1998 grävde jag som student i Garnisonen på Birka.
Foto på mig men jag minns inte vem som tog det. Det var med min kamera och med svartvit film iallafall.
Här är ett foto med mig som skugga. Jag har fotat mig själv som skugga emellanåt så länge jag kan minnas 🙂
Svinbeten syns precis utanför väggen vid sidan av rampen upp till huset. Linda Wåhlander.
I min ruta vid huseväggen och rampen upp till Krigarhuset dök det upp en stor vildsvinbete.
Foto på svinbeten. Linda Wåhlander.
Svinbeten passar symboliskt passar in i Krigarnas hus! För i den fornnordiska världen var vildsvinet viktigt på flera sätt. Freja red på sin magiska galt Hildisvíni, vilket betyder ”stridssvinet”. Gjorde en AI-bild och det är så konstigt att det går så fort. Den första blev konstig, men den här fick iallafall ett bra vildsvin! Behöver börja teckna mer fantasy så jag kan komma runt AI- som gör allt på några sekunder men också inte alls som jag vill ha det.
Av mig promptad AI-promtografi av Freja på Hildisíni. 20251221.
Frejas bror Frej hade den legendariska galten Gyllenborste, med borst av guld som lyste upp mörkret🌟Han red på sin galt till Balders begravning.
Promptat en AI-bild av Frej på Gulleborts med Barlders begravning i bakgrunden. 20251220.
Så är detta en helt vanlig svinbete från ett jakt- och matdjur? Eller har vi hittat ytterligare spår kopplade till gudar och ritualer i Krigarnas hus?
I en garnisonsmiljö som Birka, full av krigare men också från spår av ritualer, kan vildsvinet haft en roll som var mer än bara mat! För under jólablot skulle svinborst offras! Och under svärandet av eder (heitstrenging), enligt Kvädet om Helge Hjorvardsson, skulle du lägga handen på ett svin – på sonargọltur till drickandet av bragebägaren.
Så firade vikingarna Jól i Krigarhuset med vildsvinsskinka och eder? Och offrade dom vildsvinsborst, som ”lyste upp mörkret”, under den mörkaste tiden på året för att ljuset skulle komma tillbaka igen?
Julen var en festtid vid midvintertiden. I de isländska källor är Ýlir 2 1/2 månad kring vintersolståndet. Hur såg det ut och vad hände egentligen i Krigarnas hus för 1100 år sedan? Uppenbarade sig gudarna? Kom Oden som Jólnir och mottog offer?
Lästips:
Britt-Mari Näsström, 1995. Freyja, the Great Goddess of the North.
Vem är hon, hon som drar sig i håret? Är hon en gråterska eller är hon arg? Eller är det kanske självaste gudinnan Freja som håller sig i sina knuttofsar? Jag har skrivit om det första hänget tidigare för att jag tycker det ser ut som att hon har ett förkläde utanpå en förmodad hängselkjol.
Figurerna har tofsar på var sida om huvudet som de håller med var hand och har lång dräkt. De är mer eller mindre detaljerade. Jey frågade om jag hade en bra bild på henne och jag hade ju fotat henne på Nationalmuseet i Köpenhamn förra året ❤️
Tissøkvinnan
I Tissø i Danmark i en sjö tillägnad guden Tyr offrades många saker under järnåldern. Bland annat flera silversmycken som denna nedan. Hon ser lite otäck ut med sin hopsnörpta mun och 👽 ögon och det är svårt att urskilja vad som är händer och vad som är hår. Håller hon i hårknutarna eller längre med i tofsarna? Jag tror mest på att hon håller i två långa knuttofsar i det här fallet.
En annan tolkning är att hon ska föreställa Freja som en katt! Men det tror inte Peter Pentz på, han tänker sog istället att det är Völvor som är målade i ansiktet eller möjligen har skärmärken i ansiktet utfört som en sorts trans.
Utställningstexten på Nationalmuseet i Köpenhamn. Här står det konstigt nog Fugledegård, men de hon kommer från Tissø. Eller finns det två exakt likadana?Kvinnan som drar i hårtofsarna från Tissø. Foto från Nationalmuseet i Köpenhamn. https://natmus.dk/historisk-viden/forskning/forskningsprojekter/fashioning-the-viking-age/fashioning-the-viking-age-2018-2023/
Skellerup kvinnan
Sen finns det en till nästan likadan som kallas Skellerupkvinnan hittad på Østfyn av en metalldetekorist. Det är ett litet spänne (?) med samma motiv som Tissøkvinnan. Hon är 4,1 cm hög och 1,8 cm bred. Hon dateras till 8-900-talen. Här är det ännu svårare att se hur hon håller.
Någon som vet var den här kommer ifrån?
Skellerupkvinnan har ett band över munnen lika som Freja från Lejre som sitter i Odens tron (finns olika tolkningar). Under syns ett stort spänne och pärlrader samt möjligen ovala spännbucklor med en hängselkjol och vad som ser ut att vara en goffrerad särk under.
Samma som ovan. Jag tycker baksidan ser ut som ett hänge. Foto från Ostfynsmuseer.dk.
Det likarmade spännet från Tofta
Upptäckte även ett liknande motiv på det här likarmade spännet från Tofta på Gotland. Det är definitivt sötast! Här ser det lite mer ut som att hon håller i knutarna.
Likarmat spänne från Tofta socken på Gotland. 854673_HST. Foto: Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)Detalj av det likarmade spännet ovan från Tofta socken, 854674_HST. Den här är definitivt sötast!
Likarmade spännen
Det finns flera likarmade spännen, som jag skrivit om tidigare, men ett liknande motiv men mer schematiskt och mer som gripdjur. Det är en av de populäraste vikingatida likarmade spänneformerna!
Teckning av Harald Faith-Ell.av spännet i birkagrav Bj 158. Här har motivet blivit ännu mer schematiskt framställt, 363212_HST, Sverige. Foto: Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Stålmosekvinnan
Det finns flera liknande motiv i Danmark. Även denna är 4,1 cm hög och 1,8 cm bred! Denna ser mer ut att hålla längst ut i tofsarna. Men denna, och nästa, har släta på baksidor. Den här kan ha haft en ögla på toppen.
Hårrivare från Stålmosegård. Foto Cille Krause, Roskilde museeum.
Stavnsagerkvinnan
Här syns det tydligare att det är långa tofsar hon håller i. Det betyder att hon inte river sig i håret som en gråterska här i varje fall.
Kvinnan från Stavnsager. Foto Østjyllands museum.
Silverbägaren från Lejre
På koppen från Lejre finns ett liknande motiv vad gäller håret med tofsar åt var sott håll, men det ser mer ut som en stiliserad ”Freja i falkhamn”! Hade inte lagt märke till den här förut!
En liten silverkopp från Lejre. Foto: Nationalmuseet i Köpenhamn. Detalj av bilden ovan.
Funderingar
Ole Thirup Kastholm har skrivit lite mer om motivet. De närmaste parallellerna kommer från brittiska öarna och kontinenten och där den ”hårrivande kvinnan” är en havsfru eller siren och motivet visar på lösaktighet och inbjudan till sex. Det har lett till att vikingamotivet tolkats som fruktbarhetsgudinnan Freja. Nu tycker jag ju att i varjefall Tissøkvinnan ser lite väl skräckinjagande ut för inbjudande, men det vore ju roligt om kvinnor som bar detta motiv var det med en symbolisk tanke bakom. Smycket som Skellerupkvinnan bär under hakan kan ju vara Frejas Brisingamen.
Ole Thirup Kastholm menar att det finns flera tecken på att ”hårriverne” är Freja, men att en annan möjlighet är att det är en kvinna som utöver schamanism med sitt grimaserande.
Elisabeth Arwill-Nordbladh tolkar det också som ett magiskt motiv av sejdande. Att dragandet i håret kanske kan kopplas till rituell extas vid ett schamanistiskt utförande.
Rita Hayworth lyfter sitt hår. Foto Bettmann.
Hur det än är så är det spännande att börja titta på ett motiv och så dyker det upp fler och fler!
Och nu dök en avhandling upp om likarmade spännen! Mathias Holch Kass skriver också om motivet ”Hair-gripping Motif”! Ska ta och läsa lite i den ikväll… Det här blev en ”down the rabbit hole I go…” Hittade även hans artikel! Så får eventuellt bli en fortsättning 👌
Jag går runt på Historiska museet, visar föremål och berättar om allt möjligt och så plötsligt får jag se ett delat inlägg på facebook av en av mina facebookbekanta som letar i Sök i samlingarna efter saker – han har hittat en vikingatida kvinnofigurin jag aldrig sett tidigare! Men enligt Sök i samlingarna så är hon utställd i utställningen Forntider 2! Hon har uppsatt hår i knut och en kjol och armarna har hon runt vad som ser ut att vara en gravidmage på samma vis som ”Frejahänget” från Aska, Hagebyhöga.
Thank You Ari! ?️
Kvinnofigurin från Öja på Gotland. Fotografierna är skärmdumpar då det inte gick att ladda ner bilderna, foto Elisabet Pettersson, SHM
Freja från Aska, Hagebyhöga. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.
På ryggen ser det ut som ett bälte eller en jackkant, som även syns på framsudan under händerna, och hon har en smal kjol på sig eller om det är en hängselkjol som är under en jacka…
Fynd nr 3053, från Catview.
Figurinen verkar vara hittat vid Hoburg (tg? ) och inlöst 1863 tillsammans med flera andra fynd, bl.a. två pärlspridare. Jag undrar om de är från en grav?
Jag gick veta att figurinen under lång tid saknats i samlingarna, men att den hittades i en sk. sump. Där saker hamnar som ingen vet var de hör hemma, men som inte går att slänga.
Tack NyBjörn!
Jag är glad att den hittades igen ? och jag ska titta efter den idag. Tänk om det är gudinnan Freja 5,2 cm hög!?
I över ett år har min Freja och Helgösmycket varit borta. Jag har saknat dem och undrat var de tog vägen. Men nu är de tillbaka 🙂 Tack! De låg intrasslade bland en brickväv jag inte vävt på på länge.
”Freja”, med sin hjälm, sitt dräktspänne ståendes inringad av en orm (hennes smycke är huvudet på ormen.Ena sidan är kortare på originalet och föreställer ett ryggknappspänne). Det kommer från en kvinnas grav, en storhög i Östergötland, Aska, Hagebyhöga.
”Frej och Gerd”, eller ”Det heliga bröllopet” – det finns flera tolkningar- är ett smycke gjort av silversmeden Hains Råhberg efter ett guldgubbefynd från Helgö.
Jag är inte direkt religiös, men det har kännts jobbigt att de försvann. Glad nu när de är tillbaks
