotografier ännu. Det är ull i åtminstone diamantkypert och siden. Det ser ut att vara från en rensad spännbuckla, vilket var vanligt att Geiljer gjorde.

Inga Hägg skriver att det finns flera fragment av sidenkypert som sitter tätt ihop med diamantkypert. Sidenkyperten har förmodligen varit vackert i olika mönster och färger. Hägg föreslår att delar av sidenet kan är del av en manchett till en ”tröja”, vilket man kallade öppna jackor/kappor för förr, för att det finns liknande i en annan grav.

Textil i Bj 845 med ull och siden. Det ser ut att vara diamantkypert i. Foto SHM, CC BY.

En sidenremsa med invikta kanter har en ände med rundad form. På denna ”tungformade” bit finns även lite rester av en grov väv samt av linnetyg. Delar av sidenytan på sidenremsan har avtryck efter ett silvermynt präglat för Sitric som var kung i Northumberland, d. 926. Silvermyntet och sidenet låg under det stora runda spännet och sidenet verkar ha varit fastsytt vid en mörk diamantkypert.

Sidenet med avtryck från myntet. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.

Kvinnan bör ha haft en sjal eller kappa med det runda spännet, men det går inte att avgöra om det är del av en hängselkjol i diamantkypert med sidenband, men Hägg tror att det hört till ett livplagg. Det skulle även kunna vara till en kappa eller mantel. Eller så är manteln av den grövre väven och linnefodrad.

Det grövre tyget som kan vara mönsterväv, fodrat med linnetyg, vilket syns som det lite ljusare partiet. Del av foto av Ola Myrin, SHM, CC BY.

En tygbit som ser ut att vara linne i tuskaft. Kanske det har varit en ögla. Jag vet inte var i graven det kommer ifrån.

Textilfragment. Det ser ut att vara linnetuskaft. Del av foto av Ola Myrin, SHM, CC BY.

Det ligger även något hårigt i asken som tolkats som del av en björnfäll men med frågetecken. Det vore intressant att titta närmare på. Hoppas vi kan ta ett bättre foto på det här någon gång!

Textilier och päls från Bj 845. Foto SHM, CC BY.

Hon hade även fått med sig en stor fajanspärla och några få glaspärlor, två hängen som tidigare varit rembeslag, ett fint rundspänne, ett litet rundspänne (ett av de vanligaste i vikingatiden), ett ringspänne, ett hängbryne, en bygelsax, en kniv, en börs, ett kärl, ett ämbar och en kista.

Brynet i Bj 845. Hildebrand, Gabriel, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Hanken i Bj 845. Foto Toplak, Matthias, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)

Vet inte vad denna ring varit för något.

Ring i Bj 845. Foto Toplak, Matthias, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Skrin från Bj 845. Teckning Harald Faith-Ell, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Låshank till skrinet i Bj 845. Teckning Harald Faith-Ell, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Gravteckning av Hjalmar Stolpe, ATA.

Lästips:

Bj 845 i Samlingsdatabasen https://samlingar.shm.se/sok?type=object&institution=Historiska%20museet&query=Bj%20845&location=Birka Bj 845

Inga Hägg 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Drottning Kristinas barnkläder

Igår hade vi uppstartsdag för terminen på jobbet och vi fick ha Livrustkammaren nästan för oss själva!

Det var en inspirationsdag och vi fick höra om och titta på Livrustkammarens basutställning i vilken de jobbat med att lyfta fram drottningarna i historien mer än i tidigare utställning.

Drottning Kristina tillskrivet David Beck. Målningen tillhörde drottning Kristina och hon tog den med sig till Rom.

Drottning Kristina från 1600-talet behöver väl egentligen inte lyftas fram särskilt av mig då hon är en av de mest kända, men jag gör det ändå för jag är så förtjust i hennes två bevarade barnplagg.

Drottning Kristinas barnplagg.

En liten särk och ett livplagg. Därken är så fin och jag tänker såklart på vikingstida särkar även om det då inte var krage i halsen och spetsar i ärmsluten, men de fina vecken är där ❤️

Livplagget i rosa siden kallas ”tröja” och hon kan ha haft den när hon var två år. Den har silverband runt och den knäpptes i ryggen med band. Den finns med på skolplattfoen Sveriges Historia.

Tyget är sidenatlas och det var när det var nytt starkt rosa. Tröjan och särken gavs som gåva till en kvinna som tog hand om drottning Kristina.

Livplaggets fram-och baksida, 9378_LRK, i Livrustkammaren. Foto Helena Bonnivier, SHM.

Fröken Sara Larsdotter som, som fick plaggen, levde 1608-1689 Sara Larsdotter Stiernflycht var kammarjungfru hos drottning Kristina den äldre och sedan hos drottning Maria Eleonora, Kristinas mamma. Hon tog i fler år hand om Kristina som var arvprinsessa och sedan blev drottning Kristina av Sverige. Hon hette även Elgenstierna, vilket är nytt för mig!

Barnskjorta, 9379_LRK, som tillhört Drottning Kristina. Foto Helena Bonnevier, SHM.

Hade svårigheter att hitta särken i samlingsdatabasen. Tillslut hittade jag den under kategori Kristina av Sverige, övriga plagg och den kallas ”barnskjorta”. Den är sydd av linnekammarduk, som är ett nytt ord för mig! Citerat den otroliga beskrivning för skjortan i samlingsdatabasen:

”Skjorta av vit linnekammarduk, 66×49 tr/cm2, hellång och med långa ärmar. Skjortan sydd av en ca 800 mm bred tygvåd, vartill på framsidan tillskarvats en 360 mm bred remsa. Mitt fram ett 240 mm långt sprund (här har en ca 300 mm lång reva slitits upp och kastats samman). På de 50 mm långa axelsömmarna har en förstärkningsslå sytts fast på undersidan och fållats ner från rätan. Den lilla remsan är smalare vid halsen och vidgar sig utåt axeln. Skjortan har alltså blott en sidsöm, i vänster sida. All vidd upptill, utom just mitt fram och över axlarna har rynkats samman i den raka ståndkragen. Ca 15 små veck spritade i kragen/cm. Halslinning bestående av en 60 mm bred och 255 mm lång remsa som vikts dubbel. Ärmarna är avsmalnande nedtill och med den långa raka övre kanten fastsydd i sidsömmen (stad mot stad) framtill på vänster sida ca 450 mm från nederkanten eller 120 mm från axelsömmen framtill, men når baktill blott till 410 mm från fållen, då de sista 40 mm bildar liksom ett spjäll genom den lilla rakskurna hörna som är skuren vinkelrätt mot ärmens överkant på motsatt sida av den raka långsidan. Vid ärmarnas nedre fåll är en 22 mm bred (rapportbredd: 15 mm) knypplad uddspets fastkastad. Den är knypplad med H-tvinnat, vitt lingarn. Fållarna är smala, den bredaste är den nedre kantfållen som är 2 mm bred.”

Så fint att plaggen bevarats. Det finns inte alls mycket kläder kvar från barn från historien.

Lästips:

Lektion om Drottning Kristina på skolplattformen Sveriges Historia:

https://sverigeshistoria.se/lektioner/drottning-kristina-bilden-av-en-stormaktsfurste/

Porträttet https://samlingar.shm.se/object/4B0D61E0-635F-4F21-912F-B382E0A0A490

Tröja/Klänningsliv https://samlingar.shm.se/object/FF1B0427-6A00-478D-BB29-DDA62C2EF7B7

Barnskjorta https://samlingar.shm.se/object/CDD137E3-F642-48C4-B249-0A9B115BE215

Kvinnan från Seyðisfjörður

Tittade på den nya dokumentären ”Vikingakvinnornas tid” från Svt idag. Många kända och för mig okända ansikten berättade om arkeologiska fynd. Roligast var de små rundspännena som är lika som Birkaflickans spänne 🙂 Minst två från Norwich museum i East Anglia där fynden kommer från området runt kusten med skandinaviska ortnamn som Hemsby, Rollesby, Ormsby och Runham med flera.

Ett litet rundspänne i handen och ett på bordet.
Foto på spännet från Norwich museum från tv:n från Vikingakvinnornas tid, Svt.

Det andra lilla runspännet kommer från Islands östkust.

Skärmbilder från Google maps.
Någonstans här borde gravarna vara. Skärmbilder från Google maps.
Rundspännet från grav 4 i Seyðisfjörður på Island. Foto på tvn från Vikingakvinnornas tid, Svt.

Seyðisfjörður, med platsen Fjörður, ligger på Islands östkust och där hittades fyra gravar 2021, varav en var en kvinnograv med bland annat ovala spännbucklor, pärlor och det lilla rundspännet. Hon fick även med sig kniv, nyckel och ett bryne samt flinta. Det fanns inget skelett från kvinnan bevarat. I dokumentärern säger de att hon kom från Norge, men gravinnehållet kunde lika gärna vara från Birka. Hennes norska brynsten är också vanlig i Birkas gravar.

Foto från tv:n.

Vi har ju 21 sådana små rundspännen från Birka och det verkar vara ett av de populäraste spännena under slutet av 800-talet och sedan åtminstone under första hälften av 900-talet.

Det som också var otroligt spännande och som skymtade förbi var textilen från kvinnograven. De sa att hon begravts med en kudde under huvudet. Vi har flera ”kuddtextilier” från Birka. Men ännu mer spännande var biten av hängselkjolen! Eller bitarna för en visades för sig och en bit sitter kvar på den ena ovala spännbucklan.

Alltså så spännande textilfynd från Seyðisfjörður. Foto från tv:n från Vikingakvinnornas tid, Svt.

Här syns en snoddögla, hängselkjoltyget och vad som ser ut att vara ett brickvävt band längs kanten 👌 Tänk om vi hade haft ett så fint fynd med brickband från Birka! Undrar vad det är för tyg i själva hängselkjolen. Jag tror iallafall att det skulle kunna hängselkjolen…även om hängselkjolar oftast inte har en tunn snodd som upphängningsbsnd. Det skulle ju även kunna vara en brickbandskantad mantel med en ögla att fästa i spännbucklan. Måste leta efter om någon skrivit om de här textilierna. Om ni vet så skriv gärna till mig.

Mer textil från grav 4 och spännbucklan., vilket ser ut att vara tyg och brickband. Foto från tv:n från Vikingakvinnornas tid, Svt.
Pärlbild från The history blog.
Bild från bloggen Fornleifur.

Hittade bloggen Fornleifur med bättre bilder på en av textilfragmenten:

Bild från bloggen Fornleifur.

Tyget ska ha varit blått och bandet går i tött och gult. Ulla Mannering är tydligen med i studiet av textilierna och jag hoppas det kommer någon text snart. Om det inte redan gjort det. Har än så länge bara hittat bloggar.

The History blog och Youtubefilmen nämner Landnamabok:

According to the Landnámabók (Book of Settlements) saga, the chronicle of the Norse settlement of Iceland written in the 12th century, the first settler in Seyðisfjörður was one Bjólfur from Voss in Norway who established the Fjörður farm. While the Landnámabók was written three centuries after the events it describes, it also documents accurate and detailed historical data, including the names and descriptions of more than 3,000 people and 1,400 settlements (The History Blog).

Jag undrar också vad namnet Seyðisfjörður kommer av. Är det den sejdande disen?

Lästips:

YouTube https://youtu.be/7FqFE9j5T6M?si=SLBj8JCVffqrlGub

Scandinavian archaeology https://www.scandinavianarchaeology.com/an-excavation-shows-unexpected-finds-at-seydisfjordur/

Vikingakvinnornas tid 7 januari 2025. https://www.svtplay.se/video/e4zXXgL/vikingakvinnornas-tid

The History Blog https://www.thehistoryblog.com/archives/62727

Fornleifur https://fornleifur.blog.is/blog/fornleifur/entry/2284555/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR2lVfmBRVtRgqcU1svCiMG_gO8s6Mu8167MkrDwR_PJkDMBL7xj05PRncU_aem_6mnW_2XSX-Zm9tg4PnET-Q

Vikingatida nålbindningsnålar

När jag nu gör Birkas julkalender så hittar jag en massa fina saker som jag vill lyfta fram. Från sjöbotten kommer två, plus en liten bit, underbara nålar i ben och trä som gått sönder och kanske åkt ut med sophögen på isen! Jag tror att det kan vara nålbindningsnålar! Vi har ingen nålbunden socka som i Jorvik, men traditionen med nålbundna vantar och annat lever kvar.

Andra ord för nålbindning är att söma, binda, nåla, knyta. Tekniken höll nog nästan på att tappas men det finns många dom nålbinder nu. Det som är toppen med nålbindning är att om du väver så blur det alltid lite bitar kvar när du tar ur väven, sk efsingar, och de passar utmärkt att nålbinda med 👌

Bennål Fnr 3142394. Foto Sven Kalmring, SHM.

Bennålen (fnr 3142394) är nu 47 mm lång (av), 8 mm bred och hålets diameter 3mm.

Tränålen Fnr 3140457. Foto Sven Kalmring, SHM.
Tränålen Fnr 3140457. Foto Sven Kalmring, SHM.

Tränålens (fnr 3140457) ser ut att en liten skåra på mitten som svärden har, en blodfåra! Tränålens mått är 168 mm lång och det är hela längden 😍 17 mm bred, 8 mm tjock och hålet är 7 mm i diameter.

Liten bit av en tränål. Fnr 3130835. Foto Sven Kalmring, SHM.
Liten bit av en tränål. Fnr 3130835. Foto Sven Kalmring, SHM.

Lästips:

Nusse Mellgren, Nålbindning – steg för steg.

Nålbindning https://hemslojdsguiden.se/textil/teknik-historik/nalbindning/

Lär dig nålbinda https://www.petraeleonora.se/nalbindning-del-1-upplagging/

Det finns även en hel del på Youtube.

Valbensbrädan från Bj 854

Den såkallade ”glättbrädan” från Bj 854 gömmer ett nästan osynligt mönster! Föremål 106994_HST. Övre delen ser ut att vara två hästhuvuden vars nackar en gång sittit ihop i ett bågkrön. Ytan på framsidsn är dekorerad med punktcirklar och själva ”strykdelen” är lite nedsänkt, vilket inte är så praktisk vid strykning.

Uppdatering: (Sen lästips nedan) – är så glad över en uppsats av Eva Isaksen från 2012 som skickades till mig (241126) och där det slutar med att det inte alls är en glättbräda utan istället är en fin skärbräda! Och det finns jättemånga från Norge! Det finns delar av fler från Svarta jorden också, men att det fanns så många i Norden visste jag inte!

Så istället för glättbräde borde det alltså stå Valbensbräda – med hästhuvuden. Och tänk att duka upp med den på fester och sen när den inte används så kan den hänga på väggen! Jag känner mig mer och mer övertygad!

Glättbrädan 106994_SHM. Foto Jens Mohr, SHM

Innan utställningen Vikingarnas värld på Historiska museet så följde jag med Amica Sundström ner i Centralmagasinet där den låg och väntade på att bli utställd. Vi skulle nog ha behövt släpljus men älskar att titta närmare på saker och se på dom med nya ögon!

Amica. Foto Linda Wåhlander.
Foto Linda Wåhlander.
Försöker se mönstret på glättbrädan. Foto Linda Wåhlander.
Det ser ut som om baksidan skulle kunna ha funkat som en spelplan. Teckning Harald Faith-Ell, SHM.

Jag tänker att det är en fin strykbräda med ett lite slarvigt spel på baksidan, plus att det ser ut att vara lite linjer efter något skuret också som en skärbräda. Önskar ju ofta att det gick att se tillbaka i tiden, och här är det som små händelser i någras liv.

Amica och Elisabet.

Brädan är tillverkad av valben.

Teckning av glättbrädan av okänd person.
Glättbrädan med sim stryksten i grönt, ihåligt glas. Foto Jens Mohr, SHM.

Jag höll på att köpa en kopia en gång för 4000 kr… Önskar ibland att jag varit tokig att göra det 🙂

Guidetur för länge sedan med skolklass. Foto Helena Brolin.

Jag saknar verkligen den gamla vikingautställningen ibland ❤️ men glättbrädan och nästan allt från Bj 854 finns att se i nya utställningen i monter 12.

Alla utställda föremål i utställningen Vikingarnas Värld finns att se på vikingar.historiska.se

Kram

Lästips

Uppdatering 241126:

Fick tips Charles Bruns om en uppsats om valbensbrädor. Ska läsa den. Kanske är det inte ett glättbräde?!

Isaksen, E. 2012. Hvalbeinsplater fra yngre jernalder
En analyse av hvalbeinsplatenes kontekst og funksjon. Masteroppgave i arkeologi
Fakultet for humaniora, samfunnsvitenskap og lærerutdanning. Institutt for arkeologi og sosialantropologi. Universitetet i Tromsø
Våren 2012

https://munin.uit.no/handle/10037/4308?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR2V43pYjX5xb0RbiMbO_EZCwryFXeqk9jxwjIbR6gAOSgiw8SsZopiYoqM_aem_-4sTSJGX-rNKnHqpHkVHLQ

Valbensbrädan i Vikingarnas värld http://vikingar.historiska.se

Birkaflickan

I somras fick jag i uppdrag att sätta ihop en liten miniutställning inför Stallarholmens vikingafestival för Birkamuseets tält. Det blev Birkaflickan-pop up!

Miniutställning med Birkaflickan.

Jag hittade en låda med fack och la ned saker hon hade med sig i sin grav: pärlor, nålhus, särkspänne och superfint vitt linnetyg efter det som hittades bakom hennes spänne. Kniven hade jag inte med i lådan, men jag borde beställa en som bara ser ut som en riktig kniv, men som inte är vass och göra ett fodral till den.

Birkaflickans pärlor.

Jag fick fart och ritade även tre målarblocksbilder. Vet inte om jag behöver rita om det ena ansiktet. Skulle vilja kunna procreate och rita på platta. Men än så länge har jag inte tagit mig an det.

Nu finns Birkaflickans halsband i min MyHoney nätbutik och jag lägger upp målarblocksbilderna som bilder här så går de att skriva ut.

Målarblocksbilder att spara ned och skriva ut om ni vill rita.

Min dröm är fortfarande att göra målarblocksböcker men jag vet inte riktigt hur jag går tillväga med det heller. Behöver ju kunna sätta ihop ett häfte. Ska nog fråga en kompis om jag kommer så långt.

Lilla Miniutställningen Birkaflickan pop up.

Kram

Begravd liggandes på ”vikingatida gobeläng”

Har sett mönsterväven från Bj 597 igen ❤️ Den är från samma kvinnograv som den stora biten hängselkjol finns bevarad. Det måste ha varit bra omständigheter för bevarade av textil i den graven. Mönsterväven står i samlingsdatabasen som Gobelängvävd Taf. 10, med fyndnummer 617936_HST, i Bj 597 med undernummer 20 och den låg intill dun (ejder).

Mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander.

Textilen är vävd i olika geometriska mönster. Trådarna i varp och inslag är som sytrådar! Maria Neijman tittade på spinningen:

– varpen är tvåtrådig. Den är z-spunnen och S-tvinnad. Färgen är beigebrun med svarta stickspår. Det är långa glansiga fibrer som kamgarn.

– inslaget ser ut att vara samma förutom att det inte har svarta hår.

– den är vävd med minst fyra färger i blått, rött, gult och grönt. Jag ska kolla vad som står i Geijer också.

Detaljer av mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander.
Detaljer av mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander.

Det finns olika vävtekniker för att väva mönster. Den här påminner om så kallad gobeläng. Gobelin kommer från en fransk vävfabrik från 1662, men används för vävtekniken även på andra håll. Men tekniken innebär att man väver in trådar som täcker varpen i två olika intilliggande färger med hjälp av kilar för att få en färgskiftning.

Birkaväven är ju från 800-tal så den är äldre. Röllakan, kelim och flamskvävnad är liknande vävar.

Röllakan är en lite enklare variant på gobeläng. Skarvarna kan göras så att tyget bli liksidigt eller oliksidigt. Vi tittade inte under, för allt ligger löst på glaset.

Mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander.
Maria Neijman tittar på mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander.

Tack! Behövde detta och fler textil-och-fynd-vitaminpiller!

Mönsterväven fotograferad av Ola Myrin, SHM.
Detalj från mönsterväven från Ola Myrins foto.
Detalj från mönsterväven från Ola Myrins foto.
Detalj från mönsterväven från Ola Myrins foto.

Intill mönsterväven fanns även en bit dun. I Kvinnodräkten i Birka så står det att det är ejder.

Dunet, eller fjäder som det står i samlingsdatabasen. Fyndnummer 847848_HST. Foto Gunnar Andersson, SHM.

Kvinnans grav och textilier

Kvinnan blev begravd i en såkallad skelettgrav, dvs en mindre nedgrävning än en kammargrav och utan synlig kista. Tyvärr är inte textilen inritad på gravplanen men Agnes Geijer beskriver att den satt hop med andra textilier i två större och en mindre klump.

Gravteckning av Hjalmar Stolpe över Bj 597. ATA.

Mönsterväven i Bj 597 döpte Agnes Geijer till M1 och beskriver som gobelinartig.

Ur Birka III.
Det här klarar jag inte att översätta. Men om någon kan tyska eller har något sätt att kopiera texten så vore jag tacksam.

Agnes Gejer skriver att M1 fanns i den största klumpen (översatt från tyskan):

🇸🇪I spännbucklorna finns linnesrester. Den ena spännbucklan är helt täckt i två lager diamantkypert, W10, underst i blått och ovanpå i ljusbrun färg, samt ett skört, mörkt tyg, kanske hampa. Delvis under spännet fanns ett precis avslutat (en kant) stycke av W10, något grövre än de övriga.

Troligen låg de relativt stora klumparna av väv i närheten av spännena, delvis fastklistrade på rester av kistan. Efter långvarig blötläggning i vatten kunde de olika lagren separeras från varandra.

Den största klumpen innehåller följande: 3 bitar revben? Eller rips?; W10, den grövre kvaliteten; vanlig twill, W36, flertalig och skrynklig; liten sidenrest, S4; flerfärgat tyg, M1, som låg delvis vikt med framsidan inåt (Taf 10 visar detta stycke ovikt); runt denna fanns en lätt, klibbig massa som kunde identifieras som andfjädrar, och tussar av ospunna ullhår som troligen satt kvar på skinnet.

🇩🇪In den ovale Spangen Leinwandreste. Die eine Spange ganz bedeckend, 2 Schichten Rautenköper, W10, zuunterst in blauer und darüber in hellbrauner Färbung, nebst einen brüchigen, dunklen Stoff, viellecht Hanf. Zum Teil unter der Spange ein gerade abgeschlossenes Stück von W10, etwas gröber als die übrigen. Wahracheinlich in der Nähr der Spangen waren relativ grosse Klumpen Gewene use. erhalten geweswn, teilweise an Reste des Sarges angeklebt. Nach langwierigem Einweichen in Wasser konnten die verschiedenen Schichten voneinander getrennt werden.

Die grösste Klumpen enthält Folgendes: 3 styck rippen; W10, die gröbere Qualität; schlichten Köper, W36, mehrfach und zusammengeknüllt; kleiner Seidenrest, S4; mehrfarbiges Gewebe, M1, das teilweise zusammengefaltet mit der vorderseite nach innen lag, (Taf. 10 zeigt dieses Stück auseinandergefalter); um dieses enie helle, klebrige Masse, die als Federn von Enten bestimmt werden konnten, und Flocken vo ungesponnem Wollhaar, das wahrscheinlich auf der Haut zurückgeblieben war.

Vad menas med att mönstret låg inåt? Om det låg i en hög så borde det betyda att det låg med mönstret upp mot ryggen på kvinnan om tyget låg underst?

Särk: Mellan spännbucklorna låg en sax med järnkedja som det finns goffrerat linne bevarat på.

Spännbucklor och hängselkjol W10e: Spännbucklorna visar att hon burit hängselkjol. Det finns även stora bitar W10 bevarade. I ena spännbucklan finns linneöglor uppe och nere på nålen. I den andra finns linne vid nålfästet (mycket har lossats och slätats ut). Trådar och ylle finns vid nedre fästet och som linneöglan varit fäst i. Spännbucklan har nött på en diamantkypert W10e där öglan suttit och sedan lossnat, men bitarna passar ihop.

I den större klumpen med förmultnade kroppsrester från kvinnan låg W10 i samma kvalitet som hängselkjolen och som kan ha kommit från kroppens baksida, kjolens ryggsida (ev. W10e). Sen kommer ett ytterplagg. Hägg menar att hängselkjolens tyg även hamnat på ovansidan av spännbucklan när spännbucklan sjunkit in.

Ytterplagg på skalet: på skalet låg två diamantkypert tyger. En mörkblå (W10i) närmast skalet och en över som numera är ljusbrun (W10e). Det mörkblå tyget, med nedvikt och fållad kant, menar Hägg, har burits utanpå särk och kjol. Fållen går längsmed spännbucklan som i en kappöppning eller ett djupt sprund.

Redskapsband: på grund av extraögla i nedre, nålfästet i ena spännbucklan.

Ytterplagg W36: Ylleplagg i blågrön diagonalkypert. Det är en stor bit, pressat och ligger i veck men det finns inga synliga sömmar eller kant.

Likarmat spänne: om det är det blå tyget W10 eller W36 som det likarmade spännet suttit i framgår inte, men det ligger också mellan spännbucklorna.

S4: mellan den blågröna diagonalkyperten och mönsterväven låg en liten bit sidentyg. ”Eventuellt från en väska eller liknande”.

Mönstervävd dyna: under diagonalkyperten W36 ligger mönsterväven, underst i lagerföljd, ovanpå träet. Hägg skriver att det kan vara en dyna stoppad med fjädrar.

Päls: om jag förstår Geijer rätt så finns det möjligen även hår som varit päls som sitter kvar på skinn. Är den mönstervävda dynan ett fälltäcke?

Pärlor: pärlorna ligger ovanför spännbucklorna.

Hon fick även med sig en tatingerkanna.

Undrar om jag skulle kunna rita upp dräkten? Jag kanske provar det.

Textilierna

Hängselkjol W10e. Fyrskaftad diamantkypert 616401_HST. Foto SHM.
Hängselkjolen W10e. Fyrskaftad diamantkypert F616404_HST. oto SHM.
Ser ut att vara innehåll från spännbuckla. 616458_HST. Foto SHM.
Vilket tyg är det här? 2/2 kypert grov kvalitet. 616367_HST. Foto Ola Myrin, SHM.
Är det här W36? Fyrsksftad kypert, grov kvalitet. 616363_HST. Foto Ola Myrin, SHM.

🌸

Lästips:

Bj 597 i Sök i samlingarna här.

Geijer, A. 1938. Die Textilfunde aus den Gräbern, Birka: Untersuchungen und Studien III, Uppsala: Almkvist and Wiksells B.A., Kungl. Vitterhets Antikvitets Akadamien. PDF Taf. 10.

Hägg, I. 1974. Kvinnodräkten i Birka: Livplaggens rekonstruktion på grundval av det arkeologiska materialet. Uppsala, Archaeological Institute.

Ylletyget i Bj 1014

Ett ylletyg för kyliga vårkvällar!

Kyperten W34 från Bj 1014. Foto SHM. 616386_HST.

Tyget kommer från en kvinnas kistgrav, Bj 1014. På och delvis under kvinnans ovala spännbucklor och under hennes likarmade spännet fanns bevarat en yllekypert som Grujer kallar W34. Var det en sjal eller en klännig? Kanske en kappa? Intill fanns även ett lite rostigt ullsnöre, D1. Likarmade spännet var av typen på plansch 81.

Det är så fint! Ser nästan ut att vara lite olika färg på garnet i inslag och varp, men det kanske är en synvilla pga att snodden i garnet.

Ur Birka I, Taf. 81.

Kvinnan i birkagrav Bj 1014 fick en kistbegravning. Hon med sig i graven fick hon även en kniv, en pincett, ett nålhus, ett bryne och en kruka. Möjligen har en bronsring i graven varit en fingerring.

Gravteckning över Bj 1014. Hjalmar Stolpe, ATA.

Det syns på gravplanen att ena spännbucklan ramlat omkull. Det gör att tygen kan vara både på och under. Men det likarnade spännet ligger på tyget. Tyvärr är broscherna väldigt sönderrostade och jag har inte sett dom.

Profil på spännbucklan från Bj 1014. Ur Birka I.
Pincett och bryne från Bj 1014. Ur Birka I.
Brynet fotograferat av Charlotte Fernstål, SHM. Tur att den blev avritad tidigare, annars är det svårt att se järnkonstruktionen på den. Den låg i lerkrukan!
Den lilla krukan, eller koppen, i Bj 1014 fotograferad av Helena Rosengren, SHM.
Ytterligare en bild av textilen. Här syns även snodden D1. Foto SHM. 616386_HST.
Detalj med snodden. Det är ju lite suddigt men jag tycker det ser ut som att den förstärkts så som när du gör en knappögla.

Hon bar med andra ord minst en särk och en hängselkjol. Kyperten skulle kunna vara en kjortel, eller del av hängselkjolen, men jag tror inte det. Jag antar, pga kvaliteten, att det är ett överplagg. Så det likarmade spännet satt förmodligen i en kappa eller en sjal ❤️

Lästips:

Agnes Geijer, Birka III.

Holger Arbman, Birka I, Text und Tafln.


Sök i samlingarna Bj 1014, 20240511.