Tittade på den nya dokumentären ”Vikingakvinnornas tid” från Svt idag. Många kända och för mig okända ansikten berättade om arkeologiska fynd. Roligast var de små rundspännena som är lika som Birkaflickans spänne Minst två från Norwich museum i East Anglia där fynden kommer från området runt kusten med skandinaviska ortnamn som Hemsby, Rollesby, Ormsby och Runham med flera.
Ett litet rundspänne i handen och ett på bordet.Foto på spännet från Norwich museum från tv:n från Vikingakvinnornas tid, Svt.
Det andra lilla runspännet kommer från Islands östkust.
Skärmbilder från Google maps. Någonstans här borde gravarna vara. Skärmbilder från Google maps.Rundspännet från grav 4 i Seyðisfjörður på Island. Foto på tvn från Vikingakvinnornas tid, Svt.
Seyðisfjörður, med platsen Fjörður, ligger på Islands östkust och där hittades fyra gravar 2021, varav en var en kvinnograv med bland annat ovala spännbucklor, pärlor och det lilla rundspännet. Hon fick även med sig kniv, nyckel och ett bryne samt flinta. Det fanns inget skelett från kvinnan bevarat. I dokumentärern säger de att hon kom från Norge, men gravinnehållet kunde lika gärna vara från Birka. Hennes norska brynsten är också vanlig i Birkas gravar.
Foto från tv:n.
Vi har ju 21 sådana små rundspännen från Birka och det verkar vara ett av de populäraste spännena under slutet av 800-talet och sedan åtminstone under första hälften av 900-talet.
Det som också var otroligt spännande och som skymtade förbi var textilen från kvinnograven. De sa att hon begravts med en kudde under huvudet. Vi har flera ”kuddtextilier” från Birka. Men ännu mer spännande var biten av hängselkjolen! Eller bitarna för en visades för sig och en bit sitter kvar på den ena ovala spännbucklan.
Alltså så spännande textilfynd från Seyðisfjörður. Foto från tv:n från Vikingakvinnornas tid, Svt.
Här syns en snoddögla, hängselkjoltyget och vad som ser ut att vara ett brickvävt band längs kanten Tänk om vi hade haft ett så fint fynd med brickband från Birka! Undrar vad det är för tyg i själva hängselkjolen. Jag tror iallafall att det skulle kunna hängselkjolen…även om hängselkjolar oftast inte har en tunn snodd som upphängningsbsnd. Det skulle ju även kunna vara en brickbandskantad mantel med en ögla att fästa i spännbucklan. Måste leta efter om någon skrivit om de här textilierna. Om ni vet så skriv gärna till mig.
Mer textil från grav 4 och spännbucklan., vilket ser ut att vara tyg och brickband. Foto från tv:n från Vikingakvinnornas tid, Svt.Pärlbild från The history blog.Bild från bloggen Fornleifur.
Hittade bloggen Fornleifur med bättre bilder på en av textilfragmenten:
Bild från bloggen Fornleifur.
Tyget ska ha varit blått och bandet går i tött och gult. Ulla Mannering är tydligen med i studiet av textilierna och jag hoppas det kommer någon text snart. Om det inte redan gjort det. Har än så länge bara hittat bloggar.
The History blog och Youtubefilmen nämner Landnamabok:
According to the Landnámabók (Book of Settlements) saga, the chronicle of the Norse settlement of Iceland written in the 12th century, the first settler in Seyðisfjörður was one Bjólfur from Voss in Norway who established the Fjörður farm. While the Landnámabók was written three centuries after the events it describes, it also documents accurate and detailed historical data, including the names and descriptions of more than 3,000 people and 1,400 settlements (The History Blog).
Jag undrar också vad namnet Seyðisfjörður kommer av. Är det den sejdande disen?
I somras fick jag i uppdrag att sätta ihop en liten miniutställning inför Stallarholmens vikingafestival för Birkamuseets tält. Det blev Birkaflickan-pop up!
Miniutställning med Birkaflickan.
Jag hittade en låda med fack och la ned saker hon hade med sig i sin grav: pärlor, nålhus, särkspänne och superfint vitt linnetyg efter det som hittades bakom hennes spänne. Kniven hade jag inte med i lådan, men jag borde beställa en som bara ser ut som en riktig kniv, men som inte är vass och göra ett fodral till den.
Birkaflickans pärlor.
Jag fick fart och ritade även tre målarblocksbilder. Vet inte om jag behöver rita om det ena ansiktet. Skulle vilja kunna procreate och rita på platta. Men än så länge har jag inte tagit mig an det.
Nu finns Birkaflickans halsband i min MyHoney nätbutik och jag lägger upp målarblocksbilderna som bilder här så går de att skriva ut.
Målarblocksbilder att spara ned och skriva ut om ni vill rita.
Min dröm är fortfarande att göra målarblocksböcker men jag vet inte riktigt hur jag går tillväga med det heller. Behöver ju kunna sätta ihop ett häfte. Ska nog fråga en kompis om jag kommer så långt.
Fick en fråga nyligen om vendeltida bergkristallpärlor. Tyvärr finns det inte så många bilder på dom men de flesta jag hittade var runda eller ane aning diskformade. En verkar ha varit en tub, men det är svårt att se hur. Det finns även en fasetterad pärla men den är också svår att se.
415680_HST, vendeltid Bolmsö sn, Småland. Foto: Sara Kusmin, SHM. 415682_HST, vendeltid, Bolsmö sn, Småland. Foto: Sara Kusmin, SHM. 417890_HST, Erik-Pålsnäset, Alfta sn, Hälsingland. Hög XI. Foto: Eva Stensköld, SHM446392_HST, vendeltid, Helgö, Ekerö sn, Uppland. Gravfält 150/119, grav 115. Foto: Victoria Dabir, SHM. 445355_HST, vendeltid, Helgö, Ekerö sn, Uppland. Gravfält 150/119, Grav A54. Foto: Victoria Dabir, SHM. 1299627_HST, Söderby, Lovö sn, Uppland. Stensättning 74. Foto: Marie Lindström, SHM. 271146_HST, Vetvallen, Sya sn, Östergötland. Grav 6. Foto: Sara Kusmin, SHM. En fasetterad bergkristallpärla. 1299201_HST, vendeltid, Söderby, Lovö sn, Uppland. Stensättning 71. Foto: Marie Lindström, SHM.617674_HST, vendeltid, Kunsta, Adelsö sn, Uppland. Grav 2. Foto: Niklas Stierna, SHM.
Det finns fler fyndposter men utan bilder. Glad att det finns några iallafall. Undrar just hur moderna de här personerna kände sig som hade de första bergkristallpärlorna! Under vikingatiden sen är det ju högsta modet med bergkristallpärlor i olika former
Inte alla barn på vikingatiden blev vuxna. Flickan i barngrav Bj 508 från 800-talet ligger precis bredvid en annan flicka som kallas Birkaflickan Bj 463, på gravfältet norr om Borg. Båda flickorna fick kistbegravningar och hade fina pärlor i mestadels blått, vitt och gult i sina gravar. Jag vet inte varför pärlorna är uppdelade i tre set. Några låg över bröstkorgen och några i fotänden av graven.
Gravteckning över Bj 508 av Hjalmar Stolpe, ATA.Gravkarta ur Birka I, tuta 3B. Pärlor från Bj 508 som ska vara de som låg över bröstkorgen. 75 stycken plus att det står att två är av agat, men jag kan inte se dom. Foto Ola Myrin, SHM.
De rödaktiga pärlorna ser inte ut som glaspärlor utan som granater. Har frågat Moa Råhlander nu och hon lutar också mot att det är granater. De två agaterna spm ska vara där syns inte till men kan ligga i en egen liten låda i magasinet.
Rödaktiga pärlor från Bj 508. Alla de rödktiga pärlorna tycker jag inte ser ut som glaspärlor utan som granater. Ska fråga en som kanske vet.Glaspärlor från Bj 508. 192 st. Foto Jens Mohr, SHM.Ovala spännbucklor från Bj 508. Foto Jens Mohr, SHM.
Flickan i grav Bj 508 kan ha varit lite äldre. Hon fick vuxna kvinnors smycken, fast i mindre storlek. Hon hade också två likadana hängsmycken med en häst eller hjort som tittar bakåt. Små blå, gula och vita pärlorna låg nere vid fotänden i kistan (7 på gravteckningen) medan de större, i flera färger låg uppe vid spännbucklorna men inte i någon tydlig uppsättning.
Av flickan är endast tänderna bevarade (nr 5).
Likarmat spänne Bj 508. Foto Jens Mohr, SHM.
Spännet kan ha suttit i en sjal eller en liten kappa kanske?
Hedebymynt, mynt 1, framsida, Bj 508. Foto Ola Myrin, SHM.Mynt 1, baksida, Bj 508. Foto Ola Myrin, SHM.
Mynten är roliga med ormar, ansikten och hjortarna.
Hedebymynt, mynt 2, framsida, Bj 508. Foto Ola Myrin, SHM.Mynt 2, baksida, Bj 508. Foto Ola Myrin, SHM.
Vad kan hon ha hetat? Idag kallar vi henne Bj 508, men vi kan bara fantisera om hur hon såg ut i sin lilla hängselkjol och vad hon tyckte om att göra. Var det hon som valde pärlorna och mynten? Eller fick hon dem som presenter?
Smyckena ihop från Bj 508. Foto Gabriel Hildebrand, SHM.
Undrar varför det låg små pärlor i fotänden? Precis som Birksflickan så har hon även fått med sig en liten kniv i graven.
Häromdagen fick jag se det lilla språngade textilfragmentet från Birka, D8. Jag har bara sett det i Agnes Geijers stora bok om Birkatextilierna och på Historical textiles julkalender.
Det språngade fragmentet D8 från Bj 660, 617930_HST. Foto: Linda Wåhlander.
Tyvärr har fragmentet fått fel nummer på etiketten vid något tillfälle och på 617930_HST står det Bj 666 istället för Bj 660. Så det skulle behövs ändras. Även krabbasnårsfragmentet har haft fel nummer, så det är tur att Geijer publicerade en hel del av textilierna även om det inte är alla.
Jag har tidigare skrivit om graven och Birkakrusifixet här.
Det språngade fragmentet 617930_HST.
Önskar att vi kunde göra en ny bok om Birkas textilier!
Fragmentet är nr 2 på Taf 37 i Geijer.
Fragmentet fick av Geijer tekniknummer D8 och hittades när hon tittade igenom texilierna i graven. Det satt ”limmat”, eller iallafall bevarat, vid en bit mönstervävt tyg från kvinnograven, M4. Det är numera borttaget från den mönstervävda biten och ligger i en egen låda.
Beskrivning av det mönstervävda fragmentet. Ur Geijer, Birka III.
Har försökt att läsa Geijer med google translate:
Fragment av ulltyg med brokadmönster, nära besläktat med det så kallade Krabbasnår. Bastyget är kedjerep gjord av ganska mörkt, vänsterspunnet, hårt och slätt garn. Varpen täcker helt inslaget och var troligen mörkare än den senare; Varptäthet 30, inslagstäthet 6 per cm. Munsterornamenten var brokaderade och bestod av grovt vänsterspunnet garn med ullig yta. Den del av en prydnad som från början verkar ha varit röd är välbevarad. Dessutom kan tydliga hål urskiljas från ett liknande motiv, men garnet är helt. På den smala sidan av biten, limmad på toppen, fanns ett fragment av ”språng” (D8).
Även krabbasnårsfragmentet har haft fel numrering men det är rättat nu.
Krabbasnåret kan ha varit en kudde eller en vävd mantel.
Gravens textilier
Bj 660 ligger vid gravfältet norr om Borg. Det är en kammargrav och kvinnan i graven bar en dräkt av fin kvalitet med ylle och siden med brickband och silverspiraltråd. Agnes Geijer gick igenom textilierna men allt var inte utritat på Stolpes gravplan.
Gravens textilier. Ur Geijer, Birka III.
Översättning med Google translate:
”Linneöglor i spännen, en dubbel åt sidan. Förmodligen ovanför ena spännet ”Krabbasnår” M4 och på dess kant rester av Sprang, D8. Det ena (förmodligen höger) spännet hade vänt och innehållet pressades mot kistans lock; Till en början fanns en bred sidenremsa, S4, med två sydda, smala sidenband runt nålen. Sedan ett fint ulltyg, W 20, och ett grövre, liknande ”filtens” grundväv. På den andra spännet fanns ett stycke kypert siden, S4, cirka en decimeter långt, bevarat, sammanfogat i ena änden och försiktigt kantat med en 5 mm bred rak remsa, troligen i annan färg. Detta komprimerar flera lager av tunt sidenmaterial, S2. Lösa rester av S4, ihopsatta med silverband lika med B 13-14, och spiralsilvertråd. På planen finns ett ca 25 cm långt silverband i en krökt linje ovanför huvudet, varav inget nu kan hittas.”
Så tråkigt att pannbandet tappats bort! Det är nr 2 på planen.
Gravplan för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA. Detalj av gravplanen för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA.
I lådan i textilmagasinet ligger innehållet från ena spännbucklan.
Innehållet i ena spännbucklan från Bj 660. Foto: SHM, CC BY.
Här syns bland annat en sidenögla och det är flera lager med textil.
Sidenfragment från från Bj 660. Foto: Linda Wåhlander.
Sidenfragmentet S4 är skarvat och det ser ut att vara fodrat även om det skulle kunna vara ett inre tyg (S2?) som bara bevarats mot insidan. S4 har en invikt kant med en liten sidenögla. Jag skulle behöva titta igenom Hägg! Får återkomma om det för jag är för trött ikväll.
Närbilder av det språngade fragmentet
Närbilder av det språngade fragmentet. Foto: Linda Wåhlander.
Det är tre centimeter och har 3-4 mm mellan snoddragningarna. Ena sidan ser ut som en kant.
Så vad var det språngade fragmentet?
Jag önskar att det är från ett hårnät, men det kommer vi aldrig få veta.
Språngade hårnät går tillbaka till forna Egypten och det finns i danska bronsåldersgravar. Sofia Holmer har återskapat hårnät från danska Bredmose från 370 fKr – 10 eKr.
Sofia i ett blått hårnät.
Sofias vävram för språngning.
Här syns hur trådarna vrids om varandra.
Lite vikingakänsla med smycken från Bj 660
Völva på film. Hennes stav är ju förmodligen också i en annan grav Bj 760 men vi går på gravplanen!
Spännbucklorna ska vara P51:or men jag hade dom inte då. Skulle behöva lite mer siden och mönsterväv i dräkten men har iallafall sidenband. Nästa sommar vill jag även ha på mig mitt språngat hårnät som jag köpt av Sofia!
Kram
Lästips
Arbman, H. 1941 & 1943. Birka I, Die Gräber: Tafl und Text. KVHAA, Stockholm.
Geijer, A.1938. Birka III, Die Textilfunde aus den Gräbern. Uppsala.
Hägg, I. 1973. Kvinnodräkten i Birka. Livplaggens rekonstruktion på grundval av det arkeologiska materialet. Uppsala.
Hittade just foto på pärlhängen jag inte sett tidigare. De har guldfoliepärlor och är gjorda av bronstråd. Fyndnumret är 1151189_HST, förvärvsnumret är 34261. Och det visade sig tillhöra en vikingakvinna som behravdes i Hedvigsdal under tidig vikingatid
Pärlhängen från Solna Foto: Jenny Radin, SHM, CC BY.
Hängena kom in till samlingarna 2014, så två år efter att vi skrev vår artikel om pärlhängen. Den ena har fyra tresegmenterade pärlor och den andra två tresegmenterade, två tvåsegmenterade och en enskild. Eller, så tycker jag mig se att den andra är delar av två olika pärlhängen pga av att det är två knutar.
Hängena kommer från en grav A2 i Hedvigsdal i Solna. Det var en oregelbunden stensättning i fornlämning L2015:6034 och platsen undersöktes 1985. Gravfältet låg ca 20-25 möh och bland annat sju gravar daterade till till tidig vikingatid grävdes ut. Några av gravarna var redan förstörda. En av gravarna var en treudd i vilken det låg en stor torshammarring. Grav 1 innehåll små delar av spännen, bla möjligen ett ryggknappspänne samt många pärlor. Området undersöktes pga av en planerad järnvägssträcka. Det tar lång tid ibland för föremålen att få sin slutgiltiga plats.
Fler föremål från kvinnans grav – Grav A2
Pärlhängena kommer från den rikaste graven som undersöktes (A2) och den tillhörde en kvinna som jag nu döpt till Hedvigsdalskvinnan Jag lämnar krukor och lite av föremålen men här kommer en radda med hennes dräktsmycken och pärlor Ben är efter en kvinna som var över 35 år och det fanns är ben från hund, katt, häst, får, get och höna.
Ett av de märkligaste hängena från den graven är en bronshänge med ett djur 272179_HST. Djur tycks ha långa slokande öron, alternativt bockhorn, en lång svans samt två huvuden eller biter den i något? Den är utställd i Vikingarnas värld, men jag har inte tänkt närmare på vem som haft den.
Bronshänget är utställt i Vikingarnas värld på Historiska. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY.
Ett annat märkvärdigt fynd från graven är en karneolpärla med en inristning! Ett sigill. Pärlan är bränd så den är vit istället för karneolfärgad. Motivet ser ut att vara en hjort eller ett djur med horn och en kvist 608417_HST. *I Johan Callmers artikel står det att det kan vara en get eller en Ibex!
Pärla/sigill. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.
Kvinnan hade även fått med en sorts amulett i form av en guldrumg med en yxa. Det har även hängt något annat i en extra ring. Förmålsnummer 854442_HST och även denna är utställd i Vikingarnas värld.
Amulett med yxa. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY.
I graven fanns även två guldhängen 1151135_HST och 272180_HST. Infattningarna gar ramlat ur men en hittades i graven.
Hänge i guldbleck. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY. Guldhänge. Foto: Ulf Bruxe, SHM, CC BY.
Ett cylindriskt föremål med infattade granater som antagligen suttit i något av de två guldhängena. En likadan måste ha missats eller tappats tidigare 1151185_HST.
Del av hänge. Foto: Charlotte Hedenstierna-Jonson, SHM, CC BY.
Flera av pärlorna i graven är även individuellt fotograferade vilket var fint att se! 1151188_HST.
Pärlorna. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.
Andra pärlor från A2 är små. 1151131_HST.
Små pärlor. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.
Ännu fler pärlor från graven! Några av bronstråd. 1151187_HST
Ännu fler pärlor från A2. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.
Ett föremål är tolkat som fingerring med en ögla för en berlock. Intressant! 1151203_HST
Eventuell fingerring. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.
Det fanns flera öglor och små hängen. Notera den med en liten pärla. Jag brukade ha en sådan i silver i en ring i örat. Jag saknar den. 1151182_HST. Det finns även fler enkla ringar i brons från graven och delar av ett ornerat beslag samt en hyska.
Delar av öglor och pärlhängen. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.
En omlottring av tillplattad silvertåd som är 7 mm bred i mitten och avsmalnande utåt sidorna fanns också. En fingerring av samma form, fast med ornamentik, har hittats på Birka (Arbman 1940, taf III).
Fingerring i silver. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.
Ytterligare två pärlhängen grån kvinnans grav är de med två 1,5 cm långa, spolformade stenpärlor. 1151190_HST. De står som vitbrända karneoler men jag undrar det. De har inte typisk karneolslipning och ser ut som agater. Men jag vet inte.
Pärlhängen. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.
Ett annat pärlhänge är med en superfin pärla som verjar varit mönstrad i zickzack med guldinlägg?!
Pärlhänge med guldinlägg? Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.
Pärlänge med ögonpärla.
Ögonpärlhänge. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.
Det är inte så vanligt med så många pärlhängen på bronstråd från vikingatiden. Vanligtvis är pärlhängen gjorda av silvertråd samt enstaka i guldtråd.
Två föremål står som pärlspridare, men de har bara ett hål på mitten. 1151184_HST och 1151162_HST.
En av de två pärlspridarna. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.
Jag avslutar med ett trasigt lunulahänge i silver och förgyllning bör ha varit fint! 1151204_HST.
Lunulahänge. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.
Hon måste ha haft en helt spektakulär dräkt! Och jag fattar inte att alla pärlorna klarat sig så bra! Så trots att hon fick en brandbegravning så fanns allt detta kvar. Jag undrar just om det finns jordprover från graven med eventuellta textilier bevarade? Jag är glad att jag fick syn på bilden med pärlhängena och att jag på så vis fick djupdyka lite i hennes värld.
God fortsättning! Linda
Tillägg:
Fick fin hjälp av Mats Roslund med artikel om pärlorna, så här kommer ett citat från honom med text från Johan Callmer:
Linda Wåhlander! Nu har jag hittat uppgifterna. I artikeln ”The beginning of the East European trade connections of Scandinavia and the Baltic region in the eighth and ninth centuries A.D.” i : A Wosinsky Mor Muzeum Evkönye 15: 19-51.” (1989) skriver Callmer om Hedvigsdalsgraven. Börjar på sidan 32, och fortsätter därefter. Om de segmenterade pärlorna och sigillet; ”There is a strong dominance of segment beads which dates the assemblage to the late eight or early ninth century. Among the beads therer are two oval cornelian beads and a rectangular corelian bead, The former type is most unusual and has the closest parallells in the steppe zone and Caucasus (Deopik 1963, tip b). The rectangular bead is10 mm long and 5 mm thick (Fig. 11). The edges on one side of the bead are bevelled. This side shows a cut decoration. The motif is a goat or an ibex and in front of the animal a bush or a branch. The motive and the material clearly suggests an Oriental origin and most probably from Persia where similar beads and sealstones are well known-from Sassanian and later contexts (Borisov & Lukonin 1963).” Du hittar många intressanta aspekter på de östliga kontakterna under sent 700-tal och framåt i den artikeln.
Uppdatering 2 från Mats Roslund:
Linda Wåhlander , Callmer uppger muntligen Anders Hedman och Arkeologi i Sverige 1981, 264 i sin artikel. ”The grave includes a rich mans burial and the burial of a serf. The third person was a young woman. There are remains of jewellery, probably a disc-on-bow fibula, ornamental bronze pendants and numerous beads” (Callmer 1989, s. 31).
Det behövdes ull i helgen men det blev ändå bättre väder än jag befarat. Så fint att komma iväg på event, men jag kommer nog inte orka så mycket mer Det är ju så mysigt att umgås men jag var så trött.
Moa med Gotländsk dräkt
Jag är så förtjust i hennes tolkning av pärlor med pärlspridare. Såklart det är halsband! Snyggt!
Carro i Moravisk dräktCarro med Anniele i Bj 507
Jag blir då glad av att sälja saker som sen kommer tillbaka som halsband och kläder
Mina grannar
Grannarna är toppen för att köpa askar! Så vänliga och hjälpsamma!
Jag har min nya hängselkjol på och smycken från ”Bj 825”
En selfie på pizzerian. Vi orkade inte kaga mat så Moa, Temo och jag gick och åt pizza. Supergott!
Min dräkt glömde jag be att få fotograferad… men jag hade en vit särk, en blek valnötsfärgad diamantkypert och en kocenillfärgad hängselkjol samt min grå sjal som jag görgat i krapp efterbad.
Rosa är inte funnet på vikingatiden vad jag vet, men lite tidigare från Högom finns kermeslysfärgattyg om det stämmer. Hur som helst så ville jag ha en rosa hängselkjol för att jag tycker att det är fint
Jag behöver ett annat eldstålshänge och mina spännbucklor är efter ett Svartajordenfynd, men påminner om de från Bj 825. Jag tycker mycket om den här kombinationen.
Nu har mina spännbucklor tlill Bj 515 kommit. Det är egentligen inte klokt att jag samlar på spännbucklor Men åh andra sidan så vet jag att jag inte är ensam om det har många människor olika hobbies som de lägger ned mycket möda på. Lite som att samla fotbollskort…
Förut har jag samlat på Birkasaker lite random och inte haft någon direkt plan. Det första halsbandet jag samlade på var Bj 632 och först nu har David gjort de smycken till mig som jag inte har. Min första hela grav jag började samla på var Bj 1084.
Min uppsättning för Bj 515 och de nya spännbucklorna från David Lecocq Claude.
Det har tagit lång tid att få ihop de här sakerna från Bj 515, en 800-talsgrav. Det första jag köpte var det lilla rundspännet. Fast jag hade länge ringen fast med en karneol som vardagsring. Jag saknar fortfarande några av pärlorna, men det får ta sin tid Jag är så glad över spännbucklorna som David Lecocq Claude har gjort åt mig. Nålarna är toppen!
Pärlor, likarmat spänne och spännbucklor från Bj 515. Foto SHM, CC BY.
Spännbucklorna är enkelskaliga och på baksidan sitter det fast några pärlor. Jag har inte tidigare lagt märke till de fyra svärden/korsen på spännena. Vad betyder dom? Det är en av anledningarna till att jag tycker om återskapande. Plötsligt får man gå på djupet med tolkningar och funderingar för att kunna göra föremålen eller dräkterna. Det blir inte bara ytan av att ”ja de hade spännbucklor”. Det blir nödvändigt att verkligen titta och förstå. Och ibland experimentera
Pärlorna från Bj 515 fotade av Ola Myrin, SHM, CC BY.Det likarmade spännet från Bj 515. Foto Amica Sundström, HST, CC BY.
En bärring av bronstråd, 556247_HST, vet jag inte hur den ser ut.
Nålhuset frpn Bj 515. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.
Nålhuset fick jag nyligen tag på. Det är så fint. Originalet är inte i så bra skick, men det går att förstå hur det en gång såg ut.
Ringen med glaset det står Till Allah eller För Allah på. Foto Olq Myrin, SHam, CC BY.
Den här ringen var jag ju för länge sedan med och skrev en artikel om och det blev halabaloo nästan överallt. Det var intressant att vara med om. Det finns mycket att skriva om även fast att Birkagravarna grävdes ut för runt hundrafyrtio år sedan!
Textilier i Bj 515:
Det jag nu behöver göra är att sy specifika klädesplagg för de olika dräkterna. Framförallt vill jag göra en goffrerad särk, men det sitter långt inne att sy till mig själv ibland. Men det kanske kan bli ett vinterprojekt
Det finns inte så mycket bilder på textilerna från Bj 515.
Kypert 1090086_HST från Bj 515. Foto Amica Sundström, SHM, CC BY.
Det stora kypertfragmentet är en W37, 1090086_HST, kommer förmodligen från ovansidan av höger spännbuckla och det är blått och ska synas på Stolpes gravplan. Det låg i två lager och det finns inga vävkanter eller fållar bevarade.
Nya foton 1090086_HST. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY. Nytt foto på 1090086_HST. Amica Sundström, SHM, CC BY.
Litet textilfragment 556266_HST.
Det finns även lite textil på det lilla spännet 556259_HST, men det nämner inte Hägg.
Det finns textil på bygelsaxen – ett slätt relativt fint linne som Hägg förmodar är från särken. Men om det är en hängselkjol emellan så borde det ju inte vara tyg från särken…
I ena spännbucklan finns det textil kvar vid nålen 145058_HST och då även ett tunnt tyg linande det som funns på bygelsaxen. Den andra spännbucklan med pärlorna har textilavtryck 145057_HST. Hägg tar inte upp spännbucklorna i samband med hängselkjolen i sin bok, i texten, men vi får förmoda att kvinnan bar en hängselkjol. Däremot har hon med den bland teckningarna. Och här har det ritats in tre öglor mot nålfästet och två öglor mot nålspetsen. Åtminstone i ena spännbucklan. De två lagren linne är de från sax och vid nålen på en spännbucklan.
Teckning ut Häggs bok Kvinnodräkten i Birka. Här syns hur många öglor det är i spännet.
Tänk om det är en hängselkjol och sen ett förkläde med öglor framtill. Det likarmade spännet har också öglor bevarade.
Textil bakom det likarmade spännet. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.
Det finns linnetextil på var sida av nålen i det likarnade spännet, 363884_HST, och Hägg skriver att det är linneöglor som dras åt motsatta sidor. Det innebär att de kan vara öglor på en kappa eller en mantel/sjal. Hägg tror på ett livplagg, dvs kappa, så öglorna och spännet hjälper till att hålla ihop dräkten på ett skonsamt vis för tyget.
Textil från ens sidan vid nålen på det likarmade spännet i Bj 515. Foto Amica Sundström, SHM, CC BY.
Så vad för sorts dräkt behöver jag?
En slät särk till det lilla rundspännet. Det har jag en vit.
En hängselkjol med linneöglor möjligen även helt i linne med P27B-bucklor. Jag kan kanske använda min blå hängselkjol? Men alla andra öglor då? Ska jag försöka göra om en omlottkjol? Eller är det ett extra ”förkläde”/framflärp med öglor? Och ska jag göra ett släp över axlarna i tunnt tyg som kan ligga mot saxen…
Ett plagg i blå yllekypert med linneöglor i framkant som hålls ihop med det likarmade spännet. Jag behöver växtfärga mitt kyperttyg blått!
Det är inga dekorationer i den här graven, men jag undrar vad det lilla tygfragmentet är och om det går att se vad som är bakom det lilla rundspännet.
PS.
Från Svarta jorden på Björkö, det vikingatida Birka, så har det kommit fram många delar av gjutformafragment av just typen P27B. Eftersom det inte finns så många från gravarna så är det möjligt att de gravarna ligger orörda
Fragment av gjutform till P27B. Foto Daniel Salhén, SHM, CC BY.
Minst två från Norwich museum i East Anglia där fynden kommer från området runt kusten med skandinaviska ortnamn som Hemsby, Rollesby, Ormsby och Runham med flera.
Tänk om vi hade haft ett så fint fynd med brickband från Birka! Undrar vad det är för tyg i själva hängselkjolen. Jag tror iallafall att det skulle kunna hängselkjolen…även om hängselkjolar oftast inte har en tunn snodd som upphängningsbsnd. Det skulle ju även kunna vara en brickbandskantad mantel med en ögla att fästa i spännbucklan. Måste leta efter om någon skrivit om de här textilierna. Om ni vet så skriv gärna till mig.
