Etikettarkiv: hantverk

Ulltextil med ulltufsar

Från Birkas gravar kommer mängder av textilier av olika slag. Ett sorts tyg är inte så omskrivet men det är en spännande sorts väv. Det är ulltofsar i olika vinröda och blå nyanser som är invävt i en enkel väv och resultatet var en yta med långa, ospumna ulltofsar. Textilen kommer från kammargrav Bj 750, som innehöll en man, en kvinna och ett barn. Det är numera två fyndnummer – 616513_HST och 3009392 men de har delvis samma foton. Så om du söker på 3009392 så får du upp båda.

Ny platta för textilen av Amica Sundström. Ull i olika rödbruna, vinröda och blå nya ser från Birkagrav Bj 750. Fynd nr 3009392. Foto: Ola Myrin, SHM CC BY.
Den äldre, ursprunliga förvaringen av textilierna. Fyndnummer 616513_HST. Foto: Anställd, SHM, CC BY.

Ull var ju bäst, tillsammans med päls, så bra för kalla vintrar. När jag såg de här fragmenten först så trodde jag att det var fårskinn som på ett eller annat sätt legat runt den döde personen, men det verkar alltså ha varit ett invävda i en bottenväv.

Bottenväven i närbild

Detaljfoto av grundväven. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.
Väven i botten. Föremålsnummer 3009392. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.

Resultatet om du tex väver en mantel blir som en fårfäll men utan skinnet! Den borde ha torka lättare än om du har en päls som blir blöt och stel! Helt enkelt som en långhårig ryamatta-mantel 👌Men det kan också vävas som långa band att ha som kantning på en jacka eller kappa.

Färgerna i närbild

Amica fotade ullfärgerna med sin telefon med ett förstoringsglas som hon satte över telefonlinsen.

Gamla lådan. Föremålsnummer 3009392. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.
Föremålsnummer 3009392. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.
Föremålsnummer 3009392. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.

Det finns flera ”feldr” i en källorna – gráfeldr, stuttfeldr, rauðfeldr. Undrar om det är det här som menas?

Vararfeldr?

Vi vet inte exakt vad just väven i Bj 750 har använts till, men den kan ha ingått i en vararfeldr – vilket är en raggig ullmantel som nämns i fornnordiska källor. Det skulle också ha kunnat varit del av en filt, en bård på en klappenrock, som ett Hedebyfynd, eller kanske en huvudbonad?

Ser ut att vara material från ovansidan av spännbuckla. Föremål 616512_HST. Foto: Anställd, SHM, CC BY.

Textil som var stor och i flera lager som låg i eller ovanpå spännbucklor togs ofta av och lades separat. Den här biten ser ut att vara från ovansidan av en spännbuckla pga av de gröna ”prickarna”. Det står inget i samlingsdatabasen, så jag vet inte säkert. Men det syns att ”fällen” varit i kontakt med metall här och det är så som organiskt material oftast bevarad – i kontakt med silver eller kopparlegeringar. I så fall ligger grundväven närmast spännbucklans yta och fällen utanför!

Så kvinnan i graven kan ha haft ett färggrannt ullplagg om axlarna som hängde ned över spännbucklorna. Var det en kantning på en kappa eller en hel ryamantel?

Källtext för Vararfeldr

Ur Harðar saga ok Hólmverja

🇮🇸13. Geirr drap féhirði Gunnhildar dróttningar

Haraldr konungr gráfeldr réð þá fyrir Nóregi. Þeir leituðu sér skjótt skemmuvistar ok fengu þat með umgengi Brynjólfs, því at hann gerði við þá allt it bezta.

Þat var einn dag, er Brynjólfr var riðinn upp á land, at Geirr gekk einn samt heiman. Hann hafði vararfeld yfir sér. Geirr sér þá, hvar flokkr manna fór, ok var einn af þeim í blári kápu. Þeir finnast skjótt. Spyrja þeir hann at nafni. Geirr segir til it sanna ok spyrr, hverir þeir eru. Sá kveðst Arnþórr heita, er fyrir þeim var, ok vera féhirðir Gunnhildar konungamóður. Þeir föluðu at Geir feldinn, en hann vildi eigi selja. Þá greip einn af honum feldinn. Geirr stóð eftir ok helt á sverði. Þeir hlógu þá fast ok göbbuðu hann ok sögðu, at landi hefði eigi fast haldit feldinum. Hann reiddist þá hvártveggja, gabbi þeira, enda missa feldinn. Þrífr hann þá í feldinn ok hnykkjast þeir um nökkura stund. Arnþórr seilist þá til feldarins ok ætlar at hnykkja af honum. Í því brá Geirr sverði ok hjó á hönd Arnþóri fyrir ofan olboga, svá at af tók. Náði hann þá feldinum ok fór heim síðan, því at þeim varð bilt við hann. Eftir varð honum umgerðin. Þeir tóku til Arnþórs, því at hann mæddi blóðrás.

Hörðr spurði, er Geirr kom heim, hví blóð væri á sverði hans. Geirr sagði sem farit hafði. Hörðr svarar: „Slíkt lá til sem þú gerðir at. Mun nú eigi duga atgerðalaust.“

Svensk översättning med Chat GTP, för det fanns ingen översättning av texten på Heimskringla.no. Så jag vet inte hur exakt det är:

🇸🇪13. Geirr dödar Gunnhilds skattvaktare

Kung Harald Gråfäll styrde då över Norge. De sökte sig snart till ett ställe där de kunde vistas och fick det genom Brynjolfs umgänge, eftersom han behandlade dem på bästa sätt i allt.

En dag, när Brynjolf hade ridit upp i land, gick Geirr ensam hemifrån. Han hade en pälsmantel över sig. Geirr fick då se hur en skara män kom gående, och en av dem bar en blå kappa. De möttes snart. De frågade honom om hans namn. Geirr sade sitt rätta namn och frågade i sin tur vilka de var. Den som gick främst sade sig heta Arnþórr och vara Gunnhild, kungamoderns, skattvaktare. De bjöd Geirr köpa pälsen, men han ville inte sälja den. Då grep en av dem tag i pälsen. Geirr stod kvar och höll i sitt svärd. De skrattade då högt och hånade honom och sade att landsmannen inte höll fast vid sin päls. Då blev han vred, både över deras hån och över att mista pälsen. Han grep då tag i pälsen, och de slet i den en stund. Arnþórr sträckte sig då efter pälsen och tänkte rycka loss den från honom. I det ögonblicket drog Geirr sitt svärd och högg Arnþórr i handen ovanför armbågen, så att den höggs av. Då fick han tillbaka pälsen och gick sedan hem, eftersom de blev rädda för honom. Efter honom låg striden kvar. De tog hand om Arnþórr, eftersom han förblödde.

När Geirr kom hem frågade Hörðr varför det var blod på hans svärd. Geirr berättade hur det hade gått till. Hörðr svarade:

”Omständigheterna var sådana att du gjorde rätt. Men nu duger det inte längre att förhålla sig passiv.”

Texten visar tydligt hur eftertraktad en vararfeldr päls kunde vara!

Lästips:

Samlingar.shm.se

https://samlingar.shm.se/sok?type=object&query=3009392&redirected=1

Föremålsnummer 616513_HST, Anställd, Amica Sundström och 3009392, Foto Ola Myrin, SHM CC BY.

Vararfeldr https://heimskringla.no/wiki/Harðar_saga_ok_Hólmverja

Sproglige og historiske afhandlinger
viede Sophus Bugges minde
Kristiania, 1908. Lidt om personlige tilnavne i Norge og paa Island i fortidenaf K. Rygh https://heimskringla.no/wiki/Lidt_om_personlige_tilnavne_i_Norge_og_paa_Island_i_fortiden

Att jag undersöka vidare: feldr

Uppdatering: Hittade den här intressanta webbsidan som bland annat skriver om ”vararfeldur piled woven wool cloak”. https://birlinnyarn.co.uk/blog/2020-5-15-a-varafeldur-for-aur-the-deep-minded/

Vendeldagarna i Gamla Uppsala med hjälmar och fynd, 2025:3

Fotografierna tar inte slut. Har även fått foto från Burr Öhrström 👌

Samling framför Gamla Uppsala museum inför processionen till Östhögen. Fotograf Burr Öhrström.
Alla har inte hjälm men väl spjut. Fotograf Burr Öhrström.
Matt Bunker läser ur Beowulf. Fotograf Burr Öhrström.

Jag är så tacksam att jag kunde vara med. Jag njöt av att stå där. Trots lock i ena örat och helt matt. Så glad att Moa följde med upp på högen också 🌸

David Huggins och Valsgärde 7. Fotograf Burr Öhrström.
Valsgärde 7 hjälmen. Foto från Kent Anderssons blogg.
David Huggins from Swehanaz. Fotograf Burr Öhrström.
Det otroliga spännet och det blå brickbandet! Fotograf Burr Öhrström.

Spännet blev antingen en gång i tiden offrat i en våtmark eller så var det någon som tappade det!

Ett ovanligt bågspänne funnet i Segerstad, Öja socken i Södermanland, 120460_HST. Foto Gabriel Hildebrand, SHM.

På bilden från Historiska går det inte att se vad det föreställer men jag fick foton från Huggins och han ser en stiliserad mammabjörn i bågen med två stiliserade björnungar vid hennes framben. Jag tycker om den tolkningen!

Titta på hennes fina ansikte! Foto David Huggins.
Och framtill syns björnungarna. Foto David Huggins.
Vendel XII och Valsgärde 7. Fotograf Burr Öhrström.
Sköldbucklan från Vendel XII. Foto Thomas Eriksson, SHM.
Sebastian från SaligastīR. Fotograf Burr Öhrström.
Cheyenne’s, från SaligastīR, smycken i närbild. Fotograf Burr Öhrström.
Detaljer på en så fin vapenkniv, eller scramasax. Fotograf Burr Öhrström.

Om någon vet vad det är för fynd eller vem som gjort den får ni gärna höra av er så uppdaterar jag.

Läderdetaljer till svärdsskida och trähandtag, kavle, till Ringknappsvärd Valsgärde 8 tillverkat av Sebastian från SaligastīR (tror jag). Svärdsbladet är tillverkat av någon annan och metalldelarna av ytterligare någon annan. Svärdet tillhör Björn Fölster. Fotograf Burr Öhrström.

Ringknappsvärd känns nästan overkligt vackra! Tänk att något så vackert skulle vara så dödligt! Jag undrar vilka namn alla svärden hade en gång.

En vendeltida sköld som ser ut som ett sköldhänge. Fotograf Burr Öhrström.

Det är så fint med alla växtfärgade tyger i kläderna. Både starka färger och lite mer pastelliga. Det är mycket kunskap, tid och möda som lagts ned på alla dräkter!

Matt Bunker från Wolfheodenas. Fotograf Burr Öhrström.
Brickvävning av en medlem i Wulfheodenas. Fotograf Burr Öhrström.
Färger att använda i vendeldräkten. Fotograf Burr Öhrström.
Fotograf Burr Öhrström.
Fotograf Burr Öhrström.
Faravid återskapar Salme. Fotograf Burr Öhrström.
En langobardisk hjälm från slutet 500-tal början 600 tal. Fotograf Burr Öhrström.

Langobarderna -Långskäggarna – var ett germanskt folk som invaderade, tillsammans med andra folk, Italien och omnämns av Tacitus. De hette från början Vinnilerna och enligt en myt ska de från början ha kommit från Skandinavien.

TC i Ultunahjälmen. Fotograf Burr Öhrström.
Hantverkskit. Fotograf Burr Öhrström.
Vendelhjälm 6. Fotograf Burr Öhrström.
Dave Roper hamrar ett pressbleck med hjälp av en blyskiva. Fotograf Burr Öhrström.
Dave Ropers pressbleck. Fotograf Burr Öhrström.

Tack Burr för att jag fick använda dina fina foton i bloggen! Det har varit jättekul att se allas fotografier!

Lästips:

https://samlingar.shm.se

Burr’s nätbutik https://historiskafynd.se

Behöver hitta en bra källa för Longobarderna. https://en.m.wikisource.org/wiki/1911_Encyclopædia_Britannica/Lombards

Paul Mortimer och Matt Bunker, 2019. The Sword in Anglo-Saxon England, from the 5th to the 7th century.

Beowulf https://ebeowulf.uky.edu

Kent Anderssons blogg https://dockentandersson.wordpress.com/2018/12/01/hjalmarna-fran-valsgarde/

Vendeldagarna i Gamla Uppsala med hjälmar och fynd 2025:1

Förra lördagen den 14 juni åkte jag till Vendeldagarna i Gamla Uppsala. Jag skulle ha varit med på festivalen men blev sjuk och hade varit sjuk i två veckor när jag tog mig dit med pärlor till museet, så är otroligt glad att jag orkade åka dit över dagen iallafall!

Jag fotade nästan ingenting men flera andra som är superduktiga fotograferade och jag får dela deras fantastiska bilder! Så nu blir det en vendeltida bildkavalkad!

Samlade på Östhögen. Fotograf Amanda Rimmer.

Vendeltiden är tiden mellan 550-750 efter Kristus. Med andra ord perioden innan vikingatiden. Jag vet inte alla fynd som återskapats, men kan fylla på information vartefter om jag får in tips.

Kung Raedwald, Paul Mortimer, ifrån Wolfheodenas i sin dräkt efter Sutton Hoo. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Kung Readwald aka Paul Mortimer. Fotograf Amanda Rimmer.

Kung Readwald är allas vår kung 🙂 Paul har låtit återskapa nästan hela graven tror jag.

Axeldekorationer från Sutton Hoo och bägaren från Uppåkra. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Dryckesbägaren från Uppåkra. Foto: Historiska museet vid Lunds universitet.
Dave Roper från Wolfheodenas. Fotograf Amsnda Rimmer.

Dryckesbägaren som Dave Roper återskapat har pressbleck i guld som blir vidare uppåt!

Guldmynt. Fotograf Ruben Terlouw @woedans

Då som nu är allt guld värt!

Fotograf Ruben Terlouw @woedans fast vet inte vem som tagit foto på honom.
Sköldtornssöljan från Bjärs på Gotland, 784389_HST. Foto Thomas Eriksson, SHM.

Ruben har en så kallad sköldtornssölja i bältet. Så snygg. Den är fast och bara ringen rör dig. Thomas och jag fotograferade den för ett tag sedan. Kanske var det för just återskapandet av Rubens bälte?

Många vackra damer var med på festivalen. Det är lite svårare att återskapa kvinnornas dräkter.

Wulfheodenas vackra kvinnor i vackra dräkter. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Anglosaxisk dam från Wulfheodenas. Fotograf Ruben Terlouw @woedans

Hennes väska är lite speciell. Hålet är en ”elfenbensring” med påsen fastsydd men jag vet inte riktigt hur den funkar.

Elfenbensring till väska, 272095_HST och en cowridnäcka. Foto John Ljungkvist, SHM.
Elfenbensringar till börs från Lovö. Ur Petré 2024.

Den här elfenbensringen är utställd i Forntider på Historiska museet.

Bling och textil. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Cheyenne från gruppen Saligastīr i sin återskapade dräkt från Östergötland. Fotograf Ruben Terlouw @woedans

Cheyenne är med i svenska vendelgruppen Saligastīr. Hon har pärlor från mig 😍

Det finns tre svenska grupper: SaligastīR (Salsgästerna), Vendthjod och Uttaharjar. Sen har vi även de som återskapar Salmefyndet från ca 750. Själv är jag en egen liten grupp med mig själv… De engelska grupperna är Wulfheodenas och Swehanaz. Det finns även en fransk grupp och några andra som återskapar samma tid.

Textildamen från Wulfheodenas. Fotograf Ruben Terlouw @woedans

Jag är så förtjust i hennes peplos med ett litet kantband upptill och enkelt bälte. Jag har nästan färdigt ett brunt bälte men det ser ut som en hästtöm…

Här en dam från Wolfheodenas med huvudbonad. Hon var inte med 2023 men hon var med för månfa år sedan när jag träffade dom för först gången på Historiska museet.

Medlem i Wulfheodenas. Fotograf Amanda Rimmer.
Wulfheodenas par Matthew och Morrighanne med ett enormt dryckeshorn. Fotograf Ruben Terlouw @woedans

Dryckeshorn som detta har det hittats flera av.

Östhögen i Gamla Uppsala undersöktes 1846 och det har visat sig vara en hög för en kvinna – kanske en drottning. Det är i varjefall kvinnoben som bevarats i graven, fragment av en hjälm, en spegel och en djurmask från ett smycke. Så istället för ”Kungshögarna” kanske vi borde kalla dom för ”De kungliga högarna” i Gamla Uppsala.

Wolfheodenas Matthew med Vendelhjälm XIV (14). Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Vendel XIV. Fotograf Amanda Rimmer.

Det är en så otroligt fint återskapad hjälm efter fyndet från 500-talets Vendel.

Vendelhjälm XIV, 120458_HST. Foto Sören Hallgren, SHM.
Swehanaz Alex med Vendelhjälm XII. Fotograf Ruben Terlouw @woedans

Den här är också fantastisk och tolkningen är att det suttit ringbrynja längs med nedre kanten.

Vendeljälm XII, 120459_HST. Foto SHM.
Swehanaz Alex och Vendelgrav XII. Fotograf Ruben Terlouw @woedans

Det ser så romantiskt ut! Samtidigt vet vi ju att de var krigare.

Tobias från SaligastīR i Vendel XII. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Tobias från Saligastīr i Vendel XII och en lite annan tolkning med ringbrynjan även framför ansiktet. Fotograf Amanda Rimmer.
Tobias i SaligastīR i Vendel II. Fotograf Cheyenne Olander.

Jag är superförtjust i de små ”bältdjuren” på spjutet!

Spjutet från Vendel XII, 120599_HST. Foto Sören Hallgren, SHM.

Här kommer Vendel I och Matt JR Lewis från Wolfheodenas.

Matt JR Lewis (tror jag) från Wolfheodenas i Vendel I. Fotograf Ruben Terlouw @woedans

Han bär hjälmen från Vendelgrav I. Pressblecken syns inte så bra, men de är ikoniska med sina krigare till häst!

Hjälmen från Vendel I, 109204_HST. Foto Ola Myrin, SHM.

Men det finns även hjälmar från andra gravfält som Valgärde och Ultuna. David Huggins från Swehanaz återskapar Valsgärde 8.

David Huggins från Swehanaz i hjälm från Valsgärde 7. Fotograf Alexander Haigh.

Svårt att få till det så mycket finare!

Jag och David Huggins i Valsgärdehjälm 7. Fotograf Burr Öhrström.

David Huggins gav mig bitar av hans blå brickband som sitter på klappenrocken. Jag planerar att sy en ljusblå kappa med dom runt ärmarna.

Alltså jag önskar att jag hade sminkat mig lite -ser fortfarande sjuk ut! Men så glad! Jag hade tvättat håret men blev så varm av att köra till Uppsala att det inte syns… Hade på mig min nya peplos färgad med kochenille och mitt vendelametisthalsband. Planerar även att sy en ny särk i mer naturfärgat linne eller hampatyg. Spännena på axlarna är små fibulor som det hittats flera liknande från Helgö.

Fibula från Helgö, husgrupp 4, 139185_HST. Foto Sara Kusmin, SHM.

Spännet Huggins har i manteln är även det fantastiskt. Tydligen ett fynd som inte hör till en grav utan blivit offrat? Minns inte riktigt vad han sa.

Valsgärde hjälm 7. Foto från Kent Anderssons blogg.
Valsgärdehjälmar nr 5 och 8. Foto Gustavianum.

Från Ultuna kommer en lite annorlunda hjälm.

Ultunahjälmen på Thomas Cederroth. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Hjälmen från Ultuna, 272256_HST. Foto Ola Myrin, SHM.
Tillsammans med Faravid och familj, tillsamnans med TC, återskapar tiden för Salmefyndet. Foto: Linda Wåhlander.
Jag ser väldigt glad ut iallafall! Fotograf Amanda Rimmer.

Så fint att få vara med en stund och höra Matt Bunker läsa ur Beowulfkvädet!

Matt Bunker läser ur Beowulf. Fotograf Amanda Rimmer.

Så många fina foton och inlägget blev fullt, så får fortsätta imorgon med ett till inlägg.

Tack Ruben Terlouw, Amanda Rimmer, Alexander Haigh och Burr Öhström för att jag får låna så fina fotografier.

Fler foton från Burr kommer och även från Cheyenne 🙂

Lästips:

https://samlingar.shm.se

Uppåkrablogg https://www.uppakra.se/faktasidor/uppakra-maktens-centrum/

Marianne Andersson, Gamla Uppsala: Dags döpa om kungshög till drottninghög? 081107. https://www.hallekis.com/arkiv2/xx081107h.htm

Valsgärde https://www.uu.se/gustavianum/om-museet/vara-samlingar/historiska-samlingar/nordisk-arkeologi/valsgarde

Hjälmar i Historiska museets samlingar https://samlingar.shm.se/sok?type=object&query=Hjälm&institution=Historiska%20museet&productionPeriod=Vendeltid&offset=50&rows=50

Cheyenne Olander dräktåterskapande https://cheyenneolander.blog/2021/09/07/an-attempt-to-recreate-the-outfit-of-a-vendel-period-woman/

Bo Petré, 2024. Arkeologi på Lovö https://www.su.se/polopoly_fs/1.721719.1710320319!/menu/standard/file/Dig%20SLUTMANUS%20ARKEOLOGI%20PÅ%20LOVÖ%20NY.pdf

Paul Mortimer och Matt Bunker, 2019. The Sword in Anglo-Saxon England, from the 5th to the 7th century.

Kent Anderssons blogg https://dockentandersson.wordpress.com/2018/12/01/hjalmarna-fran-valsgarde/

https://dockentandersson.wordpress.com/2022/01/06/ogongodis-fran-krigarna-fran-valsgarde-vapenuppsattningen-i-valsgarde-7-och-svard-i-i-valsgarde-7/

Ekorrebörsen från Bj 958

Det finns många fina fynd av börsar från vikingatiden. En speciell är den med ekorrpäls och bronsdetaljer som kommer från birkagrav Bj 958. Personen bj 958 är förmodligen en man, men det är inte helt tydligt utifrån gravgåvorna.

Börs med förmodad fel rekonstruerad ekorrpäls från birkagrav Bj 958, 459583_HST. Ola Myrin, SHM (CC BY).

Enligt Ann-Sofie Gräslund (måste leta upp rätt referens från Birka II:1) så kan pälsen ha varit vänd mot insidan av börsen 👌 Det kunde även Ny Björn Gustafsson se när han tittade närmare på den för 20 år sedan! Han tänker att den är rätt kreativt återskapad. Tack Mia Ångman som uppmärksammade mig på detta!

Måtten på väskan är: längd 86 mm, bredd 67 mm och höjd 12 mm. Den är numera monterad på pappskivor.

När jag garvat ekorre så blir skinnet väldigt vitt, så jag ser framför mig en vit börs med bronsskimrande metalldekor!

Gravteckning för Bj 968 av Hjalmar Stople, ATA.

Väskan, som är utställd i utställningen Vikingarnas värld på Historiska museet, låg vid vänster axel, intill två små knivar och ett långsmalt bryne som jag först inte såg.

Detalj av Bj 958. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Brynet från Bj 958. Foto: Antje Wendt, SHM (CC BY).
De två knivarna från Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).

Ett ringspänne i brons med vitmetalldekor vid höger knä kan ha knäppt en omlottrock. Det ska finnas textil bevarad på. Det innebär ju att börsen och spännet matchat varandra 👌även om jag inte på bilden ser den vita dekoren.

Ringspännet från Bj 958. Ur Birka I, Tafl. 49.

Dräkten har även varit dekorerad, kanske en kantning, med ett silverbrickband över axlarna. Det ligger väldigt rakt över axlarna! Vad kan det ha varit?

Brickband från Bj 958. Foto: SHM (CC BY).

På kant upptill i graven stod en sköld och nere i höger hörn ett ämbar med handtag. Mellan knäna låg en märla av järn och personen hade broddar på skorna.

Märlan i Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).
Skobroddar Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).
Sköldbuckla från Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).
Hänkel från Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).


🖊️ Hjalmar Stolpe, ATA och Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).

Lästips

Holger Arbman, 1940. Birka I, Tafl. 49.

Ann-Sofie Gräslund, 1986. Birka II:1. (Obs! Behover uppdateras då jag inte har den har boken).

Bj 958 https://samlingar.shm.se/sok?type=object&query=%20Bj%20958

Messenger

Ny Björn Gustafsson, tittade på börsen för 20 år sedan.

Vikingatida nålbindningsnålar

När jag nu gör Birkas julkalender så hittar jag en massa fina saker som jag vill lyfta fram. Från sjöbotten kommer två, plus en liten bit, underbara nålar i ben och trä som gått sönder och kanske åkt ut med sophögen på isen! Jag tror att det kan vara nålbindningsnålar! Vi har ingen nålbunden socka som i Jorvik, men traditionen med nålbundna vantar och annat lever kvar.

Andra ord för nålbindning är att söma, binda, nåla, knyta. Tekniken höll nog nästan på att tappas men det finns många dom nålbinder nu. Det som är toppen med nålbindning är att om du väver så blur det alltid lite bitar kvar när du tar ur väven, sk efsingar, och de passar utmärkt att nålbinda med 👌

Bennål Fnr 3142394. Foto Sven Kalmring, SHM.

Bennålen (fnr 3142394) är nu 47 mm lång (av), 8 mm bred och hålets diameter 3mm.

Tränålen Fnr 3140457. Foto Sven Kalmring, SHM.
Tränålen Fnr 3140457. Foto Sven Kalmring, SHM.

Tränålens (fnr 3140457) ser ut att en liten skåra på mitten som svärden har, en blodfåra! Tränålens mått är 168 mm lång och det är hela längden 😍 17 mm bred, 8 mm tjock och hålet är 7 mm i diameter.

Liten bit av en tränål. Fnr 3130835. Foto Sven Kalmring, SHM.
Liten bit av en tränål. Fnr 3130835. Foto Sven Kalmring, SHM.

Lästips:

Nusse Mellgren, Nålbindning – steg för steg.

Nålbindning https://hemslojdsguiden.se/textil/teknik-historik/nalbindning/

Lär dig nålbinda https://www.petraeleonora.se/nalbindning-del-1-upplagging/

Det finns även en hel del på Youtube.

Draken från underjorden

I vattnet utanför Svarta jorden på Björkö, där den vikingatida staden låg hittade marinarkeologerna från Sjöhistoriskamuseet en liten drake i trä 🐉

Foto Sven Kalmring, SHM. Redigering Linda Wåhlander.

Namn på Drake på fornnordiska kan vara Dreki, Naðr, Niðhöggr, Draco. Draken från vattnet är ett litet dekorativt täljt drakhuvud som skulle kunna vara en detalj till ett lock. Den del som låser locket mot asken. Se samlingsdatabasen 🐉Fnr 3130895.

Foto Sven Kalmring, SHM.

En Drake omtalas i slutet på Völuspá, Völvans spådom, i Den Poetiska Eddan. Efter att völvan, som Oden väckt, berättat om världens undergång så sjunger hon:

Där kommer dimmans
drake flygande,
glitterormen nedan
från Nidafjällen;
och i fjäderdräkt bortför
– flyger över vallen –
Nidhöggs lik.
Nu må hon sjunka.

    Þar kemr inn dimmi
    dreki fljúgandi,
    naðr fránn neðan
    frá Niðafjöllum;
    berr sér í fjöðrum
    — flýgr völl yfir —
    Niðhöggr nái;
    nú mun hann søkkvask.

    Draken Nidhögg kommer upp ur den dimmiga världen under Nidafjäll och flyger över vallen där liken ligger och tar dom med sig. Völvan slutar sjunga och sjunker ned i jorden igen.

    Foto Sven Kalmring, SHM.
    Foto Sven Kalmring, SHM.
    Foto Sven Kalmring, SHM.
    Den ser till och med ut att ha ett litet öga. Närbild på foto av Sven Kalmring, SHM.

    Vill du snida ett eget litet drakhuvud så är måtten: Längd 42 mm, Bredd 13 mm, Höjd 6 mm


    📷Sven Kalmring, SHM

    Lästips:

    🐉Fnr 3130895 https://samlingar.shm.se/object/bc7c4b28-b013-41ee-8d2a-9b4e9a79096d

    Völvans spådom https://heimskringla.no/wiki/Valans_spådom Här kan ni läsa flera olika översättningar.

    Vikingatida skärbräda, eller uppläggningsbricka, med handtag?

    Ett fynd jag funderat över en tid är skärbrädan från Årbygraven i Rasbokil. Den är inlagd som glättbräda i Historiska museets samlingsdatabas, men jag vet inte vem som gjort den tolkningen. Det skulle kunna vara intressant om det är en glättbräda för då kan graven vara till en kvinna som fått med sig roddbåt, häst och hund och hushållsredskap med mera. Graven anses rovgrävd och det är därför den i så fall inte innehåller några smycken.

    ”Glättbrädan” från Årbybåten, 107480_HST. Foto Ola Myrin.

    ”Glättbräde av björk, med en platt knopp i ena änden. Delvis fragmenterat. Brädet har en enkel repstavsornering längs ena långsidan samt en ristad inramning centralt. Placerat på båtens botten. Gravfynd från Årby, Rasbokil socken, Uppland.” Utställningstext Vikingarnas värld

    Men jag tror inte att det är en glättbräda – jag tror det är en skärbräda eller snarare en uppläggningsbricka med två handtag!

    Resten av brädan som är ett handtag är inte utställd men finns på äldre bilder.

    Katalogkort. Förvärv 21062, referensnummer 121844_U. Här syns öven skärbrädan med spel på som jag gjort kopia på och björkvispen som jag brukar tillverka på våren.
    Katalogkort. Förvärv 21062, referensnummer 121844_U.

    Jag fick idén för några år sedan att det istället skulle vara en sorts snygg, dekorerad skärbräda. Jag har tänkt att jag borde skriva en artikel men nu får det bli ett blogginlägg.

    En anledning till att det skulle vara en skärbräda är att den har en nedsänkt yta. Det är bra för att skära kött så köttsaften inte rinner av. Det är inte lika praktiskt om du ska glätta, stryka något. Om inte den lilla kanten är för att glättstenen inte ska halka av. Den är även fin som ostbricka eller för godsaker att bjuda på! Handtaget gör att den är lätta att ta upp från bordet och hålla i ena handen om det behövs när du går runt och serverar gäster.

    Den fint dekorerade kanten. Bild från boken om Årbybåten.
    Text från 21062 Catview.

    Här följer några bilder som jag inte hittat vem som fotograferat. De ligger inte i samlingadatabasen längre men är med i Catview.

    Bilder på brädan från Historiska museet.

    Skärbrädan är med i boken om Årbybåten. Graven grävdes av Holger Arbman, Greta Arwidsson och K.G. Hellman 1935.

    Bräda av björk med krumvridet trä till handtag och en spricka fylld med harts. Ur Der Årby-fund.
    Ur Der Årby-fund. Här syns mönstret i hörnet.
    Önskar jag kunde tyska. Ur Der Årby-fund.

    Handtaget som suttit ihop med brädan, vilket mönster och den skurna kanten tyder på, har förvridits i graven och delats av. Med handtag påminner den om skärbrädor med handtag!

    På katalogkortet står det att handtaget är självvuxet och mycket vresigt! Det ska ha lagts harts i en spricka. Så fint!

    Tycker den är så fin så har köpt en egen som jag hittade på Skandinavisk slöjd, men det vore kul att göra en kopia med mönster på.

    Min nyköpta skärbräda med handtag.

    Hittade även några andra på nätet.

    Lånat från hemsida.
    Lånat från hemsida.

    Vad tror ni? Är det en glättbräda eller en snygg skärbräda? Det är lite synd att delarna inte är utställda tillsammans.

    Det är en väldigt intressant grav och jag behöver nog skriva om den igen 🙂 Kanske får ta och göra ett inlägg om vispen i vår.

    Lästips:

    Glättbräda i Samlingsdatabasen https://samlingar.shm.se/object/8131DB41-F6C2-43E0-8C81-24C38EEDEE38

    https://samlingar.shm.se/event/EEC5F5F9-AD61-4627-BBDC-692C85287F3A

    Cederlund red. (Arbman, H., Green, B. & Owain, T.P.) 1993. The Årby Boat. Statens historiska museum och Båtdokumentationsgruppen. Nytryck med tillägg. Med Holger, A. Der Årby-Fund.

    Inventarie nr 21062 i Catview https://catview.historiska.se/catview/index.jsp

    Valbensbrädan från Bj 854

    Den såkallade ”glättbrädan” från Bj 854 gömmer ett nästan osynligt mönster! Föremål 106994_HST. Övre delen ser ut att vara två hästhuvuden vars nackar en gång sittit ihop i ett bågkrön. Ytan på framsidsn är dekorerad med punktcirklar och själva ”strykdelen” är lite nedsänkt, vilket inte är så praktisk vid strykning.

    Uppdatering: (Sen lästips nedan) – är så glad över en uppsats av Eva Isaksen från 2012 som skickades till mig (241126) och där det slutar med att det inte alls är en glättbräda utan istället är en fin skärbräda! Och det finns jättemånga från Norge! Det finns delar av fler från Svarta jorden också, men att det fanns så många i Norden visste jag inte!

    Så istället för glättbräde borde det alltså stå Valbensbräda – med hästhuvuden. Och tänk att duka upp med den på fester och sen när den inte används så kan den hänga på väggen! Jag känner mig mer och mer övertygad!

    Glättbrädan 106994_SHM. Foto Jens Mohr, SHM

    Innan utställningen Vikingarnas värld på Historiska museet så följde jag med Amica Sundström ner i Centralmagasinet där den låg och väntade på att bli utställd. Vi skulle nog ha behövt släpljus men älskar att titta närmare på saker och se på dom med nya ögon!

    Amica. Foto Linda Wåhlander.
    Foto Linda Wåhlander.
    Försöker se mönstret på glättbrädan. Foto Linda Wåhlander.
    Det ser ut som om baksidan skulle kunna ha funkat som en spelplan. Teckning Harald Faith-Ell, SHM.

    Jag tänker att det är en fin strykbräda med ett lite slarvigt spel på baksidan, plus att det ser ut att vara lite linjer efter något skuret också som en skärbräda. Önskar ju ofta att det gick att se tillbaka i tiden, och här är det som små händelser i någras liv.

    Amica och Elisabet.

    Brädan är tillverkad av valben.

    Teckning av glättbrädan av okänd person.
    Glättbrädan med sim stryksten i grönt, ihåligt glas. Foto Jens Mohr, SHM.

    Jag höll på att köpa en kopia en gång för 4000 kr… Önskar ibland att jag varit tokig att göra det 🙂

    Guidetur för länge sedan med skolklass. Foto Helena Brolin.

    Jag saknar verkligen den gamla vikingautställningen ibland ❤️ men glättbrädan och nästan allt från Bj 854 finns att se i nya utställningen i monter 12.

    Alla utställda föremål i utställningen Vikingarnas Värld finns att se på vikingar.historiska.se

    Kram

    Lästips

    Uppdatering 241126:

    Fick tips Charles Bruns om en uppsats om valbensbrädor. Ska läsa den. Kanske är det inte ett glättbräde?!

    Isaksen, E. 2012. Hvalbeinsplater fra yngre jernalder
    En analyse av hvalbeinsplatenes kontekst og funksjon. Masteroppgave i arkeologi
    Fakultet for humaniora, samfunnsvitenskap og lærerutdanning. Institutt for arkeologi og sosialantropologi. Universitetet i Tromsø
    Våren 2012

    https://munin.uit.no/handle/10037/4308?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR2V43pYjX5xb0RbiMbO_EZCwryFXeqk9jxwjIbR6gAOSgiw8SsZopiYoqM_aem_-4sTSJGX-rNKnHqpHkVHLQ

    Valbensbrädan i Vikingarnas värld http://vikingar.historiska.se