Etikettarkiv: Smulan

Yoga idag – med hjälp av Smulan

Vissa dagar är det lätt att bara hoppa över yogan. Ursäkter, trötthet, sorg… Det kan vara vad som helst. Sen kommer det där känslan att jag vill. Jag vill vara på mattan och känna lugnet, kroppen, styrkan och mjukheten. Men det är inte alltid det funkar ändå.


Idag var en sådan dag. Jag kände mig som om jag vägde 150 kg minst. Orkade knappt röra mig. Ibland vill jag gå ner i vikt bara för att orka mer, för att kunna känna mig mer obehindrad i kroppen. Inte för hur jag ser ut, även om jag så klart tänker på det också.



Det blev lite blandad yoga först och tillslut lite yin. Det är inte så ofta jag gör yinyoga hemma, men idag var det det enda som fungerade. Yinyoga brukar göra ont, måste alltid vara långt från gränsen. Men idag var jag i ”smärtan”. Den påminner mig om att jag lever. Att det finns något att känna. Efter ett tag så kom känslan av att kroppen släppte efter. Jag tog det ändå försiktigt.

Smulan var min hjälp idag. Min assistent som gjorde det lite lättare.
Min kära lilla vovve ??



Och tack mamma för att du fotograferade ?

Kram




Våren – en annan sorts vår än vad någon tänkt sig

Knoppar som brister.

Naturen, vet den vad som händer? Märks det att allt är annorlunda?
Cerisea blåsippor. De växer här varje år bland blåsipporna. Några enstaka annorlunda plantor. Alla är inte lika, tänker vi inte lika och har inte samma syn på saker och ting.

Blåsippor på de gamla järnåldersgravaran.

En otrolig katastrof hände på på järnåldern också. Helgö var med om det. År 536 och några år framöver. Folk dog, gårdar övergavs. Pest nere i Europa. Kanske alla inte ens begravdes. Nödår.

Även lite uppluckrad grav av vildsvinsnos.

Även tussilagona växer på samma ställe som alltid. Det här är en katastrof som naturen för tillfället inte lider av. Det är vi människor som hamnat här av olika anledningar.

Vi är med om ett experiment. En möjlig väg genom denna pandemi. Gör Sverige rätt? Annorlunda och rätt eller är vi fredsskadade och tror att inget kan hända? Vi har tillit. Har vi det? Vi måste hålla ihop. Jag måste hålla ihop.

Snart kommer vi att veta. Eller så vet vi i höst när alla i karantän i andra länder kommer ut igen.

Jag ver bara att jorden kommer fortsätta. Många kommer överleva och jag hoppas att vi för alltid ser på jorden som en. Som en enhet. Inte som länder med murar och stängda gränser, men med mer försiktighet om den här gåvan som vi har. Jorden. Naturen. Djuren. Växterna. Solen. Varandra.


Jag gick promenad med ficklampa häromkvällen.

Jag har en ny hjärtesorg som inte går över. Men jag fortsätter. Gör, och ger, min yoga, jobbar och tar en dag i taget.

?

Idag har 239 personer dött i Sverige och minst 44.274 personer världen över. Människor jobbar ihjäl sig på sjukhus och sorgen är svår för så många.

Årets första katt- & hundpromenad blev kort…

Det var vackert ljus över Helgö nyss, när vi gick på en superkort prommis. Det är för halt! Jag behöver köpa broddar till stövlarna…

Iris vill iof oftast inte gå så långt, inte som Morris. Ingen av katterna vill vara ute särskilt just nu.

Smulan halkade runt på sina smala små ben ?

Sötaste Iris ?

Får sådan lust att måla pastell, men har inte ro ännu att göra det. Jag behöver göra klart några saker, men sen önskar jag att 2019 blir mer tid för min egen kreativiter.

Kram

Lokah mantra

Det finns så många fina mantran att chanta. Ett vi fick lära oss på yogalärarutbilningen är ”Lokah samastah sukhino bhavantu”.

Min galet pussiga vovve ?

En av kattungarna ?

Lokah samastah sukhino bhavantu

På engelska översätts den ofta med:

May all beings everywhere be happy and free, and may the thoughts, words, and actions of my own life contribute in some way to that happiness and to that freedom for all.”

På svenska blir det:

”Låt alla varelser överallt vara glada och fria, och låt tankarna, orden och handlingarna, i mitt liv, bidra i någon form till den glädjen och friheten för alla.”

Iris med alla sex kattungar ?

Jag behöver det här mantrat i mitt liv och det gäller även för mig själv, hur jag tänker om mig själv ??

Speciellt dagar när jag gör fel och säger fel saker, när det inte går så bra med ahimsa, ickevåld, i tanke och ord.

Bland de första promenaderna i livet ?

Jag är lite över mitten av mitt liv och jag lär mig fortfarande saker varje dag. Vissa gånger smärtsamma lärdomar.

Iris, vår älskade lilla kattmamma ?

Den villkorslösa kärleken.

Kram

Det är vår!

Smulan och jag på vårpromenad 🙂 Hon tycker allt längs vägen är intressant! ?

Blåsippor ?

Vissa är mer som ”Lilasippor”.

En stig trampad av många.

Vildsvinen plöjer…

Det är nog ändå ett av mina favoritgravfält. Undrar vilka som ligger begravda här. Det gör ont att vildsvinen får härja fritt i detta oundersökta gravfält!

Vildsvinenes stig. Det syntes tydligt när snön låg.

Kram

Björködag med mamma och Smulan 

Häromdagen ringde de från Björkö och frågade om jag kunde hoppa in lite 🙂 och det gjorde jag gärna 🙂 Det var ju ett tag sedan jag guidade där ute. Senast var det ju sagor i husen. Så idag blev första turen och det är som att komma hem.

Jag tog med mig mamma och Smulan.

Tänker på att jag åkt med den här båten i över 20 år! Viktoria <3 Undrar hur fästa vikingarna var vid deras båtar? Vilka träd de såg i kölen och i de klinkade borden? Jag ser år av sol, regn och människor 🙂

Stoppet där jag minns första gången då rösten var tvungen att trycka undan nervositeten 1999, under en guidetur för Svea Hovrätt.

Här kommer en exposé av guidefoton när jag pekar och gör olika miner… Jag skulle platsa i en sketch med Björn Skifs! Såg just programmet om Björn Skifs som firar 70 år, så tänkte på att jag jobbade på museet när han fyllde 50 år och hela järngänget kom ut till ön! Han var min första idol runt 1975 <3

Det var ”Tema matvandring”, så en tur med att prova på lite gott att äta under turen av sådant de åt under vikingatiden som hittatas på ön – fast nytt då :-))

I Borgs hagev vid min favoritgrav. Det är något speciellt med den här platsen för mig och det är en outgrävd grav.

Jag har på mig min hängselkjol i diamantkypert av samma tyg som Birkaflickan.

Smulan vilade lite ? Undrar hur många hundar som blivit begravda på Björkö? Lätt att glömma alla vikingadjur som är begravda överallt i alla gravar.

Påvägen upp till Borgvallen.

Mamma agerade fotograf idag 🙂

Björkö by i bakgrunden, med två gårdar utan ägobyte sedan 1500-talet!

Hahaha, jag pekar i alla riktningar!

Eller inte hela tiden…

Här blev det lite kort pickninck inne i Borg. De fick smaka hästkorv från Munsö bland annat och jag drack också lite älgörtte 🙂 Det är salisylsyra i, så bra mot huvudvärk. Kallas älgört, eller älggräs, för att älgar tuggar i sig det (när de äe brunstiga)…men även använt för att göra mjöd bra och heter även ”mjödört”. Teet är också bra mot reumatism.

Jag vet inte – ska jag sy fast röda hängslen istället? Det ser lite konstigt ut tycker jag när de vita hängselbanden smältet in mot särken och inte syns…

Det var så fint idag – en riktig sommaridyll!

Lite pekande vid korset också 🙂

Utsikt mot Hovgården på Adelsö.

Det gick även en engelsk matvandring samtidigt. Nere vid museet igen ingick det lunch med ärtsoppa, lingonsaft, bröd och färskost utanför museet efteråt och det var gott. Ärtsoppa är verkligen gott ibland!

Smulan hade också en bra dag och fick sitta i knät hos en i gruppen när vi hjälpte till att servera efter guideturen. Tröttis i linneduk.

Det blev en härlig dag och jag jag är tacksam att vi fick en till av dessa magiska Björködagar med en härlig grupp.

Kram

Ps. Glömde fråga precis alla i gruppen om fotona, så hör av er om jag ska ta bort något foto. Ds.

Marcus, de islamiska mynten och en promenad bland djur och blommor

Jag sitter hemma och skriver om vikingaresor i österled. Vi ska bland annat prata om islamiska mynt i slattfynd och jag har letat information på nätet…och så är den där! Uppsatsen som Marcus skrev. Marcus Johansson <3 image

Den finns som pdf från Stockholms universitet.

Jag tänker på honom ofta. Han blev psykolog istället och han lever inte längre.

image

Jag gick ut nu en stund och tittade på trädgården. Syrenerna blommar snart. Jag har feber och mår inget vidare idag och värmen är fin men får mig att tänka på alla andra platser där det blir torka och öken. Att alltid tänka på flera sidor av saker samtidigt kan vara utmattande.

image

image

image

image

Marcus var en av de som först provade Stenålderskost! Äpplen, ägg, bär och nötter…

image

Nya kycklingar. Den ena mamman tog inte hand om sina kycklingar, en dog, så den här hönsmamman fick fler att ta hand om.

image

Smulan ville gå en sväng, så vi fortsatte ut på vägen.

image

Morris följde med.

image

Som katt och hund, fast tvärt om…

image

Det doftar ljuvligt och bina surrar! Livet är i full fart och jag tänker… Tänk om allt varit annorlunda. Om jag gjort andra val.

image

Livet är vackert men trassligt.

image

image

Det kom en hund med husse som Morris fick syn på och stack.

image

Han kom tillbaka igen när de gått förbi. Lite som jag och kärleken…

image

Morris vilade lite och luktade på äppelträdet. Vi får kalla honom Ferdinand istället…

image

Smulan <3 image

Även jordgubbsplantorna börjar blomma.

Livet är skört, vackert och hemskt på samma gång. Bara för att du inte finns längre så betyder det inte att jag inte tänker på dig Marcus!

Kram

Lill-Plinga och mina födelsedagskycklingar

image

image

Lill-Plinga med hennes fem kycklingar som föddes på min födelsedag 🙂 Det är mamma som fotat den här gången 🙂

image

”Bissan”, den svarta, ser ut att vara en höna och den gråprickiga, ”Gråpippin”, ser ut att bli en tupp.
image

Tittut!

image

Smulan vaktar de lite större kycklingarna…

Kram