Etikettarkiv: svärd

Roadtrip Dalarna tur och retur, del 1. Solleröns gravfält

I lördags åkte Allan och jag mot Dalarna för att jag hade bokat en ”Gubbstol”, dvs. en Kubbstol, på Marketplace som fanns norr om Mora. Det var lite för långt att åka fram och tillbaka så vi övernattade på Sollerön – Solens ö!

Jag tänkte att då passar vi på och kolla i saker och gå på Zornmuseet. Först ville jag se en gruva väster om Sollerön som jag hittade på google maps. Där skulle det vara milsvidd utsikt. Men det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Det var 25 min in i skogen på skogsväg och min bil är inte en terrängbil… Fy vad rädd jag blev att vi skulle fastna där! Till slut fick vi vända. Tror mountainbike skulle ha funkat…

Rutten därifrån gick en lite annan väg genom skogen och förbi en pyttestuga eller vad det kan ha varit. Vi stannade och tittade och den var fylld med slädar…

Men bortsätt från ”slädhuset” så finns så otroligt många fina byar och hus i Dalarna!

Boendet på Sollerön med bron från väster.

Boendet jag hittat på Booking var perfekt! Så fint och välkomnande. Vi kom dit efter 19 utan mat för jag tänkte att det skulle finnas någonstans att äta eller en mataffär. Men restaungen hade gått i konkurs och Coop stängde 18. Så vi vilade lite och åkte in till Mora och åt på Kina-Thairestaurangen och handlade på Ica efter. Vi letade restaurang och den som såg okej ut var det fullbokat på. Men det var det inte på Kina-Thaien… Vi blev mätta i allafall och åt även efterrätt.

Solen började gå ner men området id Hembygdsgården på Sollerön är öppet dygnet runt.

Sen åkte vi till gravfältet på Sollerön som jag velat se länge! Det ligger vid hembygdsgården och det finns en vandringsled runt ett stort område med skyltar.

Sollerön har Dalarnas största vikingatida gravfält med 120-150 gravar som ligger spritt och ser lite ut som bara odlingsrösen! Gravarna ligger på tre gravfält, Utanmyra, Bengtsarvet och Rothagen.

Det var en fin kväll att gå runt där. Antar att det är mycket fler folk under högsäsong.

Siljan är ju en gammal krater från ett meteoritnedslag för några hundra miljoner år sedan och Sollerön är toppen som kom upp i mitten, även om istiden har hyvlat av ön. Det är fantastiskt att tänka på vikingatidens stormannagård som legat här. Då hade de den modernaste tekniken i svärd!

Röse 1 och 2 på gravfältet Bengtsarvet innehöll rika fynd. Det är intressant att de fick med sig då mycket husgeråd och hästutrustning. Så nu blir det några bilder på fynd från ön!

Röse, grav 1

Grav 1. Graven Bengtsarvet innehöll flera gravar. Foto: SHM.

I Röse, Grav 1 på Bengtarvet hade en man begravts med svärd och vapen. Senare begravdes en kvinna i en sekundärbegravning.

Grav 1. Oval spännbuckla P52. Foto: Matthias Toplak, SHM.

Röse 1. Hänget kallas orientaliskt. Foto: Helena Rosengren, SHM

Grav 2.

Även grav 2 innehöll vapen och hästutrustning.

Grav 2. Sköldbuckla. Foto: Ola Myrin, SHM.

Grav 2. Bältesölja. Kan vara till hästutrustning. Foto: Helena Rosengren, SHM.

Grav 2. Ryktskrapa till häst. Foto: Ylisli Asp, SHM.

Grav 2. ”Doppsko”. Foto: Yliali Asp, SHM.

Det här föremålet står som ”doppsko” fast den är rund. Det finns även en från grav 1. Jag tycker det ser mer ut som en järnpigg du sättter på änden på en käpp och använder på isen vintertid för att ta dig frammåt på isläggar. Spiken spikas i så fall fast i tråkäppen genom hålet. Vad tycker ni?

Utanmyra

På gravfältet här blev en kvinna med P51:or begravd. Det finns flera kopplingar mellan Birka och Sollerön.

Från en skadad grav kom detta svärd, yxan, pilspetsar, spjut och sköldbuckla, broddar och mycket mer.

Grav 1, Utanmyra. Tveeggat svärd, 548884_HST. Petersen V. Foto: Helena Rosengren, SHM.

Det här svärdet ska vara självaste Ulfberhtsvärdet från Sollerön! På ett ställe står det att det är från grav 9.

Den trasiga graven i Utanmyra innehöll även denna bredyxa. Foto: Ola Myrin, SHM.

Det blev en bra dag och innehållsrik och igår söndag så åkte vi till Zornmuseet. Så det får bli Road trip del 2.

Det gick igång en lampa när vi gick runt.

Lästips:

https://www.solleron.se/sevart/vikingatida-gravfalt/

Grav 2 https://www.sollero-hembygd.se/skylt/vad-gravroset-gomde/

Kulturstigen 3,2 km lång men vi gick bara en bit och den är delvis handikappvänlig https://www.sollero-hembygd.se/kulturstigen/

https://morakommun.se/uppleva-och-gora/kultur-och-sevardheter/vara-unika-kulturmiljoer/gravfalten-pa-solleron.html

Inventarienummer 22293 https://samlingar.shm.se/event/83354E91-4665-476E-B847-D72E33E396C3

Ulfberhtsvärd https://michaelwills.eu/2020/01/the-ulfberht-sword/

Ulfberthsvärdet https://www.sollero-hembygd.se/wp-content/uploads/2022/08/2012-Praktforemal-fran-Vikingatiden.pdf

https://samlingar.shm.se/object/EAF5EAC7-31A1-42F8-BB50-C885BC2442E2

Vikings before vikings – ny utställning om Salme båtgravar på Vrak

2 svar

Idag öppnar museet Vrak utställningen ”Vikings before Vikings” på Djurgården i Stockholm.

2008 upptäcktes en båtgrav i Salme, som är en liten kuststad på ön Saaremaa i Estland. Två år senare upptäcktes en till båtgrav – det första kända skeppet med segel! Estländska arkeologer undersökte gravarna som visade sig vara från slutet av vendeltiden, perioden innan vikingatiden. Vi skulle kunna säga att det är början på det som blev vikingatiden.

I Salme båtgrav I låg det sju långa, unga män begravda med två svärd, spjut och andra vapen samt kammar, spelpjäser och offrade djur och i Salme båtgrav II låg det trettiofyra personer begravda i fyra lager med fyrtio svärd, två sköldar samt björntandhängen med mer och täckta med förmodad segelduk.

Det fanns många fynd i båtarna från personernas ägodelar, gravgåvor och offergåvor.

Förgyllda svärdsknappar från omkring år 750. Foto: Reet Maldre.

Fynden i båtarna var inte från Estland utan Skandinaviska. Flera av de fina föremålen har förmodligen tillverkats på vår grannö – den heliga ön Helgö! På sin expedition österut hade även med sig minst två jaktfalkar och hundar – ett förslag finns att det var en diplomatisk delegation med medföljande krigare!

Karta som är skärmbild från appen Kartor med den blå prick vid Helgö.

Med hjälp av vetenskapliga analyser har det gått att se att de flesta, 36 personer, kom från Mäkardalen i Uppland, tre från Gotland, dör de iallafall bott som barn, och två möjligen från Ösel/ Saaremma, innan de dog där på andra sidan Östersjön. Några överlevde och ordnade med begravningen, i de från havet uppdragna båtarna, på land! DNA-mässigt var de lika varandra och många bör ha varit släkt. Det är många döda i ett järnålderssamhälle runt år 750 med mycket färre befolkning än idag!

Var det någon i den tidiga delen av Birkas historia som saknade någon släkting, vän, eller man? Tänk om vi med DNA kunde hitta släktingar till dom på Birka?

Jag skulle även vilja se vad det är för pärlor som hittats och veta mer om det finns dräktfragment bevarade.

Lästips:

Det finns mycket på nätet om båtgravarna. Här är några länkar för den som vill läsa lite mer eller hitta fler referenser.

https://www.uu.se/nyheter/2020/2020-09-17-svenska-vikingar-fallna-i-strid-del-av-storre-genetiskt-pussel

Estonia: Salme Ship Burials

https://exarc.net/issue-2024-4/at/salme-ship-burials

https://www.medieval.eu/salme-ship-burials-pre-viking-estonia/amp/

https://osiliana.eu/wp-content/uploads/2021/07/Salmeiso_2020.pdf

Isotopic provenancing of the Salme ship burials in Pre-Viking Age Estonia
By T. Douglas Price Jüri Peets, Raili Allmäe, Liina Maldre and Ester Oras
In. Antiquity (2016), Vol 90, pp. 1022 – 1037.

https://www.cambridge.org/core/journals/antiquity/article/isotopic-provenancing-of-the-salme-ship-burials-in-previking-age-estonia/2104723979CFABF9B89CD36851218E62

Amuletthänget med nio stavar från Svarta jorden

2 svar

Vikingatidens människor verkar ha varit förtjusta i miniatyrer av olika slag. Från stolar och vindflöjlar till vapen samt i talet nio!

Amuletthänge fid. 107864_HST. Ola Myrin, SHM, CC BY.

Denna lilla amulett i brons, funnen i Svarta jorden där staden låg, har ett svärd, en sköld och nio små stavhängen!

Mina tankar går till det heliga talet nio som har en stark symbolik och återkommer i flera mytologiska berättelser kopplat till jättar, gudar och kosmologi.

Fyndkort från en inventarienummer 5208:189.

Heimdal hade nio mödrar. De var jättinnor! Motivet med nio kvinnor finns även som havsjättarna Ägirs och Ráns nio döttrar och Njords nio döttrar – är några av dom Hemifals mammor? Fagra Menglod omger sig med nio mör som representerar fred och liv. I Völuspa var det det nio jättinnor i urtiden… Men niotalet finns också i de nio dagar och nio nätter som Oden hängde i världsträdet Yggdrasil efter vilket att fick kunskap och runorna!

Men vad är själva stavens betydelse? Är det en völvestav i miniatyr eller en regaliestav eller både och? Och jag undrar om den hängt på någons halsband liknande pärlhängena?

Eller tänk om det är nio runstavar?!

Lästips:

Gro Steinsland 2005. Fornnordisk religion. Stockholm.

Grav bj 886 – krigare med B-hatt i kammargrav

Kommentera

En till hattgrav av Hägg tolkad som Typ-B är kammargrav bj 886. Den ligger i gravområde 1B i Hemlanden.

Gravplanen för bj 886. Ur: Arbman, Birka I, s. 345.

Skrämbild av bj 886 från Mis, SHM.

Skärmbild från bj 886 forts. Från Mis, SHM.

Graven innehåller mängder med gravgåvor som mannen fick med sig till nästa liv. Graven räknas till en av Birkas vapengravar och han fick även med sig ett brädspel. I graven fanns två mynt, ett samanidiskt från omkr. 900 och ett abbasidiskt från mellan 805 och 815. Nr 9 på planen är två järnvikter. En av knivarna har tre silvertrådar lindade om skaftet.

Samanidiskt mynt från bj 886. För Isma’il ibn Ahmad i al-Schasch. Ur: Birka I, taf. 139:4.

Abbasidiskt mynt från bj 886, har gett avtryck i läder till en börs. Ur: Birka I, taf. 138:7.

Enligt Häggs tabell 8:7 och Geijer finns det i graven yllefragment från en kaftan/livrock med siden S4 och dekorerad med stickeri St6. En huvudbonad med S4 och posament P3. Bland övriga textil finns posament P8-9 ska ha legat vid bröstet. Nr 11 på gravplanen står som ”silver”. Geijer nämner även två olika lintyger som rostat fast vid svärdet.

Text om textilierna i graven. Ur: Geijer Birka III, s. 169.

Sticker St6 i grav bj 886. Foto: Ola Myrin, SHM.

Stickeri St6 som står som brickväv i Mis, fid. 616564. Foto: SHM.

Stickeriet St 6, på sidentyg, är 10 mm brett och ca 75 cm långt, och Geijer har med som ”Ösenstitch” på S4? och ”flechtschnur” (Birka III, s. 110f, 169). De ska alltså ha sutti på en kaftan eller livrock.

Geijer beskriver borden av St6 som östenstich. Birka III, s. 110-111.

Annika Larsson tar upp den ”orientaliska” dräkten i sin avhandling Klädd krigare. Hon skriver om skilladen i dräkt mellan det grekiska bysantinska kristna dräktem oftamed invävda mönster av guldråd och det mer östliga orientaliska från Persien/Syrien som tillhörde det arabiska kalifatet och nomadfolken med ryttarkappor med påsydda applikationer. (s. 59ff).

Mannens ringspänne ligger vid höger lår och det skulle kunna visa på en omlottrock. Flera sådana gravar finns, med ringspänne på sidan vid ena låret. Jag har skrivit om dem tidigare som klappenrock, se lästips.

Ringspännet i brons. Foto: Christer Åhlin, SHM

Huvudbonaden.

Huvudbonaden sitter fortfarande runt kraniet. P3 är flätade silverposament, men vet inte om de flätade eller de tvinnade räknas som samma, och de ska ha suttit två varv runt huvudet.

Flätade silverposament P3 från bj 886, som suttit runt huvudet på mannen. Det tvinnade har jag tidigare inte sett. Foto: Ola Myrin, SHM.

Detalj av posamenten från bj 886. Foto: Ola Myrin, SHM.

Vid mannens fotända låg ett brädspel.

Spelpjäser av ben eller horn. Foto: Sanna Stahre, SHM.

Ett av flera foton på spelbrädets beslag. Foto: Pavel Voronin, SHM.

På spälbrädet sitter det även fast textilrester i tunnt tuskaft.

Hörnfragment av spelbräde med textilrester i tunnt tuskaft. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Svärdet är av Petersen H-typ. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Mannen hade fått med sig ett svärd i en svärdskida. På svärdhantaget finns det fastrostat linnetyg enligt Geijer. Vävremsan av lin är dubbelvikt, noga placerad och ca 3-4 mm bred. I Mis står det att det kommer från svärdsskidan -då tillverkad av trä och linnetyg. Där var även ett grövre, fastrostat lintyg från kläderna på handtaget, enligt Geijer (Birka III, s. 169).

Sköldbucklan av typ R562. Teckning: Harald Faith-Ell, SHM.

Del av sködbeslag med brons. Foto: Pavel Voronin, SHM.

I graven hittades även spill av bearbetat horn och en liten vit glaspärla, en lerkruka och en skål med silverbeslag fastsatta med bronsnitar.

Han hade även fått med sig eldstål och flinta samt isbroddar. Möjligen är ett av föremålen även en ispik 🙂

Kram
Lästips:

Agnes Geijer, 1938. Birka III, Die Textilfunde.

Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2.

Inga Hägg, 1983. Birkas orientaliska praktplagg, I: Fornvännen 78.

Holger Arbman, 1940 & 1943. Birka I. Die Gräber. Text und Tafl.

Annika Larsson, 2007. Klädd Krigare.

Tidigare blogginlägg om klappenrockar http://linda.forntida.se/?p=9269 här.

Min fina kille med vikingasvärd

2 svar

Allan i vikingadräkt och svärdet vi gjorde åt honom i somras. Svärdet är efter ett vikingatida fynd från Staraja Ladoga och finns avbildat i katalogen ”Viking & Hvidekrist”.

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här: