Etikettarkiv: glaspärlor

Pärlhängen med guldfoliepärlor – Hedvigdalskvinnan i Solna

Hittade just foto på pärlhängen jag inte sett tidigare. De har guldfoliepärlor och är gjorda av bronstråd. Fyndnumret är 1151189_HST, förvärvsnumret är 34261. Och det visade sig tillhöra en vikingakvinna som behravdes i Hedvigsdal under tidig vikingatid ❤️

Pärlhängen från Solna Foto: Jenny Radin, SHM, CC BY.

Hängena kom in till samlingarna 2014, så två år efter att vi skrev vår artikel om pärlhängen. Den ena har fyra tresegmenterade pärlor och den andra två tresegmenterade, två tvåsegmenterade och en enskild. Eller, så tycker jag mig se att den andra är delar av två olika pärlhängen pga av att det är två knutar.

Hängena kommer från en grav A2 i Hedvigsdal i Solna. Det var en oregelbunden stensättning i fornlämning L2015:6034 och platsen undersöktes 1985. Gravfältet låg ca 20-25 möh och bland annat sju gravar daterade till till tidig vikingatid grävdes ut. Några av gravarna var redan förstörda. En av gravarna var en treudd i vilken det låg en stor torshammarring. Grav 1 innehåll små delar av spännen, bla möjligen ett ryggknappspänne samt många pärlor. Området undersöktes pga av en planerad järnvägssträcka. Det tar lång tid ibland för föremålen att få sin slutgiltiga plats.

Fler föremål från kvinnans grav – Grav A2

Pärlhängena kommer från den rikaste graven som undersöktes (A2) och den tillhörde en kvinna som jag nu döpt till Hedvigsdalskvinnan 🙂 Jag lämnar krukor och lite av föremålen men här kommer en radda med hennes dräktsmycken och pärlor 🙂 Ben är efter en kvinna som var över 35 år och det fanns är ben från hund, katt, häst, får, get och höna.

Ett av de märkligaste hängena från den graven är en bronshänge med ett djur 272179_HST. Djur tycks ha långa slokande öron, alternativt bockhorn, en lång svans samt två huvuden eller biter den i något? Den är utställd i Vikingarnas värld, men jag har inte tänkt närmare på vem som haft den.

Bronshänget är utställt i Vikingarnas värld på Historiska. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY.

Ett annat märkvärdigt fynd från graven är en karneolpärla med en inristning! Ett sigill. Pärlan är bränd så den är vit istället för karneolfärgad. Motivet ser ut att vara en hjort eller ett djur med horn och en kvist 608417_HST. *I Johan Callmers artikel står det att det kan vara en get eller en Ibex!

Pärla/sigill. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.

Kvinnan hade även fått med en sorts amulett i form av en guldrumg med en yxa. Det har även hängt något annat i en extra ring. Förmålsnummer 854442_HST och även denna är utställd i Vikingarnas värld.

Amulett med yxa. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY.

I graven fanns även två guldhängen 1151135_HST och 272180_HST. Infattningarna gar ramlat ur men en hittades i graven.

Hänge i guldbleck. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.
Guldhänge. Foto: Ulf Bruxe, SHM, CC BY.

Ett cylindriskt föremål med infattade granater som antagligen suttit i något av de två guldhängena. En likadan måste ha missats eller tappats tidigare 🙂 1151185_HST.

Del av hänge. Foto: Charlotte Hedenstierna-Jonson, SHM, CC BY.

Flera av pärlorna i graven är även individuellt fotograferade vilket var fint att se! 1151188_HST.

Pärlorna. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.

Andra pärlor från A2 är små. 1151131_HST.

Små pärlor. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.

Ännu fler pärlor från graven! Några av bronstråd. 1151187_HST

Ännu fler pärlor från A2. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.

Ett föremål är tolkat som fingerring med en ögla för en berlock. Intressant! 1151203_HST

Eventuell fingerring. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.

Det fanns flera öglor och små hängen. Notera den med en liten pärla. Jag brukade ha en sådan i silver i en ring i örat. Jag saknar den. 1151182_HST. Det finns även fler enkla ringar i brons från graven och delar av ett ornerat beslag samt en hyska.

Delar av öglor och pärlhängen. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.

En omlottring av tillplattad silvertåd som är 7 mm bred i mitten och avsmalnande utåt sidorna fanns också. En fingerring av samma form, fast med ornamentik, har hittats på Birka (Arbman 1940, taf III).

Fingerring i silver. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.

Ytterligare två pärlhängen grån kvinnans grav är de med två 1,5 cm långa, spolformade stenpärlor. 1151190_HST. De står som vitbrända karneoler men jag undrar det. De har inte typisk karneolslipning och ser ut som agater. Men jag vet inte.

Pärlhängen. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.

Ett annat pärlhänge är med en superfin pärla som verjar varit mönstrad i zickzack med guldinlägg?!

Pärlhänge med guldinlägg? Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.

Pärlänge med ögonpärla.

Ögonpärlhänge. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.

Det är inte så vanligt med så många pärlhängen på bronstråd från vikingatiden. Vanligtvis är pärlhängen gjorda av silvertråd samt enstaka i guldtråd.

Två föremål står som pärlspridare, men de har bara ett hål på mitten. 1151184_HST och 1151162_HST.

En av de två pärlspridarna. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.

Jag avslutar med ett trasigt lunulahänge i silver och förgyllning bör ha varit fint! 1151204_HST.

Lunulahänge. Foto: Jenny Radon, SHM, CC BY.

Hon måste ha haft en helt spektakulär dräkt! Och jag fattar inte att alla pärlorna klarat sig så bra! Så trots att hon fick en brandbegravning så fanns allt detta kvar. Jag undrar just om det finns jordprover från graven med eventuellta textilier bevarade? Jag är glad att jag fick syn på bilden med pärlhängena och att jag på så vis fick djupdyka lite i hennes värld.

God fortsättning! Linda

Tillägg:

Fick fin hjälp av Mats Roslund med artikel om pärlorna, så här kommer ett citat från honom med text från Johan Callmer:

🏵️

Linda Wåhlander! Nu har jag hittat uppgifterna. I artikeln ”The beginning of the East European trade connections of Scandinavia and the Baltic region in the eighth and ninth centuries A.D.” i : A Wosinsky Mor Muzeum Evkönye 15: 19-51.” (1989) skriver Callmer om Hedvigsdalsgraven. Börjar på sidan 32, och fortsätter därefter. Om de segmenterade pärlorna och sigillet; ”There is a strong dominance of segment beads which dates the assemblage to the late eight or early ninth century. Among the beads therer are two oval cornelian beads and a rectangular corelian bead, The former type is most unusual and has the closest parallells in the steppe zone and Caucasus (Deopik 1963, tip b). The rectangular bead is10 mm long and 5 mm thick (Fig. 11). The edges on one side of the bead are bevelled. This side shows a cut decoration. The motif is a goat or an ibex and in front of the animal a bush or a branch. The motive and the material clearly suggests an Oriental origin and most probably from Persia where similar beads and sealstones are well known-from Sassanian and later contexts (Borisov & Lukonin 1963).” Du hittar många intressanta aspekter på de östliga kontakterna under sent 700-tal och framåt i den artikeln.

Uppdatering 2 från Mats Roslund:

Linda Wåhlander , Callmer uppger muntligen Anders Hedman och Arkeologi i Sverige 1981, 264 i sin artikel. ”The grave includes a rich mans burial and the burial of a serf. The third person was a young woman. There are remains of jewellery, probably a disc-on-bow fibula, ornamental bronze pendants and numerous beads” (Callmer 1989, s. 31).

Tack Mats, jag är så tacksam!

Länkar:

https://pub.raa.se/visa/objekt/lamning/495ef28b-ca90-4475-9b2c-e1bfc33403f9

https://samlingar.shm.se/accession/C67DDCDD-BFBD-41AF-A3B6-2491BD4B9C3F

Föremål relaterade till grav 2A https://samlingar.shm.se/site/3BE564D5-2667-453B-918C-AB5F1F8F8B3D

Johan Callmer 1986. The beginning of the East European trade connections of Scandinavia and the Baltic region in the eighth and ninth centuries A.D. i : A Wosinsky Mor Muzeum Evkönye 15: 19-51.” https://library.hungaricana.hu/hu/view/MEGY_TOLN_Evkonyv15/?pg=20&layout=s

Gunneshelg i misty regn och sol

Det behövdes ull i helgen 🙂 men det blev ändå bättre väder än jag befarat. Så fint att komma iväg på event, men jag kommer nog inte orka så mycket mer 🙂 Det är ju så mysigt att umgås men jag var så trött.

Moa med Gotländsk dräkt

Jag är så förtjust i hennes tolkning av pärlor med pärlspridare. Såklart det är halsband! Snyggt!

Carro i Moravisk dräkt
Carro med Anniele i Bj 507

Jag blir då glad av att sälja saker som sen kommer tillbaka som halsband och kläder ❤️

Mina grannar

Grannarna är toppen för att köpa askar! Så vänliga och hjälpsamma! ❤️

Jag har min nya hängselkjol på och smycken från ”Bj 825”

En selfie på pizzerian. Vi orkade inte kaga mat så Moa, Temo och jag gick och åt pizza. Supergott!

Min dräkt glömde jag be att få fotograferad… men jag hade en vit särk, en blek valnötsfärgad diamantkypert och en kocenillfärgad hängselkjol samt min grå sjal som jag görgat i krapp efterbad.

Rosa är inte funnet på vikingatiden vad jag vet, men lite tidigare från Högom finns kermeslysfärgattyg om det stämmer. Hur som helst så ville jag ha en rosa hängselkjol för att jag tycker att det är fint 🙂

Jag behöver ett annat eldstålshänge och mina spännbucklor är efter ett Svartajordenfynd, men påminner om de från Bj 825. Jag tycker mycket om den här kombinationen.

Pizzerian hade en fin bakgrunsvägg

🌸💃🏻

Nya spännbucklor P27B: or till Bj 515

Nu har mina spännbucklor tlill Bj 515 kommit. Det är egentligen inte klokt att jag samlar på spännbucklor 🙂 Men åh andra sidan så vet jag att jag inte är ensam om det 🙂 har många människor olika hobbies som de lägger ned mycket möda på. Lite som att samla fotbollskort… 🤩

Förut har jag samlat på Birkasaker lite random och inte haft någon direkt plan. Det första halsbandet jag samlade på var Bj 632 och först nu har David gjort de smycken till mig som jag inte har. Min första hela grav jag började samla på var Bj 1084.

Min uppsättning för Bj 515 och de nya spännbucklorna från David Lecocq Claude.

Det har tagit lång tid att få ihop de här sakerna från Bj 515, en 800-talsgrav. Det första jag köpte var det lilla rundspännet. Fast jag hade länge ringen fast med en karneol som vardagsring. Jag saknar fortfarande några av pärlorna, men det får ta sin tid 🙂 Jag är så glad över spännbucklorna som David Lecocq Claude har gjort åt mig. Nålarna är toppen!

Pärlor, likarmat spänne och spännbucklor från Bj 515. Foto SHM, CC BY.

Spännbucklorna är enkelskaliga och på baksidan sitter det fast några pärlor. Jag har inte tidigare lagt märke till de fyra svärden/korsen på spännena. Vad betyder dom? Det är en av anledningarna till att jag tycker om återskapande. Plötsligt får man gå på djupet med tolkningar och funderingar för att kunna göra föremålen eller dräkterna. Det blir inte bara ytan av att ”ja de hade spännbucklor”. Det blir nödvändigt att verkligen titta och förstå. Och ibland experimentera 🙂

Pärlorna från Bj 515 fotade av Ola Myrin, SHM, CC BY.
Det likarmade spännet från Bj 515. Foto Amica Sundström, HST, CC BY.

En bärring av bronstråd, 556247_HST, vet jag inte hur den ser ut.

Nålhuset frpn Bj 515. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.

Nålhuset fick jag nyligen tag på. Det är så fint. Originalet är inte i så bra skick, men det går att förstå hur det en gång såg ut.

Ringen med glaset det står Till Allah eller För Allah på. Foto Olq Myrin, SHam, CC BY.

Den här ringen var jag ju för länge sedan med och skrev en artikel om och det blev halabaloo nästan överallt. Det var intressant att vara med om. Det finns mycket att skriva om även fast att Birkagravarna grävdes ut för runt hundrafyrtio år sedan!

Textilier i Bj 515:

Det jag nu behöver göra är att sy specifika klädesplagg för de olika dräkterna. Framförallt vill jag göra en goffrerad särk, men det sitter långt inne att sy till mig själv ibland. Men det kanske kan bli ett vinterprojekt 🤓

Det finns inte så mycket bilder på textilerna från Bj 515.

Kypert 1090086_HST från Bj 515. Foto Amica Sundström, SHM, CC BY.

Det stora kypertfragmentet är en W37, 1090086_HST, kommer förmodligen från ovansidan av höger spännbuckla och det är blått och ska synas på Stolpes gravplan. Det låg i två lager och det finns inga vävkanter eller fållar bevarade.

Nya foton 1090086_HST. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.
Nytt foto på 1090086_HST. Amica Sundström, SHM, CC BY.

Litet textilfragment 556266_HST.

Det finns även lite textil på det lilla spännet 556259_HST, men det nämner inte Hägg.

Det finns textil på bygelsaxen – ett slätt relativt fint linne som Hägg förmodar är från särken. Men om det är en hängselkjol emellan så borde det ju inte vara tyg från särken…

I ena spännbucklan finns det textil kvar vid nålen 145058_HST och då även ett tunnt tyg linande det som funns på bygelsaxen. Den andra spännbucklan med pärlorna har textilavtryck 145057_HST. Hägg tar inte upp spännbucklorna i samband med hängselkjolen i sin bok, i texten, men vi får förmoda att kvinnan bar en hängselkjol. Däremot har hon med den bland teckningarna. Och här har det ritats in tre öglor mot nålfästet och två öglor mot nålspetsen. Åtminstone i ena spännbucklan. De två lagren linne är de från sax och vid nålen på en spännbucklan.

Teckning ut Häggs bok Kvinnodräkten i Birka. Här syns hur många öglor det är i spännet.

Tänk om det är en hängselkjol och sen ett förkläde med öglor framtill. Det likarmade spännet har också öglor bevarade.

Textil bakom det likarmade spännet. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.

Det finns linnetextil på var sida av nålen i det likarnade spännet, 363884_HST, och Hägg skriver att det är linneöglor som dras åt motsatta sidor. Det innebär att de kan vara öglor på en kappa eller en mantel/sjal. Hägg tror på ett livplagg, dvs kappa, så öglorna och spännet hjälper till att hålla ihop dräkten på ett skonsamt vis för tyget.

Textil från ens sidan vid nålen på det likarmade spännet i Bj 515. Foto Amica Sundström, SHM, CC BY.

Så vad för sorts dräkt behöver jag?

  • En slät särk till det lilla rundspännet. Det har jag en vit.
  • En hängselkjol med linneöglor möjligen även helt i linne med P27B-bucklor. Jag kan kanske använda min blå hängselkjol? Men alla andra öglor då? Ska jag försöka göra om en omlottkjol? Eller är det ett extra ”förkläde”/framflärp med öglor? Och ska jag göra ett släp över axlarna i tunnt tyg som kan ligga mot saxen…
  • Ett plagg i blå yllekypert med linneöglor i framkant som hålls ihop med det likarmade spännet. Jag behöver växtfärga mitt kyperttyg blått!

Det är inga dekorationer i den här graven, men jag undrar vad det lilla tygfragmentet är och om det går att se vad som är bakom det lilla rundspännet.

PS.

Från Svarta jorden på Björkö, det vikingatida Birka, så har det kommit fram många delar av gjutformafragment av just typen P27B. Eftersom det inte finns så många från gravarna så är det möjligt att de gravarna ligger orörda ❤️

Fragment av gjutform till P27B. Foto Daniel Salhén, SHM, CC BY.

DS.

Med vänlig hälsning, Linda

Bj 349 en tidig Birkagrav

Det är inte ofta jag letar inspiration bland Birkas brandgravar, men så dök jag på Bj 349 som känns mer vendeltida än vikingatida. Men det är klart, nu är vikingatiden flyttad bakåt till 750 och då är det ju vendeltida stil. Jag tycker iof att vikingatiden ska börja den 8 juni 793… eller några år innan det 🙂

Bj 349 är brandgrav med hög på Kvarbackagravfältet. Ett gravfält jag inte visat så många gånger, för att det ligger lite avsides. Graven, skulle jag säga, hör till 700-talet. Jag har inte kollat av Ann-Sofie Gräslund eller Ingmar Jansson skrivit. Fick tips av Ny Björn Gustafsson om att Martin Rundkvist har med typen TT som övergångsperiodspännen 750-790.

Kvarnbackagravfältet i solnedgången.

Flera av föremålen har nyligen fotograferats och vips känns allt mycket verkligare!

Pärlor från Bj 349. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.
Pärlorna tecknade av Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.

Pärlor som denna mosaik förekommer på det vendeltida gravfältet i Nörre Sandegård Vest.

Den ovala spännbucklan från Bj 349. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.

Spännbucklan är ensam, och det är möjligt att det bara var en. Eller så klarade sig inte den andra i branden. Det brinner lite olika ibland i brandgravar. Den är en av de tiduga spännbucklorna och känns mer vendeltida.

Teckning av spännbucklan Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.

Kvinnan, som jag förmodar att det är fick även med sig bla två runda bronspärlor, en nyckel, en möjlig dräktnål och en kruka.

Bronspärlor från Bj 349. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.

Nyckel passar även den in på vendeltiden.

Nyckeln från Bj 349, Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.
Kedjan från Bj 349, Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.
Den möjliga dräktnålen från Bj 349, Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.
Lerkärlet från Bj 349. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.

Slutligen fanns det även lite annat som tex nit/spik och en liten kärnkrampa.

Spik från Bj 349, Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.

Det kanske vore en idé att göra en vendeltida birkadräkt 🙂 – en tidig hängselkjol och tyger med inspiration från Nörre Sandegård Vest: En särk, kanske utan sprund, en rak hängselkjol i diamantkypert, en sjal med enkel ringnål, en kedja med nyckel och så pärlorna 🙂

Uppdatering 😍

Jag fick just veta att den skicklige hantverkaren Lecocq David Claude redan har tillverkat ett sett för den här graven! Så fina! Med både brons- och glaspärlorna!

Återskapade smycken från Bj 349 av Lecocq David Claude.
Tabell för de vendeltida smyckenas kronologi ur Rundqkvist 2015.
En av bågravarna på Kvarnbackagrafältet.
Sally och jag på Kvarnbackagravfältet när hon var pytteliten.

Lästips:

Bj 349 i nya sök i samlingarna https://samlingar.shm.se/sok?type=object&query=Bj%20349&listType=archaeological

Rundkvist, M., 2015. Domed oblong brooches of Vendel Period Scandinavia. Tillgänglig via: https://doi.org/10.5878/002731. Finns på academia . edu.

Jørgensen, L. & Nørgård Jørgensen, A. 1997. Nørre Sandegård Vest. A cemetery from the 6th–8th centu- ries on Bornholm. Nordiske Fortidsminder series B volume 14. Det Kongelige Nordiske Oldskrift- selskab. Copenhagen.

Islands Nationalmuseum och mer gatukonst

Igår gick jag från lägenheten till Nationalmuseet. Det tog en dryg halvtimme och ville vara där till 10.30 och sen gå på guidetur kl 11. Museet öppnade 10.

Vinterskor och skjorta.
Det är gatukonst även i lite mer fancy områden.

Och vägen gick dit över en liten sjö som heter Tjörnin. Fast det går att gå Lagurvegur och sen svänga vänster. Glömde ta kort på själva huset. Tyvärr stod det fel på någon hemsida så guidturen gick den 10.30 och jag kom fram 10.34. Men håll i er för nu blir det en ”miljard” bilder på vikingagrejer…

Trappan upp till utställningen.
The making of a Nation – en utställning från vikingatid till idag.

Det är intressant att de har en historis som är ganska precis 1200 år i landet. Folk började ju flytta hit runt 870, eventuellt lite tidigare. Förutom de iriska munkarna då som var här innan.

Spelpjäserna i valben från en mansgrav i Baldursheimur.

Insåg igår att Krigarkvinnans grav på Birka, Bj 581, med precis likadana spelpjäser för hneftafl, saknar en snygg spelkung men har en rund med ett märke. Baldursheimusgraven var också för en krigare.

I utställningen fanns böcker att läsa och sittplatser lite varstans.

Men det fanns även utställda böcker 📕

Íslendingabók av Ari den Kloke.

Íslendingabók från 1130 av Ari den kloke berättar om när Island blev befolkat från 870. Det här är en kopia från 1681. De norröna männen kallade de iriska munkarna för ”papar”.

Pärlor, kammar och snycken. Ett armband i silver och ett i jet från en grav.

En likadan armring av jet är hittad på Birka.

Flera av de här pärlorna har jag låtit göra. Är lite nyfiken på de gröna pärlorna.
Arabiska silvermynt.
Små knappliknande flätverk i silver och guld från en grav i Thórsmörk.

Det finns både nordiska saker keltiska saker. Flera kom ju via Skotland också.

Bältespännen. Den större i borrestil.
Två små bronsbjällror från Brittiska öarna.
Ringspännen och dräktnålar.
Textilredskap och bevarade textilier från en kvinnodräkt.
Textilierna från kvinnograven med det dekorativa bandet.

De här textilierna kommer från en kvinnograv och har bevarats under spännbucklorna. Banden är förmodligen axelremmar till en hängselkjol. Jag önskar jag visste vilken grav de är ifrån. Undrar om det är The Lady in Blue-Bláklædda Konan? Men bandet ser inte helt ut som artikeln jag läst. Får återkomma till den i ett annat blogginlägg. Uppdatering: Hittade att textilierna är från en gravhög i Reykjaseli i Jökundal!

En knapp för att tända ljuset i montern, vilket är bra för textilierna.
Spännbucklor och smycken.
Spännen och smycken.

Älskar att mitt favoritspänne med tre små borredjur även hittade hela vägen till Island! Och även såklart den tillbakablickande hjorten. Tyvärr står det inte var fynden kommer ufrån, men det finns en sittplars med en väldigt tjock bok där jag säkert skulle kunna hitta dom.

Utvikbar illustation om dräkt och smycken.
Matlagning!

Täljsten kommer från Norge. Lägg märke till ”stekspettet”. Åt de med snäckskal som sked? En stenplatta till att grädda flatbröd. Rester av mjölkprodukter, förmodligen skyr – surmjölk/yoghurt – har hittats i Bergþórshvoll, där Njal i Njals saga boode. Vi har också ätit Skyr och det står i kylskåpet 🙂

Glömde fotogradera verktygen…
Ljushållare.

Får himla lust att ha sådana här i sortimentet i butiken 🙂

Hästutrustning från vikingatid och tidig medeltid.
Verktyg.

Släggan kan ha tillhört Gestur den Vise. Slaggblomman brevid var fin.

Jordbruksredskap.
Fiskeredskap.

Alla arkeologiska saker är som en kurs i vad du behöver ta med din när fu flyttar till ett obebott land!

Tor.

Tog någon med sig Tor till Island lite seare l? Eller är han tillverad här?

Jag och Tor.
Innehpllet från en båtgrav i Vatnsdalur för sju personer.

En kvinna ska ha varit den första som blev begravd i båtgraven i Vatnsdalur och sen begravdes förmodligen de andra sex personerna i graven vid senare tillfällen.

Gravgåvor från en kvinnograv från Dadastödum.
Så fina pärlor.
Handel.
Vapen.
En skolklassuppsättning med kläder.
De hade även en låda med rekonstruktioner eleverna fick plocka i.
I ett upphöjt golv låg det flera gravar. Jag lovade kalla den ena mannen för #bradpitt.

Mannen i förgrunden blev begravd med sin häst och vapen och han hade skölden över huvudet.

Det fanns infällda filmer att lyssna till och igen en bänk att sitta ned och läsa böcker. Guiden satt även här när hon hade en skolklass.

Mannen med hästen och vapnen.

Det fanns även en grav med ett litet barnskelett.

Smygfotade en skolkass när de fick höra om gravarna. Har suddat ut deras ansikten.
Religion.

Undrade just om jag skulle hitta det kända vargkorset och det gjorde jag 🙂 Tillägg: Det står som tidig kristet kors som även kallas Torshammaren.

Vargkorset som vi kallar det. Här kallar de det för Torshammaren.
Två andra religiösa föremål.

På Island bytte de till kristendom på Alltinget år 1000. En man sov under en kappa och drömde. Folket hade några krav för övergången dock… De ville fortsätta äta häst och att kunna sätta ut oönskade barn. Undrar när de slutade med det? Och äter de fortfarande hästkött?

Det här blev så långt, så jag gör ett till inlägg från museet ikväll, med vantarna och textilierna och svanar!

Idag ska vi till Sky lagoon. Hälsningar från Island.

Tips:

Nationalmuseet https://www.thjodminjasafn.is/english/

The Lady in Blue https://northernwomen.org/project-2/

Rosenkvarts och en ”piska” från Dalarna

Jag har inte tidigare stött på rosenkvarts i järnåldersfynd. Har kanske inte varit uppmärksam heller, så blev överraskad idag!

Pärlor från järnåldern i Dalarna, från Storbyn i Järna socken. Fid 417883, Inv. Nr 12955. Foto: Eva Stensköld, SHM, (CC BY 4.0)

Pärlorna kommer från en grav som påträffades vid en dikesgrävning i samband med byggandet av Vansbro-Engelsbergs järnväg den 21 november 1906.

Två begravda personer låg på en meters djup brevid varandra, ca 0,5 m ifrån varandra. Vid den ena av dem låg de 12 pärlorna.

I graven fanns även ett fragmentariskt bronshänge, en körsbärskärna och en kniv. Kniven hittades när kvarlevorna gicks igenom 1948.

Protokollet från Catview 12955:

I ett brev till Herr Riksantikvarien: står det även om en läderrem som är intressant. Det är inte så vanligt att läder bevaras. Ett förslag är att det kan vara rester efter en piska.

I graven låg även en läderrem. Inv. Nr. 12955. Foto: SHM.
Skärmdump från Catview.

Järnålderskatalogen: Observera – ”Större snodd skinnrem”.

Så för er som vill vara en vikingatida dalmas så finns det möjlighet att använda rosenkvarts!

Lästips:

Inventarienummer 12955 https://catview.historiska.se/catview/index.jsp

Järvstagraven med de fina pärlorna

Det finns många kvinnorgravar från vikingatiden som har liknande uppsättning smycken. Jag tänker mest på dessa när jag tönker vikingatid. Tiden fram till runt 980. Sen i stort sett försvinner spännbucklorna och alla fina pärlor. Modet ändras framförallt med kristendomen. Vissa dräktspännen som varit populära sedan vendeltiden slutar användas.

I en grav från Valbo socken, 7:1, i Järvsta i Gästrikland har en kvinna fått med sig pärlor och smycken som påminner om garvarna på Birka. Men till fyndet hör även två armbyglar vilket inte är så vanligt. Inventarienumrer är 22868. Graven låg i ett jordblandat röse med kantkedja tillsammans med en annan grav, grav 7:2. De verkar ha lite liknande innehåll och båda kvinnorna hade fått med sig en häst i graven. Undrar om de var systrar, mor och dotter eller väninnor?

Pärlorna består av en stor silverfoliemelon, en ögonpärla och mindre silverfoliepärlor.

Pärlorna i Järvstagraven 7:1, Valbo sn, Gästrikland. Föremålsnummer 616033_HST, Inv. Nr 22868. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0

Hennes spännbucklor är lite olika men av den vanligaste typen – P51.

Spännbuckla P51, 1158604_HST. Foto: Kusmin, Sara, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Del av spännbuckla P51, 364340_HST. Foto: Ellie Howell, Wooster College, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Del av spännbuckla P51, 364340_HST. Ellie Howell, Wooster College, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Det likarmade spännet 616030_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.
Del av en bronskedja, 364341_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.

Armbyglarna är dekorerade med fyrkantiga djupa gropar.

Armbygel i brons, 364342_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.
Armbygel i brons, 1158575_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.

Till dräkten hörde en kniv och en sölja med fyrkantig ram. Hon hade även med sig ett eldstål och en flintabit, så hon gjorde nog upp eld själv!

Inventarienummer 22868, Catview.
Inventarienummer 22868, Catview.

Ett spännande fynd är en järnring, 616032_HST, Två mindre ringar uppträdda på en större. 1,5 cm i diameter. Det här tolkar jag som att det är en amulettring om de andra järntenarna i graven kanske hör till den. Det är spänannde om den visar på Odensymbolik även om den står inlagd i databasen under ”hantverk och redskap”.

Det fanns även ben kvar i graven. Både månskliga kvarlevor, svin och häst samt ben som inte kunnat bestämmas.

Vem var hon, hur ofta sågs folk över långa sträckor? Åkte de alla till Distingsmarknsden i Gamla Uppsala i sin finaste dräkt?

Fyndnummer för övriga saker i graven 7:1:

Sölja 364343_HST; järnten 616031_HST; järnten 364347_HST; fragment av flinta; järnnit 364346_HST; slagg 364413_HST; kniv 364414_HST; kvarlevor 222444_HST; svin 222446_HST; djurben 222447_HST; hästben 222445_HST; obestämda ben 222448_HST; pärla 364345_HST.

Lästips:

Länk till 22868: här

Blogginlägg om Järvstagrsvfältet här.

Hanna Rydhs Strömsbrogravfält

Filosofi doktor Hanna Rydh, som undersökte Skopintull med flera gravar på Adelsö, undersökte tre gravar vid Strömsbro i Gävle socken under hösten 1921. Gravfältet ligger längs en gammal vandringsled utmed Gävleåsen. Grävningen har Inventarienummer 16863 och gravarna är brandgravar i marknivå från yngre järnåldern.

Gravfältet. Foto: Länsstyrelsen.se

Strömsbro ligger ca 4 km norr om Gävle centrum. Gravfält anses som vackert och i samband med att det skulle skyddas och bli en park så undersökte Rydh ”pietetsfullt” tre gravar. Då fanns 50 gravar kvar, högar och några stensättningar, men Rydh antog att flera blivit bortodlade. På Länsstyrelsens sida står det att det är 80 gravar och att fem undersökts av arkeologer.

Av de tre Rydh grävde så är Grav 1 är möjligen från slutet av 700-talet, Grav två är järnålder men går/gick inte att bestämma närmare och Grav 3 daterade Rydh till första hälften av 800-talet. Och det är Grav tre jag tänkte presentera här.

Grav 3 är daterad till vikingatid, 800-talets första hälft om man daterar med spännbucklorna, men det står 800-1100 i Historiska museets samlingsdatabas. Graven var en låg, oval kulle med fotkedja och som längst 3,5 m. Hanna skrev ”Denna grav, till utseendet en av de anspråkslösaste i hela gravfältet, hade ett vackert gravinventar.”

En av spännbucklorna från Strömsbro Grav 3, 364251_HST. Inventarienummer 16863, Catview.

De två ovala spännbucklor den gravlagde fått med sig var av typen P37. Den ena är fragmentariskt. Kvinnan bar även ett armband, en kam, tre hängsmycken vara ett i brons med bandformad ögla och två i järn, vara det ena järnhänget hade en hängögla. Det fanns 5 små bronsringar med diameter 1,5-1,8 cm.

Kamfragmentet i Strömsbro Grav 3. Inventarienummer 16863 Catview.
Glaspärlorna från Strömsbro Grav 3. Foto: Eva Stensköld, SHM, CC BY 4.0.

I graven fanns flera pärlor vara en av brons i form av en spiral. Resten av pärlorna, 79 hela och två halva, är glaspärlor. Rydh skrev att ”tre pärlor är fruktformade” 🙂 Jag undrar vilka hon menade. Fem st hela och en halv är lite större mosaikpärlor, 1,5-1,8 cm. Övriga är små och runda, 2,5-1,1 cm i diameter. Det är otroligt att de klarat sig så bra på gravbålet.

Teckning av några av pärlorna från Strömsbro Grav 3. Inventarienummer 16863 Catview.

Spännbucklorna och de små gula och små blå pärlorna är lika som i birkagrav Bj 539 och Bj 637.

Det likarmade spännet från Strömsbro Grav 3. Inventarienummer 16863 Catview.

Till dräkten bar hon även ett likarmat spänne med gripdjursornamentik. Jag har skrivit om den här typen av likarmat spänne tidigare. Det är ett omtyckt spänne under vikingatiden ❤️

Ett järnbeslag kan ha varit efter en förvaringkista. Det fanns märlor av järn samt många järnnitar, vilket kan tyda på att hon begravts i en båt. I graven fanns även trä och bark bevarat vilket kanske är rester efter gravbålet? Märkligt nog fanns det endast 2 g ben i graven.

Undrar vem hon var som blev begravd på ett av Gästriklands största gravfält umder yngre järnålder. Göstriklands järnverksamhet var betydande och jag tycker det är fint att hon har två hängen av just järn, vilket inte är så vanligt vad jag vet. Hanna Rydh trodde att de varit dekorerade med något som ramlat av.

Föremålslista:

Spännbucklor 364251_HST. 1 fragment sannolikt av en armband, 364254_HST. Kamfragment 364257_HST. Hängsmycke av brons med en bandformig ögla. 2,1 cm i diameter. 2 hängsmycken av järn med oornerade plattor. Det ena med en ögla. 615918_HST 2,5 cm i diameter. 5 små bronsringar, 1,5-1,8 cm. 79 hela och två halva glaspärlor, 364256_HST, 611523_HST. Spiral pärla i brons, 364261_HST. Likarmat spänne med gripdjursornamentik, 364252_HST. 5 fragment av trä och bark, 364260_HST. Järnfragment fragmentariskt beslag, 364263_HST. 2 gr bränt ben, 364259_HST. Talrika fragment av järnnitar, 364255_HST. 5 märlor i järn, 364262_HST.

Läsvärt:

Inventarienummer 16863, Catview här.

Strömsbro gravfält Länsstyrelsen

Tidigare inlägg med det likarmade spännena här. https://linda.forntida.se/?p=13512