Etikettarkiv: bj 958

Röstahammarväskan – en vikingatida bälteväska

Jag har köpt en begagnad väska…En kopia av den vikingatida väskan från Rösta, Ås i Jämtland. 

Den är från en mansgrav, Nr 4, som numera räknas som samisk och är daterad till 900-talets andra hälft. Tidigare ansågs gravarna i området vara nordisks. I graven finns samiska horndetaljer på svärdshjaltet/svärdskalven som påminner om dekor på samiska trumpekare och i form av en ekorrpil. Mannen är begravd med en häst och en hund. Samerna jagade päls som byttes mot föremål från nordnorna. Väskan är av östlig typ med läderlock. I en grov linnepåse med dragsko låg två björnfalanger och några hasselnötsskal och en rund träskiva, som kanske är en askbotten… 

Röstahammarväskan med bälte. The relatively new interpretation of the bag. Foto: Björn Wickman, SHM.

Det finns två olika tolkningar av väskan, men tolkningen nedan är mer medeltida. Väsktypen har sitt ursprung norr och nordost om Volgakröken, kanske Kamaområdet, menar Zachrisson, pga de två små björnhuvudbeslagen. En liknande väska finns från Ångermanland och tre, eller fem, har hittas i Birkagravar, enligt Zachrisson. Hedenstierna-Jonson argumenterar istället för att väskan, en sabretache, är Magyarisk liknande den från Újfehértó i Ungern, där en nästan identisk hittats. Så kanske björnarna hamnat på den som extra bling? 🙂

Den gamla tolkningen. The earlier interpretation of the bag. Foto: Yliali Asp, SHM.

Zachrisson funderar över om graven med bälteväskan kan ha tillhört en nojd, vilka senare brukat ha rikt dekorerade väskor. Eller kanske det är en finnkonung? Den samiska väskan, som har levt vidare i mansdräkten, kallas dasko. I Mis kallas de sabeltaska.

Nu behövs bara ett svärd, ett bälte och en ekorrpil… Originalväskan och de nadra fynden, som svärdet, finns att se i samedelen i utställningen Vikingar på Historiska museet. 

Kram
Lästips:

Fyndet i samlingarna på Historiska:,http://mis.historiska.se/mis/sok/bild.asp?uid=32492 Här.

Zachrisson, I., 2006. Väskan från Röstahammaren i Ås och gravfältets etniska tillhörighet. Fornvännen. 

Charlotte Hedenstierna-Jonson has written about the pouch. Google it and you can read it online at Academia.edu :

Hedenstierna-Jonson,  C.,  2012. Traces of Contacts: Magyar material cultur in the Swedish Viking age Context of Birka. In: RGZM, Tagungen Band 17. Mainz. 

Några bälteväskor från Birka:

Grav Bj 93B här. Sabeltaska, beslag.

Grav Bj 154 här. Sabeltaska, utan bild.

Grav Bj 644 här. Magyarisk bälteväska, utan bild.

Grav Bj 710 här. Sabeltaska, utan bild.

Grav Bj 716 här. Enklare modell av bälteväska. 

Grav Bj 819 här. Lite annorlunda bälteväska. 

Grav Bj 904 här. Bälteväska med beslag brons och vitmetall, utan bild.

Grav Bj 943 här. Osäker, möjligen enklare.

Grav Bj 949 här. Bälteväska men annan form, med knappar.

Grav Bj 956 här. Bälteväska med ”silver”.

Grav Bj 958 här. Bälteväska med ekorre. 

Listan är utan alla fynd benämnda ”börsar”. 

Tillägg:

Edvin Sjöberg har uppmärksammat mig på de ungerska tarsoly som är lika de som hittats på Birka. 

”Dom skandinaviska sabelväskorna är förmodligen av ungerskt (magyar) eller ukrainskt ursprung och har kommit till Gotland och Birka med handelsutbyte. Det finns motsvarande lock- och kantbeslag i den ungerska fyndkontexten som överensstämmer bra med de fynd vi har i här i Skandinavien. Se även väskfynden från Chernigov.”

Han har skrivit om dem på sin hemsida audhumbla.se här.

Tack Edvin!

image

Klappenrocken är färdig. Lämnade den i torsdags på jobbet. Tanken var att färga tyget blåare, då jag trodde det skulle vara blågrönt. Även om grönt är fint. Det här är en variant med sidkilar. Tidigare har jag gjort framstycken och bakstycken lite på skrådden och då behövs inte sidkilar, men jag ville se hur det här blev 🙂

image

Jag mätte på David direkt, så jag mätte rocken först när den var ihopsydd. När jag mätte började jag med ryggbredden och och sedan längden. Därefter ärmarna och sen mätte jag hur högt upp sidkilen skulle gå genom att stå brevid David och mäta…

image

Här är måtten med två cm för sömsmån, men det räcker oftast med 1,5 cm. De prickade linjerna är där jag klippt bort lite tyg.

image

Det här är en ungefärlig klippmodell. Om det blir lite över kan man sy en påse att ha rocken i eller bara för att påsar är bra att ha.

image

David jobbade inte så fotade mig själv… Hoppas få ett ”rikigt” foto i augusti 🙂

image

Det går åt väldigt lite tyg i den här modellen.

image

Den skulle behövt strykas lite… :$

image

Ärmkilen sitter på ärmens baksida och när jag syr fast den så mäter jag den ”nya mitten” som blir och passar in och syr fast i axelsömmen!

Tanken är att den ska hållas ihop med åtminstone ett ringspänne i höjd med låret. Det har hittats ringspännen i några Birkagravar och de skulle, enligt Inga Hägg, kunna visa  på en klappenrock liknande de från vedeltida bilder och fynd från Hedeby (se Birkas orientaliska praktplagg). Några av gravarna på Birka har även en rad med knappar, som skulle kunna höra till rocken.

image image image image image image

Geijer har med spännena i en not och noten hänvisar till Månadsbladet från 1878 som Stolpe skrivit i. Länk finns nedan. Hägg skriver om spännena på rocken i Birkas orientaliska praktplagg (s. 207).

Jag tycker det ser ut som att det är ett ringspänne på kanten! Men det är nog önsketänkande…

image

Den här graven får vara med också. Skulle vara spännande att se hur tygerna är bevarade i dessa gravar! Sen är det Ginters text, från 1981, där han verkar skriva om Östbaltiska rockar med knappar och ringspännen som jag behöver få tag på!

Kram

Lästips:

Uppdatering 20200204: Burr Öhrstöms inlägg i Viking clothing med en fin sammanställning:

https://www.facebook.com/groups/VikingClothing/permalink/10158259439634206/ här

Birkaportalen www.historiska.se/birka där ni kan hitta Stolpes gravplaner innan de rentitades till Arbmans publikation. Här hittar du även Geijers Birka III medsökord. Här.

Arbman, H., Birka I, Die Gräber. Text und Tafln.

Hägg, I., 1983. Birkas orientaliska praktplagg. I Fornvännen. Här.

Hägg, I., 1984. Die Textilfunde aus dem Hafen von Haithabu (The Textile Finds from the Harbour of Haithabu). Bericht über die Ausgrabungen in Haithabu, Bericht 20. Neumünster 1984. 290 pp., 108 Figs. Tack Roger!!! 

Geijer, A., 1938. Birka III. Die Textilfunde.

Stolpe, Hjalmar. En kristen begrafningsplats. Månadsbladet 1878. Här.