Kategoriarkiv: Folkvandringstida dräkt

Visningar i dräkt

Kommentera

Den här dräkten är folkvandingstid blandat med lite vendeltid. Jag har haft den föe att göra Beowulfvisningar för gymnasieklass på jobbet 📜

Foto: Amanda Spångberg i trappan på Historiska.

Klänningen är en så kallad peplos och den är vävd i diamantkypert, ett exklusivt tyg. Under är en linneklänning. Fibulorna på axlarna, som håller ihop klänningen användes i olika form under flera århundraden. Den ena har en typisk liten drake upptill.

Foto: Amanda Spångberg.

Brakteaterna, de runda guldhängena, är nordiska omtolkningar av romerska medaljoner och finns att se i utställningen Forntider och i Guldrummet. Hänget som är två fåglar har jag fått i present av Wulfheodenas ❤️

Dräktnålarna som håller pärlorna är i silver men skulle helst vara i brons och järn.

Jag har även en guldring efter ett fynd utställt i Guldrummet. Ska ta ett foto på fibulorna på axlarna. De syns inte så bra.

Till dräkten vill jag sy en tunn ylleklänning i diamantkypert. Vilken färg ska jag ha? En nougatbrun kanske, färgad med valnöt? Tänkte göra en dräkt som är helt folkvandringstida. Diamantkypert finns i bland annat Öremöllagraven, som dateras till romersk järnålder.

Önskar er en fin dag!

Högomtextil med band och sömmar

2 svar

Här kommer några foton av textilierna bevarade från Högomgraven i Sundsvall, i Selånger, som dateras till 400-talet – alltså Folkvandringstid. Gravarna på gravfältet grävdes ut 1949-1960.

Helst ska de ju ses live, men så länge i allafall ? Jag har inte skrivit om den tidigare, för jag kan inte så mycket.

Högomgravens brickband. Foto: Linda Wåhlander.

Brickbandet från hövdingaraven i Högom är ganska brett. Det är fastsytt på en yllekypert.

Högomgravens brickband med tyg. Foto: Linda Wåhlander.

Högomdräkten och en sorts kil.Här syns även resterna efter agraffknappar. Foto: Linda Wåhlander.

Högomdräkten och kyperten. Foto: Linda Wåhlander.

Högomdräkten. Foto: Linda Wåhlander.

Det är små fragment av resten av dräkten. Ändå är det fantastiskt att så mycket är bevarat.

Högomdräkten, så otroligt snyggt det måste ha varit. Foto: Linda Wåhlander.

Mats Vänehem har målat en fantastisk illustration av graven och dess innehåll.

Mats Vänehem, Kammargraven i Högom. Rekonstruktion för SVT av kammargraven i Högom, Sundsvall. Bild från Illustratörscentrum.

Flygfoto: Jan Norrman. Bästa flygfotografen!

Grav 2 är hövdingagraven.

Kramar ???️

Lästips:

Högomgravfältet på wikipedia.

Mats Vänehem, http://www.vanehemillustration.com här.

Mats Vänehem på Illustratörscentrum, https://www.illustratorcentrum.se/portfolio/mats-vanehem/ här.

Högom. Bra länk med fiton från Sundsvalls museum, http://users.stlcc.edu/mfuller/Hogom.html här.

Persson, Peter 2016. Kammargravar i Västernorrlands län. Fornvännen 111. Pdf.

Likarmat spänne från Dalarna

2 svar

Loppisar kan vara fantastiska! Nu har jag hittat en kopia av ett folkvandringstida, likarmat dräktspänne från Sisselbo, By sn i Dalarna, i Salins stil I. På engelska kallade equal-armed relief brooch. De här spännena är förmodligen tillverkade i den forntida metallverkstaden här på Helgö  🙂 Det har hittats fler gjutformsfragment än spännen och inget spänne är likadant. De är inte ens lika på båda sidarmarna. Min kopia är likadan på båda sidorna för den som gjort kopian har använt samma sida två gånger, eftersom originalet är trasigt. 

Det står att nålen är av järn men min kopia har en mässingsnål. 

Mitt spänne är trasigt där nålen ska häktas fast, så jag får fundera ut något… 

Det vore spännande att höra den forntida konsthantverkarens syn på ornamentiken. Vad skulle smycket berätta? Kvinnosmycken som dessa tillverkades möjligen på Helgö i samband med bröllop. En skandinavisk kvinna hamnade hos Gepiderna i Szentes-Nagyhegy, grav 84, i Ungern. Allianser genom överenskomna äktenskap var viktigt i forntida skandinavien.  
Spännet kom fram 1890 när gravar bortodlades och det var när det hittades lagat med en järnplatta som nitats fast. 

Frågan är nu om jag lyckas få dit något på baksidan så jag kan använda spännet i min folkvandringstida dräkt. Annars kan jag ju i alla fall ha med den på visningar 🙂 

Kram

Lästips:

Spännet i Historiska museets samlingar http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=271533&page=2&in=1

Holger Arbman, 1945. Stildrag i folkvandringstidens konst. Fornvännen.  http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/1424.

Wilhelm Holmkvist, 1983. Tankar krimg en mammutpublikation om djurornamentik. Fornvännen. Här.http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/2498

Wilhelm Holmkvist,  1972. Relief brooches, in Excavations at Helgö IV, s. 254.

Föredrag om forntida dräkter för Badelunda Hembygdsförening i lördags

2 svar

Föredraget hölls på Anundshögs café och jag gjorde en ny powerpoint med massor av foton. Är glad att jag fotat så mycket genom åren! Det är alltid lite nervöst att göra något nytt och jag tänkte mycket på formen för föredraget.

image

Föreningens reklam på facebook blev fin.

Vi kom dit lite tidigt så vi hann gå runt bland de emorma skeppsättningarna intill högen!

image

image

image

Anundshögen är den största i Sverige med sina 9 m i höjd och 64 m i diameter. Uppsa kulle är också 9 m hög men bara 55 m i diameter. Det är inte helt klart vilken Anund i historien det rör sig om.

image

Runsten som omnämner Folkvid, Heden, Anund och Vred.

image

Runsten Vs 13, Västerås.

Jag hade med mig kläder och smycken som de fick titta på efter föredraget och dessutom var jag klädd i vikingakläder ?

image

image

Min skiss på dansk bronsåldersdräkt.

Det var en bra grej att ha föredrag och sedan lunch för sin förening. Mamma och jag kunde dock inte stanna den här gången för vi hade Smulan med oss. Lättare när det går att sitta ute. Det blev hur som helst en liten dagsutflykt och vi får göra om det någon kväll i sommar när det är guidetur.

Lästips:

Badelunda hembygdsförening

Anunds hög

http://www.anundshog.se/artikel.asp?strukturId=226&artikelId=984

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Anundshög

Runstenen VS13, Västerås

Pdf om runstenen

Ryggknappsspänne

2 svar

image

Fotograferade mitt favoritryggknappsspänne från Björkö igår. Ska försöka göra en kopia så småningom. Vet inte riktigt hur, men ska fundera lite 🙂 Det är vendeltida men ligger förmodligen i en grav där den gravlagda begravts under vikingatiden.
Kanske kvinnan fick med sig sin farmors eller mormors smycke?

image

På baksidan har det korroderat (rostat) fast tygrester. En av trådarna såg ut att vara silketråd.

Kram

Helgövisning idag för Strövare

Kommentera

Det var lite disigt men inget regn idag när jag visade Helgö för en Strövaregrupp från Friluftsfrämjandet 🙂

image

Dräkt för dagen 🙂 med reliefspänne från folkvandringstid men som användes in i vendeltid i vissa områden. Här håller det ihop min kappa. Har även mina två fågelspännen från vendeltid på mig.

image

Barnen gillade mina sycken i silver och brons och undrade om jag hade en björn runt halsen 😉 Det är bäverpäls. De hade många frågor och flera av barnen var riktigt kunniga!

image

Lämnade dem för picknink vid Husgrupp 2.

image

Området är klippt nu på hösten av kommunen, som får pengar från Riksantikvarieämbetet. Men det är bara Husgrupp 2 som sköts om och jag borde ta tag i att mer av området och de andra fornlämningsområdena sköts om. På bilden ovan ser ni det lite mer okända verkstadsområdet i västra Husgrupp 2, som inte klipps. Området var verkstad under lång tid och igång från folkvandringstid till vikingatid och där ska bland annat kvinnosmycken ha tillverkats, vilka möjligen använts som en kvinnas hemgift vid giftermål. Det är iallafall en tolkning 😀

Önskar att jag kunde få en blick in i svunna tider – som om jag såg forntiden som en film jag kunde gå runt i… Tänker på alla de människor som rört sig i ”forntidsrummet” här på Helgö och idag var det jag och barn och vuxna friluftsfantaster 🙂

Kram

Liten intro till reliefspännen – uppdaterad

3 svar

Det är inte alltid lätt att komma ihåg allt och att bena ut stilar och mönster från forntiden. När jag ser ett reliefspänne så tänker jag på folkvandringstiden. Men det finns i varje fall två reliefspännen från ett gravfält i Gästrikland som är daterade till vendeltid. Jag sökte nu endast på föremålsbild i ”Sök i samlingarna” på Historiska, på ordet reliefspänne.

image

Folkvandringstida reliefspänne från Östertälje i Södermanland. En liknande djurhuvudända som denna har nederst har även hittats i verkstadsområdet (Husgrupp på Helgö 3).

image

Spänne där förgyllning syns Spännet är ett av två reliefspännen från ett gravfält i Gästrikland, daterade till vendeltid i Mis, men jag vet inte vad de daterat dem efter. Det framgick inte heller, så här på direkten, om de är från samma eller olika gravar.

image

Spänne där inte förgyllning syns från samma gravfält.

Gravfältsinfo i FMIS Gravfältet i Gästrikland.

Gjutformar som är liknande till dessa spännen har hittats på Helgö.

image

Ur: Helgö – den gåtfulla ön.

image

Ur: Helgö – den gåtfylla ön. Det stora spännet kommer från Dingtuna i Västmanland men liknade gjutform är funnen på Helgö 🙂

Holmqvist skriver att stilen på relifspännena, dvs. att mönstren är utformade i ”skarptecknad relief”. Det har hittats gjutformar till åtminstone 150-200 spännen från Helgös verkstäder och var en huvudprodukt för Helgö. Den skarpa reliefstilen började användas, enligt Holmqvist, i början av 500-talet. De bör alltså kunna användas även i den vendeltida dräkten 🙂

Vendeltiden tänks börja  550 e.Kr. Och hålla på till vikingatidens början ca 750 e.Kr. (alt. 793 e.Kr. ;-))

Kram

Fortsättning lite senare idag…
Martin Rundqvist menar att de definotionsmässigt är folkvandringstida, inte vendeltida, men fortstätter användas på olika håll i.landet fram till senast 580/90 e.Kr. De är ett tredjespänne och ska alltså inte användas i par 🙂 Om jag har dem i en tidig vendeldräkt ser jag ut som en liten, gammal tant 🙂 Men det är okej med mig 😉

image

Det här är mina reliefspännen, som jag köpt av smyckehandlarna Burr och Rinda!

Behöver ett ryggknappspänne!