Igår lyssnade vi på ett föredrag med arkeogenetikern Anders Götherström som gavs av @historiska. Ämnet var vikingatida DNA och vi fick en kort bakgrund och lite olika info om DNA. Vi får som bekant vår genetik från våra föräldrar. I allafall mestadels än så länge…
För känsliga för bilder på kvarlevor så kommer här en varning. Jag har fotat Krigarkvinnans tänder och ben.
Bj 581. Gravskiss av Hjalmar Stolpe. Hämtad från SHMs databas men fixad av mig. Kvarlevorna från Bj 581. Foto: Myrin, Ola. Historiska museet/SHM, (CC BY 4.0)
Helst vill hans team av forskare ta prover på tänderna för både DNA och spårämnesanalys, som strontioum, eller på det lilla benet i öronen, som är väldigt kompakt. Men andra ben går också bra, även om det inte alltid finns DNA kvar. Birka har dåliga DNA-förhållanden! De tittade förut först på mitokondriern och på senare tid även på kärn-DNA. Kall permafrost är toppen medans värmen i Konungarnas dal i Egypten förstört DNA.
Undre käken för personen i Bj 581. Foto Linda Wåhlander.
Götherström hade kvinnan i grav Bj 581 som studie och vi fick veta att den första undersökningen gjordes för att ta reda på om hon var en man eller en kvinna då benen, osteologiskt visat sig vara en kvinna. Benen visade sig ha två X-kromosomer. Sen tittade de lite mer jämförande med kärn-DNA, men det är inte så bra bevarat och hon kommer troligast från Skandinavien med en möjlighet även för Brittiska öarna.
Märkningen av varje ben av Hjalmar Stolpe. Foto Linda Wåhlander.Kvarlevorna från personen i Bj 581. Foto Linda Wåhlander. Hjalmar Stolpes gravteckning från SHM men med lite fix av mig.
Så kan vi vara släkt med henne? frågade en i publiken. Anders berättade att all data de får fram hamnar i gendatabaser för den som vill kolla upp genetiskt släktskap. Det är ca 12 generationer från vikingatiden (750-1050) och ca 500 generationer av människor i det som nu är Sverige (vad vi förstod det som). När jag googlade så fick jag svaret från My Heritage att det är ca 30-40 generationer bakåt i tiden till Vikingatiden.
Ninna som Bj 581. Foto Tallee Savage för vår utställning och bok.
Och någon kvinna födde ju Bj 581 och någon var hennes pappa, men vi vet inte om hon själv fick några barn. Vet inte ens om de undersökt det. Men släktingar till henne borde finnas även om vi nu bara ser rester av vissa gener. Det är tydligen lättast att se släktskap bara några generationer bakåt.
Det finns såklart massor att fundera över kring gener, etnicitet, rörlighet mellan olika områden under vikingatiden och släktskapsband eller lojalitetsband över långa avstånd. Ett vet vi – Kvinnan i grav Bj 581 levde en gång i tiden! Och hon blev begravd tillsammans med två hästar på en plats, som då var full av liv, på ön vi idag kallar Björkö 🌸 i en tid arkeologer innan oss döpt till Vikingatiden.
Från Birkas gravar kommer mängder av textilier av olika slag. Ett sorts tyg är inte så omskrivet men det är en spännande sorts väv. Det är ulltofsar i olika vinröda och blå nyanser som är invävt i en enkel väv och resultatet var en yta med långa, ospumna ulltofsar. Textilen kommer från kammargrav Bj 750, som innehöll en man, en kvinna och ett barn. Det är numera två fyndnummer – 616513_HST och 3009392 men de har delvis samma foton. Så om du söker på 3009392 så får du upp båda.
Ny platta för textilen av Amica Sundström. Ull i olika rödbruna, vinröda och blå nya ser från Birkagrav Bj 750. Fynd nr 3009392. Foto: Ola Myrin, SHM CC BY.Den äldre, ursprunliga förvaringen av textilierna. Fyndnummer 616513_HST. Foto: Anställd, SHM, CC BY.
Ull var ju bäst, tillsammans med päls, så bra för kalla vintrar. När jag såg de här fragmenten först så trodde jag att det var fårskinn som på ett eller annat sätt legat runt den döde personen, men det verkar alltså ha varit ett invävda i en bottenväv.
Bottenväven i närbild
Detaljfoto av grundväven. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.Väven i botten. Föremålsnummer 3009392. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.
Resultatet om du tex väver en mantel blir som en fårfäll men utan skinnet! Den borde ha torka lättare än om du har en päls som blir blöt och stel! Helt enkelt som en långhårig ryamatta-mantel 👌Men det kan också vävas som långa band att ha som kantning på en jacka eller kappa.
Färgerna i närbild
Amica fotade ullfärgerna med sin telefon med ett förstoringsglas som hon satte över telefonlinsen.
Gamla lådan. Föremålsnummer 3009392. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.Föremålsnummer 3009392. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.Föremålsnummer 3009392. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.
Det finns flera ”feldr” i en källorna – gráfeldr, stuttfeldr, rauðfeldr. Undrar om det är det här som menas?
Vararfeldr?
Vi vet inte exakt vad just väven i Bj 750 har använts till, men den kan ha ingått i en vararfeldr – vilket är en raggig ullmantel som nämns i fornnordiska källor. Det skulle också ha kunnat varit del av en filt, en bård på en klappenrock, som ett Hedebyfynd, eller kanske en huvudbonad?
Ser ut att vara material från ovansidan av spännbuckla. Föremål 616512_HST. Foto: Anställd, SHM, CC BY.
Textil som var stor och i flera lager som låg i eller ovanpå spännbucklor togs ofta av och lades separat. Den här biten ser ut att vara från ovansidan av en spännbuckla pga av de gröna ”prickarna”. Det står inget i samlingsdatabasen, så jag vet inte säkert. Men det syns att ”fällen” varit i kontakt med metall här och det är så som organiskt material oftast bevarad – i kontakt med silver eller kopparlegeringar. I så fall ligger grundväven närmast spännbucklans yta och fällen utanför!
Så kvinnan i graven kan ha haft ett färggrannt ullplagg om axlarna som hängde ned över spännbucklorna. Var det en kantning på en kappa eller en hel ryamantel?
Källtext för Vararfeldr
Ur Harðar saga ok Hólmverja
🇮🇸13. Geirr drap féhirði Gunnhildar dróttningar
Haraldr konungr gráfeldr réð þá fyrir Nóregi. Þeir leituðu sér skjótt skemmuvistar ok fengu þat með umgengi Brynjólfs, því at hann gerði við þá allt it bezta.
Þat var einn dag, er Brynjólfr var riðinn upp á land, at Geirr gekk einn samt heiman. Hann hafði vararfeld yfir sér. Geirr sér þá, hvar flokkr manna fór, ok var einn af þeim í blári kápu. Þeir finnast skjótt. Spyrja þeir hann at nafni. Geirr segir til it sanna ok spyrr, hverir þeir eru. Sá kveðst Arnþórr heita, er fyrir þeim var, ok vera féhirðir Gunnhildar konungamóður. Þeir föluðu at Geir feldinn, en hann vildi eigi selja. Þá greip einn af honum feldinn. Geirr stóð eftir ok helt á sverði. Þeir hlógu þá fast ok göbbuðu hann ok sögðu, at landi hefði eigi fast haldit feldinum. Hann reiddist þá hvártveggja, gabbi þeira, enda missa feldinn. Þrífr hann þá í feldinn ok hnykkjast þeir um nökkura stund. Arnþórr seilist þá til feldarins ok ætlar at hnykkja af honum. Í því brá Geirr sverði ok hjó á hönd Arnþóri fyrir ofan olboga, svá at af tók. Náði hann þá feldinum ok fór heim síðan, því at þeim varð bilt við hann. Eftir varð honum umgerðin. Þeir tóku til Arnþórs, því at hann mæddi blóðrás.
Hörðr spurði, er Geirr kom heim, hví blóð væri á sverði hans. Geirr sagði sem farit hafði. Hörðr svarar: „Slíkt lá til sem þú gerðir at. Mun nú eigi duga atgerðalaust.“
Svensk översättning med Chat GTP, för det fanns ingen översättning av texten på Heimskringla.no. Så jag vet inte hur exakt det är:
🇸🇪13. Geirr dödar Gunnhilds skattvaktare
Kung Harald Gråfäll styrde då över Norge. De sökte sig snart till ett ställe där de kunde vistas och fick det genom Brynjolfs umgänge, eftersom han behandlade dem på bästa sätt i allt.
En dag, när Brynjolf hade ridit upp i land, gick Geirr ensam hemifrån. Han hade en pälsmantel över sig. Geirr fick då se hur en skara män kom gående, och en av dem bar en blå kappa. De möttes snart. De frågade honom om hans namn. Geirr sade sitt rätta namn och frågade i sin tur vilka de var. Den som gick främst sade sig heta Arnþórr och vara Gunnhild, kungamoderns, skattvaktare. De bjöd Geirr köpa pälsen, men han ville inte sälja den. Då grep en av dem tag i pälsen. Geirr stod kvar och höll i sitt svärd. De skrattade då högt och hånade honom och sade att landsmannen inte höll fast vid sin päls. Då blev han vred, både över deras hån och över att mista pälsen. Han grep då tag i pälsen, och de slet i den en stund. Arnþórr sträckte sig då efter pälsen och tänkte rycka loss den från honom. I det ögonblicket drog Geirr sitt svärd och högg Arnþórr i handen ovanför armbågen, så att den höggs av. Då fick han tillbaka pälsen och gick sedan hem, eftersom de blev rädda för honom. Efter honom låg striden kvar. De tog hand om Arnþórr, eftersom han förblödde.
När Geirr kom hem frågade Hörðr varför det var blod på hans svärd. Geirr berättade hur det hade gått till. Hörðr svarade:
”Omständigheterna var sådana att du gjorde rätt. Men nu duger det inte längre att förhålla sig passiv.”
Texten visar tydligt hur eftertraktad en vararfeldr päls kunde vara!
Hjalmar Stolpe grävde på 1800-talet på den plats vi idag kallar Garnisonen.
Han hittade så många olika saker att han först trodde det var platsen där Birkas döda kremerades. Han grävde en stor grop i den yta som senare visade sig vara ett hus med andra hus under.
Liten, nitad ringbrynjering tecknad av Harald Faith-Ell.
Här kommer lite föremål från hans grävning som fotograferats av Ny Björn Gustafsson för ett antal år sedan.
Fragment av doppsko. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Bronsring. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Möjligen del av ett timglaskoger. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Bronsbeslag. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Del av ett liknande beslag hittades även under Holger Arbmans och Greta Arwidssons grävning 1934.
Upphängningsring till vapenknivskida. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Sölja i brons till bälte med fina linjer. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Hjärtformade bältebeslag av brons. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Undersidan av de hjärtformade beslagen. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Kamfragment av enkelkammar. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Litet hängbryne med en bronsring till upphängning. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Bronsnyckel med tre x3 falkar. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Bronsarmbygel. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Lamellpansarfragment. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Halv, bränd karneolpärla. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Kantbeslag i brons som ser ut att vara brännförgyllt. Fnr. 449257_HST. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Delar av en bronsskål. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Del av en nyckel i gripdjurstil. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Ringbrynjeringar av järn. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Spjut med holk. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Lerklining från husvägg. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Sölja till bälte, remsölja. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Bränd flinta. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Klinknagel av järn. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Tångepilspets. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Lamellpansar. Fnr 449491_HST. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).Mycket osäker bestämd till fil. Fnr 449519_HST. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Det här är några av föremålen med variation. Det finns några fler pärlor, men inte så många smycken. Det finns också många knivar.
Blogginlägget igår blev så många foton att wordpress började protestera 🙂 Men nu fortsätter jag lite till. Idag blir det framförallt Cheyenne Olanders fantastiska foton!
Om någon inte vill stå med namn då hör av er så tar jag bort det ❤️
Cheyenne spinner garn med fiberfäste och slända. Fotograf vet jag inte.
På sidan av hennes peplos sitter ett redskapsspänne. De kan se lite olika ut och kan även användas för att haka upp dräkten lite.
Redskapsspänne i brons från Tomteboda i Solna, 3115432. Det ser ut att vara lite textil fastrostad på den. Foto Jenny Radon, SHM. Vendeltida krigare, även om inte alla då levde samtidigt. Fotograf Cheyenne Olander.Ringknappsvärd. Fotograf Cheyenne Olander. Fint med skor. Fotograf Cheyenne Olander.
Fragment av skor finns bevarade från Vendelgrav XIII. Jag fick se fragmenten för 10 år sedan.
Skofragment från Vendel III. Foto Linda Wåhlander. Dave Roper berättar om pressbleck med motiv från Torslunda. Fotograf Cheyenne Olander. Torslundaplåtarna, 618350_HST. Foto SHM.
Patriserna användes för att göra pressbleck till hjälmar.
Dave Ropers hantverk. Fotograf Amanda Rimmer.Pressbleck på dryckeshorn tillverkad av Sebastian Johansson i gruppen SaligastīR. Fotograf Cheyenne Olander.
De visade även upp handel och mynt. Här en våg och guldmynt!
Våg och mynt med Uppsala högar i bakgrunden. Fotograf Linda Wåhlander. Några romerska kejsarmynt. Fotograf Linda Wåhlander.
Kejsar Marcianus och många andra kejsarmynt har hittats på Helgö både i skattfynd och på en av verkstadsplatserna. Mynten smältes ner och omvandlades till dekor på bland annat svärd och smycken.
Mynt från Kejsar Marcianus funnet på Helgö, 206708_KMK. Foto SHM.
Det var väldigt kul att se återskapade spelpjäser som jag inte sett tidigare.
Återskapade spelpjäser från Valsgärde 8 tillverkade av Sebastian Johansson. Fotograf Cheyenne Olander .
Originalpjäserna från Ultuna, i horn eller ben, har numera samma färg, men det måste ju ha varit skillnad på dom… Kungen syns tydligt iallafall med sitt bronsbeslag. Förmodligen har de använts till att spela Hnefatafl.
Spelpjäser från Ultuna, 108624_HST. Foto Tania Muñoz Marzá, SHM.Vackra Åsa Österlund från Vendthjod i fin peplos med ryggknappspänne och Husbyspännen på axlarna. Fotograf Cheyenne Olander.Närbild på Åsas smycken och många pärlor från MyHoney. Detalj av Cheyenne Olanders fotografi.
Det är så fint med naturfärgad särk. Men ett plagg som också var spännande var en tunika med sidendekorationer.
Paret Gill från gruppen Uttaharjar. Fotograf Cheyenne Olander.
Blått och rött är bland de lyxigaste färgerna och det är så fint att de gjort tyg bårderna lika breda så de passar ihop! Hon bär en stängd peplos där insidan dom vika ned är dekorerad med en bård. Plus att kanten nertill har en bård. Vet inte vilket fynd peplos och halsband är ifrån, men får jag reda på det så uppdaterar jag.
Christian hade även en ny hjälm i år! En lite otäck hjälm men så cool! Det var modeshow varje dag och de berättade om sina dräkter. Christian har låtit göra en hjälm sammansatt av två fynd från Broa, Halla på Gotland där tex kindplattorna är med. Det är Thomas Cederroth som skapat den.
Christian Gill från gruppen Uttaharjar. Fotograf Linda Wåhlander.
Christian skickade mig några bilder och jag har inte sett fyndet på det här viset tidigare 😱
Alltså! Fotot är en selfie av Christian Gill.
Masken löstes in till museet 1861 för 8 riksdaler. Anders Ahlberg hittade den i ett ”stenröse” med delar av svärd, spjut, pilspetsar, kniv, beslag, sax och kedja och annat. Ansiktsmasken är kanske det som står som ”hopbucklad” gryta?
Ansiktsmasken till hjälm, 1088551_HST, förvärv 2827. Foto Thomas Eriksson, SHM.
Det går att se beslagen som ser ut som tårar i ögonhålorna 👌 Visst ser den lite läskig ut! Och masken är väldigt lik Sutton Hoohjälmens ansiktsmask.
Christian i sin nya Gotländska hjälm med ansiktsmask. Fotograf Cheyenne Olander.
En annan medlem i Uttaharjar är Björn Fölster. Han återskapar också Valsgärde 8 i blått och gult. Han har hjälmen, svärdet, seaxen, kniven och ”spliterskydden” (benskenor) på underbenen och svärdsarmen!
Björn Fölster från Uttaharjar i Valsgärde 8. Fotograf Cheyenne Olander.Björn Fölster från Uttaharjar i Valsgärde 8. Fotograf Cheyenne Olander.Ringknappsvärdet efter Valsgärde 8. Fotograf Cheyenne Olander.Ringknappsvärdet från Valsgärde 8. Trägreppet, och skidan tror jag, är tillverkat av Sebastian Johansson i SaligastīR. Fotograf Cheyenne Olander.Benskenor som heter splitetskydd. Fotograf Cheyenne Olander.Baksidan av hjälm Valsgärde 8. Fotograf Cheyenne Olander.Björn Fölster från Uttaharjar. Fotograf Cheyenne Olander.
Valsgärde betyder ungefär gärdet med den fallna valen – kanske Odens utvalda till Valhall. Fler gravfält heter någonting med Val.
Gruppfoto med män från Uttaharjar och kanske någon mer grupp. Fotograf Cheyenne Olander. Jag lyckades inte lista ut vem den här mannen är men nu vet jag. Det är Jonas Lyckman från Uttaharjar och hjälmen är en Vendelhjälm I. Fotograf Cheyenne Olander.Jonas Lyckman och Vendelhjälm I bakifrån. Fotograf Cheyenne Olander.Vendelhjälm I, 109204_HST. Foto Ola Myrin, SHM. Pressbleck med ryttare på Vendelhjälm 1. Foto Ola Myrin, SHM. Pressbleck från Vendelhjälm I med krigare i klappenrock. Foto SHM.
Det är otroligt att det ändå finns lite pressbleck kvar! Den här påminner om mannen mellan två björnar.
Christofer från Uttaharjar i Valsgärde 6. Fotograf Cheyenne Olander.Christofer från Uttaharjar i Valsgärde 6 med fin blågrå sköld. Fotograf Cheyenne Olander.Bästa bilden av Valsgärde 6 hjälmen. Hittade den på Wolfheodenas facebooksida men dem kommer från Arwidsson.
Tack! Alltså vilka återskapade dräkter och fynd och fotografier! Tack Cheyenne för att jag får använda dom!
Förra lördagen den 14 juni åkte jag till Vendeldagarna i Gamla Uppsala. Jag skulle ha varit med på festivalen men blev sjuk och hade varit sjuk i två veckor när jag tog mig dit med pärlor till museet, så är otroligt glad att jag orkade åka dit över dagen iallafall!
Jag fotade nästan ingenting men flera andra som är superduktiga fotograferade och jag får dela deras fantastiska bilder! Så nu blir det en vendeltida bildkavalkad!
Samlade på Östhögen. Fotograf Amanda Rimmer.
Vendeltiden är tiden mellan 550-750 efter Kristus. Med andra ord perioden innan vikingatiden. Jag vet inte alla fynd som återskapats, men kan fylla på information vartefter om jag får in tips.
Kung Raedwald, Paul Mortimer, ifrån Wolfheodenas i sin dräkt efter Sutton Hoo. Fotograf Ruben Terlouw @woedansKung Readwald aka Paul Mortimer. Fotograf Amanda Rimmer.
Kung Readwald är allas vår kung 🙂 Paul har låtit återskapa nästan hela graven tror jag.
Axeldekorationer från Sutton Hoo och bägaren från Uppåkra. Fotograf Ruben Terlouw @woedansDryckesbägaren från Uppåkra. Foto: Historiska museet vid Lunds universitet. Dave Roper från Wolfheodenas. Fotograf Amsnda Rimmer.
Dryckesbägaren som Dave Roper återskapat har pressbleck i guld som blir vidare uppåt!
Guldmynt. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Då som nu är allt guld värt!
Fotograf Ruben Terlouw @woedans fast vet inte vem som tagit foto på honom.Sköldtornssöljan från Bjärs på Gotland, 784389_HST. Foto Thomas Eriksson, SHM.
Ruben har en så kallad sköldtornssölja i bältet. Så snygg. Den är fast och bara ringen rör dig. Thomas och jag fotograferade den för ett tag sedan. Kanske var det för just återskapandet av Rubens bälte?
Många vackra damer var med på festivalen. Det är lite svårare att återskapa kvinnornas dräkter.
Wulfheodenas vackra kvinnor i vackra dräkter. Fotograf Ruben Terlouw @woedansAnglosaxisk dam från Wulfheodenas. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Hennes väska är lite speciell. Hålet är en ”elfenbensring” med påsen fastsydd men jag vet inte riktigt hur den funkar.
Elfenbensring till väska, 272095_HST och en cowridnäcka. Foto John Ljungkvist, SHM.Elfenbensringar till börs från Lovö. Ur Petré 2024.
Den här elfenbensringen är utställd i Forntider på Historiska museet.
Bling och textil. Fotograf Ruben Terlouw @woedansCheyenne från gruppen Saligastīr i sin återskapade dräkt från Östergötland. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Cheyenne är med i svenska vendelgruppen Saligastīr. Hon har pärlor från mig 😍
Det finns tre svenska grupper: SaligastīR (Salsgästerna), Vendthjod och Uttaharjar. Sen har vi även de som återskapar Salmefyndet från ca 750. Själv är jag en egen liten grupp med mig själv… De engelska grupperna är Wulfheodenas och Swehanaz. Det finns även en fransk grupp och några andra som återskapar samma tid.
Textildamen från Wulfheodenas. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Jag är så förtjust i hennes peplos med ett litet kantband upptill och enkelt bälte. Jag har nästan färdigt ett brunt bälte men det ser ut som en hästtöm…
Här en dam från Wolfheodenas med huvudbonad. Hon var inte med 2023 men hon var med för månfa år sedan när jag träffade dom för först gången på Historiska museet.
Medlem i Wulfheodenas. Fotograf Amanda Rimmer. Wulfheodenas par Matthew och Morrighanne med ett enormt dryckeshorn. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Dryckeshorn som detta har det hittats flera av.
Östhögen i Gamla Uppsala undersöktes 1846 och det har visat sig vara en hög för en kvinna – kanske en drottning. Det är i varjefall kvinnoben som bevarats i graven, fragment av en hjälm, en spegel och en djurmask från ett smycke. Så istället för ”Kungshögarna” kanske vi borde kalla dom för ”De kungliga högarna” i Gamla Uppsala.
Wolfheodenas Matthew med Vendelhjälm XIV (14). Fotograf Ruben Terlouw @woedansVendel XIV. Fotograf Amanda Rimmer.
Det är en så otroligt fint återskapad hjälm efter fyndet från 500-talets Vendel.
Vendelhjälm XIV, 120458_HST. Foto Sören Hallgren, SHM. Swehanaz Alex med Vendelhjälm XII. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Den här är också fantastisk och tolkningen är att det suttit ringbrynja längs med nedre kanten.
Vendeljälm XII, 120459_HST. Foto SHM. Swehanaz Alex och Vendelgrav XII. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Det ser så romantiskt ut! Samtidigt vet vi ju att de var krigare.
Tobias från SaligastīR i Vendel XII. Fotograf Ruben Terlouw @woedansTobias från Saligastīr i Vendel XII och en lite annan tolkning med ringbrynjan även framför ansiktet. Fotograf Amanda Rimmer.Tobias i SaligastīR i Vendel II. Fotograf Cheyenne Olander.
Jag är superförtjust i de små ”bältdjuren” på spjutet!
Spjutet från Vendel XII, 120599_HST. Foto Sören Hallgren, SHM.
Här kommer Vendel I och Matt JR Lewis från Wolfheodenas.
Matt JR Lewis (tror jag) från Wolfheodenas i Vendel I. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Han bär hjälmen från Vendelgrav I. Pressblecken syns inte så bra, men de är ikoniska med sina krigare till häst!
Hjälmen från Vendel I, 109204_HST. Foto Ola Myrin, SHM.
Men det finns även hjälmar från andra gravfält som Valgärde och Ultuna. David Huggins från Swehanaz återskapar Valsgärde 8.
David Huggins från Swehanaz i hjälm från Valsgärde 7. Fotograf Alexander Haigh.
Svårt att få till det så mycket finare!
Jag och David Huggins i Valsgärdehjälm 7. Fotograf Burr Öhrström.
David Huggins gav mig bitar av hans blå brickband som sitter på klappenrocken. Jag planerar att sy en ljusblå kappa med dom runt ärmarna.
Alltså jag önskar att jag hade sminkat mig lite -ser fortfarande sjuk ut! Men så glad! Jag hade tvättat håret men blev så varm av att köra till Uppsala att det inte syns… Hade på mig min nya peplos färgad med kochenille och mitt vendelametisthalsband. Planerar även att sy en ny särk i mer naturfärgat linne eller hampatyg. Spännena på axlarna är små fibulor som det hittats flera liknande från Helgö.
Fibula från Helgö, husgrupp 4, 139185_HST. Foto Sara Kusmin, SHM.
Spännet Huggins har i manteln är även det fantastiskt. Tydligen ett fynd som inte hör till en grav utan blivit offrat? Minns inte riktigt vad han sa.
Valsgärde hjälm 7. Foto från Kent Anderssons blogg. Valsgärdehjälmar nr 5 och 8. Foto Gustavianum.
Från Ultuna kommer en lite annorlunda hjälm.
Ultunahjälmen på Thomas Cederroth. Fotograf Ruben Terlouw @woedansHjälmen från Ultuna, 272256_HST. Foto Ola Myrin, SHM.Tillsammans med Faravid och familj, tillsamnans med TC, återskapar tiden för Salmefyndet. Foto: Linda Wåhlander.Jag ser väldigt glad ut iallafall! Fotograf Amanda Rimmer.
Så fint att få vara med en stund och höra Matt Bunker läsa ur Beowulfkvädet!
Matt Bunker läser ur Beowulf. Fotograf Amanda Rimmer.
Så många fina foton och inlägget blev fullt, så får fortsätta imorgon med ett till inlägg.
Tack Ruben Terlouw, Amanda Rimmer, Alexander Haigh och Burr Öhström för att jag får låna så fina fotografier.
Fler foton från Burr kommer och även från Cheyenne 🙂
I lördags åkte Allan och jag mot Dalarna för att jag hade bokat en ”Gubbstol”, dvs. en Kubbstol, på Marketplace som fanns norr om Mora. Det var lite för långt att åka fram och tillbaka så vi övernattade på Sollerön – Solens ö!
Utsikt!
Jag tänkte att då passar vi på och kolla i saker och gå på Zornmuseet. Först ville jag se en gruva väster om Sollerön som jag hittade på google maps. Där skulle det vara milsvidd utsikt. Men det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Det var 25 min in i skogen på skogsväg och min bil är inte en terrängbil… Fy vad rädd jag blev att vi skulle fastna där! Till slut fick vi vända. Tror mountainbike skulle ha funkat…
Rutten därifrån gick en lite annan väg genom skogen och förbi en pyttestuga eller vad det kan ha varit. Vi stannade och tittade och den var fylld med slädar…
Som ur en film…
Men bortsätt från ”slädhuset” så finns så otroligt många fina byar och hus i Dalarna!
Boendet på Sollerön med bron från väster.
Boendet jag hittat på Booking var perfekt! Så fint och välkomnande. Vi kom dit efter 19 utan mat för jag tänkte att det skulle finnas någonstans att äta eller en mataffär. Men restaungen hade gått i konkurs och Coop stängde 18. Så vi vilade lite och åkte in till Mora och åt på Kina-Thairestaurangen och handlade på Ica efter. Vi letade restaurang och den som såg okej ut var det fullbokat på. Men det var det inte på Kina-Thaien… Vi blev mätta i allafall och åt även efterrätt.
Solen började gå ner men området id Hembygdsgården på Sollerön är öppet dygnet runt.
Sen åkte vi till gravfältet på Sollerön som jag velat se länge! Det ligger vid hembygdsgården och det finns en vandringsled runt ett stort område med skyltar.
Solleröns Hembygdsgård.Vi kikade in genom fönstret här också.
Sollerön har Dalarnas största vikingatida gravfält med 120-150 gravar som ligger spritt och ser lite ut som bara odlingsrösen! Gravarna ligger på tre gravfält, Utanmyra, Bengtsarvet och Rothagen.
Det finns bättre karta på nätet. Inte helt lätt att se gravarna. Två gravar.Lämningar efter en mur.
Det var en fin kväll att gå runt där. Antar att det är mycket fler folk under högsäsong.
Hembygdsgården.Liten båt som rotts runt på Siljan.
Siljan är ju en gammal krater från ett meteoritnedslag för några hundra miljoner år sedan och Sollerön är toppen som kom upp i mitten, även om istiden har hyvlat av ön. Det är fantastiskt att tänka på vikingatidens stormannagård som legat här. Då hade de den modernaste tekniken i svärd!
Röse 1 och 2 på gravfältet Bengtsarvet innehöll rika fynd. Det är intressant att de fick med sig då mycket husgeråd och hästutrustning. Så nu blir det några bilder på fynd från ön!
Röse, grav 1
Grav 1. Graven Bengtsarvet innehöll flera gravar. Foto: SHM.
I Röse, Grav 1 på Bengtarvet hade en man begravts med svärd och vapen. Senare begravdes en kvinna i en sekundärbegravning.
Grav 1. Svärdet, Petersen Z. Foto: SHM.Grav 1. Oval spännbuckla P52. Foto: Matthias Toplak, SHM.Röse 1. Hänget kallas orientaliskt. Foto: Helena Rosengren, SHM
Grav 2.
Även grav 2 innehöll vapen och hästutrustning.
Grav 2. Svärd Petersen Z. Foto: Jens Mohr, SHM.Grav 2. Sköldbuckla. Foto: Ola Myrin, SHM.Grav 2. Bältesölja. Kan vara till hästutrustning. Foto: Helena Rosengren, SHM.Grav 2. Ryktskrapa till häst. Foto: Ylisli Asp, SHM. Grav 2. Yxa. Foto: Yliali Asp, SHM. Grav 2C. Hänge. Foto: Jens Mohr, SHM.Grav 2C. Armring. Foto: Jens Mohr, SHM.Grav 2C. Nyckel. Foto: Ola Myrin, SHM. Grav 2. Kittel. Foto: Jens Mohr, SHM.Grav 2. Skärding. Foyo: Jens Mohr, SHM. Grav 2. ”Doppsko”. Foto: Yliali Asp, SHM.
Det här föremålet står som ”doppsko” fast den är rund. Det finns även en från grav 1. Jag tycker det ser mer ut som en järnpigg du sättter på änden på en käpp och använder på isen vintertid för att ta dig frammåt på isläggar. Spiken spikas i så fall fast i tråkäppen genom hålet. Vad tycker ni?
Utanmyra
På gravfältet här blev en kvinna med P51:or begravd. Det finns flera kopplingar mellan Birka och Sollerön.
Mitt favorithalsband blir frimärke! 2025 års EUROPA-frimärke!
”Halsbandet”, som låg i en cirkel över bröstkorgen, vilket syns på gravplanen. Det har pärlhängen, bergkristaller och karneoler, glaspärlor och silverhängen. Bland annat en kubbstol och en liten hoprullad husorm samt ett mynt från Konstantinopel – Vikingarnas Miklagård!
Grav Bj 632. Bild: SHM.
Kvinnan i grav Bj 632 fick även med sig ytterligare en kvinna i graven. Hon har ett eget gravnummer, men nästan inga gravgåvor. Var hon en gravgåva? Eller en träl som följde med till dödsriket? Undrar vad dom hette och vad deras relation var?
Europafrimärket 2025.
Miniark: 2 frimärken, 2 motiv, 44 kr Illustration och design: Annelie Carlström Foto: Ola Myrin Färger: 4 färger CMYK Papper: Gummerat Format miniark: 130 x 70 mm Format frimärken miniark: 51 x 37,5 mm
Frimärket verkar släppas 28 augusti! Och under tiden finns halsbandet att se på @historiska i utställningen Vikingarnas värld ❤️
Foto från många år sedan när jag var på Hornbore vikingamarknad. Nu har jag nya hängen, och det är mitt absoluta favorithalsband.
Det finns många fina fynd av börsar från vikingatiden. En speciell är den med ekorrpäls och bronsdetaljer som kommer från birkagrav Bj 958. Personen bj 958 är förmodligen en man, men det är inte helt tydligt utifrån gravgåvorna.
Börs med förmodad fel rekonstruerad ekorrpäls från birkagrav Bj 958, 459583_HST. Ola Myrin, SHM (CC BY).
Enligt Ann-Sofie Gräslund (måste leta upp rätt referens från Birka II:1) så kan pälsen ha varit vänd mot insidan av börsen 👌 Det kunde även Ny Björn Gustafsson se när han tittade närmare på den för 20 år sedan! Han tänker att den är rätt kreativt återskapad. Tack Mia Ångman som uppmärksammade mig på detta!
Måtten på väskan är: längd 86 mm, bredd 67 mm och höjd 12 mm. Den är numera monterad på pappskivor.
När jag garvat ekorre så blir skinnet väldigt vitt, så jag ser framför mig en vit börs med bronsskimrande metalldekor!
Gravteckning för Bj 968 av Hjalmar Stople, ATA.
Väskan, som är utställd i utställningen Vikingarnas värld på Historiska museet, låg vid vänster axel, intill två små knivar och ett långsmalt bryne som jag först inte såg.
Detalj av Bj 958. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA. Brynet från Bj 958. Foto: Antje Wendt, SHM (CC BY).De två knivarna från Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).
Ett ringspänne i brons med vitmetalldekor vid höger knä kan ha knäppt en omlottrock. Det ska finnas textil bevarad på. Det innebär ju att börsen och spännet matchat varandra 👌även om jag inte på bilden ser den vita dekoren.
Ringspännet från Bj 958. Ur Birka I, Tafl. 49.
Dräkten har även varit dekorerad, kanske en kantning, med ett silverbrickband över axlarna. Det ligger väldigt rakt över axlarna! Vad kan det ha varit?
Brickband från Bj 958. Foto: SHM (CC BY).
På kant upptill i graven stod en sköld och nere i höger hörn ett ämbar med handtag. Mellan knäna låg en märla av järn och personen hade broddar på skorna.
Märlan i Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY). Skobroddar Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).Sköldbuckla från Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).Hänkel från Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).
🖊️ Hjalmar Stolpe, ATA och Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).
Lästips
Holger Arbman, 1940. Birka I, Tafl. 49.
Ann-Sofie Gräslund, 1986. Birka II:1. (Obs! Behover uppdateras då jag inte har den har boken).
