Etikettarkiv: Birka

Krigarnas vaxtavla

I Garnisonen, inne i det som vi idag kallar Krigarnas hus, hittades det 1934 delar av vad som tolkas som en vaxtavla av horn. Det är ett fantastiskt fynd som gjordes på övre terrassen, i schakt 2, under Arbmans och Arwidssons grävning.

Platsen gick vid tiden för grävningen 1934 under namnet ”Likbränningsplatsen”.

Det är en vaxtavla som alltså hittades inne i krigarnas hus! Den har karvats fram ur ett horn vars taggar blivit djurhuvuden. Det år som en orm som slingrar sig runt och biter sig i svansen 🐍

Vaxtavla, Fnr 430594_HST, förvärv 21064. Antje Wendt, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).

Jag antar att det är karvat ur ett litet älghorn. Eller kan det vara från ett stort renhorn med tillräkligt stor platt del?

Lena Holmquist har skrivit om vaxtavlan i Fornvännen 2023 och under sina grävningar i Garnisonen hittades även en stylus i järn.

Tolkning av delarna av Lena Holmquist och illustrerad av Francisca Sieurin-Lönnqvist. Ur Holmquist 2023.

Tillsammans med illustratören Francisca Sieurin-Lönnqvist gjorde hon en rekonstruktion av hur hon tänker sig att vaxtavlan en gång såg ut, innan den blev förvriden av eld och tiden.

Stylusen av järn funnen 1998. Foto Hans Ahlgren, ur Holmquist 2023.

Den platta delen på stylusen användes för att släta ut vaxet medan du skriver med den spetsiga delen. Den här hittades på det lägsta golvet i Krigranas hus. Den är 15 cm lång och huvudet är 3 cm som bredast!

Garnisonens terrasser och Krigarnas hus. Ur Holmquist 2023.

Undrar vad som en gång skrevs på den i eldens ljus där inne i det stora huset fyllt av vapen, krigare och rök!

✍️

Lästips:

Lena Holmquist, 2023. Finds of writing equipment from Birka’s Garrison, I: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 118, nr 1, s. 16-31.

https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1746835&dswid=-6977

Helmer Gustavson och Anders Söderberg 2014. Spår av skrivkunnighet och skrivvanor i det tidigmedeltida Sigtuna. I: Situne Dei, s 32-51. https://arkiv.sigtunamuseum.se/wp-content/uploads/2015/03/Situne-dei-2014_Gustavson_Soederberg.pdf

Fynd från Stolpes Bj 596 – likbränningsplatsen

Hjalmar Stolpe grävde på 1800-talet på den plats vi idag kallar Garnisonen.

Han hittade så många olika saker att han först trodde det var platsen där Birkas döda kremerades. Han grävde en stor grop i den yta som senare visade sig vara ett hus med andra hus under.

Liten, nitad ringbrynjering tecknad av Harald Faith-Ell.

Här kommer lite föremål från hans grävning som fotograferats av Ny Björn Gustafsson för ett antal år sedan.

Fragment av doppsko. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Bronsring. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Möjligen del av ett timglaskoger. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Bronsbeslag. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).

Del av ett liknande beslag hittades även under Holger Arbmans och Greta Arwidssons grävning 1934.

Upphängningsring till vapenknivskida. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Sölja i brons till bälte med fina linjer. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Hjärtformade bältebeslag av brons. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Undersidan av de hjärtformade beslagen. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Kamfragment av enkelkammar. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Litet hängbryne med en bronsring till upphängning. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Bronsnyckel med tre x3 falkar. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Bronsarmbygel. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Lamellpansarfragment. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Halv, bränd karneolpärla. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Kantbeslag i brons som ser ut att vara brännförgyllt. Fnr. 449257_HST. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Delar av en bronsskål. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Del av en nyckel i gripdjurstil. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Ringbrynjeringar av järn. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Spjut med holk. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Lerklining från husvägg. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Sölja till bälte, remsölja. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Bränd flinta. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Klinknagel av järn. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Tångepilspets. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Lamellpansar. Fnr 449491_HST. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Mycket osäker bestämd till fil. Fnr 449519_HST. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).

Det här är några av föremålen med variation. Det finns några fler pärlor, men inte så många smycken. Det finns också många knivar.

Källa:

Stoples grävningar. Förvärv 34000, Kulturlager Bj 596.

https://samlingar.shm.se/event/A9E410D9-BF81-4527-8985-7521018C6B08

Ett romerskt mynt i Birka

Ibland letar jag efter saker lite random och ikväll hittade jag ett romerskt bronsmynt hittat i Svarta jorden.

Mynt 4 as från my therre Constantius II. 206675_KMK. Foto: Eeva Jonsson, EKM.

Det är från myntherre Constantuis II – en kejsare i skuggan av sin berömda far!

Det här lilla bronsmyntet i valören 4 as, asses i plural…, präglades under kejsaren Constantius II, som regerade över Romarriket mellan 337 och 361 e.Kr. Han var son till Konstantin den store och Fausta Flavia Maxima.

Mynt 4 as från my therre Constantius II. 206675_KMK. Foto: Eeva Jonsson, EKM.

Konstantin den store, den kejsare som gjorde kristendomen tillåten i Romarriket. När Konstantin dog år 337 delades riket mellan hans tre söner, och Constantius fick styra över den östra delen – det område som senare skulle bli Bysans. Religiöst försökte Constantius II stärka kristendomen, men han stödde en mer kompromissinriktad form av tro – arianismen – vilket orsakade konflikter med den växande kyrkan i Rom.

Myntet hittades år 1990 under Björn Ambrosianis utgrävningar i Svarta jorden, mitt i den vikingatida staden Birka. Fyndet kom från ruta 1109, tillsammans med bland annat ben från 🐀 och 🐸 !

Myntet förvaras idag hos Kungliga Myntkabinettet och har inventarienummer 206675_KMK. 📸 Foto: Eeva Jonsson, EKM

En rosa pärla i glas

Pärlor från Bj 682 på Grindsbackagravfältet. Foto Gabriel Hildebrand, SHM.

Jag har letat efter rosa pärlor i det vikingatida materialet. Hittade en i Dalarna för några år sedan och nu plötsligt så dök den här upp!

Graven, som undersöktes 1879, har lite äldre stil och även gravfältet Grindsbacka har några av de äldre gravarna på Björkö. Sen vendeltid/tidig vikingatid. Det är ett brandgravfält och det är otroligt att pärlorna klarat sig så bra. Men det fanns ingen kol eller aska i graven, bara ett tunt lager ”blott bränd jord”, enligt Stolpe.

Jag undrar om det varit en melonpärla. Jag anar inbuktningar men är inte säker. Det är kul hur som helst då det finns så få rosa pärlor!

I graven fanns även 7 klinknaglar, ett rundbottnat, tunt lerkärl (AIII keramik) med snörornamentik, en järnkrampa, nitar och spikar, en kam A2, ytterligare ett kärl och ben.

Pärlorna i samlingsdatabasen: https://samlingar.shm.se/object/602EC6D6-B460-48FD-B472-B52618957A39

En bit av en ”rebec” från Birka

Ett träföremålet som legat på sjöbotten utanför Birka låg som oidentifierat föremål i en låda efter konservering. Men det har en gång i tiden varit ett stränginstrument. Arkeologen Sven Kalmring, som gått igenom föremålen, blev glad när han nsåg vad det var han tittade på!

Träföremål fyndnummer 3131002. Foto Sven Kalmring, SHM.

Föremålen är från de marinarkeologiska grävningarna och hsn kände igen den här för att den liknar ett fynd från Hedeby! Det är sannolikt toppen på ett stränginstrument som heter ”rebec”.

Sven Kalmrings artikel om fyndet i tidskriften Populärarkeologi.

Instrumentet finns även avbildat i det medeltida Harley manuskriptet från 1000-talet. Och nu har vi då alltså troligen den första från Birka 🎶

Harley manuskriptet, Rebec or fiddle from Rebec from Harley manuscript 4951, folio 297V in the British Library.

Måttet på huvudplattan är

  • längd 47 mm
  • höjd 12 mm
  • bredd 58 mm
  • diameter 8 mm (hål)

Det finns några flöjtar och en brygga till en lyra från Birka, men ingen tidigare liknande del av ett stränginstrument.

Per Runberg spelar, Linda Wåhlander.

Per Runberg spelar på ett stränginstrument med lite fler strängar men tänk om det var så här tonerna gick i Birkas gränder en gång för 1000 år sedan…

Harley manuskriptet. Cat playing a rebec from BL Harley 6563, folio 40.

Även katter kunde spela rebec förr i tiden 👌

Lästips:

Sida om Harleymanuskripten https://blogs.bl.uk/digitisedmanuscripts/2019/05/cataloguing-the-harley-manuscripts.html

Mitt favorithalsband – ”Halsbandet” i Bj 632

Mitt favorithalsband blir frimärke! 2025 års EUROPA-frimärke!

”Halsbandet”, som låg i en cirkel över bröstkorgen, vilket syns på gravplanen. Det har pärlhängen, bergkristaller och karneoler, glaspärlor och silverhängen. Bland annat en kubbstol och en liten hoprullad husorm samt ett mynt från Konstantinopel – Vikingarnas Miklagård!

Grav Bj 632. Bild: SHM.

Kvinnan i grav Bj 632 fick även med sig ytterligare en kvinna i graven. Hon har ett eget gravnummer, men nästan inga gravgåvor. Var hon en gravgåva? Eller en träl som följde med till dödsriket? Undrar vad dom hette och vad deras relation var?

Europafrimärket 2025.

Miniark: 2 frimärken, 2 motiv, 44 kr
Illustration och design: Annelie Carlström
Foto: Ola Myrin
Färger: 4 färger CMYK
Papper: Gummerat
Format miniark: 130 x 70 mm
Format frimärken miniark: 51 x 37,5 mm

Frimärket verkar släppas 28 augusti! Och under tiden finns halsbandet att se på @historiska i utställningen Vikingarnas värld ❤️

Foto från många år sedan när jag var på Hornbore vikingamarknad. Nu har jag nya hängen, och det är mitt absoluta favorithalsband.

Lästips:

https://news.cision.com/se/historiska-museet/r/nya-frimarken-med-foremal-fran-historiska-museets-samlingar,c4138854

https://www.postnord.se/om-oss/frimarken/frimarksaret-2025/

Ekorrebörsen från Bj 958

Det finns många fina fynd av börsar från vikingatiden. En speciell är den med ekorrpäls och bronsdetaljer som kommer från birkagrav Bj 958. Personen bj 958 är förmodligen en man, men det är inte helt tydligt utifrån gravgåvorna.

Börs med förmodad fel rekonstruerad ekorrpäls från birkagrav Bj 958, 459583_HST. Ola Myrin, SHM (CC BY).

Enligt Ann-Sofie Gräslund (måste leta upp rätt referens från Birka II:1) så kan pälsen ha varit vänd mot insidan av börsen 👌 Det kunde även Ny Björn Gustafsson se när han tittade närmare på den för 20 år sedan! Han tänker att den är rätt kreativt återskapad. Tack Mia Ångman som uppmärksammade mig på detta!

Måtten på väskan är: längd 86 mm, bredd 67 mm och höjd 12 mm. Den är numera monterad på pappskivor.

När jag garvat ekorre så blir skinnet väldigt vitt, så jag ser framför mig en vit börs med bronsskimrande metalldekor!

Gravteckning för Bj 968 av Hjalmar Stople, ATA.

Väskan, som är utställd i utställningen Vikingarnas värld på Historiska museet, låg vid vänster axel, intill två små knivar och ett långsmalt bryne som jag först inte såg.

Detalj av Bj 958. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Brynet från Bj 958. Foto: Antje Wendt, SHM (CC BY).
De två knivarna från Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).

Ett ringspänne i brons med vitmetalldekor vid höger knä kan ha knäppt en omlottrock. Det ska finnas textil bevarad på. Det innebär ju att börsen och spännet matchat varandra 👌även om jag inte på bilden ser den vita dekoren.

Ringspännet från Bj 958. Ur Birka I, Tafl. 49.

Dräkten har även varit dekorerad, kanske en kantning, med ett silverbrickband över axlarna. Det ligger väldigt rakt över axlarna! Vad kan det ha varit?

Brickband från Bj 958. Foto: SHM (CC BY).

På kant upptill i graven stod en sköld och nere i höger hörn ett ämbar med handtag. Mellan knäna låg en märla av järn och personen hade broddar på skorna.

Märlan i Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).
Skobroddar Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).
Sköldbuckla från Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).
Hänkel från Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).


🖊️ Hjalmar Stolpe, ATA och Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).

Lästips

Holger Arbman, 1940. Birka I, Tafl. 49.

Ann-Sofie Gräslund, 1986. Birka II:1. (Obs! Behover uppdateras då jag inte har den har boken).

Bj 958 https://samlingar.shm.se/sok?type=object&query=%20Bj%20958

Messenger

Ny Björn Gustafsson, tittade på börsen för 20 år sedan.

Völvan i Bj 845

En av Birkas völvor – kvinnan med en stav i birkagrav Bj 845. Stav heter vǫlr på fornnordiska och hon kan då tolkas som en stavbärerska.

Völvor utövade sejd, en fornnordisk form av magi där de kunde spå framtiden, påverka händelser och människors öden och se in i alla världar. Under sejden kunde völvan försätta sig i trans med hjälp av sång, vilket det står om i Erik den Rödes saga.

Teckning av Hjalmar Stolpe, ATA. Föremål inplacerade av Linda Wåhlander.

Kvinnans stav i flera delar har textil bevarat i ytan. Jag skulle vilja titta på det.

Staven av Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.

Kvinnan i graven bar ovanliga spännbucklor i brons, silver och guld, med krälande djur över ytan. De är även ovanligt tunga. Är djuren bilder av hennes hjälpandar under sejdandet?

Ovala spännbucklor av särtyp från Bj 845. Foto Jan Eve Olsson, SHM (CC BY 4.0)
Det stora rundspännet bj 845. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.

Jag antar att hon bar en särk till det lilla särkspännet och en hängselkjol till spännbucklorna.

Litet särkspänne från en annan grav, men hon hade denna typ av särkspänne. Foto

Över pannan bar hon ett fint brickband med glänsande silverbroschering av typ B14. Längs kanten ser det ut som att bandet varit infattat i sidenkypert, vilket Hägg skriver. Men Maria Neijman och jag tittade tillsammans och det ser snarare ut som att det är väven från kantbrickorna på brickväven som syns! Inga Hägg fick aldrig se föremålen i Textilmagasinet och hon kunde inte titta på så bra fotografier som vi har nu. Tycker retroaktivt synd om Hägg!

Hennes brickband som jag skrivit om tidigare. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.

Jag vet inte vad de andra två textilbitarna är. Det finns lite textil bakom hennes stora rundspänne. Det ser ut att vara en textilögla runt järnnålen.

Detalj av baksidan av det stora rundspännet. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.

Det finns även mer textilier i graven som tyvärr inte har fått nya fotografier ännu. Det är ull i åtminstone diamantkypert och siden. Det ser ut att vara från en rensad spännbuckla, vilket var vanligt att Geiljer gjorde.

Inga Hägg skriver att det finns flera fragment av sidenkypert som sitter tätt ihop med diamantkypert. Sidenkyperten har förmodligen varit vackert i olika mönster och färger. Hägg föreslår att delar av sidenet kan är del av en manchett till en ”tröja”, vilket man kallade öppna jackor/kappor för förr, för att det finns liknande i en annan grav.

Textil i Bj 845 med ull och siden. Det ser ut att vara diamantkypert i. Foto SHM, CC BY.

En sidenremsa med invikta kanter har en ände med rundad form. På denna ”tungformade” bit finns även lite rester av en grov väv samt av linnetyg. Delar av sidenytan på sidenremsan har avtryck efter ett silvermynt präglat för Sitric som var kung i Northumberland, d. 926. Silvermyntet och sidenet låg under det stora runda spännet och sidenet verkar ha varit fastsytt vid en mörk diamantkypert.

Sidenet med avtryck från myntet. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.

Kvinnan bör ha haft en sjal eller kappa med det runda spännet, men det går inte att avgöra om det är del av en hängselkjol i diamantkypert med sidenband, men Hägg tror att det hört till ett livplagg. Det skulle även kunna vara till en kappa eller mantel. Eller så är manteln av den grövre väven och linnefodrad.

Det grövre tyget som kan vara mönsterväv, fodrat med linnetyg, vilket syns som det lite ljusare partiet. Del av foto av Ola Myrin, SHM, CC BY.

En tygbit som ser ut att vara linne i tuskaft. Kanske det har varit en ögla. Jag vet inte var i graven det kommer ifrån.

Textilfragment. Det ser ut att vara linnetuskaft. Del av foto av Ola Myrin, SHM, CC BY.

Det ligger även något hårigt i asken som tolkats som del av en björnfäll men med frågetecken. Det vore intressant att titta närmare på. Hoppas vi kan ta ett bättre foto på det här någon gång!

Textilier och päls från Bj 845. Foto SHM, CC BY.

Hon hade även fått med sig en stor fajanspärla och några få glaspärlor, två hängen som tidigare varit rembeslag, ett fint rundspänne, ett litet rundspänne (ett av de vanligaste i vikingatiden), ett ringspänne, ett hängbryne, en bygelsax, en kniv, en börs, ett kärl, ett ämbar och en kista.

Brynet i Bj 845. Hildebrand, Gabriel, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Hanken i Bj 845. Foto Toplak, Matthias, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)

Vet inte vad denna ring varit för något.

Ring i Bj 845. Foto Toplak, Matthias, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Skrin från Bj 845. Teckning Harald Faith-Ell, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Låshank till skrinet i Bj 845. Teckning Harald Faith-Ell, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Gravteckning av Hjalmar Stolpe, ATA.

Lästips:

Bj 845 i Samlingsdatabasen https://samlingar.shm.se/sok?type=object&institution=Historiska%20museet&query=Bj%20845&location=Birka Bj 845

Inga Hägg 1974. Kvinnodräkten i Birka.