Från Birkas gravar kommer mängder av textilier av olika slag. Ett sorts tyg är inte så omskrivet men det är en spännande sorts väv. Det är ulltofsar i olika vinröda och blå nyanser som är invävt i en enkel väv och resultatet var en yta med långa, ospumna ulltofsar. Textilen kommer från kammargrav Bj 750, som innehöll en man, en kvinna och ett barn. Det är numera två fyndnummer – 616513_HST och 3009392 men de har delvis samma foton. Så om du söker på 3009392 så får du upp båda.
Ny platta för textilen av Amica Sundström. Ull i olika rödbruna, vinröda och blå nya ser från Birkagrav Bj 750. Fynd nr 3009392. Foto: Ola Myrin, SHM CC BY.Den äldre, ursprunliga förvaringen av textilierna. Fyndnummer 616513_HST. Foto: Anställd, SHM, CC BY.
Ull var ju bäst, tillsammans med päls, så bra för kalla vintrar. När jag såg de här fragmenten först så trodde jag att det var fårskinn som på ett eller annat sätt legat runt den döde personen, men det verkar alltså ha varit ett invävda i en bottenväv.
Bottenväven i närbild
Detaljfoto av grundväven. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.Väven i botten. Föremålsnummer 3009392. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.
Resultatet om du tex väver en mantel blir som en fårfäll men utan skinnet! Den borde ha torka lättare än om du har en päls som blir blöt och stel! Helt enkelt som en långhårig ryamatta-mantel 👌Men det kan också vävas som långa band att ha som kantning på en jacka eller kappa.
Färgerna i närbild
Amica fotade ullfärgerna med sin telefon med ett förstoringsglas som hon satte över telefonlinsen.
Gamla lådan. Föremålsnummer 3009392. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.Föremålsnummer 3009392. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.Föremålsnummer 3009392. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.
Det finns flera ”feldr” i en källorna – gráfeldr, stuttfeldr, rauðfeldr. Undrar om det är det här som menas?
Vararfeldr?
Vi vet inte exakt vad just väven i Bj 750 har använts till, men den kan ha ingått i en vararfeldr – vilket är en raggig ullmantel som nämns i fornnordiska källor. Det skulle också ha kunnat varit del av en filt, en bård på en klappenrock, som ett Hedebyfynd, eller kanske en huvudbonad?
Ser ut att vara material från ovansidan av spännbuckla. Föremål 616512_HST. Foto: Anställd, SHM, CC BY.
Textil som var stor och i flera lager som låg i eller ovanpå spännbucklor togs ofta av och lades separat. Den här biten ser ut att vara från ovansidan av en spännbuckla pga av de gröna ”prickarna”. Det står inget i samlingsdatabasen, så jag vet inte säkert. Men det syns att ”fällen” varit i kontakt med metall här och det är så som organiskt material oftast bevarad – i kontakt med silver eller kopparlegeringar. I så fall ligger grundväven närmast spännbucklans yta och fällen utanför!
Så kvinnan i graven kan ha haft ett färggrannt ullplagg om axlarna som hängde ned över spännbucklorna. Var det en kantning på en kappa eller en hel ryamantel?
Källtext för Vararfeldr
Ur Harðar saga ok Hólmverja
🇮🇸13. Geirr drap féhirði Gunnhildar dróttningar
Haraldr konungr gráfeldr réð þá fyrir Nóregi. Þeir leituðu sér skjótt skemmuvistar ok fengu þat með umgengi Brynjólfs, því at hann gerði við þá allt it bezta.
Þat var einn dag, er Brynjólfr var riðinn upp á land, at Geirr gekk einn samt heiman. Hann hafði vararfeld yfir sér. Geirr sér þá, hvar flokkr manna fór, ok var einn af þeim í blári kápu. Þeir finnast skjótt. Spyrja þeir hann at nafni. Geirr segir til it sanna ok spyrr, hverir þeir eru. Sá kveðst Arnþórr heita, er fyrir þeim var, ok vera féhirðir Gunnhildar konungamóður. Þeir föluðu at Geir feldinn, en hann vildi eigi selja. Þá greip einn af honum feldinn. Geirr stóð eftir ok helt á sverði. Þeir hlógu þá fast ok göbbuðu hann ok sögðu, at landi hefði eigi fast haldit feldinum. Hann reiddist þá hvártveggja, gabbi þeira, enda missa feldinn. Þrífr hann þá í feldinn ok hnykkjast þeir um nökkura stund. Arnþórr seilist þá til feldarins ok ætlar at hnykkja af honum. Í því brá Geirr sverði ok hjó á hönd Arnþóri fyrir ofan olboga, svá at af tók. Náði hann þá feldinum ok fór heim síðan, því at þeim varð bilt við hann. Eftir varð honum umgerðin. Þeir tóku til Arnþórs, því at hann mæddi blóðrás.
Hörðr spurði, er Geirr kom heim, hví blóð væri á sverði hans. Geirr sagði sem farit hafði. Hörðr svarar: „Slíkt lá til sem þú gerðir at. Mun nú eigi duga atgerðalaust.“
Svensk översättning med Chat GTP, för det fanns ingen översättning av texten på Heimskringla.no. Så jag vet inte hur exakt det är:
🇸🇪13. Geirr dödar Gunnhilds skattvaktare
Kung Harald Gråfäll styrde då över Norge. De sökte sig snart till ett ställe där de kunde vistas och fick det genom Brynjolfs umgänge, eftersom han behandlade dem på bästa sätt i allt.
En dag, när Brynjolf hade ridit upp i land, gick Geirr ensam hemifrån. Han hade en pälsmantel över sig. Geirr fick då se hur en skara män kom gående, och en av dem bar en blå kappa. De möttes snart. De frågade honom om hans namn. Geirr sade sitt rätta namn och frågade i sin tur vilka de var. Den som gick främst sade sig heta Arnþórr och vara Gunnhild, kungamoderns, skattvaktare. De bjöd Geirr köpa pälsen, men han ville inte sälja den. Då grep en av dem tag i pälsen. Geirr stod kvar och höll i sitt svärd. De skrattade då högt och hånade honom och sade att landsmannen inte höll fast vid sin päls. Då blev han vred, både över deras hån och över att mista pälsen. Han grep då tag i pälsen, och de slet i den en stund. Arnþórr sträckte sig då efter pälsen och tänkte rycka loss den från honom. I det ögonblicket drog Geirr sitt svärd och högg Arnþórr i handen ovanför armbågen, så att den höggs av. Då fick han tillbaka pälsen och gick sedan hem, eftersom de blev rädda för honom. Efter honom låg striden kvar. De tog hand om Arnþórr, eftersom han förblödde.
När Geirr kom hem frågade Hörðr varför det var blod på hans svärd. Geirr berättade hur det hade gått till. Hörðr svarade:
”Omständigheterna var sådana att du gjorde rätt. Men nu duger det inte längre att förhålla sig passiv.”
Texten visar tydligt hur eftertraktad en vararfeldr päls kunde vara!
Har sett mönsterväven från Bj 597 igen ❤️ Den är från samma kvinnograv som den stora biten hängselkjol finns bevarad. Det måste ha varit bra omständigheter för bevarade av textil i den graven. Mönsterväven står i samlingsdatabasen som Gobelängvävd Taf. 10, med fyndnummer 617936_HST, i Bj 597 med undernummer 20 och den låg intill dun (ejder).
Mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander.
Textilen är vävd i olika geometriska mönster. Trådarna i varp och inslag är som sytrådar! Maria Neijman tittade på spinningen:
– varpen är tvåtrådig. Den är z-spunnen och S-tvinnad. Färgen är beigebrun med svarta stickspår. Det är långa glansiga fibrer som kamgarn.
– inslaget ser ut att vara samma förutom att det inte har svarta hår.
– den är vävd med minst fyra färger i blått, rött, gult och grönt. Jag ska kolla vad som står i Geijer också.
Detaljer av mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander. Detaljer av mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander.
Det finns olika vävtekniker för att väva mönster. Den här påminner om så kallad gobeläng. Gobelin kommer från en fransk vävfabrik från 1662, men används för vävtekniken även på andra håll. Men tekniken innebär att man väver in trådar som täcker varpen i två olika intilliggande färger med hjälp av kilar för att få en färgskiftning.
Birkaväven är ju från 800-tal så den är äldre. Röllakan, kelim och flamskvävnad är liknande vävar.
Röllakan är en lite enklare variant på gobeläng. Skarvarna kan göras så att tyget bli liksidigt eller oliksidigt. Vi tittade inte under, för allt ligger löst på glaset.
Mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander. Maria Neijman tittar på mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander.
Tack! Behövde detta och fler textil-och-fynd-vitaminpiller!
Mönsterväven fotograferad av Ola Myrin, SHM.Detalj från mönsterväven från Ola Myrins foto.Detalj från mönsterväven från Ola Myrins foto.Detalj från mönsterväven från Ola Myrins foto.
Intill mönsterväven fanns även en bit dun. I Kvinnodräkten i Birka så står det att det är ejder.
Dunet, eller fjäder som det står i samlingsdatabasen. Fyndnummer 847848_HST. Foto Gunnar Andersson, SHM.
Kvinnans grav och textilier
Kvinnan blev begravd i en såkallad skelettgrav, dvs en mindre nedgrävning än en kammargrav och utan synlig kista. Tyvärr är inte textilen inritad på gravplanen men Agnes Geijer beskriver att den satt hop med andra textilier i två större och en mindre klump.
Gravteckning av Hjalmar Stolpe över Bj 597. ATA.
Mönsterväven i Bj 597 döpte Agnes Geijer till M1 och beskriver som gobelinartig.
Ur Birka III. Det här klarar jag inte att översätta. Men om någon kan tyska eller har något sätt att kopiera texten så vore jag tacksam.
Agnes Gejer skriver att M1 fanns i den största klumpen (översatt från tyskan):
🇸🇪I spännbucklorna finns linnesrester. Den ena spännbucklan är helt täckt i två lager diamantkypert, W10, underst i blått och ovanpå i ljusbrun färg, samt ett skört, mörkt tyg, kanske hampa. Delvis under spännet fanns ett precis avslutat (en kant) stycke av W10, något grövre än de övriga.
Troligen låg de relativt stora klumparna av väv i närheten av spännena, delvis fastklistrade på rester av kistan. Efter långvarig blötläggning i vatten kunde de olika lagren separeras från varandra.
Den största klumpen innehåller följande: 3 bitar revben? Eller rips?; W10, den grövre kvaliteten; vanlig twill, W36, flertalig och skrynklig; liten sidenrest, S4; flerfärgat tyg, M1, som låg delvis vikt med framsidan inåt (Taf 10 visar detta stycke ovikt); runt denna fanns en lätt, klibbig massa som kunde identifieras som andfjädrar, och tussar av ospunna ullhår som troligen satt kvar på skinnet.
🇩🇪In den ovale Spangen Leinwandreste. Die eine Spange ganz bedeckend, 2 Schichten Rautenköper, W10, zuunterst in blauer und darüber in hellbrauner Färbung, nebst einen brüchigen, dunklen Stoff, viellecht Hanf. Zum Teil unter der Spange ein gerade abgeschlossenes Stück von W10, etwas gröber als die übrigen. Wahracheinlich in der Nähr der Spangen waren relativ grosse Klumpen Gewene use. erhalten geweswn, teilweise an Reste des Sarges angeklebt. Nach langwierigem Einweichen in Wasser konnten die verschiedenen Schichten voneinander getrennt werden.
Die grösste Klumpen enthält Folgendes: 3 styck rippen; W10, die gröbere Qualität; schlichten Köper, W36, mehrfach und zusammengeknüllt; kleiner Seidenrest, S4; mehrfarbiges Gewebe, M1, das teilweise zusammengefaltet mit der vorderseite nach innen lag, (Taf. 10 zeigt dieses Stück auseinandergefalter); um dieses enie helle, klebrige Masse, die als Federn von Enten bestimmt werden konnten, und Flocken vo ungesponnem Wollhaar, das wahrscheinlich auf der Haut zurückgeblieben war.
Vad menas med att mönstret låg inåt? Om det låg i en hög så borde det betyda att det låg med mönstret upp mot ryggen på kvinnan om tyget låg underst?
Särk: Mellan spännbucklorna låg en sax med järnkedja som det finns goffrerat linne bevarat på.
Spännbucklor och hängselkjolW10e: Spännbucklorna visar att hon burit hängselkjol. Det finns även stora bitar W10 bevarade. I ena spännbucklan finns linneöglor uppe och nere på nålen. I den andra finns linne vid nålfästet (mycket har lossats och slätats ut). Trådar och ylle finns vid nedre fästet och som linneöglan varit fäst i. Spännbucklan har nött på en diamantkypert W10e där öglan suttit och sedan lossnat, men bitarna passar ihop.
I den större klumpen med förmultnade kroppsrester från kvinnan låg W10 i samma kvalitet som hängselkjolen och som kan ha kommit från kroppens baksida, kjolens ryggsida (ev. W10e). Sen kommer ett ytterplagg. Hägg menar att hängselkjolens tyg även hamnat på ovansidan av spännbucklan när spännbucklan sjunkit in.
Ytterplagg på skalet: på skalet låg två diamantkypert tyger. En mörkblå (W10i) närmast skalet och en över som numera är ljusbrun (W10e). Det mörkblå tyget, med nedvikt och fållad kant, menar Hägg, har burits utanpå särk och kjol. Fållen går längsmed spännbucklan som i en kappöppning eller ett djupt sprund.
Redskapsband: på grund av extraögla i nedre, nålfästet i ena spännbucklan.
Ytterplagg W36: Ylleplagg i blågrön diagonalkypert. Det är en stor bit, pressat och ligger i veck men det finns inga synliga sömmar eller kant.
Likarmat spänne: om det är det blå tyget W10 eller W36 som det likarmade spännet suttit i framgår inte, men det ligger också mellan spännbucklorna.
S4: mellan den blågröna diagonalkyperten och mönsterväven låg en liten bit sidentyg. ”Eventuellt från en väska eller liknande”.
Mönstervävd dyna: under diagonalkyperten W36 ligger mönsterväven, underst i lagerföljd, ovanpå träet. Hägg skriver att det kan vara en dyna stoppad med fjädrar.
Päls: om jag förstår Geijer rätt så finns det möjligen även hår som varit päls som sitter kvar på skinn. Är den mönstervävda dynan ett fälltäcke?
Pärlor: pärlorna ligger ovanför spännbucklorna.
Hon fick även med sig en tatingerkanna.
Undrar om jag skulle kunna rita upp dräkten? Jag kanske provar det.
Textilierna
Hängselkjol W10e. Fyrskaftad diamantkypert 616401_HST. Foto SHM. Hängselkjolen W10e. Fyrskaftad diamantkypert F616404_HST. oto SHM. Ser ut att vara innehåll från spännbuckla. 616458_HST. Foto SHM. Vilket tyg är det här? 2/2 kypert grov kvalitet. 616367_HST. Foto Ola Myrin, SHM. Är det här W36? Fyrsksftad kypert, grov kvalitet. 616363_HST. Foto Ola Myrin, SHM.
Geijer, A. 1938. Die Textilfunde aus den Gräbern, Birka: Untersuchungen und Studien III, Uppsala: Almkvist and Wiksells B.A., Kungl. Vitterhets Antikvitets Akadamien. PDF Taf. 10.
Hägg, I. 1974. Kvinnodräkten i Birka: Livplaggens rekonstruktion på grundval av det arkeologiska materialet. Uppsala, Archaeological Institute.
Har tittat på tyger och mansdräkten utifrån Inga Häggs tabell i Birka II, Die Tracht. Hon har med mantel, ringnål/ringspänne, kaftan/livrock, tyggördel, läderbälte, tunika, byxor, huvudbonad och diverse.
Jag gör första delen som en sorts lista för varje kategori för en överblick över plaggen och så kommer en del efter med några av gravarna.
Inlägget är inte klart, jag behöver göra egna inlägg för de olika gravarna. Det blev en för tung sida. Så fortsätter framöver 🙂
Ur Die Tracht, Birka II. Tabell 8:7. Mansdräkten i Birka.
Känner att det är många frågetecken och nödvändigt att titta i textilmagasinet och centralmagasinet. Men jag utgår från Hägg och tittar i Geijer och samlingsdatabasen och ser hur långt jag kommer!
Analys av tabell 8:7
Jag började lite ostrukturerat så har missat en del men kommer ippdatera vartefter om jag hittar fel. Huvudbonaderna har jag bloggat om tidigare.
Mantel:
Ringspänne eller ringnål med olika antal textillager finns i 40 av gravarna (bland annat Bj 886)! Jag listar inte alla ringspännegravar som är i tabellen. Bj 731 (dubbelgrav) och Bj 832 har vardera två ringnålar. (Sen om ringnål eller ringspänne hör till manyel eller kaftan tycker jag är intressant att veta)
Ylle till mantel finns enligt Hägg i 10 gravar, vissa med frågetecken och fragment tolkat som mantel eller kaftan finns i 9 gravar. Hägg räknar inte med att mantlarna är dekorerade och följden blir att dessa eventuella kaftaner då är odekorerade. Geijer tror inte att W1-9 var plagg. (Jag kan tänka mig att mantlar var lite dekorerade. Det finns i skriftliga källor)
Bj 58A har yllemantel i W6 (1 lager på ringspänne)
Bj 73A har möjligen mantel i grov ylle (tre lager på ringspänne).
Bj 716 W (2 lager på nål)
Bj 736 har möjligen grov ylle, W9?, i mantel. (3 lager, troligt ringspänne/nål)
Bj 798 W (1 lager på ringspänne/nål)
Bj 832 W (1 lager på ringspänne)
Bj 834 W? (1 lager på spänne/nål)
Bj 905 W (1 lager på spänne/nål)
Bj 918 W. Okänd kvalitet. (1 lager på spänne/nål)
Bj 956 har möjligen grov ylle, W1?, i mantel. (2 lager)
Ringspänne från Bj 736 med tre lager textil av grov ylle på nålen. Foto Pavel Voronin, SHM. 108814_HST.Det grova tyget från Bj 736. Är det W9? I sök i samlingarna står det att det är flossat, men Amica kallar det luggvävnad. 616432_HST. Väv med invävd lugg! Jag vill definitivt ha en sådan mantel! Ringspännet i graven ligger på höger sida vid svärdet. Foto Amica Sundström, SHM.Ringnål Bj 832 (graven med guldhjorten), omgjord från irisk och östliga detaljer. En av två nålar i graven. Foto Ola Myrin, SHM. 528086_HST.En av gravarna där spännet är med i tabellen för mantel. Bj 886 med ylletextil på spännet som låg vid högra låret intill svärdet (kan det istället vara en köappenrock?). Foto Christer Åhlin, SHM. 122924_HST.
Gravar med ”Yllemantel eller kaftan”:
Yllemantel eller kaftan finns också i 60B med 2/2 kypertar W43. Bj 157 har W39 (med ringspänne vid låret). Bj 553 har W35. Dessa tyger påminner om nutida tweed och även om väven syns så är de ofta lite valkade.
Bj 624, Bj 628, Bj 832, Bj 855, Bj 957, Bj 985 har ylletyg W i mantel eller kaftan i okänd kvalitet.
2/2 kypert, lätt valkat men med synlig vävstruktur. Påminner om Geijers grupp 4, W34-45. I det litterära källmaterialet nämns mantlar med dekorationer.Textil från Bj 157, hoppas det är W39. Han hade ett ringspänne intill låret vilket jag tycker tyder på Klappenrock. Mittdelen sitter ihop med ett grövre tyg! Foto Ola Myrin, SHM. 616380_HST.Ytterligare textil från Bj 157. Är det här W39 som är lite valkat? Foto SHM. 616375_HST. Ringspännet som låg vid låret i Bj 157. Foto Lena Androsjtjuk. 451721_HST.
Kaftan/Livrock:
Kaftan/Livrock med tygrest finns i sju gravar i tabellen och där det står mellan mantel och kaftan är 9 gravar. Dekor till en möjlig kaftan/livrock finns i 12 gravar i tabellen. 7 stycken har sidensamitumdekor S4. Eventuellt 7 har posament, en har guldbrickband (Bj 644) och en möjligen silverbrickband (Bj 752). 5 har olika stickerier St. 5 stucken har knappar (fler än en knapp). 3 kaftaner/livrockar är odekorerade (Bj 510, Bj 1074 – ev med päls och Bj 949). Hägg räknar med andra ord med att posament och stickerier sitter på ytterplagget (medan brickband sitter på innerplagget).
Lite mer i detalj:
Tre gravar har 2/2 kypert (liknande tweed) Bj 1074 har W34, Bj 510 har W43 och Bj 949 har W45. Alla tre är odekorerade! De tillhör Geijers textilgrupp 4: 34-45.
Flera kaftaner är i okänd ylle om vi inte tittar i magasinen. Bj 73A med fin ylle, Bj 798 dekorerad med med P10 (om inte det hör till huvudbonaden!) samt Bj 886 i W med S4 och St6.
En kaftan i Bj 520 är i ylle i eventuellt spetskypert W12 med posamenplattor.
Bj 944 har kaftan i linne FH4 med samitum S4, och posament P11 och stickeri St2.
Sex kaftaner har S4 samitum och dekorationer. En är i ylle Bj 886 med stickeri St6. Tre i okänt material Bj 524 med posament P16, Bj 624 med stickeri St5, Bj 832 med S4 och P10-11 och Bj 1151 bara med samitum S4. Bj 944 är i linne med knappar, sidensamitum S4, posament P11 och St2.
Fem gravar har kaftan av okänt material utan dekorationer. (Bedömt utifrån ringnål eller ringspänne?) Bj 524, Bj 561, Bj 716, Bj 752, och Bj 1151.
Bj 561 har kaftan med guld- och silver posament.
Bj 798 har yllekaftan med ringnål med textil på. Posament på kaftanen enligt Hägg. Men mannen har även en huvudbonad med posament.
Bj 478 ylle vid spänne. Guldbrickband.
Fem kaftaner/livrock/svita har knappar: Bj 716 med 8 st, Bj 752 med 10 st och silverbrickband och päls, Bj 985 med 4 st samt 1074 med 18 st till W34 kaftan med ev päls. Bj 944 med linnekaftan har 7 knappar. Bj 710 har en knapp men är ej med i Häggs tabell.
Kaftanen i Bj 752 har eventuellt päls och möjligen även ett plagg i Bj 1074.
Kaftanknappar Bj 944. Foto Pavel Voronin, SHM. 434426_HST.Ringspänne med textil högt upp ”under hakan” från Bj 1074. Skulle kunna vara till tunnare mantel eftersom att livrocken har 18 knappar! Foto Sara Kusmin, SHM. 441966_HST.
Tyggördel med änddekorationer:
Fyra av gravarna i Häggs tabell har samitumgördlar med dekorationer i ändarna. Bj 514 S4 stickeri St9, Bj 520 S4 posament P20, Bj 524 med S4 St 30-31, Bj 944 S4 och posament P15 och P13.
Bj 832 sidentyg i taftsiden S1 med stickeri St26 och posament P9.
1151 har posament och St10 men okänt material i gördeln.
Textilgördel Bj 832. Foto Ola Myrin, SHM. 617953_HSTDet här räknar Hägg som dekoration till gördeln i Bj 1151, St 10. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.Mer i lådan från den tolkade gördeln i Bj 1151 med St 10. Även om det enligt Hägg inte finns något tyg bevarat. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.
Läderbälte:
Det är elva eller tolv gravar med läderbälten. Det är oftast spännen men fyra har även beslag. I en av dessa så är det bara beslag.
Spänne och beslag Bj 157, Bj 478, Bj 716 (bara beslag), och Bj 1074.
Bara spänne i Bj 496, Bj 510, Bj 750 (?) i den här dubbelgraven finns två spännen), Bj 752, Bj 918, Bj 949, Bj 956, Bj 1076.
Bältespänne och remände samt ringspänne från kistgrav Bj 478. Ringspännet i kistgrav Bj 478 har hår på och ligger i midjehöjd! 554291_HST. Undrar vad det är för hår? Teckning Hjalmar Stolpe, ATA. Bältesöljan från Bj 478. Foto Pavel Voronin, SHM.Remändebeslags från Bj 478. Foto Pavel Voronin, SHM.
Snyggtunika:
Hägg tolkar tunikor i ylle i möjligen 5 gravar, 2 gravar med linnetunikor och en med tuskaftat tyg. 13 gravar har dekorationer till en tunika, medan 2 gravar har tyg men inga dekorationer (Bj 904 och Bj 1074). 7 tunikor har S4 samitum. En har S1 även sidentaft (Bj 735A). En tunika är bestämd till diamantkypert och en är i grov tuskaftylle. De är ofta dekorerade med silverbrickband (inga i guld). Endast en har stickeri 8 (Bj 735A). Inga tunikor har enligt Hägg posamentdekorationer.
Detaljer:
Bj 949 har eventuellt snyggtunika i diamantkypert W10 (och eventuellt Kaftan i W45). Så åtminstone en kan vara i diamantkypert!
Bj 944 har en linnetunika FH med S4 samitum och silverbrickband sB6-7.
Ylletunika i Bj 904 är i W2, men det verkar konstigt. Det är ett grovt, tuskaftad ylletyg! Det är iof en enklare kistgrav!
Bj 1074 har tunika i tuskaft. Vet ej material.
Två gravar, Bj 842 och Bj 957 har ylletunika med S4 samitum och silverbrickband sB.
Bj 958 har en tunika med S4 samitum.
Bj 703A har tunika med samitum S4 och silverbrickband.
Tre gravar, Bj 977, Bj 1076 och Bj 1125B har tunikor med silverbrickband sB.
Bj 918 har möjligen FH tunika.
Huvudbonad:
Hägg delar in huvudbonaderna i A, B, C och okänd form. Jag har skrivit om som tidigare här.
Byxor:
Bj 904 och Bj 905 kan ha byxor i linne och Bj 905 även ”damasker” i W34 kypert pga dräkthakar med ylle och lin på. De skulle även kunna visa på benlindor!
Dräkthakar Bj 905 med W34 och lin. Den ena ser rengjord ut! Foto Christer Åhlin, SHM. 582954_HST.
Några av mansgravarna med bilder
Vet inte riktigt hur jag ska sortera gravarna. Borde jag lägga in dom i nummerordning?
Bj 58A. Kistgrav. Har en mantel i W6, men det finns ingen bild i sök i samlingarna. Jag antar att hon tänker att det är en mantel för att det ligger ett rinspänne vid ena kanten på kostan. Textil 467253_HST samt ullsnoddar/ tråd 467255_HST. Det finns även en liten bit silverposament från graven P9, 467248_HST, samt ett band av silvertåd, sB 467222_HST. Det ska även finnas en liten bit samitum S4. På andra sidan av kistan låg en kniv.
Bj 624 mantel och kaftan. Kammargrav, krigare. Den ska ha en yllemantel men jag hittar inget fragment för det. Det finns ett fint ringspänne som kan höra till en klappenrock. Två stycken ca 35 cm långa bårder med silverstickeri St5 är fastsytt på samitum S4. Det är boderi i bakvända kedjestygn. De räknar Hägg som kaftan. Den ena bården låg hopvikt på den hästskoformade broschen med ena änden på broschens spets. Broschen ligger vid svärdsknappen; den andra bården låg i en rak linje från hakan framåt till vänster. (Graven innehåller en flaska av trä!). Är det en omlottkaftan med bårder längs framkanten med ett ringspänne vid höger lår? Men varför har ena bandet ramlat ihop vid spännet? Titta med Amica efter mer textil. Den döde ligger möjligen i en konstig vinkel som om han suttit upp och sedan ramlat lite åt vänster.
Stickeri med siden från Bj 624. Foto SHM. 617963_HST.Ringspänne från Bj 624. Foto Pavel Voronin, SHM. 556075_HST. Bj 624. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Kaftaner eller mantel i kypert W34-45
73A skelettgrav. Mantel i grov kvalitet, kaftan eller mantel i W43. Tre lager på nål. Fin ull. Även D7. (blandad låda)(ringspänne, vapenkniv).
Bj 553 med W35 i kaftan eller mantel
Bj 157 kan ha mantel eller kaftan i W39.
Odekorerade kaftaner i kypert W34, W43, W45?
Bj 510 kaftan i W43
Bj 1074 kaftan med 18 knappar i W34.
Bj 949 kaftan som W45? Se nedan.
Dekorerad kaftan eller tunika
Bj 520 ev spetskypert W12 i kaftan? Långa posamentband med josefinaknutar längs framkant på kaftan? Se gravteckning. Posamentplattor i gördel?
Bj 624 kaftan med samitum och stickeri 5. Ylle i mantel eller kaftan.
Bj 752 med kaftan med 10 knappar, silverbrickband B1 och päls.
Bj 798 yllekaftan med posament P10. B-mössa (?) av ylle med posament P1-2.
Bj 735A ylletunika med siden1, samitum, stickeri 8 och 3 samt silverbrickband B17-18 och B20. Plus relikpåse.
Bj 832 mantel, kaftan/livrock, textilgördel …
Bj 842 med möjlig ylletunika med samitum och silverbrickband samt extra samitum och silverstickeri.
Grupp med gravar med posament i guld runt huvudetBj 524, 542, 644, 736. Bj 710 har en liknande i silver.
Bj 524 Kammargrav, krigste. Grov ylle W5 i graven. Kaftan/livrock med samitum och posament P16. Brickband i guld låg över bröstet, B23 som är 35-40 cm långt, i en spetsig vinkel. Det finns även mer guldband än de som visas på planen. Fyra guldkors och olika silverdekorationer låg inom vinklen. Men de är inte med i Häggs tabell. Det är P12 och P14 i par. Mer posament P21 och P22. En tyggördel i S4 med posament och glimmerhängen och stickerier, St 30 och 31.. spiralsilver St25. Huvudonad typ A med posament i guld P7. Troligen är svärdet en helt rostig klump, innehållande lin och grov ull, W5, samt mönstrat tyg liknande M7.
Gravteckning Bj 524. Hjalmar Stolpe, ATA.Textil från Bj 524. Är det övre möjligen klumpen från svärdet med linnetyg och mönstervävt tyg? Foto SHM. 616431_HST.Bj 524. Brickband i guld som låg över bröstkorgen. Foto Gabriel Hildebrand, SHM. 617969_HST.Bj 525. Ett av fyra kors i guldposament. Foto Ola Myrin, SHM. 914259_HST.Detalj av ena korset. Foto Ola Myrin, SHM.Huvudbonad. Bj 524, guldposament P7. Foto Ola Myrin, SHM. 617962_HST. Posament som möjligen låg inom vinkeln med guldbrickband i Bj 524. Foto Ola Myrin, SHM. 616569_HST.Förmodad dekoration till en tyggördel som kan höra ihop med samtiumen i Bj 524. Foto Ola Myrin, SHM. 617939_HST.
En grupp med tre gravar med C-hatt i nordisk stil. Ej östligt enligt Hägg. Bj 561, Bj 628, Bj 716
Bj 561 (lahn) i förmodad kaftan/livrock. Stor snygg ringnål. med posament P22, tyggördel och huvudbonad typ C. Kammargrav, krigare. Inom den intitade femkantigt markeringen som täckte större delen av skelettet (bröstkorgen) hittades bitar av guld- och silvertråd efter brickband och silver och guld posament. Silvertråden är vittrad och låg utspridda över hela denna yta. Det är det som ser ut som fnas i lådan. Det är platta guldknutar P17, och glidknutar P22 och fläta.
Guld brickband med rund tråd ska höra till en huvudbonad med guldlanbrickband runt huvudet gB23. Kolla med Amica om vi kan hitta någon textil.
Bj 561. Teckning Hjalmar Stople, ATA. Dräktnål från Bj 561. Foto Christer Åhlin, SHM. Bj 561. Guld till brickband. Foto SHM. 616552_HST. Bj 561 guldtråd till brickband. Foto Gabriel Hildebrand, SHM. 616565_HST. Bj 561 dekordetaljer. Foto Ola Myrin, SHM. 617955_HST.
Bj 628 lahn. W i mantel eller jacka. Grov textil som bör bevarats av spännet vid ena knät (559930_HST). Är det en klappenrock? Guldlahn brickband runt huvudet, gB23. Fragment av ytterst tunn, mönstervävd sannlolik siden (559939_HST), ej med i Häggs tabell. Spännande är att det fanns ett skadat pehlevi-mynt i graven. Det är ett mynt slaget för den sassanindiske fursten Chosrew II, som regerade mellan åren 591 och 628 e. Kr.
Bj 628. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA. Ringspänne Bj 628. Foto Pavel Voronin, SHM. 109175_HST.
Bj 710. Ryttare
Bj 716 lahn har 8 knappar i sin jacka.
Bj 736: Ryttarkrigare. ( troligt ringspänne)
Bj 832: yllemantel, yllekaftan med dekorationer. Kammargrav, krigare. Två långa ringnålar. Textilgördel med dekorationer, paljett. Huvudbonad med posamentband. Relikpåse med litet djurdekor?
Bj 832. Taftsiden S1 med St26 och P9. Foto Ola Myrin, SHM. 617953_HST.
Bj 842: ylletunika med S4 och sB. Kammargrav, krigare, ryttare. På gravskissen står det silverbrickband med glimmer(?). Bandet ser ut att ligga rakt ned framme på bröstet. Kolla Geijer! Kolla med Amica om vi kan se någon textil i textilmagasinet!
Bj 842 brickband i silver. Foto SHM. 618017_HST. Bj 842. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Bj 904: ylletunika och linnebyxor. Kistgrav. En grov tuskaft W2, som ser lite hårig ut, kommer från Bj 904 och tolkas som tunika av Inga Hägg. Troligen på grund av att ett mindre, enkelt ringspänne av järn låg vid/på käken. Det kan kanske lika gärna vara en mantel med enkelt järnspänne? Ytterligare ett textilfragment finns från graven 616461_HST. Han hade även en läderbörs, mynt, ett spjut och en pil samt en kniv och broddar med en liten rund järnskiva intill.
Grov tuskaft, W2, från Bj 904. Tolkad som tunika av Inga Hägg. Foto Ola Myrin, 616435_HST. Samma fragment som 616437_HST.W2 innan ommontering Bj 904. Foto SHM.
Bj 905: linnebyxor och ylledamasker och yllemantel
Bj 949: kaftan W45? och tunika W10? Plus inslagskypert i mantel? Den här skulle jag vilja göra i W10.
Kammargrav. Pilbågsskytt. Större ringspänne i järn ligger nere vid höger sida. Bältet ligger en bit upp på gravkartan och börsen, som jängt i en ring?, kniv och bryne ligger ovanför. Han kan ha suttit och fallit åt höger.
Inlagskyperten kanske inte är med i Hägg.
Bj 949 2/1 kypert, treskaftad med inslagseffekt. Den här är nog inte med i Häggs tabell. Foto Ola Myrin, SHM. 616387_HST. Bj 949 ser ut att vara 2/2 kypert och W10. Foto Ola Myrin, SHM. 616368_HST.Bj 949 med kaftan och tunika och ev mantel. Inga dekorationer mer än bälte och bälteväska. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Bj 957: ylletunika med S4 och sB Kammargrav. Ringspänne av brons ligger nere vid högra sidan vid svärdsidan till klappenrock? På gravkartan står det ”silverband med valknutar” som ligger ovanför tänderna nr 3. Vävda silverband ligger över bröstkorgen nr 6. (Behöver kolla Geijer).
Gravteckning Bj 957. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA. Textil från Bj 957. Foto SHM. 616519_HST.Posament på huvudbonade Bj 957. Foto Ola Myrin, SHM. 616600_HST.
Bj 1151. Kaftan med S4 och ev posament (?). Huvudbonad med sB? Tyggördel med P och St10. Kammargrav, krigare.
Bj 1151 med S4, posament, stickerier Detalj från lådan från den tolkade gördeln i Bj 1151 med St 10. Här ser det ut dom att stickeriet är fastsytt, eller fastflätat, på ett tyg. Måste fråga Amica! Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.Bj 1151. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.Detalj. Bj 1151. Silverbrickband. Foto Ola Myrin, SHM.
Häromdagen fick jag se det lilla språngade textilfragmentet från Birka, D8. Jag har bara sett det i Agnes Geijers stora bok om Birkatextilierna och på Historical textiles julkalender.
Det språngade fragmentet D8 från Bj 660, 617930_HST. Foto: Linda Wåhlander.
Tyvärr har fragmentet fått fel nummer på etiketten vid något tillfälle och på 617930_HST står det Bj 666 istället för Bj 660. Så det skulle behövs ändras. Även krabbasnårsfragmentet har haft fel nummer, så det är tur att Geijer publicerade en hel del av textilierna även om det inte är alla.
Jag har tidigare skrivit om graven och Birkakrusifixet här.
Det språngade fragmentet 617930_HST.
Önskar att vi kunde göra en ny bok om Birkas textilier!
Fragmentet är nr 2 på Taf 37 i Geijer.
Fragmentet fick av Geijer tekniknummer D8 och hittades när hon tittade igenom texilierna i graven. Det satt ”limmat”, eller iallafall bevarat, vid en bit mönstervävt tyg från kvinnograven, M4. Det är numera borttaget från den mönstervävda biten och ligger i en egen låda.
Beskrivning av det mönstervävda fragmentet. Ur Geijer, Birka III.
Har försökt att läsa Geijer med google translate:
Fragment av ulltyg med brokadmönster, nära besläktat med det så kallade Krabbasnår. Bastyget är kedjerep gjord av ganska mörkt, vänsterspunnet, hårt och slätt garn. Varpen täcker helt inslaget och var troligen mörkare än den senare; Varptäthet 30, inslagstäthet 6 per cm. Munsterornamenten var brokaderade och bestod av grovt vänsterspunnet garn med ullig yta. Den del av en prydnad som från början verkar ha varit röd är välbevarad. Dessutom kan tydliga hål urskiljas från ett liknande motiv, men garnet är helt. På den smala sidan av biten, limmad på toppen, fanns ett fragment av ”språng” (D8).
Även krabbasnårsfragmentet har haft fel numrering men det är rättat nu.
Krabbasnåret kan ha varit en kudde eller en vävd mantel.
Gravens textilier
Bj 660 ligger vid gravfältet norr om Borg. Det är en kammargrav och kvinnan i graven bar en dräkt av fin kvalitet med ylle och siden med brickband och silverspiraltråd. Agnes Geijer gick igenom textilierna men allt var inte utritat på Stolpes gravplan.
Gravens textilier. Ur Geijer, Birka III.
Översättning med Google translate:
”Linneöglor i spännen, en dubbel åt sidan. Förmodligen ovanför ena spännet ”Krabbasnår” M4 och på dess kant rester av Sprang, D8. Det ena (förmodligen höger) spännet hade vänt och innehållet pressades mot kistans lock; Till en början fanns en bred sidenremsa, S4, med två sydda, smala sidenband runt nålen. Sedan ett fint ulltyg, W 20, och ett grövre, liknande ”filtens” grundväv. På den andra spännet fanns ett stycke kypert siden, S4, cirka en decimeter långt, bevarat, sammanfogat i ena änden och försiktigt kantat med en 5 mm bred rak remsa, troligen i annan färg. Detta komprimerar flera lager av tunt sidenmaterial, S2. Lösa rester av S4, ihopsatta med silverband lika med B 13-14, och spiralsilvertråd. På planen finns ett ca 25 cm långt silverband i en krökt linje ovanför huvudet, varav inget nu kan hittas.”
Så tråkigt att pannbandet tappats bort! Det är nr 2 på planen.
Gravplan för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA. Detalj av gravplanen för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA.
I lådan i textilmagasinet ligger innehållet från ena spännbucklan.
Innehållet i ena spännbucklan från Bj 660. Foto: SHM, CC BY.
Här syns bland annat en sidenögla och det är flera lager med textil.
Sidenfragment från från Bj 660. Foto: Linda Wåhlander.
Sidenfragmentet S4 är skarvat och det ser ut att vara fodrat även om det skulle kunna vara ett inre tyg (S2?) som bara bevarats mot insidan. S4 har en invikt kant med en liten sidenögla. Jag skulle behöva titta igenom Hägg! Får återkomma om det för jag är för trött ikväll.
Närbilder av det språngade fragmentet
Närbilder av det språngade fragmentet. Foto: Linda Wåhlander.
Det är tre centimeter och har 3-4 mm mellan snoddragningarna. Ena sidan ser ut som en kant.
Så vad var det språngade fragmentet?
Jag önskar att det är från ett hårnät, men det kommer vi aldrig få veta.
Språngade hårnät går tillbaka till forna Egypten och det finns i danska bronsåldersgravar. Sofia Holmer har återskapat hårnät från danska Bredmose från 370 fKr – 10 eKr.
Sofia i ett blått hårnät.
Sofias vävram för språngning.
Här syns hur trådarna vrids om varandra.
🏵️
Lite vikingakänsla med smycken från Bj 660 🙂
Völva på film. Hennes stav är ju förmodligen också i en annan grav Bj 760 men vi går på gravplanen!
Spännbucklorna ska vara P51:or men jag hade dom inte då. Skulle behöva lite mer siden och mönsterväv i dräkten 🙂 men har iallafall sidenband. Nästa sommar vill jag även ha på mig mitt språngat hårnät som jag köpt av Sofia!
Kram
Lästips
Arbman, H. 1941 & 1943. Birka I, Die Gräber: Tafl und Text. KVHAA, Stockholm.
Geijer, A.1938. Birka III, Die Textilfunde aus den Gräbern. Uppsala.
Hägg, I. 1973. Kvinnodräkten i Birka. Livplaggens rekonstruktion på grundval av det arkeologiska materialet. Uppsala.
Eftersom jag är hemma och inte är så pigg så tittar jag lite på Birkagravarna, som jag brukar men inte hunnit göra så mycket på senaste tiden 🙂
Den här graven har jag skrivit om tidigare https://linda.forntida.se/?p=10956 och det är många band och kedjor i graven.
Den har mängder med olika detaljer, men jag tänkte mest ta upp själv dräkten igen som kvinnan blev begravd i, för fragmenten har nyligen fotograferats igen.
Särken
Särken kvinnan bar var av slätt, relativt fint linne i vitt eller naturfärg och det finns från under höger spännbuckla. Linnerester på saxen och en bronskedja till saxen är enligt Hägg troligen av samma tyg som särken.
Spännbucklorna i Bj 464 . Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY. Baksidan av sidenkypertbiten från Bj 464. Foto SHM, CC BY.
Är det särken som finns på saxen om det finns en hängselkjol? Eller är hängselkjolen i linne och ylleflärpen med fodrad linne ligger som en ruta framtill?
Hängselkjol och eventuellt förkläde
Till kvinnans dräkt hör ju en hängselkjol eftersom det finns spännbucklor, men hur var den konstruerad och fanns det ett ögleförsett förkläde framtill? Inne i höger spännbuckla finns linne, ylle och siden. Ett hörnstycke i blåsvart diamantkypert, W2, finns vid ena spännbucklan. Vid nålfästet finns en linneögla. Här famns även ett sidenband. Detta band kantar både ett linnetyg och det blåsvarta diamantkyperttyget. Genom linnet, yllet och sidenet har en linneöglan sedan sytts fast. Biten kom upp 2 cm bakom spännbucklans brätte. Den blåsvarta diamantkyperten fortsatte en bit ut och låg uppvikt mot ovansidan av spännbucklan, vilket gör att jag tror att det är ett förkläde som hängde i linneöglor framtill.
Detalj av det blåsvarta diamantkyperttyget.
Till graven hör även en diagonlakypert med en invikt kant och andra textilfragment med kanter.
Bj 464 ser ut att vara Yllekypert med nedvikt kant och till tyg (sidentyg fast det ser ut som ull?) med invikta kanter. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY. Bj 464 ytterligare ett yllefrqgment. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.
Inga Hägg tolkar det som att det fanns ett tillskuret livplagg i siden i graven, även om hon också föreslår att det är en sjal. Det är en stor bit sidenkypert, som är snett hopfogat, finns på ena spännbucklans skal. Eftersom bitarna är snett hopfogade menar Hägg att det förmodligen är ett livplagg.
Bj 464 möjligt livplagg och sidenkypertplagg. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY. Baksidan av sidenkypertbiten från Bj 464. Foto SHM, CC BY.
Stolpe beskrev sidenband runt nål och nålhållare på ett likarmat spänne. Två varv vid nålfästet. Hör det här till ett livlagget med siden och sidenöglor och som då hölls ihop med ett tredjespänne? Eller är det en sidensjal som hölls ihop med det likarmade spännet?
Spännet från Bj 464 avildat av Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.Det förgyllda spännet men utan textilrester. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.
I textilmagasinet finns även en låda med trä, ben och ylle.
Bj 464, trä, ben och ylle. Foto SHM, CC BY.
Utöver textilfragmenten så finns det även textilier på en bronskedja och på bygelsaxen.
Bj 464 kedjan med textilrester. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY. Saxen i Bj 464 med textilrester på bladen. Foto SHM, CC BY. Bj 464. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.
Tolkning av förkläde:
Här är en tolkning av den blå diamantkyperten med linneskoning och sidentyg som ett förkläde. Resten är inte del av Bj 464.
Det vore kul att sy ett plagg i sidenkypert. Frågan är bara om det ska vara en sjal eller en liten jacka? I båtgraven i Gamla Uppsala fanns det ju ett fodrat plagg som tolkats som en liten jacka. Men jag har absolut inte råd med tyg till det just nu, så det får vänta 🙂
Jag fick en fråga igår om blå tyger på Birka och det finns ju flera fynd av det, i någon sorts svartblå kypert och blågrön kypert, men trots att jag läst Inga Häggs bok Kvinnodräkten i Birka fram och tillbaka flera gånger så är det som om det står nya saker i den varje gång jag öppnar den…
Den här kvinnograven, Bj 507, har jag till och med antecknat vid i marginalen och ändå inte registrerat fullt att det finns ett tyg i den med olika färg på garnet i varp och inslag! Det finns till och med en garnsnodd i blått och rött garn!
Teckning av Stolpe, ATA.
Det den här graven är mest känd för är nog örsleven i silver med motiv tolkat som ”Freja och Fenrusulven” på alternativt en ”valkyria” och något djur.
Örslev ifrån Birkagrav Bj 507. Foto: Gabriel Hildebradt, SHM.
På örsleven syns en kvinnodräkt med ett långt plagg och en sjal eller mantel över samt att det möjligen hänger ett förkläde framtill som en panel. I alla fall vad det ser ut som.
Både Agnes Geijer och Inga Hägg skriver om graven (Hägg s. 43, 62, 69, 85, 103, 120, 122, 137).
I Hägg kan man läsa att det i ena spännbucklan finns bevarat en ögla av smal remsa av linnetyg och att det utanpå den sitter en ylleögla i fin yllekypert. Ylleöglan har olika färg på garnet i varp och inslag, och jag läser det som att varpen är brun och att inslaget är i blåsvart – alltså ett garnmässigt tvåfärgat tyg! Det finns även ytterligare en ögla av fin ljusbrun tuskaft som förmodas vara ylle, men det är inte säkert.
Spännbucklor bj 507. Foto: SHM.
Kring nålfästet i den andra spännbucklan finns en ögla av ylle(?) och en till i fin yllekypert med olika färg i varp och inslag, mörkblått och brunt, men här står det i texten tvärtom från den andra öglan med lika tyg. … Förvirring! Jag vet alltså inte vilken färg som är varp och vilken som är inslag och skulle verkligen vilja att Amica tittade på tyget och att vi analyserade färgerna på något vis.
Kring nålhållaren finns även en ögla av samma fina kyperttyg, vilket skulle visa att hängselkjolen har ylleöglor uppe och nere i spännbucklan.
Utöver detta finns även en lös linneögla bevarad.
På Häggs illustrationer kan man se sidentyg, S4, och en dekorationssnodd.
Det är inte ett superfoto men textilerna är fastrostade på nålens nedre del.
Diamantkypert W10i, bj 507. Ur Geijer, Taf 4:3.
Hittade några fler foton i min telefon från senaste snabbfotograferingen i Textilmagasinet på W10i.
Ganska stort stycke av diamantkyperten W10i från Bj 507. Foto: Linda Wåhlander.
Bj 507 med vad som ser ut att vara en söm och så nedvikta stadkanter som kanske kan vara ovankanten på en hängselkjol. Foto:Linda Wåhlander.
Flera foton av ett av diamantkyperterna från Bj 507. Foton: Linda Wåhlander
Från graven kommer, enligt Geijer, två olika diamantkypertar, dels den täta, fina i mörkblått, W10i, dels en något grövre och ljusare, W10e (ljusare i vilken färg?). På W10i finns två bevarade vävkanter.
Problemet är ju att Hägg bara såg öglorna i spännbucklorna och kunde därför inte jämföra kypertarna i öglorna med Geijers W10i och W10e. Det vore ju spännande om det är ett stort plagg med olika färg på garnerna i varp och inslag!
Siden och yllefragment bj 507. Foto: Linda Wåhlander.
Baksidan. Foto: Linda Wåhlander.
W10e finns även på skalet till den ena spännbucklan och samma tyg ligger tillsammans med andra textilrester i flera lager kring en bronskedja, som kniven hängt ifrån. Det finns en silverring (gg), som är strierad, och hör till kniven och ringen finns som avtryck på ett av tygfragmenten.
Kedjan ligger mitt bland andra tygfragment och där har även hittats ekorrpäls!
Inte superbästa fotot. Tror att det möjligen är det finare av diamantkyoerttygerna,W10i. Men det liknar inget av Häggs teckningar… Foto: Linda Wåhlander.
W10e finns i flera lager mot kedjan och bland tygerna anas även linnetyg, med det är inbäddat i vad som verkara vara förmultningsrester ?
Det finns även W10e med avvikande vävriktning från de övriga skikten av diamantkyperten. Tyvärr har jag inget foton på kedjan och kniven.
W10e verkar ha legat både under och över kroppen och bör ha tillhört ett av livplaggen. Det som ligger utanpå spännbucklan kan komma av ett ytterplagg som haft ekorrpäls (T) och sidentyg (S4) fastsytt som dekoration.
Det finns även små sidentygsfragment från okänd plats i graven som häftar fast vid W10e tyget.
Treflikigt spänne bj 507. Foto: Gabriel Hildebradt, SHM.
Det treflikiga spännet i graven är enligt Hägg omgjort till hänge och därför inte ett tredjespänne. Det finns även en silverstrierad ”häkta” (Birka I, Taf 112:4) som möjligen har hört till plagget. Jag vet inte hur den ser ut, men ska gå igenom Arbman också och se vad som finns där.
De små sidenbitarna är av två slag – de är av grövre siden och lite finare siden. Av båda sorterna finns kantbitar bevarade och vid en av kantbitarna finns en fastsydd prydnassnodd av rött och blått garn. Det kan ju även vara en sk.”slitsnodd” som sitter längs kanten på ett plagg för att inte bli slitet i tyget. En del av sidenfragmenten skulle alltså kunna ha varit fastsydda som dekoration på den grövre, ljusare diamantkyperten, W10e och det vore ju fint att tänka att det varit en kappa.
Snodd i blått och rött garn i bj 507. Foto: Linda Wåhlander.
Hägg tolkar dräkten som hängselkjol med en möjlig ”tröja”. Med tröja menar hon en typ kappa. Lite som en ”tröja” i folkdräkten, men vi vet ju inte hur lång den varit.
Bergkristallpärlor och karneolpärlor bj 507. Foto: Christer Åhlin, SHM.
Kvinnan bar även många pärlor av karneol och bergkristall samt en dräktnål i silver. Pärlor som dessa kan kommer från Indien och Kaukasus.
Silvernål bj 507. Foto: Gabriel Hildebradt, SHM.
Den här dräktnålen ser lite annorlunda ut. Undrar om det varit något skrammel i den och hur den använts i dräkten? 🙂
Med sig i graven hade kvinnan även fått en hink som räknas som irisk, dvs. från Irland.
Jag ska leta vidare efter de färgade textilierna från Birka och fundera över hur den här dräkten kan ha sett ut…
Kram
Ur Sök i samlingarna:
Det är ingen idé att länka till sida för den kommer snart att bytas ut.
Lästips:
Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.
Agnes Geijer, 1938. Birka III. Die Textilfunden aus Birka.
Här kommer några foton av textilierna bevarade från Högomgraven i Sundsvall, i Selånger, som dateras till 400-talet – alltså Folkvandringstid. Gravarna på gravfältet grävdes ut 1949-1960.
Helst ska de ju ses live, men så länge i allafall ? Jag har inte skrivit om den tidigare, för jag kan inte så mycket.
Högomgravens brickband. Foto: Linda Wåhlander.
Brickbandet från hövdingaraven i Högom är ganska brett. Det är fastsytt på en yllekypert.
Högomgravens brickband med tyg. Foto: Linda Wåhlander.
Högomdräkten och en sorts kil.Här syns även resterna efter agraffknappar. Foto: Linda Wåhlander.
Högomdräkten och kyperten. Foto: Linda Wåhlander.
Högomdräkten. Foto: Linda Wåhlander.
Det är små fragment av resten av dräkten. Ändå är det fantastiskt att så mycket är bevarat.
Högomdräkten, så otroligt snyggt det måste ha varit. Foto: Linda Wåhlander.
Mats Vänehem har målat en fantastisk illustration av graven och dess innehåll.
Mats Vänehem, Kammargraven i Högom. Rekonstruktion för SVT av kammargraven i Högom, Sundsvall. Bild från Illustratörscentrum.
