Har sett mönsterväven från Bj 597 igen ❤️ Den är från samma kvinnograv som den stora biten hängselkjol finns bevarad. Det måste ha varit bra omständigheter för bevarade av textil i den graven. Mönsterväven står i samlingsdatabasen som Gobelängvävd Taf. 10, med fyndnummer 617936_HST, i Bj 597 med undernummer 20 och den låg intill dun (ejder).
Mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander.
Textilen är vävd i olika geometriska mönster. Trådarna i varp och inslag är som sytrådar! Maria Neijman tittade på spinningen:
– varpen är tvåtrådig. Den är z-spunnen och S-tvinnad. Färgen är beigebrun med svarta stickspår. Det är långa glansiga fibrer som kamgarn.
– inslaget ser ut att vara samma förutom att det inte har svarta hår.
– den är vävd med minst fyra färger i blått, rött, gult och grönt. Jag ska kolla vad som står i Geijer också.
Detaljer av mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander. Detaljer av mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander.
Det finns olika vävtekniker för att väva mönster. Den här påminner om så kallad gobeläng. Gobelin kommer från en fransk vävfabrik från 1662, men används för vävtekniken även på andra håll. Men tekniken innebär att man väver in trådar som täcker varpen i två olika intilliggande färger med hjälp av kilar för att få en färgskiftning.
Birkaväven är ju från 800-tal så den är äldre. Röllakan, kelim och flamskvävnad är liknande vävar.
Röllakan är en lite enklare variant på gobeläng. Skarvarna kan göras så att tyget bli liksidigt eller oliksidigt. Vi tittade inte under, för allt ligger löst på glaset.
Mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander. Maria Neijman tittar på mönsterväven från Bj 597. Foto Linda Wåhlander.
Tack! Behövde detta och fler textil-och-fynd-vitaminpiller!
Mönsterväven fotograferad av Ola Myrin, SHM.Detalj från mönsterväven från Ola Myrins foto.Detalj från mönsterväven från Ola Myrins foto.Detalj från mönsterväven från Ola Myrins foto.
Intill mönsterväven fanns även en bit dun. I Kvinnodräkten i Birka så står det att det är ejder.
Dunet, eller fjäder som det står i samlingsdatabasen. Fyndnummer 847848_HST. Foto Gunnar Andersson, SHM.
Kvinnans grav och textilier
Kvinnan blev begravd i en såkallad skelettgrav, dvs en mindre nedgrävning än en kammargrav och utan synlig kista. Tyvärr är inte textilen inritad på gravplanen men Agnes Geijer beskriver att den satt hop med andra textilier i två större och en mindre klump.
Gravteckning av Hjalmar Stolpe över Bj 597. ATA.
Mönsterväven i Bj 597 döpte Agnes Geijer till M1 och beskriver som gobelinartig.
Ur Birka III. Det här klarar jag inte att översätta. Men om någon kan tyska eller har något sätt att kopiera texten så vore jag tacksam.
Agnes Gejer skriver att M1 fanns i den största klumpen (översatt från tyskan):
🇸🇪I spännbucklorna finns linnesrester. Den ena spännbucklan är helt täckt i två lager diamantkypert, W10, underst i blått och ovanpå i ljusbrun färg, samt ett skört, mörkt tyg, kanske hampa. Delvis under spännet fanns ett precis avslutat (en kant) stycke av W10, något grövre än de övriga.
Troligen låg de relativt stora klumparna av väv i närheten av spännena, delvis fastklistrade på rester av kistan. Efter långvarig blötläggning i vatten kunde de olika lagren separeras från varandra.
Den största klumpen innehåller följande: 3 bitar revben? Eller rips?; W10, den grövre kvaliteten; vanlig twill, W36, flertalig och skrynklig; liten sidenrest, S4; flerfärgat tyg, M1, som låg delvis vikt med framsidan inåt (Taf 10 visar detta stycke ovikt); runt denna fanns en lätt, klibbig massa som kunde identifieras som andfjädrar, och tussar av ospunna ullhår som troligen satt kvar på skinnet.
🇩🇪In den ovale Spangen Leinwandreste. Die eine Spange ganz bedeckend, 2 Schichten Rautenköper, W10, zuunterst in blauer und darüber in hellbrauner Färbung, nebst einen brüchigen, dunklen Stoff, viellecht Hanf. Zum Teil unter der Spange ein gerade abgeschlossenes Stück von W10, etwas gröber als die übrigen. Wahracheinlich in der Nähr der Spangen waren relativ grosse Klumpen Gewene use. erhalten geweswn, teilweise an Reste des Sarges angeklebt. Nach langwierigem Einweichen in Wasser konnten die verschiedenen Schichten voneinander getrennt werden.
Die grösste Klumpen enthält Folgendes: 3 styck rippen; W10, die gröbere Qualität; schlichten Köper, W36, mehrfach und zusammengeknüllt; kleiner Seidenrest, S4; mehrfarbiges Gewebe, M1, das teilweise zusammengefaltet mit der vorderseite nach innen lag, (Taf. 10 zeigt dieses Stück auseinandergefalter); um dieses enie helle, klebrige Masse, die als Federn von Enten bestimmt werden konnten, und Flocken vo ungesponnem Wollhaar, das wahrscheinlich auf der Haut zurückgeblieben war.
Vad menas med att mönstret låg inåt? Om det låg i en hög så borde det betyda att det låg med mönstret upp mot ryggen på kvinnan om tyget låg underst?
Särk: Mellan spännbucklorna låg en sax med järnkedja som det finns goffrerat linne bevarat på.
Spännbucklor och hängselkjolW10e: Spännbucklorna visar att hon burit hängselkjol. Det finns även stora bitar W10 bevarade. I ena spännbucklan finns linneöglor uppe och nere på nålen. I den andra finns linne vid nålfästet (mycket har lossats och slätats ut). Trådar och ylle finns vid nedre fästet och som linneöglan varit fäst i. Spännbucklan har nött på en diamantkypert W10e där öglan suttit och sedan lossnat, men bitarna passar ihop.
I den större klumpen med förmultnade kroppsrester från kvinnan låg W10 i samma kvalitet som hängselkjolen och som kan ha kommit från kroppens baksida, kjolens ryggsida (ev. W10e). Sen kommer ett ytterplagg. Hägg menar att hängselkjolens tyg även hamnat på ovansidan av spännbucklan när spännbucklan sjunkit in.
Ytterplagg på skalet: på skalet låg två diamantkypert tyger. En mörkblå (W10i) närmast skalet och en över som numera är ljusbrun (W10e). Det mörkblå tyget, med nedvikt och fållad kant, menar Hägg, har burits utanpå särk och kjol. Fållen går längsmed spännbucklan som i en kappöppning eller ett djupt sprund.
Redskapsband: på grund av extraögla i nedre, nålfästet i ena spännbucklan.
Ytterplagg W36: Ylleplagg i blågrön diagonalkypert. Det är en stor bit, pressat och ligger i veck men det finns inga synliga sömmar eller kant.
Likarmat spänne: om det är det blå tyget W10 eller W36 som det likarmade spännet suttit i framgår inte, men det ligger också mellan spännbucklorna.
S4: mellan den blågröna diagonalkyperten och mönsterväven låg en liten bit sidentyg. ”Eventuellt från en väska eller liknande”.
Mönstervävd dyna: under diagonalkyperten W36 ligger mönsterväven, underst i lagerföljd, ovanpå träet. Hägg skriver att det kan vara en dyna stoppad med fjädrar.
Päls: om jag förstår Geijer rätt så finns det möjligen även hår som varit päls som sitter kvar på skinn. Är den mönstervävda dynan ett fälltäcke?
Pärlor: pärlorna ligger ovanför spännbucklorna.
Hon fick även med sig en tatingerkanna.
Undrar om jag skulle kunna rita upp dräkten? Jag kanske provar det.
Textilierna
Hängselkjol W10e. Fyrskaftad diamantkypert 616401_HST. Foto SHM. Hängselkjolen W10e. Fyrskaftad diamantkypert F616404_HST. oto SHM. Ser ut att vara innehåll från spännbuckla. 616458_HST. Foto SHM. Vilket tyg är det här? 2/2 kypert grov kvalitet. 616367_HST. Foto Ola Myrin, SHM. Är det här W36? Fyrsksftad kypert, grov kvalitet. 616363_HST. Foto Ola Myrin, SHM.
Geijer, A. 1938. Die Textilfunde aus den Gräbern, Birka: Untersuchungen und Studien III, Uppsala: Almkvist and Wiksells B.A., Kungl. Vitterhets Antikvitets Akadamien. PDF Taf. 10.
Hägg, I. 1974. Kvinnodräkten i Birka: Livplaggens rekonstruktion på grundval av det arkeologiska materialet. Uppsala, Archaeological Institute.
Tyget kommer från en kvinnas kistgrav, Bj 1014. På och delvis under kvinnans ovala spännbucklor och under hennes likarmade spännet fanns bevarat en yllekypert som Grujer kallar W34. Var det en sjal eller en klännig? Kanske en kappa? Intill fanns även ett lite rostigt ullsnöre, D1. Likarmade spännet var av typen på plansch 81.
Det är så fint! Ser nästan ut att vara lite olika färg på garnet i inslag och varp, men det kanske är en synvilla pga att snodden i garnet.
Ur Birka I, Taf. 81.
Kvinnan i birkagrav Bj 1014 fick en kistbegravning. Hon med sig i graven fick hon även en kniv, en pincett, ett nålhus, ett bryne och en kruka. Möjligen har en bronsring i graven varit en fingerring.
Gravteckning över Bj 1014. Hjalmar Stolpe, ATA.
Det syns på gravplanen att ena spännbucklan ramlat omkull. Det gör att tygen kan vara både på och under. Men det likarnade spännet ligger på tyget. Tyvärr är broscherna väldigt sönderrostade och jag har inte sett dom.
Profil på spännbucklan från Bj 1014. Ur Birka I. Pincett och bryne från Bj 1014. Ur Birka I. Brynet fotograferat av Charlotte Fernstål, SHM. Tur att den blev avritad tidigare, annars är det svårt att se järnkonstruktionen på den. Den låg i lerkrukan! Den lilla krukan, eller koppen, i Bj 1014 fotograferad av Helena Rosengren, SHM. Ytterligare en bild av textilen. Här syns även snodden D1. Foto SHM. 616386_HST.Detalj med snodden. Det är ju lite suddigt men jag tycker det ser ut som att den förstärkts så som när du gör en knappögla.
Hon bar med andra ord minst en särk och en hängselkjol. Kyperten skulle kunna vara en kjortel, eller del av hängselkjolen, men jag tror inte det. Jag antar, pga kvaliteten, att det är ett överplagg. Så det likarmade spännet satt förmodligen i en kappa eller en sjal ❤️
Har tittat på tyger och mansdräkten utifrån Inga Häggs tabell i Birka II, Die Tracht. Hon har med mantel, ringnål/ringspänne, kaftan/livrock, tyggördel, läderbälte, tunika, byxor, huvudbonad och diverse.
Jag gör första delen som en sorts lista för varje kategori för en överblick över plaggen och så kommer en del efter med några av gravarna.
Inlägget är inte klart, jag behöver göra egna inlägg för de olika gravarna. Det blev en för tung sida. Så fortsätter framöver 🙂
Ur Die Tracht, Birka II. Tabell 8:7. Mansdräkten i Birka.
Känner att det är många frågetecken och nödvändigt att titta i textilmagasinet och centralmagasinet. Men jag utgår från Hägg och tittar i Geijer och samlingsdatabasen och ser hur långt jag kommer!
Analys av tabell 8:7
Jag började lite ostrukturerat så har missat en del men kommer ippdatera vartefter om jag hittar fel. Huvudbonaderna har jag bloggat om tidigare.
Mantel:
Ringspänne eller ringnål med olika antal textillager finns i 40 av gravarna (bland annat Bj 886)! Jag listar inte alla ringspännegravar som är i tabellen. Bj 731 (dubbelgrav) och Bj 832 har vardera två ringnålar. (Sen om ringnål eller ringspänne hör till manyel eller kaftan tycker jag är intressant att veta)
Ylle till mantel finns enligt Hägg i 10 gravar, vissa med frågetecken och fragment tolkat som mantel eller kaftan finns i 9 gravar. Hägg räknar inte med att mantlarna är dekorerade och följden blir att dessa eventuella kaftaner då är odekorerade. Geijer tror inte att W1-9 var plagg. (Jag kan tänka mig att mantlar var lite dekorerade. Det finns i skriftliga källor)
Bj 58A har yllemantel i W6 (1 lager på ringspänne)
Bj 73A har möjligen mantel i grov ylle (tre lager på ringspänne).
Bj 716 W (2 lager på nål)
Bj 736 har möjligen grov ylle, W9?, i mantel. (3 lager, troligt ringspänne/nål)
Bj 798 W (1 lager på ringspänne/nål)
Bj 832 W (1 lager på ringspänne)
Bj 834 W? (1 lager på spänne/nål)
Bj 905 W (1 lager på spänne/nål)
Bj 918 W. Okänd kvalitet. (1 lager på spänne/nål)
Bj 956 har möjligen grov ylle, W1?, i mantel. (2 lager)
Ringspänne från Bj 736 med tre lager textil av grov ylle på nålen. Foto Pavel Voronin, SHM. 108814_HST.Det grova tyget från Bj 736. Är det W9? I sök i samlingarna står det att det är flossat, men Amica kallar det luggvävnad. 616432_HST. Väv med invävd lugg! Jag vill definitivt ha en sådan mantel! Ringspännet i graven ligger på höger sida vid svärdet. Foto Amica Sundström, SHM.Ringnål Bj 832 (graven med guldhjorten), omgjord från irisk och östliga detaljer. En av två nålar i graven. Foto Ola Myrin, SHM. 528086_HST.En av gravarna där spännet är med i tabellen för mantel. Bj 886 med ylletextil på spännet som låg vid högra låret intill svärdet (kan det istället vara en köappenrock?). Foto Christer Åhlin, SHM. 122924_HST.
Gravar med ”Yllemantel eller kaftan”:
Yllemantel eller kaftan finns också i 60B med 2/2 kypertar W43. Bj 157 har W39 (med ringspänne vid låret). Bj 553 har W35. Dessa tyger påminner om nutida tweed och även om väven syns så är de ofta lite valkade.
Bj 624, Bj 628, Bj 832, Bj 855, Bj 957, Bj 985 har ylletyg W i mantel eller kaftan i okänd kvalitet.
2/2 kypert, lätt valkat men med synlig vävstruktur. Påminner om Geijers grupp 4, W34-45. I det litterära källmaterialet nämns mantlar med dekorationer.Textil från Bj 157, hoppas det är W39. Han hade ett ringspänne intill låret vilket jag tycker tyder på Klappenrock. Mittdelen sitter ihop med ett grövre tyg! Foto Ola Myrin, SHM. 616380_HST.Ytterligare textil från Bj 157. Är det här W39 som är lite valkat? Foto SHM. 616375_HST. Ringspännet som låg vid låret i Bj 157. Foto Lena Androsjtjuk. 451721_HST.
Kaftan/Livrock:
Kaftan/Livrock med tygrest finns i sju gravar i tabellen och där det står mellan mantel och kaftan är 9 gravar. Dekor till en möjlig kaftan/livrock finns i 12 gravar i tabellen. 7 stycken har sidensamitumdekor S4. Eventuellt 7 har posament, en har guldbrickband (Bj 644) och en möjligen silverbrickband (Bj 752). 5 har olika stickerier St. 5 stucken har knappar (fler än en knapp). 3 kaftaner/livrockar är odekorerade (Bj 510, Bj 1074 – ev med päls och Bj 949). Hägg räknar med andra ord med att posament och stickerier sitter på ytterplagget (medan brickband sitter på innerplagget).
Lite mer i detalj:
Tre gravar har 2/2 kypert (liknande tweed) Bj 1074 har W34, Bj 510 har W43 och Bj 949 har W45. Alla tre är odekorerade! De tillhör Geijers textilgrupp 4: 34-45.
Flera kaftaner är i okänd ylle om vi inte tittar i magasinen. Bj 73A med fin ylle, Bj 798 dekorerad med med P10 (om inte det hör till huvudbonaden!) samt Bj 886 i W med S4 och St6.
En kaftan i Bj 520 är i ylle i eventuellt spetskypert W12 med posamenplattor.
Bj 944 har kaftan i linne FH4 med samitum S4, och posament P11 och stickeri St2.
Sex kaftaner har S4 samitum och dekorationer. En är i ylle Bj 886 med stickeri St6. Tre i okänt material Bj 524 med posament P16, Bj 624 med stickeri St5, Bj 832 med S4 och P10-11 och Bj 1151 bara med samitum S4. Bj 944 är i linne med knappar, sidensamitum S4, posament P11 och St2.
Fem gravar har kaftan av okänt material utan dekorationer. (Bedömt utifrån ringnål eller ringspänne?) Bj 524, Bj 561, Bj 716, Bj 752, och Bj 1151.
Bj 561 har kaftan med guld- och silver posament.
Bj 798 har yllekaftan med ringnål med textil på. Posament på kaftanen enligt Hägg. Men mannen har även en huvudbonad med posament.
Bj 478 ylle vid spänne. Guldbrickband.
Fem kaftaner/livrock/svita har knappar: Bj 716 med 8 st, Bj 752 med 10 st och silverbrickband och päls, Bj 985 med 4 st samt 1074 med 18 st till W34 kaftan med ev päls. Bj 944 med linnekaftan har 7 knappar. Bj 710 har en knapp men är ej med i Häggs tabell.
Kaftanen i Bj 752 har eventuellt päls och möjligen även ett plagg i Bj 1074.
Kaftanknappar Bj 944. Foto Pavel Voronin, SHM. 434426_HST.Ringspänne med textil högt upp ”under hakan” från Bj 1074. Skulle kunna vara till tunnare mantel eftersom att livrocken har 18 knappar! Foto Sara Kusmin, SHM. 441966_HST.
Tyggördel med änddekorationer:
Fyra av gravarna i Häggs tabell har samitumgördlar med dekorationer i ändarna. Bj 514 S4 stickeri St9, Bj 520 S4 posament P20, Bj 524 med S4 St 30-31, Bj 944 S4 och posament P15 och P13.
Bj 832 sidentyg i taftsiden S1 med stickeri St26 och posament P9.
1151 har posament och St10 men okänt material i gördeln.
Textilgördel Bj 832. Foto Ola Myrin, SHM. 617953_HSTDet här räknar Hägg som dekoration till gördeln i Bj 1151, St 10. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.Mer i lådan från den tolkade gördeln i Bj 1151 med St 10. Även om det enligt Hägg inte finns något tyg bevarat. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.
Läderbälte:
Det är elva eller tolv gravar med läderbälten. Det är oftast spännen men fyra har även beslag. I en av dessa så är det bara beslag.
Spänne och beslag Bj 157, Bj 478, Bj 716 (bara beslag), och Bj 1074.
Bara spänne i Bj 496, Bj 510, Bj 750 (?) i den här dubbelgraven finns två spännen), Bj 752, Bj 918, Bj 949, Bj 956, Bj 1076.
Bältespänne och remände samt ringspänne från kistgrav Bj 478. Ringspännet i kistgrav Bj 478 har hår på och ligger i midjehöjd! 554291_HST. Undrar vad det är för hår? Teckning Hjalmar Stolpe, ATA. Bältesöljan från Bj 478. Foto Pavel Voronin, SHM.Remändebeslags från Bj 478. Foto Pavel Voronin, SHM.
Snyggtunika:
Hägg tolkar tunikor i ylle i möjligen 5 gravar, 2 gravar med linnetunikor och en med tuskaftat tyg. 13 gravar har dekorationer till en tunika, medan 2 gravar har tyg men inga dekorationer (Bj 904 och Bj 1074). 7 tunikor har S4 samitum. En har S1 även sidentaft (Bj 735A). En tunika är bestämd till diamantkypert och en är i grov tuskaftylle. De är ofta dekorerade med silverbrickband (inga i guld). Endast en har stickeri 8 (Bj 735A). Inga tunikor har enligt Hägg posamentdekorationer.
Detaljer:
Bj 949 har eventuellt snyggtunika i diamantkypert W10 (och eventuellt Kaftan i W45). Så åtminstone en kan vara i diamantkypert!
Bj 944 har en linnetunika FH med S4 samitum och silverbrickband sB6-7.
Ylletunika i Bj 904 är i W2, men det verkar konstigt. Det är ett grovt, tuskaftad ylletyg! Det är iof en enklare kistgrav!
Bj 1074 har tunika i tuskaft. Vet ej material.
Två gravar, Bj 842 och Bj 957 har ylletunika med S4 samitum och silverbrickband sB.
Bj 958 har en tunika med S4 samitum.
Bj 703A har tunika med samitum S4 och silverbrickband.
Tre gravar, Bj 977, Bj 1076 och Bj 1125B har tunikor med silverbrickband sB.
Bj 918 har möjligen FH tunika.
Huvudbonad:
Hägg delar in huvudbonaderna i A, B, C och okänd form. Jag har skrivit om som tidigare här.
Byxor:
Bj 904 och Bj 905 kan ha byxor i linne och Bj 905 även ”damasker” i W34 kypert pga dräkthakar med ylle och lin på. De skulle även kunna visa på benlindor!
Dräkthakar Bj 905 med W34 och lin. Den ena ser rengjord ut! Foto Christer Åhlin, SHM. 582954_HST.
Några av mansgravarna med bilder
Vet inte riktigt hur jag ska sortera gravarna. Borde jag lägga in dom i nummerordning?
Bj 58A. Kistgrav. Har en mantel i W6, men det finns ingen bild i sök i samlingarna. Jag antar att hon tänker att det är en mantel för att det ligger ett rinspänne vid ena kanten på kostan. Textil 467253_HST samt ullsnoddar/ tråd 467255_HST. Det finns även en liten bit silverposament från graven P9, 467248_HST, samt ett band av silvertåd, sB 467222_HST. Det ska även finnas en liten bit samitum S4. På andra sidan av kistan låg en kniv.
Bj 624 mantel och kaftan. Kammargrav, krigare. Den ska ha en yllemantel men jag hittar inget fragment för det. Det finns ett fint ringspänne som kan höra till en klappenrock. Två stycken ca 35 cm långa bårder med silverstickeri St5 är fastsytt på samitum S4. Det är boderi i bakvända kedjestygn. De räknar Hägg som kaftan. Den ena bården låg hopvikt på den hästskoformade broschen med ena änden på broschens spets. Broschen ligger vid svärdsknappen; den andra bården låg i en rak linje från hakan framåt till vänster. (Graven innehåller en flaska av trä!). Är det en omlottkaftan med bårder längs framkanten med ett ringspänne vid höger lår? Men varför har ena bandet ramlat ihop vid spännet? Titta med Amica efter mer textil. Den döde ligger möjligen i en konstig vinkel som om han suttit upp och sedan ramlat lite åt vänster.
Stickeri med siden från Bj 624. Foto SHM. 617963_HST.Ringspänne från Bj 624. Foto Pavel Voronin, SHM. 556075_HST. Bj 624. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Kaftaner eller mantel i kypert W34-45
73A skelettgrav. Mantel i grov kvalitet, kaftan eller mantel i W43. Tre lager på nål. Fin ull. Även D7. (blandad låda)(ringspänne, vapenkniv).
Bj 553 med W35 i kaftan eller mantel
Bj 157 kan ha mantel eller kaftan i W39.
Odekorerade kaftaner i kypert W34, W43, W45?
Bj 510 kaftan i W43
Bj 1074 kaftan med 18 knappar i W34.
Bj 949 kaftan som W45? Se nedan.
Dekorerad kaftan eller tunika
Bj 520 ev spetskypert W12 i kaftan? Långa posamentband med josefinaknutar längs framkant på kaftan? Se gravteckning. Posamentplattor i gördel?
Bj 624 kaftan med samitum och stickeri 5. Ylle i mantel eller kaftan.
Bj 752 med kaftan med 10 knappar, silverbrickband B1 och päls.
Bj 798 yllekaftan med posament P10. B-mössa (?) av ylle med posament P1-2.
Bj 735A ylletunika med siden1, samitum, stickeri 8 och 3 samt silverbrickband B17-18 och B20. Plus relikpåse.
Bj 832 mantel, kaftan/livrock, textilgördel …
Bj 842 med möjlig ylletunika med samitum och silverbrickband samt extra samitum och silverstickeri.
Grupp med gravar med posament i guld runt huvudetBj 524, 542, 644, 736. Bj 710 har en liknande i silver.
Bj 524 Kammargrav, krigste. Grov ylle W5 i graven. Kaftan/livrock med samitum och posament P16. Brickband i guld låg över bröstet, B23 som är 35-40 cm långt, i en spetsig vinkel. Det finns även mer guldband än de som visas på planen. Fyra guldkors och olika silverdekorationer låg inom vinklen. Men de är inte med i Häggs tabell. Det är P12 och P14 i par. Mer posament P21 och P22. En tyggördel i S4 med posament och glimmerhängen och stickerier, St 30 och 31.. spiralsilver St25. Huvudonad typ A med posament i guld P7. Troligen är svärdet en helt rostig klump, innehållande lin och grov ull, W5, samt mönstrat tyg liknande M7.
Gravteckning Bj 524. Hjalmar Stolpe, ATA.Textil från Bj 524. Är det övre möjligen klumpen från svärdet med linnetyg och mönstervävt tyg? Foto SHM. 616431_HST.Bj 524. Brickband i guld som låg över bröstkorgen. Foto Gabriel Hildebrand, SHM. 617969_HST.Bj 525. Ett av fyra kors i guldposament. Foto Ola Myrin, SHM. 914259_HST.Detalj av ena korset. Foto Ola Myrin, SHM.Huvudbonad. Bj 524, guldposament P7. Foto Ola Myrin, SHM. 617962_HST. Posament som möjligen låg inom vinkeln med guldbrickband i Bj 524. Foto Ola Myrin, SHM. 616569_HST.Förmodad dekoration till en tyggördel som kan höra ihop med samtiumen i Bj 524. Foto Ola Myrin, SHM. 617939_HST.
En grupp med tre gravar med C-hatt i nordisk stil. Ej östligt enligt Hägg. Bj 561, Bj 628, Bj 716
Bj 561 (lahn) i förmodad kaftan/livrock. Stor snygg ringnål. med posament P22, tyggördel och huvudbonad typ C. Kammargrav, krigare. Inom den intitade femkantigt markeringen som täckte större delen av skelettet (bröstkorgen) hittades bitar av guld- och silvertråd efter brickband och silver och guld posament. Silvertråden är vittrad och låg utspridda över hela denna yta. Det är det som ser ut som fnas i lådan. Det är platta guldknutar P17, och glidknutar P22 och fläta.
Guld brickband med rund tråd ska höra till en huvudbonad med guldlanbrickband runt huvudet gB23. Kolla med Amica om vi kan hitta någon textil.
Bj 561. Teckning Hjalmar Stople, ATA. Dräktnål från Bj 561. Foto Christer Åhlin, SHM. Bj 561. Guld till brickband. Foto SHM. 616552_HST. Bj 561 guldtråd till brickband. Foto Gabriel Hildebrand, SHM. 616565_HST. Bj 561 dekordetaljer. Foto Ola Myrin, SHM. 617955_HST.
Bj 628 lahn. W i mantel eller jacka. Grov textil som bör bevarats av spännet vid ena knät (559930_HST). Är det en klappenrock? Guldlahn brickband runt huvudet, gB23. Fragment av ytterst tunn, mönstervävd sannlolik siden (559939_HST), ej med i Häggs tabell. Spännande är att det fanns ett skadat pehlevi-mynt i graven. Det är ett mynt slaget för den sassanindiske fursten Chosrew II, som regerade mellan åren 591 och 628 e. Kr.
Bj 628. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA. Ringspänne Bj 628. Foto Pavel Voronin, SHM. 109175_HST.
Bj 710. Ryttare
Bj 716 lahn har 8 knappar i sin jacka.
Bj 736: Ryttarkrigare. ( troligt ringspänne)
Bj 832: yllemantel, yllekaftan med dekorationer. Kammargrav, krigare. Två långa ringnålar. Textilgördel med dekorationer, paljett. Huvudbonad med posamentband. Relikpåse med litet djurdekor?
Bj 832. Taftsiden S1 med St26 och P9. Foto Ola Myrin, SHM. 617953_HST.
Bj 842: ylletunika med S4 och sB. Kammargrav, krigare, ryttare. På gravskissen står det silverbrickband med glimmer(?). Bandet ser ut att ligga rakt ned framme på bröstet. Kolla Geijer! Kolla med Amica om vi kan se någon textil i textilmagasinet!
Bj 842 brickband i silver. Foto SHM. 618017_HST. Bj 842. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Bj 904: ylletunika och linnebyxor. Kistgrav. En grov tuskaft W2, som ser lite hårig ut, kommer från Bj 904 och tolkas som tunika av Inga Hägg. Troligen på grund av att ett mindre, enkelt ringspänne av järn låg vid/på käken. Det kan kanske lika gärna vara en mantel med enkelt järnspänne? Ytterligare ett textilfragment finns från graven 616461_HST. Han hade även en läderbörs, mynt, ett spjut och en pil samt en kniv och broddar med en liten rund järnskiva intill.
Grov tuskaft, W2, från Bj 904. Tolkad som tunika av Inga Hägg. Foto Ola Myrin, 616435_HST. Samma fragment som 616437_HST.W2 innan ommontering Bj 904. Foto SHM.
Bj 905: linnebyxor och ylledamasker och yllemantel
Bj 949: kaftan W45? och tunika W10? Plus inslagskypert i mantel? Den här skulle jag vilja göra i W10.
Kammargrav. Pilbågsskytt. Större ringspänne i järn ligger nere vid höger sida. Bältet ligger en bit upp på gravkartan och börsen, som jängt i en ring?, kniv och bryne ligger ovanför. Han kan ha suttit och fallit åt höger.
Inlagskyperten kanske inte är med i Hägg.
Bj 949 2/1 kypert, treskaftad med inslagseffekt. Den här är nog inte med i Häggs tabell. Foto Ola Myrin, SHM. 616387_HST. Bj 949 ser ut att vara 2/2 kypert och W10. Foto Ola Myrin, SHM. 616368_HST.Bj 949 med kaftan och tunika och ev mantel. Inga dekorationer mer än bälte och bälteväska. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Bj 957: ylletunika med S4 och sB Kammargrav. Ringspänne av brons ligger nere vid högra sidan vid svärdsidan till klappenrock? På gravkartan står det ”silverband med valknutar” som ligger ovanför tänderna nr 3. Vävda silverband ligger över bröstkorgen nr 6. (Behöver kolla Geijer).
Gravteckning Bj 957. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA. Textil från Bj 957. Foto SHM. 616519_HST.Posament på huvudbonade Bj 957. Foto Ola Myrin, SHM. 616600_HST.
Bj 1151. Kaftan med S4 och ev posament (?). Huvudbonad med sB? Tyggördel med P och St10. Kammargrav, krigare.
Bj 1151 med S4, posament, stickerier Detalj från lådan från den tolkade gördeln i Bj 1151 med St 10. Här ser det ut dom att stickeriet är fastsytt, eller fastflätat, på ett tyg. Måste fråga Amica! Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.Bj 1151. Foto Ola Myrin, SHM. 617952_HST.Detalj. Bj 1151. Silverbrickband. Foto Ola Myrin, SHM.
Emellanåt så blir jag helt snurrig när jag försöker mig på att förstå vilka tyger som är använt i vilka plagg i Birka. Jag är inte ensam om det… Ska försöka lista dom och se hur det blir…
Bj 825. Så här kan en låda med birkatextil se ut! Det är även så här det känns i min hjärna! Förmodligen är det textil rensad från en spännbuckla som ligger i lådan. Foto Linda Wåhlander.
Geijer delade in ylletygerna i fyra grupper:
1. grova; 2. mönstrad kypert; 3. olika rips; samt 4. 2/2 kypert som ofta är valkade. Utöver detta finns mönstervävda tyger, ett språngat yllefragment och jag vet inte var de håriga tygerna, ”pälstyg”, hör hemma…
1. Grovt tyg (coarse):
2-bindning
W1-9 = grova, löst vävda.
Geijer tänkte att dessa inte var till kläder. Men i Häggs tabell är de med som mantel, kaftan eller tunika.
2. Mönstervävda kypertar:
(Worseted/ blankt långa hår, fin kvalitet)
4- bindiga
W10, standardtyget som finns i ett 60-tal gravar. Plus W11 (Bj 825) = . diamantkypert (broken diamond twill eller lozenge broken twill)
W12-13 = spetskypert i Geijer (möjligen dessa som emellanåt nämns som fiskben)
3-bindiga
W14-20 = gåsöga superfina (diamond twill)
W21 = omönstrad 3-bindig kypert (Bj 464)
Grupp 3. Rips och andra vävtyper i tuskaft(tabby):
Fin kvalitet
W22-30 = rips tuskaft (W22 blågrön, W24 svart, W26 blå) (W28-29 mörkblå, W30 kan vara foder)
Grov kvalitet
W31-32 =rips (blåsvart och en svart eller blåbrun)
W33 = 2-bindigt blått och rödbrunt. Möjligen med brickbandsrest på kanten.
4. 2/2 Kypert de flesta valkade:
W34-45 = 2/2 kypert (twill, liknande tweed) ofta lite valkad tät (fulled). Förutom W38 och W40 – vad är det med dom? Kolla vad som står i tyskan!
Foton av de olika typerna från Birka III och sök i samlingarna
Har tagit med bilder från Birka III och sedan försökt hitta samma fragment i sök i samlingarna. Några är fint nyfotograferade! 👌 Så nu blir det jättelångt! Jag går inte in på var i graven de är hittade eller vilket sorts plagg de kan ha tillhört. Det får bli en annan gång.
1.Grovt tyg W1-9D
De här tygerna tyckte Geijer var för grova för att tillhöra dräkten. Men Inga Hägg har med dom i mansdräkten i Die Dracht som möjligen ”mantel eller kaftan” och en tunika.
Ur Birka III, taf 7. 1. Bj 955, W8. 2. 524, W5. 3. Bj 904, W2. 4. Bj 943, W3. 5. Bj 834, W1 (plus tunnare tyg). 6. Bj 517, W7.Nr 3. Bj 904, W2, grov tuskaft. Kistgrav, eventuell tunika (kjortel) enligt Hägg. Foto Ola Myrin, SHM, 616435_HST.Bj 524, grov W5. Är det samma som 2an i Birka III? Verkligen grov! Foto SHM. 616431_HST. I graven finns även posamentknut och andra posament och brickband i guld. Nr 6. Bj 517. W7, fyrskaftad grov kypertväv. Foto Ola Myrin, SHM. 616428_HST.
2. Mönstrad kypertW10-21
Diamantkypert W10-11:
Ur Birka III: 1. Bj 523, W10a. 2. Bj 521, W10e. Diamantkypert.Nr 2. Bj 521, kistgrav, både fyrskaftad diamantkypert med stadkant (W10e) samt en treskaftad 2/1 kypert/gåsöga W14. Foto Ola Myrin, SHM, 617967_HST.Ur Birka III: Bj 507, W10i, diamantkypert.Bj 507, W10i, diamantkypert. Foto Ola Myrin, SHM, 1090085_HST.Ur Birka III: Bj 825, W11, diamantkypert.Bj 825, W11, diamantkypert. Se hålet som är samma. Foto Ola Myrin, SHM, 617968_HST.
Spetskypert W12-13:
Ur Birka III: Bj 465, W12. Spetskypert. Hittar inte biten i sök i samlingarna.Ur Birka III: Bj 602, W12, fyrskaftad spetskypert.Bj 602, W12, fyrskaftad spetskypert. Foto SHM. 616390_HST.
Gåsöga W14-20:
Ur Birka III: 1. Bj 521, W14 (se ovan). 2. Bj 839, W18. 3. Bj 838, W17. 4. Bj 711A, W15. 5. Bj 466, W16 med snodd D6.Nr2. Bj 839, W28, gåsöga. Foto SHM. 616394_HST. Bj 838, fin treskaftad 2/1 kypert. Ser omönstrad ut! Foto Ola Myrin, SHM. 616392_HST.Nr 3. Bj 838, W17, 2/1 kypert, gåsöga. Inringad med i Birka III. Foto SHM. 617966_HST.Nr 4. Bj 711, W15, gåsöga. Inringad med i Birka III. Foto SHM. 616393_HST.Ev. Nr 5. Bj 466 med W16, treskaftad rutkypert, gåsöga. Snodden är inte med. Vet inte om det är samma som på bilden från Birka III. De två stora bitarna samitum. Foto Ola Myrin, SHM. 616468_HST.Ur Birka III, taf 7. 8. Bj 466, W16, gåsöga.Bj 466, W16, treskaftad yllekypert, 2/1. Foto Ola Myrin, SHM. 618006_HST. Det ser ut att vara den nedre biten som är med i Birka III ovan.
W21 omönstrad trebindig kypert (Bj464):
Bj 464, omönstrad trebindig kypert, 2/1 kypert. Jag antar att det är W21. Foto Ola Myrin, SHM. 616391_HST. Extra! Bj 464. Tog med fast det inte står vad det är. Foto Ola Myrin, SHM. 618005_HST.
3. Rips tuskaft W22-33
Ur Birka III, taf 6. Ripsvävarna. 1. Bj 837, W22. 2. Bj 987 med möjlig W22. 3. Bj 987, W26. 4. Bj 847, W32. 5. Bj 1090, W28. 6. Bj 973, W30. 7. Bj 954, W24 med snodd D2. 8. Bj 1090, W33.Ur Birka III, taf 6. 1. Bj 837, W22. 2. Bj 987 med möjlig W22.Nr 1 uppe i ena hörnet. Bj 837, W22. Foto SHM. 617929_HSTSamma som i mitten på foto i ovanför. Bj 837, W22, fin yllerips. Foto SHM. 617929_HST.Ur Birka III, taf 6. N2. Bj 987, möjligen W22. 3. Bj 987, W26.Nr 2. Uppe i ena hörnet. Bj 987 yllerips möjligen W22. Foto SHM. 616359_HST. Nr 3 större biten i mitten, Bj 987 yllerips W26. Foto SHM. 616359_HST.Ur Birka III, taf 6. Nr 4. Bj 847, W32. Många fragment i graven men inget foto i sök i samlingarna. Nr 5. Bj 1090, W28. Kallas grov yllerips i sök i samlingarna 616365_HST.Ur Birka III, taf 6. 6. Bj 973, W30 plus vad som ser ut att vara en snodd.Nr 6. Bj 973, grov yllerips W30 som fodrar en diamantkypert! Samt snodd. Foto SHM. 616412_HST.Ur Birka III, taf 6. 7. Bj 954, W24 med snodd D2.Nr 7 i mitten med flera. Bj 954, W24 ylletips samt snodd. Även fyrskaftad kypert på fotot. Foto Ola Myrin, SHM. 616361_HSTUr Birka III, taf 6. Nr 8. Bj 1090, W33 med en möjlig snodd upptill? Ej fotograferad i sök i samlingarna.
4. Kypert W34-45
Ur Birka III, taf 8. 1. Bj 602, W35. 2. Bj 515, W37. 3. Bj 620, W41. 4. Bj 1014, W34. 5. Bj 949?, W45 (den här ser annorlunda ut!). 6. Bj 510, W43. 7. Bj 949, W40. 8. Bj 894A, W38. 9. Bj 511, W42.Nr 1. Bj 602, W35, grov fyrskaftad 2/2 kypert. Foto SHM. 616382_HSTNr 2. Bj 515, W37, grov fyrksaftad 2/2 kypert. Foto Amica Sundström, SHM. 1090086_HST.Nr 3. Bj 620. W41, grov, fyrskaftad 2/2 kypert. Foto Ola Myrin, SHM. 617933_HST.Nr 4. Bj 1014, W34, grov kypert samt snodd! Foto SHM. 616386_HST.Samma som ovan. Nr 4. Bj 1014, W34, grov kypert samt snodd! Foto SHM. 616386_HST. Helt underbart!Nr 5. Bj 949. W45, fyrskaftad 2/2 kypert. Foto Ola Myrin, SHM. 616368_HST.Nr 6. Den nedersta biten tror jag. Bj 510. W43, fyrskaftat 2/2 kypert. Foto Ola Myrin, SHM. 616372_HST. Extra! Bj 510. Medelgrov kypertklump. Foto Saham. 616460_HSTNr 7. Ovanlig! Bj 949 Grov, treskaftad 2/1 kypert med inslagseffekt! Foto Ola Myrin, SHM. 616387_HST.Nr 8. ? Vet inte vilken bit. Bj 894A, W38. Foto SHM. 616369_HST.Nr 9. Bj 511, W42, grov kypert. Foto Amica Sundström, SHM. 616379_HST. Ser definitivt ut som flera lager och med en fåll. Extra! Bj 511, ylle. Foto Ola Myrin, SHM. 616418_HST.Extra! Bj 511, ylle med snodd. Foto Ola Myrin, SHM. 616381_HST.
Avslutningsvis…
Det här blev ju jättelångt! Hoppas det kan vara till nytta!
Det här posamentet är lite kort och har tretton stycken knutar i rad fastsytt på ett sidentyg i kypert.
Posament P13 från Bj 944, 617993_HST. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.
Den är dubbelflätad och ser ut att vara dubbelvikt i ena änden där personen börjat posamentet. Det står i Historiskas samlingsdatabas att den även sitter ihop med ett brickband, men jag kan inte se det. Kanske det är ett direkt intill?
Däremot så är det fint att se tråden som använts för att sy fast posamentet mot sidenkyperten.
Detalj av fotot ovan.
Jag har kopierat posamentet med lite grövre, 0,3 mm spunnen tråd i tenn med 4% silver. Borde ha gjort lite mer space mellan knutarna, men det får bli på nästa 👌
Mitt posament efter Bj 944, P13.
Graven undersöktes 1881 och är en kammargrav i hög innanför Stadsvallen för en man.
Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.
Mannen blev begravd i en dräkt med mycket dekorationer. Det är från pannan på mannen som det kinesiska sidenet hittades.
Detalj från Stolpes teckning.
Jag tror att det här fragmentet, P13,syns på gravplanen, men jag är inte säker. Önskar att Stolpe hade varit lite mer noga med textilierna, men just den här biten går nästan att känna igen.
Försäkte ladda upp en reel här men det gick inte. Jag gör sedan några veckor innehåll till Birkas sociala medier. Förutom kampanjer och reklam.
Frågan är nu vad det satt på? Fragmentet verkar ligga nära tänderna 🧐
Häromdagen fick jag se det lilla språngade textilfragmentet från Birka, D8. Jag har bara sett det i Agnes Geijers stora bok om Birkatextilierna och på Historical textiles julkalender.
Det språngade fragmentet D8 från Bj 660, 617930_HST. Foto: Linda Wåhlander.
Tyvärr har fragmentet fått fel nummer på etiketten vid något tillfälle och på 617930_HST står det Bj 666 istället för Bj 660. Så det skulle behövs ändras. Även krabbasnårsfragmentet har haft fel nummer, så det är tur att Geijer publicerade en hel del av textilierna även om det inte är alla.
Jag har tidigare skrivit om graven och Birkakrusifixet här.
Det språngade fragmentet 617930_HST.
Önskar att vi kunde göra en ny bok om Birkas textilier!
Fragmentet är nr 2 på Taf 37 i Geijer.
Fragmentet fick av Geijer tekniknummer D8 och hittades när hon tittade igenom texilierna i graven. Det satt ”limmat”, eller iallafall bevarat, vid en bit mönstervävt tyg från kvinnograven, M4. Det är numera borttaget från den mönstervävda biten och ligger i en egen låda.
Beskrivning av det mönstervävda fragmentet. Ur Geijer, Birka III.
Har försökt att läsa Geijer med google translate:
Fragment av ulltyg med brokadmönster, nära besläktat med det så kallade Krabbasnår. Bastyget är kedjerep gjord av ganska mörkt, vänsterspunnet, hårt och slätt garn. Varpen täcker helt inslaget och var troligen mörkare än den senare; Varptäthet 30, inslagstäthet 6 per cm. Munsterornamenten var brokaderade och bestod av grovt vänsterspunnet garn med ullig yta. Den del av en prydnad som från början verkar ha varit röd är välbevarad. Dessutom kan tydliga hål urskiljas från ett liknande motiv, men garnet är helt. På den smala sidan av biten, limmad på toppen, fanns ett fragment av ”språng” (D8).
Även krabbasnårsfragmentet har haft fel numrering men det är rättat nu.
Krabbasnåret kan ha varit en kudde eller en vävd mantel.
Gravens textilier
Bj 660 ligger vid gravfältet norr om Borg. Det är en kammargrav och kvinnan i graven bar en dräkt av fin kvalitet med ylle och siden med brickband och silverspiraltråd. Agnes Geijer gick igenom textilierna men allt var inte utritat på Stolpes gravplan.
Gravens textilier. Ur Geijer, Birka III.
Översättning med Google translate:
”Linneöglor i spännen, en dubbel åt sidan. Förmodligen ovanför ena spännet ”Krabbasnår” M4 och på dess kant rester av Sprang, D8. Det ena (förmodligen höger) spännet hade vänt och innehållet pressades mot kistans lock; Till en början fanns en bred sidenremsa, S4, med två sydda, smala sidenband runt nålen. Sedan ett fint ulltyg, W 20, och ett grövre, liknande ”filtens” grundväv. På den andra spännet fanns ett stycke kypert siden, S4, cirka en decimeter långt, bevarat, sammanfogat i ena änden och försiktigt kantat med en 5 mm bred rak remsa, troligen i annan färg. Detta komprimerar flera lager av tunt sidenmaterial, S2. Lösa rester av S4, ihopsatta med silverband lika med B 13-14, och spiralsilvertråd. På planen finns ett ca 25 cm långt silverband i en krökt linje ovanför huvudet, varav inget nu kan hittas.”
Så tråkigt att pannbandet tappats bort! Det är nr 2 på planen.
Gravplan för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA. Detalj av gravplanen för Bj 660. Teckning: Hjalmar Stolpe, ATA.
I lådan i textilmagasinet ligger innehållet från ena spännbucklan.
Innehållet i ena spännbucklan från Bj 660. Foto: SHM, CC BY.
Här syns bland annat en sidenögla och det är flera lager med textil.
Sidenfragment från från Bj 660. Foto: Linda Wåhlander.
Sidenfragmentet S4 är skarvat och det ser ut att vara fodrat även om det skulle kunna vara ett inre tyg (S2?) som bara bevarats mot insidan. S4 har en invikt kant med en liten sidenögla. Jag skulle behöva titta igenom Hägg! Får återkomma om det för jag är för trött ikväll.
Närbilder av det språngade fragmentet
Närbilder av det språngade fragmentet. Foto: Linda Wåhlander.
Det är tre centimeter och har 3-4 mm mellan snoddragningarna. Ena sidan ser ut som en kant.
Så vad var det språngade fragmentet?
Jag önskar att det är från ett hårnät, men det kommer vi aldrig få veta.
Språngade hårnät går tillbaka till forna Egypten och det finns i danska bronsåldersgravar. Sofia Holmer har återskapat hårnät från danska Bredmose från 370 fKr – 10 eKr.
Sofia i ett blått hårnät.
Sofias vävram för språngning.
Här syns hur trådarna vrids om varandra.
🏵️
Lite vikingakänsla med smycken från Bj 660 🙂
Völva på film. Hennes stav är ju förmodligen också i en annan grav Bj 760 men vi går på gravplanen!
Spännbucklorna ska vara P51:or men jag hade dom inte då. Skulle behöva lite mer siden och mönsterväv i dräkten 🙂 men har iallafall sidenband. Nästa sommar vill jag även ha på mig mitt språngat hårnät som jag köpt av Sofia!
Kram
Lästips
Arbman, H. 1941 & 1943. Birka I, Die Gräber: Tafl und Text. KVHAA, Stockholm.
Geijer, A.1938. Birka III, Die Textilfunde aus den Gräbern. Uppsala.
Hägg, I. 1973. Kvinnodräkten i Birka. Livplaggens rekonstruktion på grundval av det arkeologiska materialet. Uppsala.
2015 var jag med och skrev en artikel om en ring hittad i grav Bj 515 på Björkö, en 800-talsgrav. Den kallas ”Allahringen” och det är en silverring med en infattad glasbit med en inskription tolkad som ”till eller för Allah”. Det står i varje fall inte gudanamnet på den. Sättet den är infattad på känns igen fortfarande idag.
Jag skrev har tidigare skrivit om den här i bloggen bland annat den här uppdateringen: https://linda.forntida.se/?p=3436
”Allahringen”. Foto: Linda Wåhlander.
Forskning är som ett samtal mellan forskaren och föremålen och mellan olika forskare. Målet (för mig) är att komma så nära och förstå, en levd historia, som möjligt. Det betyder att när det kommer ny forskning så behöver forskare ta in den. Forskaren kan hålla med, inte hålla med eller komma med mer forskning. Och det är bra.
Föremålen pratar så klart inte, men de kan berätta en hel del ändå – hur de är gjorda, vilket material det är, var de är tillverkade, ibland vem som gjort dom, vilka som använt dom och var de tillslut hamnade… Vi blir deras tolkar! Och förhoppningsvis hjälps vi åt i våra försök att förstå forntiden.
Professor Mats Roslund har studerat relationerna skandinaverna hade öster ut och menar att ”Istället för direkt handel med kalifatet och Centralasien hävdar jag att khazarer, volga-bulgarer och finska folk var de som skandinaverna främst interagerade med.”
Han har en annan tolkning av var ringen kan ga kommit i händerna på en skandinav. . Här med hans egna ord 240209: ”Dessa ringar finns ymnigt i gravar från Saltovo-Majaki-kulturen (Khazarer) och bland volgabulgarer. Kopplingen till Kalifatet är dessutom svår att upprätthålla eftersom både khazarer och därefter volgabulgarer satt som lås i handeln österut. Ringarna i Birka ska istället ses i ljuset av förbindelserna dessa turkisktalande folkgrupper. Att som i texten anta att ”Even though the decomposed state of thebones in the grave precludes any biochemical analysis,which otherwise could have shed light on the geographicor ethnic origin of the buried woman, it is not impossible that the woman herself, or someone close to her, might have visited – or even originate from – the Caliphate or its surrounding regions” är svårt att acceptera.
Nytt finfoto av ”Allahringen” 106842_HST. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY.
Lite mer om kvinnans grav och gravdräkt
Vem var hon kvinnan som fick med sig ringen i graven? Vad betydde den för henne?
Gravplan för Bj 515. Teckning Hjalmar Stolpe.
Kvinnan begravdes i sin dräkt med dräktsmycken och dräktredskap i en kista. Hon bar en kniv, en bygelsax och ett nålhus.
Hjalmar Stolpes grävanteckning. Han har skrivit ametist.
På hennes spännbucklor av typen P27b finns fyra kors i sidorna, alternativt svärd (?) på vardera spänne. Ringen ligger precis nedanför den högra spännbucklan.
De större spännbucklorna tillhör Bj 515. Foto: SHM, CC BY.
Hon hade även ett väldigt fint nålhus dom hängde ned från den vänstra spännbucklan i en kedja, enligt Stolpes ritning.
Nålhuset med spiraler. Foto: Pavel Voronin, SHM, CC BY. Det likarmade spännet. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.
Kvinnan bar fantastiska pärlor. Båda skandinaviska och av östlig typ. Det är karneoler, betgkristall, ögonpärlor, mosaikpärlor, till och med en lyxig stor låtsasmosaikpärla!
Pärlorna från BJ 515. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY.
Tre pärlor sitter fortfarande fast under ena spännbucklan. På gravtecknongen ser de ut att vara fästade i den den övre delen av spännbucklorna. Jag tycker själv om att bära mina pärlor så.
Konglomerat med spännbuckla och pärlor. Foto: Amica Sundström, SHm, CC BY. En fyrskaftad yllekypert i grov kvalitet. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY.
För ett tag sedan fick jag hem spännbucklorna och bloggade om det https://linda.forntida.se/?p=18525 och då skrev jag även lite mer om dräkten
Min uppsättning för Bj 515 och de nya spännbucklorna från David Lecocq Claude. Nålhuset är köpt av Gripheim. Ser det ut som kors eller svärd? Lite otydlig förstoring av originalet.
Om vi tittar på innehållet i graven med kista, dräktsmycken och symboler så är det så som de ofta ser ut i en vikingakvinnas grav. Hon har skandinaviska saker med sig och ickeskandinaviska saker. Ringen och pärlorna visar på resor och byteshandel eller gåvor i österled. Vi vet inte om hon rest själv eller om någon tagit med sig presenter hem till henne. Eller om hon köpt pärlorna i Birka av någon som tagit med dig varor hem från långa resor.
Genom hemnes grav öppnas den vikingatida världen upp!
Den andra ringarna från Birka
Här är de andra ringarna och del av en ring:
Ringarna från Birka. Foto: Linda Wåhlander. Den här är så fin och har tydligt gjorts om till ett hänge. Foto: Linda Wåhlander.
Jag vill passa på att tacka Mats Roslund för hans fina sätt och för att föra forskningen frammåt.
Tips:
Mats Roslund, 2023. Retracing the Vikings in the East: A review of Scandinavian-Islamic interfaces, In Vikings in the Mediterranean. Proceedings of an International Conference Co-organized by the Norwegian, Swedish, and Danish Institutes at Athens. Athens, s. 147-167.
Härom dagen kom frågan upp på jobbet om hur gammal ”synålen” är och jag svarade att de finns synålar i metall från bronsåldern iallafall.
När jag började leta efter stenåldersnålar så hittade jag även en fin i ben med ett hål i. Tyvärr är inte så många nålar digitaliserade, så det går inte att se bild på dom i sök i samlingarna.
Nålen är från Lilla Lanna, även kallade Länna högar, i Hidinge socken i Närke och kom in till museet 1909. Den verkar ha legat i en hällkista med hål på gaveln.
Nål av ben (hoplimmad) från stenåldern, 969394_HST, Förvärvsnummer 13640. Foto Nina Davies, SHM, CC BY. Text tillhörande stenåldersnålen, 969394_HST, Förvärvsnummer 13640.
Det verkar som att graven återanvänts på järnåldern och den undersöktes av en mycket ung Sune Lindqvist!
Fick hjälp av Ny Björn Gustafsson att hitta referensen SV. F. 77 – det är från Montelius standardverk Sveriges Forntid. Numret var fel. Istället ska det förmodligen vara 67 och där fanns även fler synålar från äldre stenåldern i franska grottor👌 På Grönland användes lite grövre bennålar ända in i 1800-talet.
Ur Montelius, Sveriges forntid, s. 89.
Små bennålar har även hittats i gånggrifter, men de är enligt Montelius grövre och ska inte räknas som just synålar. Det finns en synål i ben (Montelis fig. 71.) från en gånggrift på Sjælland som har ett hål på mitten. Visar den kanske på textil i det nya materialet ull?
Ut Montelius, Sveriges forntid, s. 90.
Det finns även en hel del sylar från stenåldern. Sylar är bra att göra hål i skinn med utan att skinnet går sönder. Man skär då inte sönder strukturen på skinnet utan separera skinnet på ett hållbarare sätt.
Med hålen går det sen att sy med senor och andra snoddar direkt. Vet inte heller hur långt tillbaka i tiden folk sytt med svinborst. Då tvinnar du fast svinborsten på exempelvis en sentråd och får på så vis en smal, fin nål. Vilket betyder att att sy inte alltid kräver en synål!
Med textil och kläder i ull så kommer även bronsnålarna på bronsåldern. Men kanske ulltextil är ändå lite tidigare eftersom det finns avtryck av tuskaft på keramik. Men det behöver jag få en bättre referens på.
Om vi blickar ut från Skandinavien så är de tidigaste nålarna med ögon daterade till 40000 år men kläder har använts mycket tidigare enligt forskning från 2010/11. Delningen från människolöss till klädlöss för möjligen 170000 år sedan kan visa det! 😳 Och som sagt, det går att sy utan nålar!
Karta över plaser där det hittats synålar från mellan 45000-25000 år sedan. Av Sommer, Christian; Kandel, Andrew; ROCEEH, 2022.Från Magdalenienkulturen. Daterad till mellan 17000-10000 före vår tideräkning. Foto: Museum of Toulouse.
Tips!
Lädersömmeriet på facebook har den 23 mars (min födelsedag) 2023 ett inlägg om just att sy med svinborst!
Oscar Montelius, 1872-74. Sveriges forntid.
Artikel om klädlöss: Melissa A. Toups, Andrew Kitchen, Jessica E. Light, David L. Reed, 2011. Origin of Clothing Lice Indicates Early Clothing Use by Anatomically Modern Humans in Africa, in Molecular Biology and Evolution, Volume 28, Issue 1, January 2011, Pages 29–32. https://academic.oup.com/mbe/article/28/1/29/984822
Karta över de äldsta nålarna: Sommer, Christian; Kandel, Andrew; ROCEEH (C.E.2022 / H.E.12,022): Archaeological sites with Upper Paleolithic eyed needles. figshare. Figure. https://doi.org/10.6084/m9.figshare.20411973.v2
