Etikettarkiv: Helgö

Med AVNRT, Alla hjärtans dag och guldgubbar i tankarna

Sally och jag gick en kort sväng i snön idag. Jag släppte henne lös på husgrupp 2 och gick runt där och filosoferade en stund över hjärtat, kärlek och alla guldgubbar som gömt sig i marken här och med det – Alla hjärtans dag dom närmar sig. Jag har just gjort en ablation på hjärtat och jag vill dela med mig om det.

Husgrupp 2 på Helgö

Det är snart Alla hjärtans dag och jag har alltså just gjort en liten hjärtoperation. En ablation ❤️‍🩹. Jag ska ska vila nu i två veckor och inte anstränga mig. Jag är så tacksam att jag fick hjälp även om det var superläskigt med själva operationen. Jag hade, eller har, AVNRT. Hjärtat hamnar i en sorts loop och slår fort och oregelbundet för att det är något sorts felkoppling mellan kamrarna. Har lagt en länk nedan som förklarar. Alla tidigare gånger jag varit på akuten har hjärtat hunnit sluta slå och de har sagt att jag bara har ångest eller är orolig. Det gör ont i hjärtområdet efteråt och det är en hemsk känsla att inte bli trodd.

Ablation innebär att beroende på var i hjärtat ”felkopplingen” är så antingen värmer eller fryser de inne i hjärtat. Jag fick frysning och operationen tog tre timmar. De låter hjärtat rusa och letar efter felet. Mitt fel satt vid el-centrum (?) och då väljer de frysning av punkten. Det jobbigaste var att det gjorde så fruktansvärt ont i axlar och ländrygg att ligga där så stilla. Det är väldigt svårt att bedöva mig och jag låg där och grät och försökte hålla mig stilla. Fick lite mer bedövning men det tog fort slut.

Jag har ju fibromyalgi och med det något som kallas ”fibrohjärta”, dvs Fibromyalgihjärta (det är inte så vanligt och inte så känt). Hjärtat lever sitt eget liv och krånglar och har gjort det länge. Hjärtat låtsas även att det får en hjärtinfarkt emellanåt, men jag vet inte om det hör ihop. Men på senare tid har det alltså varit andra rusningar och annat konstigt där det strålat upp i halsen. Bara för att man har en diagnos så utesluter ju inte det att det är något annat fel. Det är kanske lätt att skylla allt konstig på fibromyalgin eller ångets… och att få ångest av att inte bli trodd är ju i sammanhanget inte så konstigt kan jag tycka.

Guldgubbeparet som är mest känt. Fid 110379_HST. Foto Gunnel Jansson, SHM, CC BY.

Men så förra mars fick jag ett anfall på jobbet i och hjärtat höll fortfarande på när jag kom till akuten snabbt från Historiska. Akutläkaren utbildade sig till hjärtläkare och iom att det gick att se allt på EKGn så remitterade han mig till arytmikliniken på Karolinska. Han sa åt mig att krysta så mycket jag kunde och då stannade tusning och hjärtat hoppade igång sim vanligt igen. Det var som magi och det har jag efter det kunnat göra när hjärtat startat. 💔 Jag hade med andra ord väldig tur att det hände på jobbet och det var nära till St Göran.

Hade jag inte fått komma in så fort till akuten kanske jag fått gå med detta i många fler år. Jag grät även av lättnat på Huddinge sjukhuse för att jag fick så tydligt svar på att jag inte bara haft ångest. Att det faktiskt var ett hål på hjärtat. Kvinnor och män behandlas olika när det kommer till den här diagnosen. De som jobbade på avdelningen hade varit med om det otaliga gånger. Kvinnor och mäns hjärtan fungerar olika – vem visste det 🤓

Varför det blir så här med hjärtat har jag inte fått något svar på. Men det verkar vara ganska många som får det. På Huddinge gör de 5-6 ablationer om dagen! Och det åker folk från hela landet dit för att få hjälp.

Fid 110369_HST. Foto Gunnel Jansson, SHM, CC BY.

Nu ska det alltså bli bra med rusningarna iallafall. Om två veckor får jag göra yoga igen. Det här livet är vekligen en upplevelse. På Helgö höll de på med läkekonst för 1500 år sedan. Undrar om de skulle ha trott på att det skulle gå att frysa en punkt inne i hjärtat? Om de tänkte på hjärtat alls.

Fid 110370_HST. Foto Gunnel Jansson, SHM, CC BY.

Hjärtat symboliserar så mycket! Egyptierna tänkte med hjärtat (de trodde den grå massan inne i huvudet var oviktig…) och ❤️ som symbol kan det vara kärlek och gilla.

Fid 110371_HST. Foto Gunnel Jansson, SHM, CC BY.

Det finns många tolkningar om dessa kärlekspar. De kan vara Freg och Freja, Frej och Gerd, det heliga bröllopet, olika äktenskapsallianser som visas med hur de håller i varandra. Var kärleken viktig då? Eller var det alltid bara överenskommelser mellan familjer? Kunde människorna ”följa sitt hjärta” en gång i tiden på Helgö? För visst måste de väl ha kunnat bli kära även då?

Fid 110377_ HST. Foto Gunnel Jansson, SHM, CC BY.

I år får i alla fall min Alla hjärtans dag ha med våra kroppsliga hjärtan att göra och sjukvården! Jag vill tacka sjukvården för allt de gör när du väl hamnat på rätt plats! För alla sjuksköterskor och läkare som vill ta hand om och lära sig det som behövs, och våga göra, allt för att hjälpa till med det som kan hända hjärtat!

Kram

Lästips:

AVNRT: https://ekg.nu/amne/atrioventrikulara-nodal-re-entry-takykardi-avnrt/ här

Vill du läsa om Fibromyalgi och hjärtat så är det lättast att söka på engelska: Fibromyalgia, heart, irregular heartbeat, palpitations, tachycardia mm. Det kommer ny forskning hela tiden.

Guldgubbe: wikipedia

Tidigare inlägg: https://linda.forntida.se/?tag=guldgubbe

Ny magisteruppsats om guldgubbar: Ruth Rudenlöv 2021. Guldgubbar – En studie om guldgubbars gestik och manipulationer https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1695137/FULLTEXT01.pdf

Guldfoliefigurer – Guldgummor med flärpförkläde

Har funderat ett tag på att sy ett löst förkläde till min vikingahängselkjol. Det finns ju 1-3 öglor nedtill på flera ovala spännbucklor från Birka.

Det skulle kunna vara till redskapsband eller två kjolar men det skulle ju även kunna vara till en lös hängsekjolsflärp, som ett löstagbart förkläde att hänga framtill på dräkten. Det finns många som har återskapat det redan, men jag tänkte att jag skulle leta lite källor själv för att det roligt.

Guldgumma från Sorte Muld, Bornholm. Om det nu är en gumma då håret är lite annorlunda. Bild från Mannering 2017.

Så här kommer några från Ulla Mannering bok, Iconic Custumes från 2017.

Guldgumma/gubbe från Storte Muld på Bornholm med vad som ser ut att vara ett förkläde. Mannering 2017, s. 39.
Även denna från Sorte Muld. Mannering 2017, s. 40.
Den här var mest rolig och är det spännbucklor så är förklädet i ett vi framtill… Mannering 2017, s. 41.

Även på Helgö finns det guldfoliefigurer i form av par och kvinnan på ett av paren skulle kunna ha ett lite kortare förkläde. Eller om det är en kort jacka. Kul är även att det ser ut att vara rutigt vilket kanske ska föreställa diamantkypert, vilket hittats i vendeltida fynd.

Par från Helgö där kvinnan kanske har ett kort förkläde. Mannering 2017, s. 46.

Mannering har identifierat 17 stycken förkläden på de guldgubbar hon tittat på och de kallas i boken för ”apron”. Hon menar att det är så tydligt att det borde vara ett separat plagg, även om funktionen är oklar (Mannering 2017, s. 54).

Den här är möjligen från Tørring, Mannering 2017, s. 13/37.

Så nu har jag en plan att pröva. I grav Bj 464 finns ett hörn på utsidan av spännbucklan och jag undrar om det kan vara det av ett sådant här förkläde…

Lästips:

Mannering, U., 2017. Iconic Costumes, Scandinavian late iron Age Costume iconography. Oxford.

Bävertandsamuletten

När jag läst på om Helgö så har jag stött på information om en bävertandsamulett från husgrupp 3 och häromveckan fick jag se den på riktigt. Jag har sett en bäver gå över vägen en gång och jag har sett dom simma. De är lite magiska djur, tycker jag.

Bland alla små askar i lådorna låg bävertansamuletten.

Tanden är infattad i brons men jag tog inte upp den, så kunde inte se om den går att hänga i en rem.

En till bild på den.

Det är Sveriges största gnagare pch även om de gnager av ett helt träd så gör det inget för tänderna, för de bara fortsätter att växa ut!

Den väger 2,91 gram och är 3 cm lång.

Två bilder på amuletten. Framsida och baksida. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC-BY.
Bäverfällt träd!.
Vilka imponerande gnagare de är.

I husgrupp tre är fullt av terasser med olika verkstäder och jag undrar vem som burit amuletten – tänk om det var bronsgjutaren…

Kram

Våren – en annan sorts vår än vad någon tänkt sig

Knoppar som brister.

Naturen, vet den vad som händer? Märks det att allt är annorlunda?
Cerisea blåsippor. De växer här varje år bland blåsipporna. Några enstaka annorlunda plantor. Alla är inte lika, tänker vi inte lika och har inte samma syn på saker och ting.

Blåsippor på de gamla järnåldersgravaran.

En otrolig katastrof hände på på järnåldern också. Helgö var med om det. År 536 och några år framöver. Folk dog, gårdar övergavs. Pest nere i Europa. Kanske alla inte ens begravdes. Nödår.

Även lite uppluckrad grav av vildsvinsnos.

Även tussilagona växer på samma ställe som alltid. Det här är en katastrof som naturen för tillfället inte lider av. Det är vi människor som hamnat här av olika anledningar.

Vi är med om ett experiment. En möjlig väg genom denna pandemi. Gör Sverige rätt? Annorlunda och rätt eller är vi fredsskadade och tror att inget kan hända? Vi har tillit. Har vi det? Vi måste hålla ihop. Jag måste hålla ihop.

Snart kommer vi att veta. Eller så vet vi i höst när alla i karantän i andra länder kommer ut igen.

Jag ver bara att jorden kommer fortsätta. Många kommer överleva och jag hoppas att vi för alltid ser på jorden som en. Som en enhet. Inte som länder med murar och stängda gränser, men med mer försiktighet om den här gåvan som vi har. Jorden. Naturen. Djuren. Växterna. Solen. Varandra.


Jag gick promenad med ficklampa häromkvällen.

Jag har en ny hjärtesorg som inte går över. Men jag fortsätter. Gör, och ger, min yoga, jobbar och tar en dag i taget.

?

Idag har 239 personer dött i Sverige och minst 44.274 personer världen över. Människor jobbar ihjäl sig på sjukhus och sorgen är svår för så många.

Årets första katt- & hundpromenad blev kort…

Det var vackert ljus över Helgö nyss, när vi gick på en superkort prommis. Det är för halt! Jag behöver köpa broddar till stövlarna…

Iris vill iof oftast inte gå så långt, inte som Morris. Ingen av katterna vill vara ute särskilt just nu.

Smulan halkade runt på sina smala små ben ?

Sötaste Iris ?

Får sådan lust att måla pastell, men har inte ro ännu att göra det. Jag behöver göra klart några saker, men sen önskar jag att 2019 blir mer tid för min egen kreativiter.

Kram

Efter regnet…

Nästan som pastell.

Det är så torrt, så torrt och vi längtar efter regn. Det brinner fortfarande på för många platser i Sverige och vi välkomnar all hjälp som kommer när vi som bäst behöver den. Det är fint att följa samarbetet.

Hoppas det gjorde lite nytta i alla fall med regnskuren som kom, även om det förångades direkt av den varma marken ?

M, härligt – ett vilande vildsvin

Såg något röra sig i buskarna utanför huset och det var för litet för att vara älgen – det var ett vildsvin! ? Mitt på dagen!

Den gick runt lite och viftade på svansen och sedan lade den sig ned. Den ser ut som en sten, men Morris sitter och tittar på den.

Ser ni den? Den sover!

Här uppe i buskarna ligger den! Kanske ungen ska gå ett luftgevär i alla fall…

Morris ? Det ser ut som om vi behöver glesa ur buskaget lite…

Kram

PS. Det var alltså ett skämt!

Det är vår!

Smulan och jag på vårpromenad 🙂 Hon tycker allt längs vägen är intressant! ?

Blåsippor ?

Vissa är mer som ”Lilasippor”.

En stig trampad av många.

Vildsvinen plöjer…

Det är nog ändå ett av mina favoritgravfält. Undrar vilka som ligger begravda här. Det gör ont att vildsvinen får härja fritt i detta oundersökta gravfält!

Vildsvinenes stig. Det syntes tydligt när snön låg.

Kram