Etikettarkiv: päls

Völvan i Bj 845

En av Birkas völvor – kvinnan med en stav i birkagrav Bj 845. Stav heter vǫlr på fornnordiska och hon kan då tolkas som en stavbärerska.

Völvor utövade sejd, en fornnordisk form av magi där de kunde spå framtiden, påverka händelser och människors öden och se in i alla världar. Under sejden kunde völvan försätta sig i trans med hjälp av sång, vilket det står om i Erik den Rödes saga.

Teckning av Hjalmar Stolpe, ATA. Föremål inplacerade av Linda Wåhlander.

Kvinnans stav i flera delar har textil bevarat i ytan. Jag skulle vilja titta på det.

Staven av Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.

Kvinnan i graven bar ovanliga spännbucklor i brons, silver och guld, med krälande djur över ytan. De är även ovanligt tunga. Är djuren bilder av hennes hjälpandar under sejdandet?

Ovala spännbucklor av särtyp från Bj 845. Foto Jan Eve Olsson, SHM (CC BY 4.0)
Det stora rundspännet bj 845. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.

Jag antar att hon bar en särk till det lilla särkspännet och en hängselkjol till spännbucklorna.

Litet särkspänne från en annan grav, men hon hade denna typ av särkspänne. Foto

Över pannan bar hon ett fint brickband med glänsande silverbroschering av typ B14. Längs kanten ser det ut som att bandet varit infattat i sidenkypert, vilket Hägg skriver. Men Maria Neijman och jag tittade tillsammans och det ser snarare ut som att det är väven från kantbrickorna på brickväven som syns! Inga Hägg fick aldrig se föremålen i Textilmagasinet och hon kunde inte titta på så bra fotografier som vi har nu. Tycker retroaktivt synd om Hägg!

Hennes brickband som jag skrivit om tidigare. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.

Jag vet inte vad de andra två textilbitarna är. Det finns lite textil bakom hennes stora rundspänne. Det ser ut att vara en textilögla runt järnnålen.

Detalj av baksidan av det stora rundspännet. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.

Det finns även mer textilier i graven som tyvärr inte har fått nya fotografier ännu. Det är ull i åtminstone diamantkypert och siden. Det ser ut att vara från en rensad spännbuckla, vilket var vanligt att Geiljer gjorde.

Inga Hägg skriver att det finns flera fragment av sidenkypert som sitter tätt ihop med diamantkypert. Sidenkyperten har förmodligen varit vackert i olika mönster och färger. Hägg föreslår att delar av sidenet kan är del av en manchett till en ”tröja”, vilket man kallade öppna jackor/kappor för förr, för att det finns liknande i en annan grav.

Textil i Bj 845 med ull och siden. Det ser ut att vara diamantkypert i. Foto SHM, CC BY.

En sidenremsa med invikta kanter har en ände med rundad form. På denna ”tungformade” bit finns även lite rester av en grov väv samt av linnetyg. Delar av sidenytan på sidenremsan har avtryck efter ett silvermynt präglat för Sitric som var kung i Northumberland, d. 926. Silvermyntet och sidenet låg under det stora runda spännet och sidenet verkar ha varit fastsytt vid en mörk diamantkypert.

Sidenet med avtryck från myntet. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.

Kvinnan bör ha haft en sjal eller kappa med det runda spännet, men det går inte att avgöra om det är del av en hängselkjol i diamantkypert med sidenband, men Hägg tror att det hört till ett livplagg. Det skulle även kunna vara till en kappa eller mantel. Eller så är manteln av den grövre väven och linnefodrad.

Det grövre tyget som kan vara mönsterväv, fodrat med linnetyg, vilket syns som det lite ljusare partiet. Del av foto av Ola Myrin, SHM, CC BY.

En tygbit som ser ut att vara linne i tuskaft. Kanske det har varit en ögla. Jag vet inte var i graven det kommer ifrån.

Textilfragment. Det ser ut att vara linnetuskaft. Del av foto av Ola Myrin, SHM, CC BY.

Det ligger även något hårigt i asken som tolkats som del av en björnfäll men med frågetecken. Det vore intressant att titta närmare på. Hoppas vi kan ta ett bättre foto på det här någon gång!

Textilier och päls från Bj 845. Foto SHM, CC BY.

Hon hade även fått med sig en stor fajanspärla och några få glaspärlor, två hängen som tidigare varit rembeslag, ett fint rundspänne, ett litet rundspänne (ett av de vanligaste i vikingatiden), ett ringspänne, ett hängbryne, en bygelsax, en kniv, en börs, ett kärl, ett ämbar och en kista.

Brynet i Bj 845. Hildebrand, Gabriel, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Hanken i Bj 845. Foto Toplak, Matthias, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)

Vet inte vad denna ring varit för något.

Ring i Bj 845. Foto Toplak, Matthias, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Skrin från Bj 845. Teckning Harald Faith-Ell, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Låshank till skrinet i Bj 845. Teckning Harald Faith-Ell, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Gravteckning av Hjalmar Stolpe, ATA.

Lästips:

Bj 845 i Samlingsdatabasen https://samlingar.shm.se/sok?type=object&institution=Historiska%20museet&query=Bj%20845&location=Birka Bj 845

Inga Hägg 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Funderingar om de vikingatida mössorna från Birka 

För många år sedan publicerade Historiska museet mönster på vikingatida kläder och de finns nu på historiska världars sida. De har länge varit de enda som funnits, men med åren så hade det kommit många fler mönster från olika håll 🙂 Detta betyder inte att allt nu är tydligt, ens för mig, och jag får fortfarande många frågor om dräkter och mönster. 

Nu har jag fått ett nytt, roligt sömnadsuppdrag till det nya museet  Vikingaliv på Djurgården, eller det är ett tag sedan jag fick det, men jag ska börja sy nu. Det är ju en grej att sy kläder till vikingaevent och ha på sig själv, men det blir en helt annan grej att sy något som blir en ”sanning”på ett museum och det känns lite läskigt ibland. Panelmössan är ett sådant plagg! Den är lite som ett sorts påhitt, eftersom den inte hittats från vikingatiden i skandinavien och nu när jag syr en till så fastnade jag i Häggs tolkningar. Den har dock hittats om än i en lite annan form i Danmark från järnålder. Efter Lillemors förslag så kan vi kalla den för kilmössa istället 🙂

Jag vet inte vem som gjort mönstret, men det är Henrik Summanen som tagit hand om Historiska världar sedan 2007, efter att Historiska museet släppt sidan. 

Men först till Birka och de huvudbonader som Agnes Geijer och Inga hägg har skrivit om. Hägg går igenom tre typer av huvudbonader för män i Birka och de förekommer i ett tjugotal gravar som räknas som mansgravar. Nu vet vi iof att grav bj 581 är en kvinnas grav, men hur som helst så är det kanske hennes roll som krigare som vi ser ?. 

Stolpes teckning av grav bj 581 med typ A- mössa med silverdekorationer. Bild från Birkaportalen och Stolpes gravplaner.

Textilförkortningar: W=ylle, S= siden, P= posament, B=band, Br=brettchenbänder?, St=stickeri,  sB=silverband, gB=guldband:

Typ A, som enligt Hägg, är en uppåt, spetsig mössa, med i vissa fall ändbeslag och hängprydnader, förekommer i sju gravar. Hon kallar den, i Birkas orientaliska praktplagg,  för ”strutformig” och att den finns redan i de äldre gravarna. Dess ovansida har prytts av bårder franställda av dragen guldtråd. Inga funderar över den som en tiara eller pileus. En pileus är en grekisk filthatt utan bräm som togs upp av romarna. Vad hon menar med ”tiara” känns lite oklart. 

De två fynden av trattformiga silverbeslag visar på någon toppig form av mössa och inuti dem finns rester av sidentyg. Inga funderar på om hattarna är helt eller delvis av sidentyg. Skulle vilja veta mer om lädret! 

  • Bj 496 med S44, sB1= silverbrickband som går över huvudet (crest line), St29 och sP. Förgyllt läder. (Birka III, taf. 35:8).
  • Bj 524 med gP7 och St25? monterat på förgyllt läder? 
  • Bj 542 med bård av gP5.
  • Bj 581 med S4, St22-23 + trattformigt silverbeslag (och St12).
  • Bj 644 med S4, bård av gP4 + trattformigt silverbeslag. 
  • Bj 710 med S4, bård av sP6 och sB.
  • Bj 736 med bård av gP8 och sB.

Geijer, Birka III, taf. 33:5, bj 644, Silverbeslag på sidenmössa.

Trattformade silverbeslaget från grav Bj 644. Foto: Mis, SHM, Christer Åhlin.

Geijer, Birka III, taf. 34:1-2, bj 581, St 22-23.

    Geijer, Birka III,  taf.27:1-5 för bårderna på typ A.

      Geijer, Birka III, taf. 31:12, bj 524, St25.

      Geijer, Birka III, taf. 35:8, bj 496, St29.

      Det finns flera tolkningar av denna hatt, eller mössa, och en idé är att de med den trattformade silverdekorationen är bland annat en magyarisk hatt för en beriden bågskyttekrigare för tex bj 581. Thor Ewing skriver att den toppiga hatten verkar vanligast i bildmaterialet och tex på Frejskulpturen från Rällinge.
      Här följer några bilder med möjliga former 🙂 

      Frej från Rällinge. Foto: Historiska museet.

      Foto från http://www.slavorum.org/wolin-festival-in-poland-slavic-and-viking-reenactment/

      Foto från Pinteresr, Anne Moss, men jag kunde inte hitta sidan.

      Ingen av dessa tolkningar har dock siden eller guldposament som i bj 644. 

      Pileus på rödfigurig grekisk kruka från Louvren. Wikipedia.

      Ett fynd som är trevligt är den toppiga hatten från Moshevaya balka.  

      Ett samtida vikingatida fynd från ryssland av en toppig hatt är den från Moshchevaya balka. Den är sydd i sidentyg och ska ha läder i toppen, enligt circasvoices.blogspot.se/2014/05/the-moshchevaya-balka-necropolis-key-to.html?m=1. Tack Otto! Foto: photo.qip.ru/users/zlodey30/3995452/95570791/#mainImageLink

      Rekonstruktion av fyndet med toppig hatt från Moshchevaya balka. Bild: http://circasvoices.blogspot.se/2014/05/the-moshchevaya-balka-necropolis-key-to.html?m=1

      Min vän Max har tolkat hatten i bj 944 som en A-hatt, medan Hägg har den bland B-hattarna. 

      Max tolkade den som en typ A eftersom det inte finns någon synbar rundning på den del där posamentet sitter. Med andra ord skulle posamentet suttit rakt, vilket han inte kunde förstå hur det skulle kunna göra. Dessutom är det en söm under posamentet och tyg på båda sidor om det, vilket pekar på att posamentet inte sätt längs brämen. I Stolpes anteckningar står det att posamentet hittades rakt ovanför pannan.- Tack Max! Se mer nedan.

      Nästa hatt är alltså:

      Typ B, som enligt Hägg förmodligen är utan toppig spets utan snarare rundkullig, rundad över hjässan, finns möjligen i sex gravar. Den är dekorerad med dragen och spunnen silvertråd. Den här menar Högg finns bara i de yngre gravarna  (antar att hon menar de från 900-talet). Dessa hör, enligt Hägg, ihop med kaftanjackor med dragen och spunnen ädelmetalltråd och även de brickbandsprydda tunikor hör även de bara till de yngre gravarna). 

      Inga huvudbonader av typ C har gulddekorationer, bara silver! 

      • Bj 798? med W, P1-2.
      • Bj 832 med P10 och ev. P12.
      • Bj 886 med P3.
      • Bj 944 med S3, S5 och P11.
      • Bj 957 med P10.
      • Bj 976? med S4, B7, P10? och Br.

      Silverflätor på huvudbonaderna aom låg runt om kranierna i bj 798, P2 och P2, nr 1-2; bj 886, P3, nr 3. Geijer, Birka III, taf. 26:1-3.

        Dessa flätor i bj 798 och bj 886 ligger runt huvudet, inte över huvudet som för typ A. I grab bj 798 är silverflätan fäst på ylletyg, av vilket mössan bestod. 

        Flätorna runt huvudet på mannen i bj 798. Ur: Geijer, Birka III, s. 143.

        Även i gravarna bj 944 med P 11  och bj 957 med P10  (och P10 i bj 976?) kan de ha legat runt huvudet, men det går inte att veta bestämt för skallarna är helt förmultnade. 

        Bården P11 i bj 944 var fastsydd på ett underlag av förgyllt siden hela vägen från Kina (S3 – tuskaft med flotterande trådar) och låg tillsammans med S5 och frågan är om båda sidentygerna kommer från samma huvudbonad. 

        Det kinesiska tangdynsatisidentyget från bj 944, S3. Foto: Ola Myrin, SHM.

        Det kinesiska tandsidentyget, S3, från bj 944.  Foto: SHM.

        Susanna Broomé har lagt märke till att trådriktningen stämmer överens med en kil till en kilmössa, med en 45 gradig vinkel. Det skulle betyda att den kan vara rundkullig med hjälp av kilar så som Hägg tänkt. Tack! 

        Här börjar vinkeln på 45 grader. Jag hade aldrig tänk på att titta efter det här själv. Det är därför som sömmen är lite krokig, för att det är en böjd linje som plattats till, menar Broomé. Tack! Den toppiga Moshevaya balkamössan har iof också en kilform och småkliar, se ovan. 

        Posamentet P11 från bj 944. Foto: Ola Myrin, SHM. 

        Posament från bj 832, P10. Foto: Ola Myrin, SHM.

        Posament från bj 832, P10. Foto: Ola Myrin, SHM.

        Min dräkt till en filminspelning. Tyvärr är pälsbrämen kanin, även om jag tycker att det är fint.


        Rundkullig hatt från Lärbro, Tängelgårdastenen från Gotland. Ur: Ewing, s 119.

        Här kommer Fredriks fina mössa med fyra kilar. Tack!


        Typ C. En tredje typ av huvudbonad kallar hon för pannband, eller diadem, och de förekommer (möjligen) i tre mansgravar. Det avviknade med dessa brickband är att guldtråden inte är dragen, dvs rund, utan är platt – sk. lantråd! Dessa är bj 561 med gB23, bj 628 med gB och bj 716? gB. Lantråd är alltså sällsynt i birkagravarna. Dessa förekommer inte med den orientaliska typen av livrockar och tunikor! 

        • Bj 561 med gB23 (lahn)
        • Bj 628 med gB (lahn)
        • Bj 716 med gB (lahn)


        Gravar med okänd huvudbeklädnad:

        • Bj 495 med S4 och sB.
        • Bj 643 med sB?.
        • Bj 731  med sgB22.
        • Bj 750…det ligger band vid huvudändarna på de två personerna.
        • Bj 1151 med sB.

        Dessa gravar tar hon inte upp i texten med de finns med i tabell 8:7 i Birka II :2. 

        Uppdatering 2017:

        Vi kan även lägga till denna grav, bj 840 som är en kistgrav i Stadsvallen. Det är dock inte tydligt om det är en mans eller kvinnograv. Geijer skriver att det låg posament och brickband ungefär där huvudet borde ha legat. 

        • Bj840 med P och sB

          Sammanfattning

          I sju fall förekommer det sidentyg på huvudbonaden,  och då så gott som alltid av samitum, med undantgaet av det kinesiska damastliknande tyget från bj 944. I en grav finns det ylletyg. Det är både silver-och gulddekorationer på typ A och C, medan det på typ B bara är silverdekorationer.

          De ”orientaliska” huvudbonaderna består alltså ofta av siden i bårder med brickvävda band, posamentarbeten och stickerier. Den dragna tråden har sina närmaste paralleller i Kievområdet (men hennes artiklar har några år på nacken nu). 

          Dessutom,  skriver Hägg, förekommer det bräm av mård-, bäver-, och ekorrpäls. Men hon skriver inte vilka gravar det hittats i. Däremot finns det en tabell 8:1 i Birka II:2 där det inte syns päls i mansgravarna. Geijer har med gravar med päls: ekorre bj 507, mård i bj 557 och bäver i gravarna bj 539, 619, 956 och 968. 

          Nästa steg blir att gå igenom gravarna och kolla vad de har för innehåll. Vilka som har svärd, som tex bj 581 och bj 886, vilka båda även innehåller spelpjäser 🙂

          Det vore även kul att gå igenom kvinnogravarna med huvudbonad. 

          Panelmössan – Kilmössa

          Mössan med sex paneler/kilar finns i flera fall återskapad som ”Birkahatt”, även av mig. Exakt hur Hägg riktigt tänker sig dessa hattar framgår inte och jag önskar att hon försökt sig på mönster och rekonstruktioner. 

          Sätter bräm på hatt med sex paneler.

            Mössan finns i alla fall i en form från Danmark redan på 3-400-talet före vår tid, då i fårskinn på Tollundamannen. 

            Mönster från http://www.personal.utulsa.edu/~marc-carlson/cloth/tollund.html

            Även av panelmössan/kilmössan finns ett samtida vikingatida fynd från Moshchevaya balka. Det har fyra paneler och ska ha hittats i en flickgrav och vara fodrat med päls. Måste hitta boken om denna fyndplats! 

            Hittade en sida som skriver att bilden kommer från denna bok: A.A. Ierusalimskaja, Die Gräber der Moshchevaja Balka: Frühmittelalterliche Funde an der Nordkaukasischen Seidenstrasse. Editio Maris, Munich 1996. OBS! Jag har inte sett boken.

            Påbörjad mössa till Vikingaliv.

            Får lov att fortsärt med det här en annan dag. Jag tar gärna emot tips på litteratur, så kan jag lägga till de närmsta dagarna. 

            Kram

            Lästips:

            Historiska världars dräktmönster,  http://www.alternaliv.se/histvarld/draekter/draektmoenster.html här.

            Vikingalivs hemsida här

            Agnes Geijer, 1938. Birka III. Die Textilfunde. 

            Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2. 

            Inga Hägg, 1983. Birkas orientaliska praktplagg,  I: Fornvännen78. 

            Birkaportalen. www.historiska.se/birka och Stolpes gravteckningar.

            Pileus, Wikipedia här.

            A magyar jurta. Blog om hatten med fyra paneker från Moshevaya balka här.

            Tollundamannen. http://www.tollundman.dk/udseende.asp. här.

            Mönster till Tollundamannens hatt http://www.personal.utulsa.edu/~marc-carlson/cloth/tollund.html.

            Den toppiga hatten från Moshchevaya balka här.

            Vikingahatt i Wolin, www.slavorum.org/wolin-festival-in-poland-slavic-and-viking-reenactment/ här.

            Bj 644, hattdekoration SHM här.

            Bj 944, SHM här.

            Bj 886, SHM här

            Bj 832, P10.SHM här.

            Thor Ewing, 2007.Viking clothing, s. 117f.

            Frö från Rällinge http://historiska.se/upptack-historien/object/109037-statyett-statyett-av-fro-av-brons/ här.

            * A.A. Ierusalimskaja, Die Gräber der Moshchevaja Balka: Frühmittelalterliche Funde an der Nordkaukasischen Seidenstrasse. Editio Maris, Munich 1996. OBS! Jag har inte sett boken.

            * A. A. Ierusalimskaya, “Moshchevaya Balka: An Unusual Archæological Site on the North Caucasian Silk Road” [in Russian], St. Petersburg: The State Hermitage Museum, 2012. Obs! Jag har inte sett boken. 

            Blog om Moshchevaya balka http://circasvoices.blogspot.se/2014/05/the-moshchevaya-balka-necropolis-key-to.html?m=1 här.