1998 grävde jag som student i Garnisonen på Birka.
Foto på mig men jag minns inte vem som tog det. Det var med min kamera och med svartvit film iallafall.
Här är ett foto med mig som skugga. Jag har fotat mig själv som skugga emellanåt så länge jag kan minnas 🙂
Svinbeten syns precis utanför väggen vid sidan av rampen upp till huset. Linda Wåhlander.
I min ruta vid huseväggen och rampen upp till Krigarhuset dök det upp en stor vildsvinbete.
Foto på svinbeten. Linda Wåhlander.
Svinbeten passar symboliskt passar in i Krigarnas hus! För i den fornnordiska världen var vildsvinet viktigt på flera sätt. Freja red på sin magiska galt Hildisvíni, vilket betyder ”stridssvinet”. Gjorde en AI-bild och det är så konstigt att det går så fort. Den första blev konstig, men den här fick iallafall ett bra vildsvin! Behöver börja teckna mer fantasy så jag kan komma runt AI- som gör allt på några sekunder men också inte alls som jag vill ha det.
Av mig promptad AI-promtografi av Freja på Hildisíni. 20251221.
Frejas bror Frej hade den legendariska galten Gyllenborste, med borst av guld som lyste upp mörkret🌟Han red på sin galt till Balders begravning.
Promptat en AI-bild av Frej på Gulleborts med Barlders begravning i bakgrunden. 20251220.
Så är detta en helt vanlig svinbete från ett jakt- och matdjur? Eller har vi hittat ytterligare spår kopplade till gudar och ritualer i Krigarnas hus?
I en garnisonsmiljö som Birka, full av krigare men också från spår av ritualer, kan vildsvinet haft en roll som var mer än bara mat! För under jólablot skulle svinborst offras! Och under svärandet av eder (heitstrenging), enligt Kvädet om Helge Hjorvardsson, skulle du lägga handen på ett svin – på sonargọltur till drickandet av bragebägaren.
Så firade vikingarna Jól i Krigarhuset med vildsvinsskinka och eder? Och offrade dom vildsvinsborst, som ”lyste upp mörkret”, under den mörkaste tiden på året för att ljuset skulle komma tillbaka igen?
Julen var en festtid vid midvintertiden. I de isländska källor är Ýlir 2 1/2 månad kring vintersolståndet. Hur såg det ut och vad hände egentligen i Krigarnas hus för 1100 år sedan? Uppenbarade sig gudarna? Kom Oden som Jólnir och mottog offer?
Lästips:
Britt-Mari Näsström, 1995. Freyja, the Great Goddess of the North.
Den gamla påven har dött och nu har en ny påve valts – Leo den 14e. Att välja påvar har katolikerna gjort sedan Petrus år 30 eller 33.
Påvar begravda i Peterskyrkan.
Kung Inge den äldre var den första svenska kungen som fick ett brev från påven. År 1080 skrev påve Gregorius VII till honom och kallade honom Ingo gloriosus Suetonum Rex – “Inge, svearnas ärorike konung”. I brevet uppmanades Inge att stärka den kristna tron och följa kyrkans bud. Det är ett brev som markerar ett skifte i tiden, då den katolska kyrkans inflytande i Skandinavien började växa på allvar.
Skiss av en 1500-tslsristning förställande Nge den äldre.
Inge Stenkilsson regerade först mellan 1080 och 1084, och sedan igen från 1088 till omkring 1110. Hans styre avbröts tillfälligt när de hedniska svearna vände sig emot honom. De ville fortsätta med de gamla nordiska offerriterna – blot – och valde istället hans svåger, Sven, som fick namnet Blot-Sven, till kung.
Eventuellt var Inges fru Helena Thorildsdotter, prinsessa av Sverige och den högättade Mön, samma Helena som var syster till Sven.
Carl Larssons Midvinterblot i Uppsalatemplet. Motivet förställer en text ur Ynglingatial och offret av Kung Domalde i Uppsala tempel efter missväxt.
Men Inge gav inte upp. År 1087 återvände han till Svealand med kraft. Enligt källorna brände han då det stora hednatemplet i Uppsala och dödade Blot-Sven. Därmed slog han ned den fornnordiska kulten i Uppland och med det i Sverige.
Runsten U861 nämner en Sven och Mö och det kan därför vara just Blot-Sven. Blot-Svens gravhög.
Efter det var Sverige en del av den romersk-katolska kyrkan ända fram till reformationen år 1527. Men jag undrar såklart – hur hade historien sett ut om Blot-Sven och svearna hade lyckats stå emot kristnandet? Det är många som nu försöker hitta tillbaka till våra hedniska rötter. Men hade det varit bättre? Med blot av djur och människor?
En annan plats vi åkte till på vår pyramidutflykt var Saqqara.
Djorsers trappstegspyramid i Saqqara.
Så imponerad bara av träställningen! Jag och Allan var till Saqqara när han var liten, så det här var andra gången. Men jag åker gärna dit igen! Det finns massor att titta på i området. Vi hade en privat guide som tog oss runt på alla möjliga ställen.
Saqqaraselfie 🙂
Så typiskt att jag inte minns vad jag tittade på! Men något spännande var det här inne.
Egyptens hundar ❤️
Den här gången åkte vi lite till till ett gravområde brevid trappstegspyramiden.
Nedgången till Unas pyramid tror jag.
Unas pyramid är från 5e dynastin. Det är en gång in. Den har den äldsta ”Pyramidtexten”.
Mannen som följde med ner. Det är så otroligt att det går att gå runt i egyptiska gravar!
Det är text på hela väggarna! och det var flera rum på väg in till gravkammaren.
Mannen var inte bäst på att ta foton…… fast det syns hur stor sarkofagen är. Så mycket text!
Vet inte om vi även var inne i Tetis grav. Vet att vi var inne i en till men jag kanske inte tog något foto.
Alltså tänk tiden det tog att skrivs allt!Älskade taket med alla stjärnor!
När det var nytt var taket blått med guldstjärnor! Som natthimlen 🌟
Men jag var inte heller så bra på att ta foton där nere!
Jag har gjort ett par silverörhängen som är inspirerade av det taket 🤩
Är det en underjordisk stad under Gizaplattån? Gömmer det sig sanningar och kunskap djupt nere i underjorden som de forna egyptierna hackat fram i kalkstenen? Eller var det ännu äldre folk som gjorde det eller till och med aliens? En sak vet jag iallafall – Gizaplattån är full av djupa schakt att klättra ner i till underjorden! Jag har varit nere i ett av dom.
Påväg till Giza och pyramiderna 2012.
Jag åkte på utflykt med Katarina, Leif och vår guide 2012.
Pyramiden på tapeten just nu. Pyramid of Khafre med vit topp. Jag längtar tillbaka till Egypten.
Det finns ingen annan plats med det ljuset.
Den största pyramiden, Khufupyramiden, med ingång. Jag väntade utanför. Vet egentligen inte varför jag inte ville gå in där. Tog många selfies under den Egyptenresan.Gick ner i vad jag tror var en drottninggrsv. Men jag minns inte.
Minns att guiden berättade om de mindre pyramiderna. Men jag minns inte vems grav vi klättrade ner i. Fattar inte att jag vågade.
Läskigt! Alltså jag står många meter ner i Gizaplatån!
Det var lättare att vara där nere än jag trodde. Missade att fota mer av det underjordiska rummet.
Perfekt foto!
Ljuset i tunneln. Glad att jag vågade klättra ner där! Hur i hela friden byggde de alla djupa schakt, pyramider och exakta vinklar och vrår?
En plats på jorden med fotogenique!
Utsikten från hotellet.
Ska nog dela lite fler Egyptenbilder från Saqqaraområdet. Allt är taget med en gammal mobilkamera, och jag är glad att jag har dom kvar än så länge.
Ibland händer något alldeles exeptionellt i livet. Som när min kollega Erica Nyström igår mejlade mig ett nyfotograferat fynd som jag aldrig tidigare sett! Det kom in till samlingarna 1845 och jag fick se den först igår för att Erica letat efter någonting annat!
Silverfigurinen från Vena från sidan. Det föreställer en kvinna som ser ut att sitta i en kubbstol. Foto Jens Mohr, SHM, CC BY.
Det är pytteliten silverfigurin, i rundskulptur, från vikingatiden som blivit hacksilver och hamnat i ett litet skattfynd. Nu dokumenterar samlingsavdelningen på Historiska saker i samlingarna och därmed fick vi för första gången möjlighet att se den!
Erica såg direkt att hon sitter i en kubbstol och tänkte att det är en völva eller kanske rent av Freja själv! Figurinen har antingen en huvudbonad men en knut uppe på huvudet eller en frisyr med knut och flätor och det ser ut som att hon har pärlor framme på bröstkorgen. Vi skulle behöva se hur hon ser ut ovanifrån.
Silverfigurinen framifrån och med en tydlig skada vid halsen. Foto Jens Mohr, SHM, CC BY.
Hon är så söt med sina stora ögon och lite trekantiga näsa. Hur kan någon ha hackat sönder henne!?
Silverfigurinen bakifrån. Foto Jens Mohr, SHM, CC BY.
Pigan Carolina Andersdotter i Ugglefall, hittade den tillsammans med mynt och annat i Flatebo, Vena socken i Småland – ett fynd som hon lämnade in och fick lösenpengar för. Fyndnumret är 851287_HST och Inv nr. 1231. Referens nummer 81359_U.
I skatten finns ett mynt som kan dateras till 952/53 och finns med i en lista från mitten av 1800-talet 🙏 (Florent Audy muntligen).
Liknande fynd
Det finns flera miniatyrskulpturer från vikingatiden som Freja (tidigare Oden) från Lejre och Valkyrian/Freja från Hårby. Det finns även kubbstolar i miniatyr från kvinnogravar.
Freja från Leire/Oden från Lejre. Nationalmuseet – The National Museum of Denmark from Denmark, Mogens Engelund CC BY-SA 2.0
Freja sitter i Hlidskjalf. Fynd från Lejre är en endast 18 mm hög, 20 mm bred, 13 mm djup och väger bara 9 gram. Figurinen tolkas ofta som Oden i kvinnokläder. Den nya tolkningen att det snarare är Freja som lånat Odens tron.
Freja eller Valkyria från Hårby. AD 800, Hårby, Funen, Denmark, silver med niello, H 3.4 cm, National Museum of Denmark, C 39227. Photo: Nationalmuseet, Copenhagen. Asger Kjærgaard?
Freja, eller Valkyrian, från Hårby är 3,4 eller 3,8 cm hög.
Kubbstol som sejdhäll. Silverstol från kvinnograv Bj 968 på Birka.Freja från Aska. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY.
Erica tyckte att den påminnde om Freja från Aska med raden av cirklar!
Jag och Erica, och kanske någon fler, kommer skriva en liten artikel om henne. Vad ska vi kalla henne? ”Völvan från Vena” eller den ”Freja från Flatebo” som sitter i en sejdhäll? Vi ville samtidigt inte vänta utan dela med oss av henne redan nu! Det är hon värd efter alla dessa år! Bortglömd i 180 år!
Tack Erica för att du delade ditt skattfynd med mig! Och tack Jens Mohr, Thomas Eriksson och Florent Audy för hjälpen!
I vattnet utanför Svarta jorden på Björkö, där den vikingatida staden låg hittade marinarkeologerna från Sjöhistoriskamuseet en liten drake i trä 🐉
Foto Sven Kalmring, SHM. Redigering Linda Wåhlander.
Namn på Drake på fornnordiska kan vara Dreki, Naðr, Niðhöggr, Draco. Draken från vattnet är ett litet dekorativt täljt drakhuvud som skulle kunna vara en detalj till ett lock. Den del som låser locket mot asken. Se samlingsdatabasen 🐉Fnr 3130895.
Foto Sven Kalmring, SHM.
En Drake omtalas i slutet på Völuspá, Völvans spådom, i Den Poetiska Eddan. Efter att völvan, som Oden väckt, berättat om världens undergång så sjunger hon:
Där kommer dimmans drake flygande, glitterormen nedan från Nidafjällen; och i fjäderdräkt bortför – flyger över vallen – Nidhöggs lik. Nu må hon sjunka.
Þar kemr inn dimmi dreki fljúgandi, naðr fránn neðan frá Niðafjöllum; berr sér í fjöðrum — flýgr völl yfir — Niðhöggr nái; nú mun hann søkkvask.
Draken Nidhögg kommer upp ur den dimmiga världen under Nidafjäll och flyger över vallen där liken ligger och tar dom med sig. Völvan slutar sjunga och sjunker ned i jorden igen.
Foto Sven Kalmring, SHM. Foto Sven Kalmring, SHM.Foto Sven Kalmring, SHM.Den ser till och med ut att ha ett litet öga. Närbild på foto av Sven Kalmring, SHM.
Vill du snida ett eget litet drakhuvud så är måtten: Längd 42 mm, Bredd 13 mm, Höjd 6 mm
Vikingatidens människor verkar ha varit förtjusta i miniatyrer av olika slag. Från stolar och vindflöjlar till vapen samt i talet nio!
Amuletthänge fid. 107864_HST. Ola Myrin, SHM, CC BY.
Denna lilla amulett i brons, funnen i Svarta jorden där staden låg, har ett svärd, en sköld och nio små stavhängen!
Mina tankar går till det heliga talet nio som har en stark symbolik och återkommer i flera mytologiska berättelser kopplat till jättar, gudar och kosmologi.
Fyndkort från en inventarienummer 5208:189.
Heimdal hade nio mödrar. De var jättinnor! Motivet med nio kvinnor finns även som havsjättarna Ägirs och Ráns nio döttrar och Njords nio döttrar – är några av dom Hemifals mammor? Fagra Menglod omger sig med nio mör som representerar fred och liv. I Völuspa var det det nio jättinnor i urtiden… Men niotalet finns också i de nio dagar och nio nätter som Oden hängde i världsträdet Yggdrasil efter vilket att fick kunskap och runorna!
Men vad är själva stavens betydelse? Är det en völvestav i miniatyr eller en regaliestav eller både och? Och jag undrar om den hängt på någons halsband liknande pärlhängena?
Eller tänk om det är nio runstavar?!
Lästips:
Gro Steinsland 2005. Fornnordisk religion. Stockholm.
Vem är hon, hon som drar sig i håret? Är hon en gråterska eller är hon arg? Eller är det kanske självaste gudinnan Freja som håller sig i sina knuttofsar? Jag har skrivit om det första hänget tidigare för att jag tycker det ser ut som att hon har ett förkläde utanpå en förmodad hängselkjol.
Figurerna har tofsar på var sida om huvudet som de håller med var hand och har lång dräkt. De är mer eller mindre detaljerade. Jey frågade om jag hade en bra bild på henne och jag hade ju fotat henne på Nationalmuseet i Köpenhamn förra året ❤️
Tissøkvinnan
I Tissø i Danmark i en sjö tillägnad guden Tyr offrades många saker under järnåldern. Bland annat flera silversmycken som denna nedan. Hon ser lite otäck ut med sin hopsnörpta mun och 👽 ögon och det är svårt att urskilja vad som är händer och vad som är hår. Håller hon i hårknutarna eller längre med i tofsarna? Jag tror mest på att hon håller i två långa knuttofsar i det här fallet.
En annan tolkning är att hon ska föreställa Freja som en katt! Men det tror inte Peter Pentz på, han tänker sog istället att det är Völvor som är målade i ansiktet eller möjligen har skärmärken i ansiktet utfört som en sorts trans.
Utställningstexten på Nationalmuseet i Köpenhamn. Här står det konstigt nog Fugledegård, men de hon kommer från Tissø. Eller finns det två exakt likadana?Kvinnan som drar i hårtofsarna från Tissø. Foto från Nationalmuseet i Köpenhamn. https://natmus.dk/historisk-viden/forskning/forskningsprojekter/fashioning-the-viking-age/fashioning-the-viking-age-2018-2023/
Skellerup kvinnan
Sen finns det en till nästan likadan som kallas Skellerupkvinnan hittad på Østfyn av en metalldetekorist. Det är ett litet spänne (?) med samma motiv som Tissøkvinnan. Hon är 4,1 cm hög och 1,8 cm bred. Hon dateras till 8-900-talen. Här är det ännu svårare att se hur hon håller.
Någon som vet var den här kommer ifrån?
Skellerupkvinnan har ett band över munnen lika som Freja från Lejre som sitter i Odens tron (finns olika tolkningar). Under syns ett stort spänne och pärlrader samt möjligen ovala spännbucklor med en hängselkjol och vad som ser ut att vara en goffrerad särk under.
Samma som ovan. Jag tycker baksidan ser ut som ett hänge. Foto från Ostfynsmuseer.dk.
Det likarmade spännet från Tofta
Upptäckte även ett liknande motiv på det här likarmade spännet från Tofta på Gotland. Det är definitivt sötast! Här ser det lite mer ut som att hon håller i knutarna.
Likarmat spänne från Tofta socken på Gotland. 854673_HST. Foto: Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)Detalj av det likarmade spännet ovan från Tofta socken, 854674_HST. Den här är definitivt sötast!
Likarmade spännen
Det finns flera likarmade spännen, som jag skrivit om tidigare, men ett liknande motiv men mer schematiskt och mer som gripdjur. Det är en av de populäraste vikingatida likarmade spänneformerna!
Teckning av Harald Faith-Ell.av spännet i birkagrav Bj 158. Här har motivet blivit ännu mer schematiskt framställt, 363212_HST, Sverige. Foto: Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Stålmosekvinnan
Det finns flera liknande motiv i Danmark. Även denna är 4,1 cm hög och 1,8 cm bred! Denna ser mer ut att hålla längst ut i tofsarna. Men denna, och nästa, har släta på baksidor. Den här kan ha haft en ögla på toppen.
Hårrivare från Stålmosegård. Foto Cille Krause, Roskilde museeum.
Stavnsagerkvinnan
Här syns det tydligare att det är långa tofsar hon håller i. Det betyder att hon inte river sig i håret som en gråterska här i varje fall.
Kvinnan från Stavnsager. Foto Østjyllands museum.
Silverbägaren från Lejre
På koppen från Lejre finns ett liknande motiv vad gäller håret med tofsar åt var sott håll, men det ser mer ut som en stiliserad ”Freja i falkhamn”! Hade inte lagt märke till den här förut!
En liten silverkopp från Lejre. Foto: Nationalmuseet i Köpenhamn. Detalj av bilden ovan.
Funderingar
Ole Thirup Kastholm har skrivit lite mer om motivet. De närmaste parallellerna kommer från brittiska öarna och kontinenten och där den ”hårrivande kvinnan” är en havsfru eller siren och motivet visar på lösaktighet och inbjudan till sex. Det har lett till att vikingamotivet tolkats som fruktbarhetsgudinnan Freja. Nu tycker jag ju att i varjefall Tissøkvinnan ser lite väl skräckinjagande ut för inbjudande, men det vore ju roligt om kvinnor som bar detta motiv var det med en symbolisk tanke bakom. Smycket som Skellerupkvinnan bär under hakan kan ju vara Frejas Brisingamen.
Ole Thirup Kastholm menar att det finns flera tecken på att ”hårriverne” är Freja, men att en annan möjlighet är att det är en kvinna som utöver schamanism med sitt grimaserande.
Elisabeth Arwill-Nordbladh tolkar det också som ett magiskt motiv av sejdande. Att dragandet i håret kanske kan kopplas till rituell extas vid ett schamanistiskt utförande.
Rita Hayworth lyfter sitt hår. Foto Bettmann.
Hur det än är så är det spännande att börja titta på ett motiv och så dyker det upp fler och fler!
Och nu dök en avhandling upp om likarmade spännen! Mathias Holch Kass skriver också om motivet ”Hair-gripping Motif”! Ska ta och läsa lite i den ikväll… Det här blev en ”down the rabbit hole I go…” Hittade även hans artikel! Så får eventuellt bli en fortsättning 👌
.jpg#mw-jump-to-license){kind=link}