Jag fick en fråga igår om blå tyger på Birka och det finns ju flera fynd av det, i någon sorts svartblå kypert och blågrön kypert, men trots att jag läst Inga Häggs bok Kvinnodräkten i Birka fram och tillbaka flera gånger så är det som om det står nya saker i den varje gång jag öppnar den…
Den här kvinnograven, Bj 507, har jag till och med antecknat vid i marginalen och ändå inte registrerat fullt att det finns ett tyg i den med olika färg på garnet i varp och inslag! Det finns till och med en garnsnodd i blått och rött garn!
Teckning av Stolpe, ATA.
Det den här graven är mest känd för är nog örsleven i silver med motiv tolkat som ”Freja och Fenrusulven” på alternativt en ”valkyria” och något djur.
Örslev ifrån Birkagrav Bj 507. Foto: Gabriel Hildebradt, SHM.
På örsleven syns en kvinnodräkt med ett långt plagg och en sjal eller mantel över samt att det möjligen hänger ett förkläde framtill som en panel. I alla fall vad det ser ut som.
Både Agnes Geijer och Inga Hägg skriver om graven (Hägg s. 43, 62, 69, 85, 103, 120, 122, 137).
I Hägg kan man läsa att det i ena spännbucklan finns bevarat en ögla av smal remsa av linnetyg och att det utanpå den sitter en ylleögla i fin yllekypert. Ylleöglan har olika färg på garnet i varp och inslag, och jag läser det som att varpen är brun och att inslaget är i blåsvart – alltså ett garnmässigt tvåfärgat tyg! Det finns även ytterligare en ögla av fin ljusbrun tuskaft som förmodas vara ylle, men det är inte säkert.
Spännbucklor bj 507. Foto: SHM.
Kring nålfästet i den andra spännbucklan finns en ögla av ylle(?) och en till i fin yllekypert med olika färg i varp och inslag, mörkblått och brunt, men här står det i texten tvärtom från den andra öglan med lika tyg. … Förvirring! Jag vet alltså inte vilken färg som är varp och vilken som är inslag och skulle verkligen vilja att Amica tittade på tyget och att vi analyserade färgerna på något vis.
Kring nålhållaren finns även en ögla av samma fina kyperttyg, vilket skulle visa att hängselkjolen har ylleöglor uppe och nere i spännbucklan.
Utöver detta finns även en lös linneögla bevarad.
På Häggs illustrationer kan man se sidentyg, S4, och en dekorationssnodd.
Det är inte ett superfoto men textilerna är fastrostade på nålens nedre del.
Hittade några fler foton i min telefon från senaste snabbfotograferingen i Textilmagasinet på W10i.
Ganska stort stycke av diamantkyperten W10i från Bj 507. Foto: Linda Wåhlander.
Från graven kommer, enligt Geijer, två olika diamantkypertar, dels den täta, fina i mörkblått, W10i, dels en något grövre och ljusare, W10e (ljusare i vilken färg?). På W10i finns två bevarade vävkanter.
Problemet är ju att Hägg bara såg öglorna i spännbucklorna och kunde därför inte jämföra kypertarna i öglorna med Geijers W10i och W10e. Det vore ju spännande om det är ett stort plagg med olika färg på garnerna i varp och inslag!
Siden och yllefragment bj 507. Foto: Linda Wåhlander.
W10e finns även på skalet till den ena spännbucklan och samma tyg ligger tillsammans med andra textilrester i flera lager kring en bronskedja, som kniven hängt ifrån. Det finns en silverring (gg), som är strierad, och hör till kniven och ringen finns som avtryck på ett av tygfragmenten.
Kedjan ligger mitt bland andra tygfragment och där har även hittats ekorrpäls!
Inte superbästa fotot. Tror att det möjligen är det finare av diamantkyoerttygerna,W10i. Men det liknar inget av Häggs teckningar… Foto: Linda Wåhlander.
W10e finns i flera lager mot kedjan och bland tygerna anas även linnetyg, med det är inbäddat i vad som verkara vara förmultningsrester ?
Det finns även W10e med avvikande vävriktning från de övriga skikten av diamantkyperten. Tyvärr har jag inget foton på kedjan och kniven.
W10e verkar ha legat både under och över kroppen och bör ha tillhört ett av livplaggen. Det som ligger utanpå spännbucklan kan komma av ett ytterplagg som haft ekorrpäls (T) och sidentyg (S4) fastsytt som dekoration.
Det finns även små sidentygsfragment från okänd plats i graven som häftar fast vid W10e tyget.
Treflikigt spänne bj 507. Foto: Gabriel Hildebradt, SHM.
Det treflikiga spännet i graven är enligt Hägg omgjort till hänge och därför inte ett tredjespänne. Det finns även en silverstrierad ”häkta” (Birka I, Taf 112:4) som möjligen har hört till plagget. Jag vet inte hur den ser ut, men ska gå igenom Arbman också och se vad som finns där.
De små sidenbitarna är av två slag – de är av grövre siden och lite finare siden. Av båda sorterna finns kantbitar bevarade och vid en av kantbitarna finns en fastsydd prydnassnodd av rött och blått garn. Det kan ju även vara en sk.”slitsnodd” som sitter längs kanten på ett plagg för att inte bli slitet i tyget. En del av sidenfragmenten skulle alltså kunna ha varit fastsydda som dekoration på den grövre, ljusare diamantkyperten, W10e och det vore ju fint att tänka att det varit en kappa.
Hägg tolkar dräkten som hängselkjol med en möjlig ”tröja”. Med tröja menar hon en typ kappa. Lite som en ”tröja” i folkdräkten, men vi vet ju inte hur lång den varit.
Bergkristallpärlor och karneolpärlor bj 507. Foto: Christer Åhlin, SHM.
Kvinnan bar även många pärlor av karneol och bergkristall samt en dräktnål i silver. Pärlor som dessa kan kommer från Indien och Kaukasus.
Silvernål bj 507. Foto: Gabriel Hildebradt, SHM.
Den här dräktnålen ser lite annorlunda ut. Undrar om det varit något skrammel i den och hur den använts i dräkten? 🙂
Med sig i graven hade kvinnan även fått en hink som räknas som irisk, dvs. från Irland.
Jag ska leta vidare efter de färgade textilierna från Birka och fundera över hur den här dräkten kan ha sett ut…
Kram
Ur Sök i samlingarna:
Det är ingen idé att länka till sida för den kommer snart att bytas ut.
Lästips:
Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.
Agnes Geijer, 1938. Birka III. Die Textilfunden aus Birka.
Hej Linda,
tack för din sammanställning av den här graven! Det är alltid mycket intressant att se en grav i större kontext og inte bara ett eller två gravgåvor.
Jag vet inte om du redan hittade på det, men det finns minst ett tyg till från Birkagravarna som har olika färgar i varp og inslag: tyget från Bj 1090. Inga Hägg skriver i ”Kvinnodräkten i Birka”, s. 48: ”(…) Den andra, W 33, bekrivs av Geijer som randig i två färgar, blått og rödbrunt, ränder ca 5 mm breda. Till detta fragment hör enligt Geijer vad som möjligen kan vara ett brickvävt prydnadsband av ylle (…).” Ränderna är i varpen, inslaget är rödbrun.
Vänliga hälsningar från Tyskland,
Diane
Hej Diane,
Vad roligt att du tycker det ? Ja, den graven har jag nämnt i en artikel men den här hade jag missat. Det tyget, men en blå rand, skulle jag vilja se uppvävt.
Nu hittade jag några fler fotografier från W10i tyget som jag tagit. När jag fotat i textilmagasinet har jag aldrig haft någon tid att verkligen fota och tänka, så vet knapps ens vad jag fotograferat ?
Många hälsningar från Helgö