Etikettarkiv: konst

Nationalmuseum och 1800-talet


Molins fina skulptur.

Träffade två kompisar på nationalmuseum i söndags och gick förbi min favoritskulptur på vägen.

Någon gång ska jag fota den från en annan vinkel.


Jag vet inte vad det är med den, men tror det är rörelsen i den som är det jag fastnar för om och om igen.

Har inte tänkt på att det är runor på den tidigare. Hade lite tid så gich runt och tittade.

Vi skulle ses 14 och museet stängde 16, så det blev lite knappt om tid. Jag blev bjuden på räksallad och museets egen rabarbersaft och det var supersmaskigt.

Balder

Väntade en stund inne i skulptursalen i det vackra ljuset. Balder med blommor i håret står mellan Tor och Oden.

Det blev lite mer fornnordiskt tema med en monter med nationalromatiskt motiv.

Den här servisen minns jag inte heller att jag sett tidigare. Så fin.

De här er så moderna ut! Jättesöta handtag. Skulle gärna ha den lila kannan hemma.

Det Elisabeth ville titta på var bland annat hur de målat med de starka färgerna på väggarna i museet.

Strindberg
Det är kul att de blandat möbler och tallrikar bland konsten. Tallrikar att hålla utkik efter på loppis..

Japaninspirerat tittade vi också på. Hajjen är så söt och jag önskar att inga hajjar for illa för att bli hajfensoppor.

Liljefors

Tyckte om ramarna på Bruno Liljefors naturstudier. Skulle vilja ha tavlor hemma med sådan enkla, raka guldmålade ramar. Kanske det går att snickra ihop.

Den här gången hann vi bara med 1800-talet innan stängning. Men vi ska tillbaka och teckna lite också.

Ha en fin dag!

Tips!

Nationalmuseum https://www.nationalmuseum.se/

Gudarna flyttar hem https://www.nationalmuseum.se/om-nationalmuseum/nyheter/gudarna-flyttar-hem

Ikoner från Bysantinska museet i Athen

När jag var i Athen i höstas så gick vi på det Bysantinska museet – The Byzantine and Christian museum. Det blev en lång och trevlig promenad dit och väl där så var museet gigantiskt. Det tog aldrig slut! Men så länge jag orkade vara med på guideturen så fick jag se några fantastiska ikoner ❤️ Jag kom mig aldrig för att skriva då men nu dök ett foto upp i telefonen 🙂 som för att påminna mig.

När jag var i Egypten samlade jag på stenar med ”Guds öga” och här fanns en ikon som påminnde mig om dem.

Det var många ikoner i ett stort rum. Hela musset låg under markytan och var utgrävt under en villa.

Damen i bild var mycket noga med att vi inte skulle gå för nära.
Den här ikonen är nog bland det vackraste jag sett.

”Virgin of tenderness” från Triglia, Sankt Basileios kyrka, slutet av 1200-talet. Det är ett arbete från Konstantinopel. Ikonen kom med kristna till Athen när de bytte folk med Turkiet (om jag förstod det rätt) – muslimer mot kristna, för inte så länge sedan.

Närbild och sådan ömhet.
Jesus små fossingar.

Jag tycker mosaiker är så fint och jag har inte sett en ikonmosaik förut. Jag är ju inte kristen, men jag tycker konsten är så fin och jag tycker om den antika iden om den gudomliga modern och sonen. Det är en så gammal religiös föreställning.

Baksidan med kors visar många hundra år av dyrkan.

En väldigt olik ikon men fin den med i sin märkliga form. Glömde fotografera bildtexten.

En annan spännande sak på museet var alla romerska guldmynt, samma som hittats här på Helgö. Ska försöka skriva om dom så småningom.

Kram

Länktips: https://www.byzantinemuseum.gr/en/

Sappo

Min första vän 💖

Min mamma och min pappa köpte honom till min mormor Aina.

Mamma ville inte att jag skulle skriva det eftersom man inte ska köpa hund åt någon annan 🌺 Men det är ju snart 50 år sedan så hon gick med på det.

Det blev kärlek i många år. Även min och nog mitt första porträtt 🐕

Kram

Besök på nyöppnade Nationalmuseum

För ett litet tag sedan var jag på besök på Nationalmuseum med Förvaltningsgruppen som jag är med i på Historisk museet. Det var intressant att se på museet ut ett lite annat annat perspektiv än som besökare och beundrare av konst ?

Bild från wikipedia.

Vi fick en guidetur av Joakim som jobbar med museets utställningsform. Museet hsr även fått en ny logga designad av Hattrick.

Under turen tittade vi på ljusinsläpp, fönster, gardiner, socklar, textskyltar, färgsättning, monterlösningar och konservatorslösningar.

Den otroligt vackra Skulpturhallen

Vi började i Skuloturhallen som har en fantstisk akustik. De har ett nytt tak som reflekterar ljudet åt olika håll plus plattor på väggarna med akustikputs.

Alla skulpturer är rengjorda.

Det finns en att att läsa från hemma att ladda ner innan besöket.
https://www.nationalmuseum.se/besök-museet-1/ladda-ner-appen

Skyltarna sitter lite långt ner för att vara tillgängliga för fler. Texter är även skrivet direkt på väggarna.

Lite suddig 🙂 men jag var lite krasslig…

Bara montrar är en hel vetenskap för säkerhet och rätt klimat för föremålen.

Socklarna runt om ger en sorts avspärrning istället för rep, vilket jag tycker blev fint!

De har även jobbat mycket med alla färger och det är otroligt fint! Jag älskar att det inte bara är vitt, vitt, vitt! Tydlugen är färgerna en del av den ursprungliga planen för museet.

Kanske att de skulle ha valt någon annan färg än plastfärg, men nu är det gjort.

Tavlor i massor…

Det finns så mycket vsckert att titta på.

Bokmontern var cool. Den släcktes och tändes för att minska skadligt ljus och hade allt för att böckerna skulle må bra.

Alla fönster i hela huset är bytta! Så så lite som möjligt av UV kan ta sig in och nu är det bara LUX kvar! Vissa tavlor kommer ändå behöva bytas ut med jämna mellanrum. Men det var mycket ljusare där inne nu. Så fint ?

Utsikt!

En monter är helt galen… De har glasat in hela sägen!

Ett italienskt företag levererade dessa gigantiska glasskivor som monterades med en glasmonteringsrobot 🙂

Det fanns även en utställningsdel som provocerar och handlar om Nationalism. Skivade dalahästar är inte min grej, men jag kan förstå vad de menar. Konst kan vara konstruerat även om det är Zorn, och konst är till för att väcka tankar och synliggöra saker i samhället. Det är den konstnärliga friheten och viktigt i ett demokratiskt samhälle.

Numera har Nationalmuseum även uppdrag att vara Sveriges Designmuseum.

Barnrummen

Nationalmuseum har även satsat på ett barnupplevelserum. Det kostar pengar, vet inte hur mycket, och så får barnen upptäcka vem som bort i rummen.

Det var jättefint och lite läskigt samtidigt. Bäst att följa med sitt barn tror.

Spännande rum fanns där inne.

Ateljén är bara att vara avundsjuk på! Tänk om vi hade så här på Historiska eller Medelhavsmuseet ❤️

Det finns till och med två rum.

Garderoben

Garderober, sittplatser, matsäcksrum och toor i massor fanns nu.

Flera skärmar fanns med aktuell information. Väldigt snyggt gjort. De har även en gigantisk hiss som ser ut som en flätad metallkorg som tar hela grupper och de stora glasskivorna ?

Hissen

Bakom hissen är det filmvisning.

Restaurangen

Restauragen är helt planerad och allt är tillverkat av lokala producenter från Sverige och någin från Finland ? Det gick inte att fika för det var helt full, så det får bli en annan gång!

Butiken

Shoppade lite bara – bland det viktigaste med ett museum är butiken. Den är otroligt fin, men det fanns inte så mycket som jag ville köpa. De skulle behöva ha det lite mindre uppstyrt och inte så stylat för min smak. Nu blev det för mycket – det här ska passa ihop… Men jag är imponerad att de tagit fram så många profilprodukter. Bara det är en bedrift!

Carl Larsson hade varit glad – kanske mår han lite bättre när han ändå hänger med sitt Midvinterblot pampigt i Entréhallen ❤️

På det hela så var allt väldigt vackert men nästa gång går jag hur som helst dit för konstens skull ❤️?️

Kram

Bok- & seminariefrossa på Bokmässan

Jag har inte tidigare varit på Bokmässan i Göteborg, men nu så åkte jag för att träffa vänner och igår var jag på Bokmässan i 11 timmar och idag ska jag gå på museum, så det blir en miniGöteborgssemester ? Gabi har dessutom formgivit och layoutat en bok om bemålade kyrktak av Kajsa Nyström som hade premiär på mässan.

Den är så otroligt fin och välgjord!

Seglora kyrka på Skansen är med.

Bara att vara i Göteborg är spännande eftersom jag inte varit här mer än någon dag när min son var runt 3 år. Då bodde vi också hos Gabi och Mattias. Nu bor de centralt och idag ska jag ut på museer 🙂 Men först bokmässan…

Jag köpte seminariekort och det var hur dyrt som helst! Men jag bara djupdök i mässupplevelsen med Gabi, även om vi inte gick på samma seminarier hela tiden.

?️‍♀️

Första seminariet handlade om Reggio Emiliapedagogiken som nuförtiden är en utbredd pedagogik på förskolor i Sverige. Sara Folkman har skrivit en avhandling om den och är kritisk till hur pedagogiken kommit att användas – Distans, diciplin & dogmer och hon menar att den får konsekvenser för hur barnen upplever vuxna, att de inte lyssnar och att barnens tid blir för inrutad och styrd.

Hon har intevjuat både förskollelärare och förskolebarn.

Distans:

I Reggio Emiliapedagogiken ingår att lyssna på barnen och observera för att dokumentera deras utveckling och intressen. Kommer frågor från barnen så är det en motfråga som används och tanken är att barn är kompetenta och kan själva och inte behöver så mycket hjälp att få på vantar och annat.

Att lyssna är alltså en teknik för dokumentation och förskolepesonalen får en distans till barnet istället för att dela barnets upplevelse. Det blir inte vanlig kommunikation där de missar ett ömsesidigt, empatiskt och känslomässigt lyssnande. ”Omsorgen” är nedtonad och omhändertagandet är inte i fokus, uan istället är det ”Du kan själv”.

Barnen upplever inte att de lyssnaa på. 70% svarade det!!! De lyssnas bara på under vissa villkor från de vuxna, dvs. om de räcker upp handen, säger bra saker eller är ledsna.

Det här kändes så sorgligt att höra! Det är inte ett genuint lyssnande.

En bra pedagog utifrån vad barnen svarade, menar hon, är en som tröstar, hjälper och visar omsorg.

Diciplin:

Dokumentationen leder till projektarbeten och förskoleläraren väljer ut vad se tycker att barnet varit intresserat av. Många intressen väljs bort. Det blir också styrt för att det ska finnas en röd tråd.

Så det är även ett redskap för Diciplin och vissa saker är mer spännande att dokumentera, tex nägons om bygger och färglägger ett elskåp är intressantare ön nägon som leker i rollspel i dockhörnan, om det ens finns en dockhörna.

Hon menar att omvårdnadslekar nedprioriteras, att leka med dockor och liknande eller vara i fritt lekande, vilket barnen längtar efter, inte blit tillräkligt spännande och då blir det ofta killarnas lekar som har större värde.

Det är regler, strukturerade tider och projektgrupper som ramar in barnens vardag och fler barn säger tidugat att det är tråkigt att vara på förakolan. Namn ska hpllas reda på och sätta supp där de vill leka och det plingas i en klocka när lektiden är över…

Hon frågade barnen – Vad längtar du mest efter när du ska till förskolan och 1/3 längtar inte alls, flr att det är tråkigt. Under tidigare studier var det 5% som. Inte längtade.

Dogmer:

Enligt pedagogiken så ska allas åsikter ges utrymme, men så är det inte. Det finns inte plats för oika åsikter och de förskolelärare som inte vill formas in i arbetssättet byter hellre jobb, medan många anpassar sig men trivs inte alltod med det de gör och gör saker trots att det känns fel i mötet med barnet.

Även barnen känner att det inte är önskvärt att göra motstånd…så det är ett skenbart självbestämmande. Det kommer ovanifrån att pedagogiken ska användas, från Kommuner, Stadsdelar, chefer, konsulter osv, den har blivit en sorts måttstock och fått priser ”Att barn är kompetenta”.

Ja, så jag fick en tår i ögat och känner att det var bra att höra ändå och jon menar att det är viktigt att kunna göra motdtånd och att kritiskt reflektera och pedagogerna skulle ha lyssnat till sin inre röst, för barmen har bara dom på förskolan.

Undrar vad följderna blir av att barn inte blir genuint lyssnade på? Lyssnar jag tillräckligt?

Sen hittade jag Gabi och vi åt lunch Jag hittade en räkmacka ? och vin! Och en arbetskamrat, som också var där, åt med oss ?

Hittade Jakkin på mässan, en av de som var med när vi filmade Arkeologens dotter. Han driver bland annat företag Cirkus Titan och gycklargruppen Pest & kolera och så har han skrivit tre böcker. Det var roligt att träffa honom igen och jag fick en bok ? Drakjägarens flicka ? som är första delen i en serie och ges ut på fantasyförlaget andravarldar.se.

Jag köpte även en bok om godis och så fick jag en bok om Sandbyborg av Kimselius och köpte en av henne om Pompeji.

Hittade spännande böcker till mon son, varav en om dataspelande. Hoppas han tycker om den.

Det seminarium jag såg mest fram emot – Åter till lägerelden. Jag ville lyssna på Theodor Kallifatides och om muntligt berättande, men jag hade tagit fel. Det handlade om ljudböcker.

Visst det var lite intressant, men själv lyssnar jag inte på ljudböcker. Jag vill ha min egen upplevelae inne i huvudet, att bli som de uttryckte det, transporterad till en annan värld. Jag skulle inte kunna laga mat samtidigt. Men tydligen så skrivs saker nu direkt för ljudupplevelser, vilket Linda Skugge gör.

Theodor var kritisk till det ytterligare lager av tolkning som kommer på en text när det är författarens önskan att så direkt skriva och förmedla något som sedan ”läses av läsare” själv. Men han tyckte även att det visst fanns en nytta för tex de som kör långtradare eller inte har möjlighet att läsa själva.

Jag skriver det jag menar och vad jag vill att du ska förstå

Theodor Kallifatides, 2018

Jag ska köpa hans nya bok om en lärarinna som berättar för eleverna. Han berättade lite om sin morfar och mamma i en by i Grekland som hade så många berättelser. Det seminariet hade jag velat gå på.

Den tryckta boken är inte på väg ut, som det tidigare tänktes att den skulle göra, men läsandet är något varje generation måste erövra.

Sen hittade jag Gabi igen och vi gick vi på Bildberättande och konsten att läsa bilder.

De som var med var Kalle Boman, filmproducent, Tarja Karlsson Häiliö, bildpedagog, Sara Lundberg, illustratör och Stina Wirsén, illustratör.

Det var spännade att få höra om hur en illustratör tänker när den ska bildsätta en text och om hur de tönker att mening skapas i och med bilden. Att våga slänga och göra om.

Stina Wirsén, uppdrag

Stina Wirsén, utan uppdrag men inspirerad av Alexander McQueen.

Att läsa bilder är också en kunskap och det är inte alltid självklart att vi kan det. Så att förstå bildspråk blir ett sätt att inte kanske bli styrd så lätt.

Ofta är det uppdragsgivare och det finns ett syfte med bilden och det ger en påverkan på den som ser bilden.

Tarja Karlsson Häikiö.

De pratade om handens kunskap – ”kirografisk”, ett snyggt grekiskt ord 🙂 Att kunna teckna, det analoga, och att förskolor behöver vara en plats där barn får gegga ner och skapa om det inte finns möjlighet hemma. Sen är även den digitala kunskapen och skapandet viktigt nu ich då går det att kombinera. Pojken på bilden har själv valt glittret i efterbehandling av bilden på då han målar.

Det var även bilden med den diande mamman som hon valt och hon anvönder den, sa hon, i ”Sokratiska samtal” om etik. Vad tycker vi är vackert och varför osv.

Jag tänker att det har och är en av de bästa med mitt arbete på museum, att få vara i skapandeverkstad med barn, där de inte behöver vara så försiktiga.

Gick jag på ett 20 min samtal om minoriteter i Europa – De små folken historia, av Ingmar Karlsson.

Det var intressant och han var rolig. Inte en bok jag längtar efter att läsa kankse, men nyttig med tankar om minoriteters överlevnad med språk och kultur. Vi borde nog ha den på jobbet.

Sen blev det en tur bland böckerna igen och jag hittade Plupp 🙂

Det är en lekutställning som ska turnera runt på bibliotek. Så fin! Påminner om vikingautställni gen jag var med och gjorde på Ekerö bibliotek.

Kvinna på plats fotade mig inne i kåtan… Appropå foton och det sista seminariet för dagen (nedan) så blev det kankse inte mitt favvofoto då hon zoomade så mycket, men jag väljer att ha med den för det är enda fotot på mig på bokmässan ?

Hittade sagor om Sveriges historia. Tips till butiken på Historiska! Men den finns på Livrustkammaren.

Sista seminariet för dagen 🙂

Vita steck av Sara Lundberg.

Det sista seminariet vi gick på var Besluten bakom bilderna med illustratörerna Cecilia Torudd, Sara Lundberg och Magnus Bard och Yukiko Duke höll i samtalet. Det var mitt favoritseminaruim för dagen.

Sara Lundberg letar efter sin Berta.

Hur väljer illustratören vilken teknik det ska vara, vilket formspråk och hur hittar illustatören karaktären på en person?

Sara målar ofta i akvarell i flödande färger och sedan tjockare ovanpå.

Hon väljer ofta platsen mellan dröm och verklighet.

Att flytta platsen föt Israel-Palestinakonflikten hit till en radhuslänga, gör den tydlig. Men den här bilden blev refuserad. Magnus Bard.

Magnus Berg som tecknar för DN drivs av ilska och teckningarna tanken är att få in ”allt” i bilden och hur kompositionen ska vara. Sen jobbar han oftast mot en deadline och det är bra. Beslut måste fattas.

The Trumpride av Magnus Bard.

Cecilia Torudd driva också av en viss ilska och lusten att berätta.

De drivs av att:

”Skapa egna världar, som man vill visa”.

Det var så fint för Magnus sa första delen och Cecilia andra delen.

Det måste finnas redaktörer som är modiga och som förstår värdet i illustartioner.

Torudd menade att det är två minuter i månaden som är bra och när hon gjorde Ensamma mamman varje dag så levde hon nästan inte.

Sen mingalde vi hos förlaget för Gabis bok, Votum.

När vi skulle gå så upptäckte vi Stina Wirséns konstutställning. Vi hade kommit in via en annan ingång.

Något rufsig 🙂 men det var ändå skönt med allt stim och stoj. Jag kände mig lugn hela dagen och lite meditativ emellanåt ?

Undrar om det går att köpa dessa gosedjur… Fick lite habegär…

Det blev en lång dag, och ett långt inlägg ?, och innan vi gick hem så gick vi ut en sväng i Haga och pratade om allt vi inte hunnit prata om ?

Kram

Drakjägarens flicka av Jakkin Wiss finns som ljudbok och e-bok: https://www.adlibris.com/se/ljudbok/drakjagarens-flicka-9789187951008 här.

Gabis och Kajsas bok Mellan himmeln och helvete: https://www.adlibris.com/se/bok/mellan-himmel-och-helvete-bemalade-kyrktak-i-goteborgs-stift-1697-1812-9789188435491 här.

Skoklostertur med jobbet

Ibland är jobbet lite lyxigt och i måndags fick vi en utflykt till Skokloster och Enköping.

Vi har ju slagits ihop så numera räknas vi som kollegor och möjlighet finns att bli utlånad över enhets/museigränserna.

Det är som en ”sockerbit” i landskapet 🙂 säger personalen.

Slottet är stängt nu på vardagar för hösten, så vi knackade på, och den här helgen är sista öppethelgen innan säsongsstängning.

Nyrenoverat! Både tak och vapensköld. Vad sa hon… 89000 tegelpannor har tvättats? Ny takläkt har lagts plus utbyte av allt murbruk runt pannorna. Det är nöthår i bruket för armering.

Innergården och alla de fönster som nu ska renoveras vartefter… Jag minns innergården från en julmarknad men har inte tidigare varit inne i slottet.

Det fanns massor att fotografera 🙂

Guideturen börjar… med golvet i entrén och slottet började byggas i mitten på 1600-talet för Carl Gustav Wrangel och hans fru Anna Margareta von Haugwitz. Wrangel var militär och bland annat med i slaget vid Lützen!

\n

Vi fick guidetur av Petri.

Taket innomhus men utomhus.

Den gömda grinden…

Uppe en trappa så var det fortfarande på sätt och vis utomhus… Slottet är kallt på vintern.

Det fanns ett barnspår – leta efter djur ???

Tapeter – gyllene tapeter! Vet inte om jag tycker att det är jättesnyggt eller lite groteskt… Kan inte bestämma mig…

Vet bara inte… Skinn på väggarna…

Och här är han, herr Wrangel som fältherre med fint flätad häst 🙂

Och fru Wrange med några av barnen. De fick runt 11 barn men endast tre överlevde dem! Det är förövrigt väldigt märkliga ramar på barnens porträtt… Men de ska tydligen passa in på en annan tapet.

Öppen spis och ugn brevid varandra för ljus och värme.

Rummet på en tavla.

Taket måste ni titta på! ?️‍♀️

Svan till middag någon?

De hade ett underbart pysselrum i ena tornet. Här finns inte vatten men bara att få vara inne på slottet och pyssla är fantastiskt!

Inne vid väggen stod ett dockskåp. Det finns även ett liknande vid Kina slott, när jag jobbade där, som var gammalt.

Åh, jag vill bygga dockskåp! Titta Sofia ?

Tog många fler foton så det kanske blir några fler inlägg.

En medeltida stackare

Var inne hos medeltidskonservatorn Mattias på jobbet och fick lite information om medeltida färg och hudlim… Men det finns alltid något konstigt framme i det rummet…

Idag fick jag syn på en medeltida stackare! Jag trodde först att det var Jesus men det är Job som sitter här.

En gång i tiden satt han i Västra Eds kyrka i Småland. Han är illa tilltygad och sårig över hela kroppen, men med perfekt frisyr, och även om det ser ut som om han sitter på ”avträdet” :$ så sitter han på en sten…

Undrar vad som menas med sprickan mellan fötterna? Det ser ju nästan ut som om det var meningen. Den är senmedeltida och snidad i olika lövträd, förmodligen lönn och asp.

Och nu vet ni hur rumpan på ett helgon ser ut! Odelad!

Kram

SHM föremål 98084 http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp? fid=94084 här.

Medeltida konst med Petter

I fredags följde jag med på första delen av visningsserien Medeltida konst på Historiska. Vi var i första delen där vi började i Vikingatiden med skiftet i tidigkristen tid. 

Plankan från 900-talet, Forsbykrucifixet från Västergötland och Mosjömadonnan.

Jag känner mig stolt över många av mina kollegor 🙂 och det är kul att följa med och lyssna och lära mig mer och också inspireras. 

Bakom Petter hänger ett av de äldsta träföremålen av trä från vikingatiden. Det är en planka från en stavkyrka, som jag tror jag nämnt tidigare, men innan den blev målad med Kristi himmelsfärd i bysantisk stil så hade plankan en vikingatida slingerornamentik längs hela plankan. 

Eke stavkyrka på Gotland, av ek. Fid. 94192, Inv. nr. 15844.

Det är både tråkigt att de högg bort den tidigare ornamentiken och samtidigt bra eftersom vi nu kan se spår efter den, eftersom plankan bevarats. 

Det är ändå nästan 1000 år gammalt måleri! 

Plankan har med dendrokologi daterats till 900-talet. Jag undrar om den hörde till ett vikingstida tempel som sedan blev omgjort till en kyrka? Hedniska kultplatser har ju kristnats, så varför inte kulthuset också?

Broddetorpaltaret från Västergötland i koppar och ek. Ett antemensale från tidig medeltid. Fyndidentitet 114924, Inv. nr. 4674.

Petter visade också antemessaliet med bland annat kufisk text på. Det finns mycket att titta på där. I den nya utställningsformen så saknar jag altaret som plattan ska sitta framför. 

Dopfunten från Näs i Jämtland i furu daterad till högmedeltid. Fyndidentitet Fid. 93931, Inventarienummer 230032.

Dopfunden från Näs sn med Gunnar i ormgropen, bunden spelandes på harpan med fötterna för att söva alla ormar, men han lyckades inte… Avskräckande exempel med ett känt motiv för att folk skulle vilja bli döpta in i kristendomen! Det är fint hantverk i furu. 

Kram