Etikettarkiv: museum

Damen som drar sig i tofsarna

Vem är hon, hon som drar sig i håret? Är hon en gråterska eller är hon arg? Eller är det kanske självaste gudinnan Freja som håller sig i sina knuttofsar? Jag har skrivit om det första hänget tidigare för att jag tycker det ser ut som att hon har ett förkläde utanpå en förmodad hängselkjol.

Figurerna har tofsar på var sida om huvudet som de håller med var hand och har lång dräkt. De är mer eller mindre detaljerade. Jey frågade om jag hade en bra bild på henne och jag hade ju fotat henne på Nationalmuseet i Köpenhamn förra året ❤️

Tissøkvinnan

I Tissø i Danmark i en sjö tillägnad guden Tyr offrades många saker under järnåldern. Bland annat flera silversmycken som denna nedan. Hon ser lite otäck ut med sin hopsnörpta mun och 👽 ögon och det är svårt att urskilja vad som är händer och vad som är hår. Håller hon i hårknutarna eller längre med i tofsarna? Jag tror mest på att hon håller i två långa knuttofsar i det här fallet.

En annan tolkning är att hon ska föreställa Freja som en katt! Men det tror inte Peter Pentz på, han tänker sog istället att det är Völvor som är målade i ansiktet eller möjligen har skärmärken i ansiktet utfört som en sorts trans.

Utställningstexten på Nationalmuseet i Köpenhamn. Här står det konstigt nog Fugledegård, men de hon kommer från Tissø. Eller finns det två exakt likadana?

Kvinnan som drar i hårtofsarna från Tissø. Foto från Nationalmuseet i Köpenhamn. https://natmus.dk/historisk-viden/forskning/forskningsprojekter/fashioning-the-viking-age/fashioning-the-viking-age-2018-2023/

Skellerup kvinnan

Sen finns det en till nästan likadan som kallas Skellerupkvinnan hittad på Østfyn av en metalldetekorist. Det är ett litet spänne (?) med samma motiv som Tissøkvinnan. Hon är 4,1 cm hög och 1,8 cm bred. Hon dateras till 8-900-talen. Här är det ännu svårare att se hur hon håller.

Skellerupkvinnan har ett band över munnen lika som Freja från Lejre som sitter i Odens tron (finns olika tolkningar). Under syns ett stort spänne och pärlrader samt möjligen ovala spännbucklor med en hängselkjol och vad som ser ut att vara en goffrerad särk under.

Jag tycker baksidan ser ut som ett hänge. Foto från Ostfynsmuseer.dk.

Det likarmade spännet från Tofta

Upptäckte även ett liknande motiv på det här likarmade spännet från Tofta på Gotland. Det är definitivt sötast! Här ser det lite mer ut som att hon håller i knutarna.

Likarmat spänne från Tofta socken på Gotland. 854673_HST. Foto:
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)

Detalj av det likarmade spännet ovan från Tofta socken, 854674_HST. Den här är definitivt sötast!

Likarmade spännen

Det finns flera likarmade spännen, som jag skrivit om tidigare, men ett liknande motiv men mer schematiskt och mer som gripdjur. Det är en av de populäraste vikingatida likarmade spänneformerna!

Teckning av Harald Faith-Ell.av spännet i birkagrav Bj 158.

Här har motivet blivit ännu mer schematiskt framställt, 363212_HST, Sverige. Foto: Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)

Stålmosekvinnan

Det finns flera liknande motiv i Danmark. Även denna är 4,1 cm hög och 1,8 cm bred! Denna ser mer ut att hålla längst ut i tofsarna. Men denna, och nästa, har släta på baksidor. Den här kan ha haft en ögla på toppen.

Hårrivare från Stålmosegård. Foto Cille Krause, Roskilde museeum.

Stavnsagerkvinnan

Här syns det tydligare att det är långa tofsar hon håller i. Det betyder att hon inte river sig i håret som en gråterska här i varje fall.

Kvinnan från Stavnsager. Foto Østjyllands museum.

Silverbägaren från Lejre

På koppen från Lejre finns ett liknande motiv vad gäller håret med tofsar åt var sott håll, men det ser mer ut som en stiliserad ”Freja i falkhamn”! Hade inte lagt märke till den här förut!

En liten silverkopp från Lejre. Foto: Nationalmuseet i Köpenhamn.

Funderingar

Ole Thirup Kastholm har skrivit lite mer om motivet. De närmaste parallellerna kommer från brittiska öarna och kontinenten och där den ”hårrivande kvinnan” är en havsfru eller siren och motivet visar på lösaktighet och inbjudan till sex. Det har lett till att vikingamotivet tolkats som fruktbarhetsgudinnan Freja. Nu tycker jag ju att i varjefall Tissøkvinnan ser lite väl skräckinjagande ut för inbjudande, men det vore ju roligt om kvinnor som bar detta motiv var det med en symbolisk tanke bakom. Smycket som Skellerupkvinnan bär under hakan kan ju vara Frejas Brisingamen.

Ole Thirup Kastholm menar att det finns flera tecken på att ”hårriverne” är Freja, men att en annan möjlighet är att det är en kvinna som utöver schamanism med sitt grimaserande.

Elisabeth Arwill-Nordbladh tolkar det också som ett magiskt motiv av sejdande. Att dragandet i håret kanske kan kopplas till rituell extas vid ett schamanistiskt utförande.

Rita Hayworth lyfter sitt hår. Foto Bettmann.

Hur det än är så är det spännande att börja titta på ett motiv och så dyker det upp fler och fler!

Och nu dök en avhandling upp om likarmade spännen! Mathias Holch Kass skriver också om motivet ”Hair-gripping Motif”! Ska ta och läsa lite i den ikväll… Det här blev en ”down the rabbit hole I go…” Hittade även hans artikel! Så får eventuellt bli en fortsättning 👌

Lästips:

Fashioning the Viking Age: https://natmus.dk/historisk-viden/forskning/forskningsprojekter/fashioning-the-viking-age/fashioning-the-viking-age-2018-2023/

Sacrifice to the norse god Tyr https://en.natmus.dk/historical-knowledge/denmark/prehistoric-period-until-1050-ad/the-viking-age/the-magnate-dynasty-at-tissoe/sacrifices-to-the-norse-god-tyr/

Forskere vil trænge ind vikingernes hoveder https://natmus.dk/nyhed/forskere-vil-traenge-ind-vikingernes-hoveder/

Skellerup kvinnan https://nyborgslot.dk/skoenhed-fra-vikingetiden-er-dukket-op-af-jorden-i-skellerup/

Et haarivende fund https://ostfynsmuseer.dk/et-haarrivende-fund/

Ole Thirup Kastholm, 2014. En hårriver fra vikingetiden. Romu. https://romu.dk/wp-content/uploads/sites/21/2018/07/2014_Romu_En-harriver-fra-vikingetiden-Nyt-fra-udgravningerne-i-Vindinge.pdf

Toftaspännet https://samlingar.shm.se/object/133C685E-82C2-4488-ADE2-B8BB8AA4536B

Koppen från Lejre https://samlinger.natmus.dk/do/asset/9570

Likarmade spännen med bild i Sök i samlingarna https://samlingar.shm.se/sok?type=object&query=Likarmat%20spänne&hasImage=1&rows=50&offset=50

Julia Wihlborg, 2019. Mer än Valkyrior https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1366723/FULLTEXT01.pdf

Elisabeth Arwill-Nordblad, 2016. Viking age hair. Internet Archaeology 42. http://dx.doi.org/10.11141/ia.42.6.8

Mathias Holch Kaas. 2024. Brooches and beyond, s. 92. https://www.academia.edu/121594632/Brooches_and_Beyond_A_New_Corpus_of_Viking_Age_Equal_Armed_Brooches_in_a_Nordic_Context_with_an_Analytical_Focus_on_Typology_Networks_and_Supra_regionality?sm=b

Kaas, M. H. (2024). Et hårrivende smykke fra Nordlangeland – og lignende ”en face” figurer fundet i Danmark. Fund og Fortid (1). https://www.academia.edu/117440679/Et_hårrivende_smykke_fra_Nordlangeland_og_lignende_en_face_figurer_fundet_i_Danmark

Lerdisken från stenålderns Jutland

Kommentera

Kan ni gissa vad det är?
🌞 🌝

Lerskivan på Moesgaard museum i Danmark.

Jag hade missat den här lerdisken om det inte var en man som pratade om den i en skärm i stenåldersutställningen på Moesgaard museum. De hade mindre skärmar med forskare att lyssna till. När jag hörde honom letade jag efter disken.

Den tros vara en avbildning av två stadier av en solförmörkelse! Månen syns vid sidan av solen och sedan direkt över solen.

Solförmörkelsen ska ha ägt rum 5 maj 2789 fvt och kort efter det ska disken ha blivit nedgrävd i Skejby, på Jutland, vid en stendös. Det är nästan så jag vill ha motivet som en tatuering 🙂

Kan det verkligen vara så? Vill veta mer om detta otroliga föremål! Har mejlat museet, så får se om de återkommer med mer info. Utställningen var fantastisk!

Uppdatering: Har fått svar från museet så återkommer med lite mer info.

Nästansommarhälsning!

Tips:

https://www.moesgaardmuseum.dk/en/exhibitions/permanent-exhibitions/prehistory-exhibitions/stone-age-exhibition/

Erteböllepaddlarna på Moesgaards museum

Kommentera

Fortsätter med ett litet reseinlägg från Danmark där ett av de finaste utställningsgreppen finns på Moesgaards museum i stenåldersdelen. Här paddlar personer från Erteböllekulturen fram över golvet.

Här är det utställt tre träpaddlarna varav två har bevarad färg!!! De användes för 6000- nästan 7000 år sedan vid Lilla Bält.

Erteböllefolket hade förmodligen flera olika typer av båtar och kunde även paddla ute på öppet vatten.

Jag tänker på nordväskustens Indianer i Kanada och deras färgstarka paddlar.

Väl värt ett besök!

Tips!

https://www.moesgaardmuseum.dk

Islands Nationalmuseum del 2 med vikingatextilier och lite mer pedagogik

2 svar

Det finns fantastiska arkeologiska textilfynd på Island. Så de får ett eget inlägg. Jag gick tillbaka flera gånger.

Vävredskap med vävdvärd, sländor och varptyngder.

Sländtrissa från *Hruni* dom förmodligen är medeltida.

På tidigt 1200-talet bodde det en kvinna dom hette Thora, som var husfru på Hruni och hon nämns i Sturlungasagan. På trissan står det i runor: Jag tillhör Tora. Det är så jag vill gråta. Tora är det kvinnonamn som finns från Björkö, mitt första arkeologiska fynd var en sländtrissa och idag badade jag i Toras vatten, möjligen i ”Toras badkar” på Hruni ❤️ Jag läste inte utställningstexten förrän nu, så det var en slump, eller något annat. Känner mig tacksam!

De ligger i två lådor så de oftast har det mörkt och bra.

I lådan ligger en vante, två barnvantar och en nålbunden sko.

Barnvantarna från Heynesi i Akranesi sydda i vadmal.

Barnvantarna hittades på en gård och för något år sedan så gjordes en kol14 analys och de fick svaret de hoppats på – att de är från början av 900-talet! Det är bara så coolt! Tänk det lilla barn som haft sina små händer däri för att inte frysa!

Flätat band så barnet inte skulle tappa sina vantar.

Den här vanten tittade jag på när jag gjorde vantarna till Birkautsällningen för mönstret. Vanten är sydd i brun vadmal och är daterat till 8-900-tal. Även om jag inte tänker på vadmal när jag ser tyget.

I nästa låda ligger flera tygbitar i ganska grov ylle. Men det häftigaste tyget är låtsaspälsen. Det har vi bara fragment av från Birka.

Uppvikt kant av undersidan, där set inte syns några långa hår.

De långa lockarna kallas röggvar och en kappa/rock blir då röggvarfeldi, en vararfeldi yfirhafnir var en exportvara.

Hälsningar från Island!

Islands Nationalmuseum och mer gatukonst

Kommentera

Igår gick jag från lägenheten till Nationalmuseet. Det tog en dryg halvtimme och ville vara där till 10.30 och sen gå på guidetur kl 11. Museet öppnade 10.

Det är gatukonst även i lite mer fancy områden.

Och vägen gick dit över en liten sjö som heter Tjörnin. Fast det går att gå Lagurvegur och sen svänga vänster. Glömde ta kort på själva huset. Tyvärr stod det fel på någon hemsida så guidturen gick den 10.30 och jag kom fram 10.34. Men håll i er för nu blir det en ”miljard” bilder på vikingagrejer…

The making of a Nation – en utställning från vikingatid till idag.

Det är intressant att de har en historis som är ganska precis 1200 år i landet. Folk började ju flytta hit runt 870, eventuellt lite tidigare. Förutom de iriska munkarna då som var här innan.

Spelpjäserna i valben från en mansgrav i Baldursheimur.

Insåg igår att Krigarkvinnans grav på Birka, Bj 581, med precis likadana spelpjäser för hneftafl, saknar en snygg spelkung men har en rund med ett märke. Baldursheimusgraven var också för en krigare.

I utställningen fanns böcker att läsa och sittplatser lite varstans.

Men det fanns även utställda böcker 📕

Íslendingabók från 1130 av Ari den kloke berättar om när Island blev befolkat från 870. Det här är en kopia från 1681. De norröna männen kallade de iriska munkarna för ”papar”.

Pärlor, kammar och snycken. Ett armband i silver och ett i jet från en grav.

En likadan armring av jet är hittad på Birka.

Flera av de här pärlorna har jag låtit göra. Är lite nyfiken på de gröna pärlorna.

Små knappliknande flätverk i silver och guld från en grav i Thórsmörk.

Det finns både nordiska saker keltiska saker. Flera kom ju via Skotland också.

Två små bronsbjällror från Brittiska öarna.

Textilredskap och bevarade textilier från en kvinnodräkt.

Textilierna från kvinnograven med det dekorativa bandet.

De här textilierna kommer från en kvinnograv och har bevarats under spännbucklorna. Banden är förmodligen axelremmar till en hängselkjol. Jag önskar jag visste vilken grav de är ifrån. Undrar om det är The Lady in Blue-Bláklædda Konan? Men bandet ser inte helt ut som artikeln jag läst. Får återkomma till den i ett annat blogginlägg. Uppdatering: Hittade att textilierna är från en gravhög i Reykjaseli i Jökundal!

En knapp för att tända ljuset i montern, vilket är bra för textilierna.

Älskar att mitt favoritspänne med tre små borredjur även hittade hela vägen till Island! Och även såklart den tillbakablickande hjorten. Tyvärr står det inte var fynden kommer ufrån, men det finns en sittplars med en väldigt tjock bok där jag säkert skulle kunna hitta dom.

Utvikbar illustation om dräkt och smycken.

Täljsten kommer från Norge. Lägg märke till ”stekspettet”. Åt de med snäckskal som sked? En stenplatta till att grädda flatbröd. Rester av mjölkprodukter, förmodligen skyr – surmjölk/yoghurt – har hittats i Bergþórshvoll, där Njal i Njals saga boode. Vi har också ätit Skyr och det står i kylskåpet 🙂

Får himla lust att ha sådana här i sortimentet i butiken 🙂

Hästutrustning från vikingatid och tidig medeltid.

Släggan kan ha tillhört Gestur den Vise. Slaggblomman brevid var fin.

Alla arkeologiska saker är som en kurs i vad du behöver ta med din när fu flyttar till ett obebott land!

Tog någon med sig Tor till Island lite seare l? Eller är han tillverad här?

Innehpllet från en båtgrav i Vatnsdalur för sju personer.

En kvinna ska ha varit den första som blev begravd i båtgraven i Vatnsdalur och sen begravdes förmodligen de andra sex personerna i graven vid senare tillfällen.

Gravgåvor från en kvinnograv från Dadastödum.

De hade även en låda med rekonstruktioner eleverna fick plocka i.

I ett upphöjt golv låg det flera gravar. Jag lovade kalla den ena mannen för #bradpitt.

Mannen i förgrunden blev begravd med sin häst och vapen och han hade skölden över huvudet.

Det fanns infällda filmer att lyssna till och igen en bänk att sitta ned och läsa böcker. Guiden satt även här när hon hade en skolklass.

Det fanns även en grav med ett litet barnskelett.

Smygfotade en skolkass när de fick höra om gravarna. Har suddat ut deras ansikten.

Undrade just om jag skulle hitta det kända vargkorset och det gjorde jag 🙂 Tillägg: Det står som tidig kristet kors som även kallas Torshammaren.

Vargkorset som vi kallar det. Här kallar de det för Torshammaren.

På Island bytte de till kristendom på Alltinget år 1000. En man sov under en kappa och drömde. Folket hade några krav för övergången dock… De ville fortsätta äta häst och att kunna sätta ut oönskade barn. Undrar när de slutade med det? Och äter de fortfarande hästkött?

Det här blev så långt, så jag gör ett till inlägg från museet ikväll, med vantarna och textilierna och svanar!

Idag ska vi till Sky lagoon. Hälsningar från Island.

Tips:

Nationalmuseet https://www.thjodminjasafn.is/english/

The Lady in Blue https://northernwomen.org/project-2/

Zorn, del 2. Vattnet, naturen, vitklädda kvinnor och roddare – från Dalarö till Alger

Kommentera

Vi gick fel och började i det stora, första rummet, när vi egentligen skulle gått in i de små rummen, fick vi veta. Följ pilarna var uppmaningen, men det var ingen pil i golvet till det lilla rummet… Men här kommer iallafall vatten- och naturmotiv från lite här och där i utställningen 💦 💧 🌊 🌳 🌲

”Sommarnöje”, 1886. Motiv från Dalarö och Zorns kända akvarellvatten.

Det kluckar om vattnet, även det inte är mina favoritmålningar av Zorn.

Jag beundrar måleriet av kvinnan, det är Emma som är modell, och den vita dräkten.

Lotsen Dahlström på Dalarö med sina trasiga kläder.

Det är så mycket som kan gå fel med detta måleri, vattnet, perspektivet och färger men allt är bara så bra. Till och med mannens blick! Samtidigt tyckte jag ännu mer om målningarna i två små rum i utställningen med naturmålningar och vatten.

Om mannen, bofast på Dalarö och lots, hyrde ut huset till Emmas mamma, är det statistkläder han har på sig då?

Det är det direkta och inte övermålade jag tycker om, för det blir en direkt närvaro på ett annat sätt, ett ögonblick. Men hade han bara målat så här så skulle det inte vara någon utställning på Nationalmuseet och inga priser vunna.

Men såklart tycker jag om dessa långsammare målningar också. Väntan på att akvarellen ska torka för att kunna fortsätta.

Avslutar med ett helt annat vatten, i Alger, med andra kvinnor i vita kläder och en fransk roddare. Slöjan var tydligen erotiskt laddad i västerländskt måleri.

På Dalarö tittar roddaren Zorn i ögonen. I Alger är det som att han inte var där alls. Undrar om han fick se hennes ansikte utan slöja?

Den lille franske roddaren ska ha skrämt flickorna ut lokalbefolkningen.

”Som tavlor i tavlan” är en av de saker jag tar med mig från utställningen.

Kram

Zorn, del 1. På Nationalmuseum: Vårt dagliga bröd, Mora marknad & Midsommardansen

2 svar

Idag har jag varit på Nationalmuseum och sett Zornutställningen med Seb. Måste ta reda på när den slutar för jag vill gå dit igen – det var mycket att ta in! Jag fotograferade så mycket att jag kommer behöva skriva flera blogginlägg.

Får jag lov att presentera Anders Zorn – en superstjärna! Och återskapare!

Det krävs mod, och med Zorns ord förmågan att känna självuppskattning, för att klara av att måla stora tavlor och med det vara den konstnären han blev. Att tro på sig själv!

Jag börjar med några välkända målningar.

Vårt dagliga bröd i Mora 1886 med mormor i förgrunden och stigen som är upptrampad av många.

En av de första akvarellerna som mötte oss är så känd att det nästan är svårt att se den. Så jag tittade på utställningen med telefonen i handen och tog foton på tavlorna, mest detaljer men ibland hela tavlan.

Han målade inte bara vad han såg, utan han skapade bilder. I det här fallet med ”Vårt dagliga bröd” så är det sina släktingar han målar i äldre dräkter, som de fick bära för tavlans skull. Den var tydligen en sorts ”beställning” från Nationalmuseum att måla något fosterländskt – och då valde han sin familj i Dalarna och mormor. Det är med andra ord realism och samtidigt orealism.

Zorns mormor som han målade flera gånger.

Jag skulle vilja ha en sådan där fårskinnsjacka. Hon har matsäck med och det ser ut att vara smör och bröd.

Mormor har en eld igång. Är det till kaffevatten? Lyssnade just på Nationalmuseums audioguide som är gratis och då berättas att hon kokar potatis.

Spånkorgen ❤️

Han både sparar ur det vita pappret och målar med vitt. Hans gräs är som att vara där. Intresset för ljuset fick med tiden mer och mer plats i måleriet.

Han blev en mästare på att måla ”svart” och ”vitt”. Varje liten del av tavlan är som ett konstverk i sig.

Det är som ett nostalgiskt minne av hans barndom. Han började konstskolan redan som 15-åring 1880, åtta år tidigare. Men han gick inte klart skolan. Han ville ut i världen och se sig omkring. Måla och få betalt.

En annan tavla som är välkänd är ”Mora marknad” från 1892. En tidigare viktig marknad som när Zorn målade tavlan blivit mer en folkfest. Vet inte om det här är en iscensatt bild, men även den är så känd att det är svårt att ”se” den.

Vi har sett henne sitta där otaliga gånger, inte så nöjd med livet den här dagen, med mannen som ligger full i gräset och hans hatt i handen.

Penseldragen under ger struktur.

Och Mormor, som inte fick sålt sin ko på marknaden, är kanske påväg hem igen.

Zorn målar Mora marknad. Bild från Zornmuseet. Det vore kul med en fotoutställning om Zorn.

”Midsommardansen” från 1897 är däremot tydligt en hel iscensättning av Zorn. En bild av något han kanske själv varit med om och som han ville återskapa? Som att göra en film om en viss tid eller som så vi som nu återskapar vikingatiden. Målningen skulle vara med på den stora Stockholmsutställningen 1897.

Så han iscensatte denna midsommar med majstång och allt, trots att kyrkan hade förbjudit midsommarfirande mitt i byn.

Det är ett så vackert ljus i den.

Vem är mannen mitt i tavlan som tittar rakt på honom? Är det en präst med det vita som anas under hakan?

Måleriet är så lätt på handen samtidigt som det är så skickligt. Han målar inte alls som Carl Larsson med konturer. Istället tänkte jag flera gånger på Helene Schjerfbecks måleri. Och mycket riktigt så hittade vi en koppling mellan dom, så jag återkommer till det i ett annat inlägg.

Kram

”Museet är stängt”

Kommentera

Hur påverkar det dig att alla museum är stängda? Jag jobbar hemma, skriver och planerar för framtiden. Mina kollegor skapar digitala höstlov och många har livevisningar och föredrag på facebook.

Men saknar du föremålen? Saknar du museet? Det gör jag.

Lokalen för den kommande vikingautställningen Vikingarnas värld.

Vi kommer inte klara det så bra ekonomiskt om allt digitalt är gratis. Men vill besökarna betala för onlineföredrag och visningar? Snart öppnar ”Vikingarnas värld” på Historiska. Jag hoppas vi får ha öppet då men kanske inte alla kan komma till Stockholm.

Då kanske det är bra om vi sänder live digitalt och vi ses över zoom eller facebook från hela landet? Vad skulle ni vilja? Jag frågar rätt ut bara ❤️

Jag har haft flera digitala skolvisningar där jag visar utställningen medan eleverna är hemma eller i klassrummet. Vi kan se varandra men det är mest läraren jag sett. Jag saknar grupperna. Mötet med eleverna och frågorna som kommer naturligt eller som är förberedda.

Hur ska det bli i framtiden? Kommer många längta efter det ”riktiga”? Att se saker på riktigt. Umgås på museerna eller gå på vikingamarkand och uppleva på riktigt?

Jag hoppas vi kan ”vara på riktigt” igen, irl, tillsammans. Inte bara sitta på varsin sida om en skärm. Men tänk under Spanska sjukan!!! Då hade de inte ens den möjligheten. Hur var det då?

Några av mina absoluta favoritpärlor från birkagrav Bj 1067

Vad kan det bli för resultat av denna nya digitala tid? Att vi faktiskt gör mer för att vara ute i landet digitalt på olika vis och samtidigt att det blir en törst efter att se, vara nära och att göra saker tillsammans? Vad tror ni? Vad skulle ni vilja fortsätter sedan när vi får öppna igen? När nu det blir? Digitala visningar parallellt med ”irl på-plats-visningar”?

Kram

Tack!

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här: