Etikettarkiv: hantverk

Vikingatida nålbindningsnålar

När jag nu gör Birkas julkalender så hittar jag en massa fina saker som jag vill lyfta fram. Från sjöbotten kommer två, plus en liten bit, underbara nålar i ben och trä som gått sönder och kanske åkt ut med sophögen på isen! Jag tror att det kan vara nålbindningsnålar! Vi har ingen nålbunden socka som i Jorvik, men traditionen med nålbundna vantar och annat lever kvar.

Andra ord för nålbindning är att söma, binda, nåla, knyta. Tekniken höll nog nästan på att tappas men det finns många dom nålbinder nu. Det som är toppen med nålbindning är att om du väver så blur det alltid lite bitar kvar när du tar ur väven, sk efsingar, och de passar utmärkt att nålbinda med 👌

Bennål Fnr 3142394. Foto Sven Kalmring, SHM.

Bennålen (fnr 3142394) är nu 47 mm lång (av), 8 mm bred och hålets diameter 3mm.

Tränålen Fnr 3140457. Foto Sven Kalmring, SHM.
Tränålen Fnr 3140457. Foto Sven Kalmring, SHM.

Tränålens (fnr 3140457) ser ut att en liten skåra på mitten som svärden har, en blodfåra! Tränålens mått är 168 mm lång och det är hela längden 😍 17 mm bred, 8 mm tjock och hålet är 7 mm i diameter.

Liten bit av en tränål. Fnr 3130835. Foto Sven Kalmring, SHM.
Liten bit av en tränål. Fnr 3130835. Foto Sven Kalmring, SHM.

Lästips:

Nusse Mellgren, Nålbindning – steg för steg.

Nålbindning https://hemslojdsguiden.se/textil/teknik-historik/nalbindning/

Lär dig nålbinda https://www.petraeleonora.se/nalbindning-del-1-upplagging/

Det finns även en hel del på Youtube.

Draken från underjorden

I vattnet utanför Svarta jorden på Björkö, där den vikingatida staden låg hittade marinarkeologerna från Sjöhistoriskamuseet en liten drake i trä 🐉

Foto Sven Kalmring, SHM. Redigering Linda Wåhlander.

Namn på Drake på fornnordiska kan vara Dreki, Naðr, Niðhöggr, Draco. Draken från vattnet är ett litet dekorativt täljt drakhuvud som skulle kunna vara en detalj till ett lock. Den del som låser locket mot asken. Se samlingsdatabasen 🐉Fnr 3130895.

Foto Sven Kalmring, SHM.

En Drake omtalas i slutet på Völuspá, Völvans spådom, i Den Poetiska Eddan. Efter att völvan, som Oden väckt, berättat om världens undergång så sjunger hon:

Där kommer dimmans
drake flygande,
glitterormen nedan
från Nidafjällen;
och i fjäderdräkt bortför
– flyger över vallen –
Nidhöggs lik.
Nu må hon sjunka.

    Þar kemr inn dimmi
    dreki fljúgandi,
    naðr fránn neðan
    frá Niðafjöllum;
    berr sér í fjöðrum
    — flýgr völl yfir —
    Niðhöggr nái;
    nú mun hann søkkvask.

    Draken Nidhögg kommer upp ur den dimmiga världen under Nidafjäll och flyger över vallen där liken ligger och tar dom med sig. Völvan slutar sjunga och sjunker ned i jorden igen.

    Foto Sven Kalmring, SHM.
    Foto Sven Kalmring, SHM.
    Foto Sven Kalmring, SHM.
    Den ser till och med ut att ha ett litet öga. Närbild på foto av Sven Kalmring, SHM.

    Vill du snida ett eget litet drakhuvud så är måtten: Längd 42 mm, Bredd 13 mm, Höjd 6 mm


    📷Sven Kalmring, SHM

    Lästips:

    🐉Fnr 3130895 https://samlingar.shm.se/object/bc7c4b28-b013-41ee-8d2a-9b4e9a79096d

    Völvans spådom https://heimskringla.no/wiki/Valans_spådom Här kan ni läsa flera olika översättningar.

    Vikingatida skärbräda, eller uppläggningsbricka, med handtag?

    Ett fynd jag funderat över en tid är skärbrädan från Årbygraven i Rasbokil. Den är inlagd som glättbräda i Historiska museets samlingsdatabas, men jag vet inte vem som gjort den tolkningen. Det skulle kunna vara intressant om det är en glättbräda för då kan graven vara till en kvinna som fått med sig roddbåt, häst och hund och hushållsredskap med mera. Graven anses rovgrävd och det är därför den i så fall inte innehåller några smycken.

    ”Glättbrädan” från Årbybåten, 107480_HST. Foto Ola Myrin.

    ”Glättbräde av björk, med en platt knopp i ena änden. Delvis fragmenterat. Brädet har en enkel repstavsornering längs ena långsidan samt en ristad inramning centralt. Placerat på båtens botten. Gravfynd från Årby, Rasbokil socken, Uppland.” Utställningstext Vikingarnas värld

    Men jag tror inte att det är en glättbräda – jag tror det är en skärbräda eller snarare en uppläggningsbricka med två handtag!

    Resten av brädan som är ett handtag är inte utställd men finns på äldre bilder.

    Katalogkort. Förvärv 21062, referensnummer 121844_U. Här syns öven skärbrädan med spel på som jag gjort kopia på och björkvispen som jag brukar tillverka på våren.
    Katalogkort. Förvärv 21062, referensnummer 121844_U.

    Jag fick idén för några år sedan att det istället skulle vara en sorts snygg, dekorerad skärbräda. Jag har tänkt att jag borde skriva en artikel men nu får det bli ett blogginlägg.

    En anledning till att det skulle vara en skärbräda är att den har en nedsänkt yta. Det är bra för att skära kött så köttsaften inte rinner av. Det är inte lika praktiskt om du ska glätta, stryka något. Om inte den lilla kanten är för att glättstenen inte ska halka av. Den är även fin som ostbricka eller för godsaker att bjuda på! Handtaget gör att den är lätta att ta upp från bordet och hålla i ena handen om det behövs när du går runt och serverar gäster.

    Den fint dekorerade kanten. Bild från boken om Årbybåten.
    Text från 21062 Catview.

    Här följer några bilder som jag inte hittat vem som fotograferat. De ligger inte i samlingadatabasen längre men är med i Catview.

    Bilder på brädan från Historiska museet.

    Skärbrädan är med i boken om Årbybåten. Graven grävdes av Holger Arbman, Greta Arwidsson och K.G. Hellman 1935.

    Bräda av björk med krumvridet trä till handtag och en spricka fylld med harts. Ur Der Årby-fund.
    Ur Der Årby-fund. Här syns mönstret i hörnet.
    Önskar jag kunde tyska. Ur Der Årby-fund.

    Handtaget som suttit ihop med brädan, vilket mönster och den skurna kanten tyder på, har förvridits i graven och delats av. Med handtag påminner den om skärbrädor med handtag!

    På katalogkortet står det att handtaget är självvuxet och mycket vresigt! Det ska ha lagts harts i en spricka. Så fint!

    Tycker den är så fin så har köpt en egen som jag hittade på Skandinavisk slöjd, men det vore kul att göra en kopia med mönster på.

    Min nyköpta skärbräda med handtag.

    Hittade även några andra på nätet.

    Lånat från hemsida.
    Lånat från hemsida.

    Vad tror ni? Är det en glättbräda eller en snygg skärbräda? Det är lite synd att delarna inte är utställda tillsammans.

    Det är en väldigt intressant grav och jag behöver nog skriva om den igen 🙂 Kanske får ta och göra ett inlägg om vispen i vår.

    Lästips:

    Glättbräda i Samlingsdatabasen https://samlingar.shm.se/object/8131DB41-F6C2-43E0-8C81-24C38EEDEE38

    https://samlingar.shm.se/event/EEC5F5F9-AD61-4627-BBDC-692C85287F3A

    Cederlund red. (Arbman, H., Green, B. & Owain, T.P.) 1993. The Årby Boat. Statens historiska museum och Båtdokumentationsgruppen. Nytryck med tillägg. Med Holger, A. Der Årby-Fund.

    Inventarie nr 21062 i Catview https://catview.historiska.se/catview/index.jsp

    Valbensbrädan från Bj 854

    Den såkallade ”glättbrädan” från Bj 854 gömmer ett nästan osynligt mönster! Föremål 106994_HST. Övre delen ser ut att vara två hästhuvuden vars nackar en gång sittit ihop i ett bågkrön. Ytan på framsidsn är dekorerad med punktcirklar och själva ”strykdelen” är lite nedsänkt, vilket inte är så praktisk vid strykning.

    Uppdatering: (Sen lästips nedan) – är så glad över en uppsats av Eva Isaksen från 2012 som skickades till mig (241126) och där det slutar med att det inte alls är en glättbräda utan istället är en fin skärbräda! Och det finns jättemånga från Norge! Det finns delar av fler från Svarta jorden också, men att det fanns så många i Norden visste jag inte!

    Så istället för glättbräde borde det alltså stå Valbensbräda – med hästhuvuden. Och tänk att duka upp med den på fester och sen när den inte används så kan den hänga på väggen! Jag känner mig mer och mer övertygad!

    Glättbrädan 106994_SHM. Foto Jens Mohr, SHM

    Innan utställningen Vikingarnas värld på Historiska museet så följde jag med Amica Sundström ner i Centralmagasinet där den låg och väntade på att bli utställd. Vi skulle nog ha behövt släpljus men älskar att titta närmare på saker och se på dom med nya ögon!

    Amica. Foto Linda Wåhlander.
    Foto Linda Wåhlander.
    Försöker se mönstret på glättbrädan. Foto Linda Wåhlander.
    Det ser ut som om baksidan skulle kunna ha funkat som en spelplan. Teckning Harald Faith-Ell, SHM.

    Jag tänker att det är en fin strykbräda med ett lite slarvigt spel på baksidan, plus att det ser ut att vara lite linjer efter något skuret också som en skärbräda. Önskar ju ofta att det gick att se tillbaka i tiden, och här är det som små händelser i någras liv.

    Amica och Elisabet.

    Brädan är tillverkad av valben.

    Teckning av glättbrädan av okänd person.
    Glättbrädan med sim stryksten i grönt, ihåligt glas. Foto Jens Mohr, SHM.

    Jag höll på att köpa en kopia en gång för 4000 kr… Önskar ibland att jag varit tokig att göra det 🙂

    Guidetur för länge sedan med skolklass. Foto Helena Brolin.

    Jag saknar verkligen den gamla vikingautställningen ibland ❤️ men glättbrädan och nästan allt från Bj 854 finns att se i nya utställningen i monter 12.

    Alla utställda föremål i utställningen Vikingarnas Värld finns att se på vikingar.historiska.se

    Kram

    Lästips

    Uppdatering 241126:

    Fick tips Charles Bruns om en uppsats om valbensbrädor. Ska läsa den. Kanske är det inte ett glättbräde?!

    Isaksen, E. 2012. Hvalbeinsplater fra yngre jernalder
    En analyse av hvalbeinsplatenes kontekst og funksjon. Masteroppgave i arkeologi
    Fakultet for humaniora, samfunnsvitenskap og lærerutdanning. Institutt for arkeologi og sosialantropologi. Universitetet i Tromsø
    Våren 2012

    https://munin.uit.no/handle/10037/4308?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR2V43pYjX5xb0RbiMbO_EZCwryFXeqk9jxwjIbR6gAOSgiw8SsZopiYoqM_aem_-4sTSJGX-rNKnHqpHkVHLQ

    Valbensbrädan i Vikingarnas värld http://vikingar.historiska.se

    Mansdräkt i Birka

    Har tittat på tyger och mansdräkten utifrån Inga Häggs tabell i Birka II, Die Tracht. Hon har med mantel, ringnål/ringspänne, kaftan/livrock, tyggördel, läderbälte, tunika, byxor, huvudbonad och diverse.

    Jag gör första delen som en sorts lista för varje kategori för en överblick över plaggen och så kommer en del efter med några av gravarna.

    Inlägget är inte klart, jag behöver göra egna inlägg för de olika gravarna. Det blev en för tung sida. Så fortsätter framöver 🙂

    Ur Die Tracht, Birka II. Tabell 8:7. Mansdräkten i Birka.

    Känner att det är många frågetecken och nödvändigt att titta i textilmagasinet och centralmagasinet. Men jag utgår från Hägg och tittar i Geijer och samlingsdatabasen och ser hur långt jag kommer!

    Analys av tabell 8:7

    Jag började lite ostrukturerat så har missat en del men kommer ippdatera vartefter om jag hittar fel. Huvudbonaderna har jag bloggat om tidigare.

    Mantel:

    Ringspänne eller ringnål med olika antal textillager finns i 40 av gravarna (bland annat Bj 886)! Jag listar inte alla ringspännegravar som är i tabellen. Bj 731 (dubbelgrav) och Bj 832 har vardera två ringnålar. (Sen om ringnål eller ringspänne hör till manyel eller kaftan tycker jag är intressant att veta)

    Ylle till mantel finns enligt Hägg i 10 gravar, vissa med frågetecken och fragment tolkat som mantel eller kaftan finns i 9 gravar. Hägg räknar inte med att mantlarna är dekorerade och följden blir att dessa eventuella kaftaner då är odekorerade. Geijer tror inte att W1-9 var plagg. (Jag kan tänka mig att mantlar var lite dekorerade. Det finns i skriftliga källor)

    Bj 58A har yllemantel i W6 (1 lager på ringspänne)

    Bj 73A har möjligen mantel i grov ylle (tre lager på ringspänne).

    Bj 716 W (2 lager på nål)

    Bj 736 har möjligen grov ylle, W9?, i mantel. (3 lager, troligt ringspänne/nål)

    Bj 798 W (1 lager på ringspänne/nål)

    Bj 832 W (1 lager på ringspänne)

    Bj 834 W? (1 lager på spänne/nål)

    Bj 905 W (1 lager på spänne/nål)

    Bj 918 W. Okänd kvalitet. (1 lager på spänne/nål)

    Bj 956 har möjligen grov ylle, W1?, i mantel. (2 lager)

    Ringspänne från Bj 736 med tre lager textil av grov ylle på nålen. Foto Pavel Voronin, SHM. 108814_HST.
    Det grova tyget från Bj 736. Är det W9? I sök i samlingarna står det att det är flossat, men Amica kallar det luggvävnad. 616432_HST. Väv med invävd lugg! Jag vill definitivt ha en sådan mantel! Ringspännet i graven ligger på höger sida vid svärdet. Foto Amica Sundström, SHM.
    Ringnål Bj 832 (graven med guldhjorten), omgjord från irisk och östliga detaljer. En av två nålar i graven. Foto Ola Myrin, SHM. 528086_HST.
    En av gravarna där spännet är med i tabellen för mantel. Bj 886 med ylletextil på spännet som låg vid högra låret intill svärdet (kan det istället vara en köappenrock?). Foto Christer Åhlin, SHM. 122924_HST.

    Gravar med ”Yllemantel eller kaftan”:

    Yllemantel eller kaftan finns också i 60B med 2/2 kypertar W43. Bj 157 har W39 (med ringspänne vid låret). Bj 553 har W35. Dessa tyger påminner om nutida tweed och även om väven syns så är de ofta lite valkade.

    Bj 624, Bj 628, Bj 832, Bj 855, Bj 957, Bj 985 har ylletyg W i mantel eller kaftan i okänd kvalitet.

    2/2 kypert, lätt valkat men med synlig vävstruktur. Påminner om Geijers grupp 4, W34-45. I det litterära källmaterialet nämns mantlar med dekorationer.
    Textil från Bj 157, hoppas det är W39. Han hade ett ringspänne intill låret vilket jag tycker tyder på Klappenrock. Mittdelen sitter ihop med ett grövre tyg! Foto Ola Myrin, SHM. 616380_HST.
    Ytterligare textil från Bj 157. Är det här W39 som är lite valkat? Foto SHM. 616375_HST.
    Ringspännet som låg vid låret i Bj 157. Foto Lena Androsjtjuk. 451721_HST.

    Kaftan/Livrock:

    Kaftan/Livrock med tygrest finns i sju gravar i tabellen och där det står mellan mantel och kaftan är 9 gravar. Dekor till en möjlig kaftan/livrock finns i 12 gravar i tabellen. 7 stycken har sidensamitumdekor S4. Eventuellt 7 har posament, en har guldbrickband (Bj 644) och en möjligen silverbrickband (Bj 752). 5 har olika stickerier St. 5 stucken har knappar (fler än en knapp). 3 kaftaner/livrockar är odekorerade (Bj 510, Bj 1074 – ev med päls och Bj 949). Hägg räknar med andra ord med att posament och stickerier sitter på ytterplagget (medan brickband sitter på innerplagget).

    Lite mer i detalj:

    Tre gravar har 2/2 kypert (liknande tweed) Bj 1074 har W34, Bj 510 har W43 och Bj 949 har W45. Alla tre är odekorerade! De tillhör Geijers textilgrupp 4: 34-45.

    Flera kaftaner är i okänd ylle om vi inte tittar i magasinen. Bj 73A med fin ylle, Bj 798 dekorerad med med P10 (om inte det hör till huvudbonaden!) samt Bj 886 i W med S4 och St6.

    En kaftan i Bj 520 är i ylle i eventuellt spetskypert W12 med posamenplattor. 

    Bj 944 har kaftan i linne FH4 med samitum S4, och posament P11 och stickeri St2.

    Sex kaftaner har S4 samitum och dekorationer. En är i ylle Bj 886 med stickeri St6. Tre i okänt material Bj 524 med posament P16, Bj 624 med stickeri St5, Bj 832 med S4 och P10-11 och Bj 1151 bara med samitum S4. Bj 944 är i linne med knappar, sidensamitum S4, posament P11 och St2.

    Fem gravar har kaftan av okänt material utan dekorationer. (Bedömt utifrån ringnål eller ringspänne?) Bj 524, Bj 561, Bj 716, Bj 752, och Bj 1151.

    Bj 561 har kaftan med guld- och silver posament.

    Bj 798 har yllekaftan med ringnål med textil på. Posament på kaftanen enligt Hägg. Men mannen har även en huvudbonad med posament.

    Bj 478 ylle vid spänne. Guldbrickband.

    Fem kaftaner/livrock/svita har knappar: Bj 716 med 8 st, Bj 752 med 10 st och silverbrickband och päls, Bj 985 med 4 st samt 1074 med 18 st till W34 kaftan med ev päls. Bj 944 med linnekaftan har 7 knappar. Bj 710 har en knapp men är ej med i Häggs tabell.

    Kaftanen i Bj 752 har eventuellt päls och möjligen även ett plagg i Bj 1074.

    Kaftanknappar Bj 944. Foto Pavel Voronin, SHM. 434426_HST.
    Ringspänne med textil högt upp ”under hakan” från Bj 1074. Skulle kunna vara till tunnare mantel eftersom att livrocken har 18 knappar! Foto Sara Kusmin, SHM. 441966_HST.

    Tyggördel med änddekorationer:

    Fyra av gravarna i Häggs tabell har samitumgördlar med dekorationer i ändarna. Bj 514 S4 stickeri St9, Bj 520 S4 posament P20, Bj 524 med S4 St 30-31, Bj 944 S4 och posament P15 och P13.

    Bj 832 sidentyg i taftsiden S1 med stickeri St26 och posament P9.

    1151 har posament och St10 men okänt material i gördeln.

    Textilgördel Bj 832. Foto Ola Myrin, SHM. 617953_HST
    Det här räknar Hägg som dekoration till gördeln i Bj 1151, St 10. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.
    Mer i lådan från den tolkade gördeln i Bj 1151 med St 10. Även om det enligt Hägg inte finns något tyg bevarat. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.

    Läderbälte:

    Det är elva eller tolv gravar med läderbälten. Det är oftast spännen men fyra har även beslag. I en av dessa så är det bara beslag.

    Spänne och beslag Bj 157, Bj 478, Bj 716 (bara beslag), och Bj 1074.

    Bara spänne i Bj 496, Bj 510, Bj 750 (?) i den här dubbelgraven finns två spännen), Bj 752, Bj 918, Bj 949, Bj 956, Bj 1076.

    Bältespänne och remände samt ringspänne från kistgrav Bj 478. Ringspännet i kistgrav Bj 478 har hår på och ligger i midjehöjd! 554291_HST. Undrar vad det är för hår? Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
    Bältesöljan från Bj 478. Foto Pavel Voronin, SHM.
    Remändebeslags från Bj 478. Foto Pavel Voronin, SHM.

    Snyggtunika:

    Hägg tolkar tunikor i ylle i möjligen 5 gravar, 2 gravar med linnetunikor och en med tuskaftat tyg. 13 gravar har dekorationer till en tunika, medan 2 gravar har tyg men inga dekorationer (Bj 904 och Bj 1074). 7 tunikor har S4 samitum. En har S1 även sidentaft (Bj 735A). En tunika är bestämd till diamantkypert och en är i grov tuskaftylle. De är ofta dekorerade med silverbrickband (inga i guld). Endast en har stickeri 8 (Bj 735A). Inga tunikor har enligt Hägg posamentdekorationer.

    Detaljer:

    Bj 949 har eventuellt snyggtunika i diamantkypert W10 (och eventuellt Kaftan i W45). Så åtminstone en kan vara i diamantkypert!

    Bj 944 har en linnetunika FH med S4 samitum och silverbrickband sB6-7.

    Ylletunika i Bj 904 är i W2, men det verkar konstigt. Det är ett grovt, tuskaftad ylletyg! Det är iof en enklare kistgrav!

    Bj 1074 har tunika i tuskaft. Vet ej material.

    Två gravar, Bj 842 och Bj 957 har ylletunika med S4 samitum och silverbrickband sB.

    Bj 958 har en tunika med S4 samitum.

    Bj 703A har tunika med samitum S4 och silverbrickband.

    Tre gravar, Bj 977, Bj 1076 och Bj 1125B har tunikor med silverbrickband sB.

    Bj 918 har möjligen FH tunika.

    Huvudbonad:

    Hägg delar in huvudbonaderna i A, B, C och okänd form. Jag har skrivit om som tidigare här.

    Byxor:

    Bj 904 och Bj 905 kan ha byxor i linne och Bj 905 även ”damasker” i W34 kypert pga dräkthakar med ylle och lin på. De skulle även kunna visa på benlindor!

    Dräkthakar Bj 905 med W34 och lin. Den ena ser rengjord ut! Foto Christer Åhlin, SHM. 582954_HST.

    Några av mansgravarna med bilder

    Vet inte riktigt hur jag ska sortera gravarna. Borde jag lägga in dom i nummerordning?

    Bj 58A. Kistgrav. Har en mantel i W6, men det finns ingen bild i sök i samlingarna. Jag antar att hon tänker att det är en mantel för att det ligger ett rinspänne vid ena kanten på kostan. Textil 467253_HST samt ullsnoddar/ tråd 467255_HST. Det finns även en liten bit silverposament från graven P9, 467248_HST, samt ett band av silvertåd, sB 467222_HST. Det ska även finnas en liten bit samitum S4. På andra sidan av kistan låg en kniv.

    Bj 624 mantel och kaftan. Kammargrav, krigare. Den ska ha en yllemantel men jag hittar inget fragment för det. Det finns ett fint ringspänne som kan höra till en klappenrock. Två stycken ca 35 cm långa bårder med silverstickeri St5 är fastsytt på samitum S4. Det är boderi i bakvända kedjestygn. De räknar Hägg som kaftan. Den ena bården låg hopvikt på den hästskoformade broschen med ena änden på broschens spets. Broschen ligger vid svärdsknappen; den andra bården låg i en rak linje från hakan framåt till vänster. (Graven innehåller en flaska av trä!). Är det en omlottkaftan med bårder längs framkanten med ett ringspänne vid höger lår? Men varför har ena bandet ramlat ihop vid spännet? Titta med Amica efter mer textil. Den döde ligger möjligen i en konstig vinkel som om han suttit upp och sedan ramlat lite åt vänster.

    Stickeri med siden från Bj 624. Foto SHM. 617963_HST.
    Ringspänne från Bj 624. Foto Pavel Voronin, SHM. 556075_HST.
    Bj 624. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.

    Kaftaner eller mantel i kypert W34-45

    73A skelettgrav. Mantel i grov kvalitet, kaftan eller mantel i W43. Tre lager på nål. Fin ull. Även D7. (blandad låda)(ringspänne, vapenkniv).

    Bj 553 med W35 i kaftan eller mantel

    Bj 157 kan ha mantel eller kaftan i W39.

    Odekorerade kaftaner i kypert W34, W43, W45?

    Bj 510 kaftan i W43

    Bj 1074 kaftan med 18 knappar i W34.

    Bj 949 kaftan som W45? Se nedan.

    Dekorerad kaftan eller tunika

    Bj 520 ev spetskypert W12 i kaftan? Långa posamentband med josefinaknutar längs framkant på kaftan? Se gravteckning. Posamentplattor i gördel?

    Bj 624 kaftan med samitum och stickeri 5. Ylle i mantel eller kaftan.

    Bj 752 med kaftan med 10 knappar, silverbrickband B1 och päls.

    Bj 798 yllekaftan med posament P10. B-mössa (?) av ylle med posament P1-2.

    Bj 735A ylletunika med siden1, samitum, stickeri 8 och 3 samt silverbrickband B17-18 och B20. Plus relikpåse.

    Bj 832 mantel, kaftan/livrock, textilgördel …

    Bj 842 med möjlig ylletunika med samitum och silverbrickband samt extra samitum och silverstickeri.

    Grupp med gravar med posament i guld runt huvudet Bj 524, 542, 644, 736. Bj 710 har en liknande i silver.

    Bj 524 Kammargrav, krigste. Grov ylle W5 i graven. Kaftan/livrock med samitum och posament P16. Brickband i guld låg över bröstet, B23 som är 35-40 cm långt, i en spetsig vinkel. Det finns även mer guldband än de som visas på planen. Fyra guldkors och olika silverdekorationer låg inom vinklen. Men de är inte med i Häggs tabell. Det är P12 och P14 i par. Mer posament P21 och P22. En tyggördel i S4 med posament och glimmerhängen och stickerier, St 30 och 31.. spiralsilver St25. Huvudonad typ A med posament i guld P7. Troligen är svärdet en helt rostig klump, innehållande lin och grov ull, W5, samt mönstrat tyg liknande M7.

    Gravteckning Bj 524. Hjalmar Stolpe, ATA.
    Textil från Bj 524. Är det övre möjligen klumpen från svärdet med linnetyg och mönstervävt tyg? Foto SHM. 616431_HST.
    Bj 524. Brickband i guld som
    låg över bröstkorgen. Foto Gabriel Hildebrand, SHM. 617969_HST.
    Bj 525. Ett av fyra kors i guldposament. Foto Ola Myrin, SHM. 914259_HST.
    Detalj av ena korset. Foto Ola Myrin, SHM.
    Huvudbonad. Bj 524, guldposament P7. Foto Ola Myrin, SHM. 617962_HST.
    Posament som möjligen låg inom vinkeln med guldbrickband i Bj 524. Foto Ola Myrin, SHM. 616569_HST.
    Förmodad dekoration till en tyggördel som kan höra ihop med samtiumen i Bj 524. Foto Ola Myrin, SHM. 617939_HST.

    En grupp med tre gravar med C-hatt i nordisk stil. Ej östligt enligt Hägg. Bj 561, Bj 628, Bj 716

    Bj 561 (lahn) i förmodad kaftan/livrock. Stor snygg ringnål. med posament P22, tyggördel och huvudbonad typ C. Kammargrav, krigare. Inom den intitade femkantigt markeringen som täckte större delen av skelettet (bröstkorgen) hittades bitar av guld- och silvertråd efter brickband och silver och guld posament. Silvertråden är vittrad och låg utspridda över hela denna yta. Det är det som ser ut som fnas i lådan. Det är platta guldknutar P17, och glidknutar P22 och fläta.

    Guld brickband med rund tråd ska höra till en huvudbonad med guldlanbrickband runt huvudet gB23. Kolla med Amica om vi kan hitta någon textil.

    Bj 561. Teckning Hjalmar Stople, ATA.
    Dräktnål från Bj 561. Foto Christer Åhlin, SHM.
    Bj 561. Guld till brickband. Foto SHM. 616552_HST.
    Bj 561 guldtråd till brickband. Foto Gabriel Hildebrand, SHM. 616565_HST.
    Bj 561 dekordetaljer. Foto Ola Myrin, SHM. 617955_HST.

    Bj 628 lahn. W i mantel eller jacka. Grov textil som bör bevarats av spännet vid ena knät (559930_HST). Är det en klappenrock? Guldlahn brickband runt huvudet, gB23. Fragment av ytterst tunn, mönstervävd sannlolik siden (559939_HST), ej med i Häggs tabell. Spännande är att det fanns ett skadat pehlevi-mynt i graven. Det är ett mynt slaget för den sassanindiske fursten Chosrew II, som regerade mellan åren 591 och 628 e. Kr.

    Bj 628. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
    Ringspänne Bj 628. Foto Pavel Voronin, SHM. 109175_HST.

    Bj 710. Ryttare

    Bj 716 lahn har 8 knappar i sin jacka.

    Bj 736: Ryttarkrigare. ( troligt ringspänne)

    Bj 832: yllemantel, yllekaftan med dekorationer. Kammargrav, krigare. Två långa ringnålar. Textilgördel med dekorationer, paljett. Huvudbonad med posamentband. Relikpåse med litet djurdekor?

    Bj 832. Taftsiden S1 med St26 och P9. Foto Ola Myrin, SHM. 617953_HST.

    Bj 842: ylletunika med S4 och sB. Kammargrav, krigare, ryttare. På gravskissen står det silverbrickband med glimmer(?). Bandet ser ut att ligga rakt ned framme på bröstet. Kolla Geijer! Kolla med Amica om vi kan se någon textil i textilmagasinet!

    Bj 842 brickband i silver. Foto SHM. 618017_HST.
    Bj 842. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.

    Bj 904: ylletunika och linnebyxor. Kistgrav. En grov tuskaft W2, som ser lite hårig ut, kommer från Bj 904 och tolkas som tunika av Inga Hägg. Troligen på grund av att ett mindre, enkelt ringspänne av järn låg vid/på käken. Det kan kanske lika gärna vara en mantel med enkelt järnspänne? Ytterligare ett textilfragment finns från graven 616461_HST. Han hade även en läderbörs, mynt, ett spjut och en pil samt en kniv och broddar med en liten rund järnskiva intill.

    Grov tuskaft, W2, från Bj 904. Tolkad som tunika av Inga Hägg. Foto Ola Myrin, 616435_HST. Samma fragment som 616437_HST.
    W2 innan ommontering Bj 904. Foto SHM.

    Bj 905: linnebyxor och ylledamasker och yllemantel

    Bj 949: kaftan W45? och tunika W10? Plus inslagskypert i mantel? Den här skulle jag vilja göra i W10.

    Kammargrav. Pilbågsskytt. Större ringspänne i järn ligger nere vid höger sida. Bältet ligger en bit upp på gravkartan och börsen, som jängt i en ring?, kniv och bryne ligger ovanför. Han kan ha suttit och fallit åt höger.

    Inlagskyperten kanske inte är med i Hägg.

    Bj 949 2/1 kypert, treskaftad med inslagseffekt. Den här är nog inte med i Häggs tabell. Foto Ola Myrin, SHM. 616387_HST.
    Bj 949 ser ut att vara 2/2 kypert och W10. Foto Ola Myrin, SHM. 616368_HST.
    Bj 949 med kaftan och tunika och ev mantel. Inga dekorationer mer än bälte och bälteväska. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.

    Bj 957: ylletunika med S4 och sB Kammargrav. Ringspänne av brons ligger nere vid högra sidan vid svärdsidan till klappenrock? På gravkartan står det ”silverband med valknutar” som ligger ovanför tänderna nr 3. Vävda silverband ligger över bröstkorgen nr 6. (Behöver kolla Geijer).

    Gravteckning Bj 957. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
    Textil från Bj 957. Foto SHM. 616519_HST.
    Posament på huvudbonade Bj 957. Foto Ola Myrin, SHM. 616600_HST.

    Bj 1074 har jag skrivit om tidigare här.

    Bj 1151. Kaftan med S4 och ev posament (?). Huvudbonad med sB? Tyggördel med P och St10. Kammargrav, krigare.

    Bj 1151 med S4, posament, stickerier
    Detalj från lådan från den tolkade gördeln i Bj 1151 med St 10. Här ser det ut dom att stickeriet är fastsytt, eller fastflätat, på ett tyg. Måste fråga Amica! Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.
    Bj 1151. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.
    Detalj. Bj 1151. Silverbrickband. Foto Ola Myrin, SHM.

    Det här kommer inte bli klart inom kort! Linda 🌸

    Lästips:

    Inga Hägg, Die Dracht, I: Birka II.

    Agnes Geijer, 1938. Birka III. Die Textilfunde aus den gräbern. https://archive.org/details/BirkaIII

    Sök i samlingarna https://samlingar.shm.se

    Posament P13

    Det här posamentet är lite kort och har tretton stycken knutar i rad fastsytt på ett sidentyg i kypert.

    Posament P13 från Bj 944, 617993_HST. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.

    Den är dubbelflätad och ser ut att vara dubbelvikt i ena änden där personen börjat posamentet. Det står i Historiskas samlingsdatabas att den även sitter ihop med ett brickband, men jag kan inte se det. Kanske det är ett direkt intill?

    Däremot så är det fint att se tråden som använts för att sy fast posamentet mot sidenkyperten.

    Detalj av fotot ovan.

    Jag har kopierat posamentet med lite grövre, 0,3 mm spunnen tråd i tenn med 4% silver. Borde ha gjort lite mer space mellan knutarna, men det får bli på nästa 👌

    Mitt posament efter Bj 944, P13.

    Graven undersöktes 1881 och är en kammargrav i hög innanför Stadsvallen för en man.

    Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.

    Mannen blev begravd i en dräkt med mycket dekorationer. Det är från pannan på mannen som det kinesiska sidenet hittades.

    Detalj från Stolpes teckning.

    Jag tror att det här fragmentet, P13,syns på gravplanen, men jag är inte säker. Önskar att Stolpe hade varit lite mer noga med textilierna, men just den här biten går nästan att känna igen.

    Försäkte ladda upp en reel här men det gick inte. Jag gör sedan några veckor innehåll till Birkas sociala medier. Förutom kampanjer och reklam.

    Frågan är nu vad det satt på? Fragmentet verkar ligga nära tänderna 🧐

    Kram

    Lästips:

    Geijer, A. 1938. Birka III. Die Textilfunde.

    Språngat textilfragment från birkagrav Bj 660

    Häromdagen fick jag se det lilla språngade textilfragmentet från Birka, D8. Jag har bara sett det i Agnes Geijers stora bok om Birkatextilierna och på Historical textiles julkalender.

    Det språngade fragmentet D8 från Bj 660, 617930_HST. Foto: Linda Wåhlander.

    Tyvärr har fragmentet fått fel nummer på etiketten vid något tillfälle och på 617930_HST står det Bj 666 istället för Bj 660. Så det skulle behövs ändras. Även krabbasnårsfragmentet har haft fel nummer, så det är tur att Geijer publicerade en hel del av textilierna även om det inte är alla.

    Jag har tidigare skrivit om graven och Birkakrusifixet här.

    Det språngade fragmentet 617930_HST.

    Önskar att vi kunde göra en ny bok om Birkas textilier!

    Fragmentet är nr 2 på Taf 37 i Geijer.

    Fragmentet fick av Geijer tekniknummer D8 och hittades när hon tittade igenom texilierna i graven. Det satt ”limmat”, eller iallafall bevarat, vid en bit mönstervävt tyg från kvinnograven, M4. Det är numera borttaget från den mönstervävda biten och ligger i en egen låda.

    Beskrivning av det mönstervävda fragmentet. Ur Geijer, Birka III.

    Har försökt att läsa Geijer med google translate:

    Fragment av ulltyg med brokadmönster, nära besläktat med det så kallade Krabbasnår. Bastyget är kedjerep gjord av ganska mörkt, vänsterspunnet, hårt och slätt garn. Varpen täcker helt inslaget och var troligen mörkare än den senare; Varptäthet 30, inslagstäthet 6 per cm. Munsterornamenten var brokaderade och bestod av grovt vänsterspunnet garn med ullig yta. Den del av en prydnad som från början verkar ha varit röd är välbevarad. Dessutom kan tydliga hål urskiljas från ett liknande motiv, men garnet är helt. På den smala sidan av biten, limmad på toppen, fanns ett fragment av ”språng” (D8).

    Även krabbasnårsfragmentet har haft fel numrering men det är rättat nu.

    Krabbasnåret kan ha varit en kudde eller en vävd mantel.

    Gravens textilier

    Bj 660 ligger vid gravfältet norr om Borg. Det är en kammargrav och kvinnan i graven bar en dräkt av fin kvalitet med ylle och siden med brickband och silverspiraltråd. Agnes Geijer gick igenom textilierna men allt var inte utritat på Stolpes gravplan.

    Gravens textilier. Ur Geijer, Birka III.

    Översättning med Google translate:

    ”Linneöglor i spännen, en dubbel åt sidan. Förmodligen ovanför ena spännet ”Krabbasnår” M4 och på dess kant rester av Sprang, D8. Det ena (förmodligen höger) spännet hade vänt och innehållet pressades mot kistans lock; Till en början fanns en bred sidenremsa, S4, med två sydda, smala sidenband runt nålen. Sedan ett fint ulltyg, W 20, och ett grövre, liknande ”filtens” grundväv. På den andra spännet fanns ett stycke kypert siden, S4, cirka en decimeter långt, bevarat, sammanfogat i ena änden och försiktigt kantat med en 5 mm bred rak remsa, troligen i annan färg. Detta komprimerar flera lager av tunt sidenmaterial, S2. Lösa rester av S4, ihopsatta med silverband lika med B 13-14, och spiralsilvertråd. På planen finns ett ca 25 cm långt silverband i en krökt linje ovanför huvudet, varav inget nu kan hittas.”

    Så tråkigt att pannbandet tappats bort! Det är nr 2 på planen.

    Gravplan för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA.
    Detalj av gravplanen för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA.

    I lådan i textilmagasinet ligger innehållet från ena spännbucklan.

    Innehållet i ena spännbucklan från Bj 660. Foto: SHM, CC BY.

    Här syns bland annat en sidenögla och det är flera lager med textil.

    Sidenfragment från från Bj 660. Foto: Linda Wåhlander.

    Sidenfragmentet S4 är skarvat och det ser ut att vara fodrat även om det skulle kunna vara ett inre tyg (S2?) som bara bevarats mot insidan. S4 har en invikt kant med en liten sidenögla. Jag skulle behöva titta igenom Hägg! Får återkomma om det för jag är för trött ikväll.

    Närbilder av det språngade fragmentet

    Närbilder av det språngade fragmentet. Foto: Linda Wåhlander.

    Det är tre centimeter och har 3-4 mm mellan snoddragningarna. Ena sidan ser ut som en kant.

    Så vad var det språngade fragmentet?

    Jag önskar att det är från ett hårnät, men det kommer vi aldrig få veta.

    Språngade hårnät går tillbaka till forna Egypten och det finns i danska bronsåldersgravar. Sofia Holmer har återskapat hårnät från danska Bredmose från 370 fKr – 10 eKr.

    Sofia i ett blått hårnät.

    Sofias vävram för språngning.

    Här syns hur trådarna vrids om varandra.

    🏵️

    Lite vikingakänsla med smycken från Bj 660 🙂

    Völva på film.
    Hennes stav är ju förmodligen också i en annan grav Bj 760 men vi går på gravplanen!

    Spännbucklorna ska vara P51:or men jag hade dom inte då. Skulle behöva lite mer siden och mönsterväv i dräkten 🙂 men har iallafall sidenband. Nästa sommar vill jag även ha på mig mitt språngat hårnät som jag köpt av Sofia!

    Kram

    Lästips

    Arbman, H. 1941 & 1943. Birka I, Die Gräber: Tafl und Text. KVHAA, Stockholm.

    Geijer, A.1938. Birka III, Die Textilfunde aus den Gräbern. Uppsala.

    Hägg, I. 1973. Kvinnodräkten i Birka. Livplaggens rekonstruktion på grundval av det arkeologiska materialet. Uppsala.

    Träföremål från Birkas hamn

    Häromdagen fick jag se några av föremålen från Birkas hamn igen. De har nu konserverats och magasinerats. Det kommer att forskas på dom hoppas jag.

    Föremålsback med några av träföremålen från Birkas hamn.

    Här finns en knävel – som en duffelknapp av trä. Och det ser ut som en liten trasig stekspade ligger där.

    Undrar vad den runda skivan är… Kan det vara en halv sländtrissa i ett trä? Christoffer Warkander tänkte på solkompass i trä 👌

    Närbild av skivan från Birkas hamn.

    Det finns träspik/plugg – andra ord för träspik är knagg, pigg eller tapp. En ser ut som en plugg eller knopp. Vad tycker ni?

    Den här pinnen med karvsnitt är en del av ett köpesavtal – del av vikingatidens ekonomi. De gjordes två och så hade köpare och säljare varsinna. Den har tvärr gått av men ska sitta ihop. Undrar vad som hände med den andra pinnen?

    En transaktionspinne från Birkas hamn.

    Flera av föremplen avt utställda på Birkamuseet i ett akvarium innan komservering.

    Någon gång hoppas jag få se väskbyglarna igen och det lilla nålhuset. Skulle vilja skriva om dom och önskar att vinställde ut dom på Historiska.

    Trevlig helg!