Blogginlägget igår blev så många foton att wordpress började protestera 🙂 Men nu fortsätter jag lite till. Idag blir det framförallt Cheyenne Olanders fantastiska foton!
Om någon inte vill stå med namn då hör av er så tar jag bort det ❤️
Cheyenne spinner garn med fiberfäste och slända. Fotograf vet jag inte.
På sidan av hennes peplos sitter ett redskapsspänne. De kan se lite olika ut och kan även användas för att haka upp dräkten lite.
Redskapsspänne i brons från Tomteboda i Solna, 3115432. Det ser ut att vara lite textil fastrostad på den. Foto Jenny Radon, SHM. Vendeltida krigare, även om inte alla då levde samtidigt. Fotograf Cheyenne Olander.Ringknappsvärd. Fotograf Cheyenne Olander. Fint med skor. Fotograf Cheyenne Olander.
Fragment av skor finns bevarade från Vendelgrav XIII. Jag fick se fragmenten för 10 år sedan.
Skofragment från Vendel III. Foto Linda Wåhlander. Dave Roper berättar om pressbleck med motiv från Torslunda. Fotograf Cheyenne Olander. Torslundaplåtarna, 618350_HST. Foto SHM.
Patriserna användes för att göra pressbleck till hjälmar.
Dave Ropers hantverk. Fotograf Amanda Rimmer.Pressbleck på dryckeshorn tillverkad av Sebastian Johansson i gruppen SaligastīR. Fotograf Cheyenne Olander.
De visade även upp handel och mynt. Här en våg och guldmynt!
Våg och mynt med Uppsala högar i bakgrunden. Fotograf Linda Wåhlander. Några romerska kejsarmynt. Fotograf Linda Wåhlander.
Kejsar Marcianus och många andra kejsarmynt har hittats på Helgö både i skattfynd och på en av verkstadsplatserna. Mynten smältes ner och omvandlades till dekor på bland annat svärd och smycken.
Mynt från Kejsar Marcianus funnet på Helgö, 206708_KMK. Foto SHM.
Det var väldigt kul att se återskapade spelpjäser som jag inte sett tidigare.
Återskapade spelpjäser från Valsgärde 8 tillverkade av Sebastian Johansson. Fotograf Cheyenne Olander .
Originalpjäserna från Ultuna, i horn eller ben, har numera samma färg, men det måste ju ha varit skillnad på dom… Kungen syns tydligt iallafall med sitt bronsbeslag. Förmodligen har de använts till att spela Hnefatafl.
Spelpjäser från Ultuna, 108624_HST. Foto Tania Muñoz Marzá, SHM.Vackra Åsa Österlund från Vendthjod i fin peplos med ryggknappspänne och Husbyspännen på axlarna. Fotograf Cheyenne Olander.Närbild på Åsas smycken och många pärlor från MyHoney. Detalj av Cheyenne Olanders fotografi.
Det är så fint med naturfärgad särk. Men ett plagg som också var spännande var en tunika med sidendekorationer.
Paret Gill från gruppen Uttaharjar. Fotograf Cheyenne Olander.
Blått och rött är bland de lyxigaste färgerna och det är så fint att de gjort tyg bårderna lika breda så de passar ihop! Hon bär en stängd peplos där insidan dom vika ned är dekorerad med en bård. Plus att kanten nertill har en bård. Vet inte vilket fynd peplos och halsband är ifrån, men får jag reda på det så uppdaterar jag.
Christian hade även en ny hjälm i år! En lite otäck hjälm men så cool! Det var modeshow varje dag och de berättade om sina dräkter. Christian har låtit göra en hjälm sammansatt av två fynd från Broa, Halla på Gotland där tex kindplattorna är med. Det är Thomas Cederroth som skapat den.
Christian Gill från gruppen Uttaharjar. Fotograf Linda Wåhlander.
Christian skickade mig några bilder och jag har inte sett fyndet på det här viset tidigare 😱
Alltså! Fotot är en selfie av Christian Gill.
Masken löstes in till museet 1861 för 8 riksdaler. Anders Ahlberg hittade den i ett ”stenröse” med delar av svärd, spjut, pilspetsar, kniv, beslag, sax och kedja och annat. Ansiktsmasken är kanske det som står som ”hopbucklad” gryta?
Ansiktsmasken till hjälm, 1088551_HST, förvärv 2827. Foto Thomas Eriksson, SHM.
Det går att se beslagen som ser ut som tårar i ögonhålorna 👌 Visst ser den lite läskig ut! Och masken är väldigt lik Sutton Hoohjälmens ansiktsmask.
Christian i sin nya Gotländska hjälm med ansiktsmask. Fotograf Cheyenne Olander.
En annan medlem i Uttaharjar är Björn Fölster. Han återskapar också Valsgärde 8 i blått och gult. Han har hjälmen, svärdet, seaxen, kniven och ”spliterskydden” (benskenor) på underbenen och svärdsarmen!
Björn Fölster från Uttaharjar i Valsgärde 8. Fotograf Cheyenne Olander.Björn Fölster från Uttaharjar i Valsgärde 8. Fotograf Cheyenne Olander.Ringknappsvärdet efter Valsgärde 8. Fotograf Cheyenne Olander.Ringknappsvärdet från Valsgärde 8. Trägreppet, och skidan tror jag, är tillverkat av Sebastian Johansson i SaligastīR. Fotograf Cheyenne Olander.Benskenor som heter splitetskydd. Fotograf Cheyenne Olander.Baksidan av hjälm Valsgärde 8. Fotograf Cheyenne Olander.Björn Fölster från Uttaharjar. Fotograf Cheyenne Olander.
Valsgärde betyder ungefär gärdet med den fallna valen – kanske Odens utvalda till Valhall. Fler gravfält heter någonting med Val.
Gruppfoto med män från Uttaharjar och kanske någon mer grupp. Fotograf Cheyenne Olander. Jag lyckades inte lista ut vem den här mannen är men nu vet jag. Det är Jonas Lyckman från Uttaharjar och hjälmen är en Vendelhjälm I. Fotograf Cheyenne Olander.Jonas Lyckman och Vendelhjälm I bakifrån. Fotograf Cheyenne Olander.Vendelhjälm I, 109204_HST. Foto Ola Myrin, SHM. Pressbleck med ryttare på Vendelhjälm 1. Foto Ola Myrin, SHM. Pressbleck från Vendelhjälm I med krigare i klappenrock. Foto SHM.
Det är otroligt att det ändå finns lite pressbleck kvar! Den här påminner om mannen mellan två björnar.
Christofer från Uttaharjar i Valsgärde 6. Fotograf Cheyenne Olander.Christofer från Uttaharjar i Valsgärde 6 med fin blågrå sköld. Fotograf Cheyenne Olander.Bästa bilden av Valsgärde 6 hjälmen. Hittade den på Wolfheodenas facebooksida men dem kommer från Arwidsson.
Tack! Alltså vilka återskapade dräkter och fynd och fotografier! Tack Cheyenne för att jag får använda dom!
Förra lördagen den 14 juni åkte jag till Vendeldagarna i Gamla Uppsala. Jag skulle ha varit med på festivalen men blev sjuk och hade varit sjuk i två veckor när jag tog mig dit med pärlor till museet, så är otroligt glad att jag orkade åka dit över dagen iallafall!
Jag fotade nästan ingenting men flera andra som är superduktiga fotograferade och jag får dela deras fantastiska bilder! Så nu blir det en vendeltida bildkavalkad!
Samlade på Östhögen. Fotograf Amanda Rimmer.
Vendeltiden är tiden mellan 550-750 efter Kristus. Med andra ord perioden innan vikingatiden. Jag vet inte alla fynd som återskapats, men kan fylla på information vartefter om jag får in tips.
Kung Raedwald, Paul Mortimer, ifrån Wolfheodenas i sin dräkt efter Sutton Hoo. Fotograf Ruben Terlouw @woedansKung Readwald aka Paul Mortimer. Fotograf Amanda Rimmer.
Kung Readwald är allas vår kung 🙂 Paul har låtit återskapa nästan hela graven tror jag.
Axeldekorationer från Sutton Hoo och bägaren från Uppåkra. Fotograf Ruben Terlouw @woedansDryckesbägaren från Uppåkra. Foto: Historiska museet vid Lunds universitet. Dave Roper från Wolfheodenas. Fotograf Amsnda Rimmer.
Dryckesbägaren som Dave Roper återskapat har pressbleck i guld som blir vidare uppåt!
Guldmynt. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Då som nu är allt guld värt!
Fotograf Ruben Terlouw @woedans fast vet inte vem som tagit foto på honom.Sköldtornssöljan från Bjärs på Gotland, 784389_HST. Foto Thomas Eriksson, SHM.
Ruben har en så kallad sköldtornssölja i bältet. Så snygg. Den är fast och bara ringen rör dig. Thomas och jag fotograferade den för ett tag sedan. Kanske var det för just återskapandet av Rubens bälte?
Många vackra damer var med på festivalen. Det är lite svårare att återskapa kvinnornas dräkter.
Wulfheodenas vackra kvinnor i vackra dräkter. Fotograf Ruben Terlouw @woedansAnglosaxisk dam från Wulfheodenas. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Hennes väska är lite speciell. Hålet är en ”elfenbensring” med påsen fastsydd men jag vet inte riktigt hur den funkar.
Elfenbensring till väska, 272095_HST och en cowridnäcka. Foto John Ljungkvist, SHM.Elfenbensringar till börs från Lovö. Ur Petré 2024.
Den här elfenbensringen är utställd i Forntider på Historiska museet.
Bling och textil. Fotograf Ruben Terlouw @woedansCheyenne från gruppen Saligastīr i sin återskapade dräkt från Östergötland. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Cheyenne är med i svenska vendelgruppen Saligastīr. Hon har pärlor från mig 😍
Det finns tre svenska grupper: SaligastīR (Salsgästerna), Vendthjod och Uttaharjar. Sen har vi även de som återskapar Salmefyndet från ca 750. Själv är jag en egen liten grupp med mig själv… De engelska grupperna är Wulfheodenas och Swehanaz. Det finns även en fransk grupp och några andra som återskapar samma tid.
Textildamen från Wulfheodenas. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Jag är så förtjust i hennes peplos med ett litet kantband upptill och enkelt bälte. Jag har nästan färdigt ett brunt bälte men det ser ut som en hästtöm…
Här en dam från Wolfheodenas med huvudbonad. Hon var inte med 2023 men hon var med för månfa år sedan när jag träffade dom för först gången på Historiska museet.
Medlem i Wulfheodenas. Fotograf Amanda Rimmer. Wulfheodenas par Matthew och Morrighanne med ett enormt dryckeshorn. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Dryckeshorn som detta har det hittats flera av.
Östhögen i Gamla Uppsala undersöktes 1846 och det har visat sig vara en hög för en kvinna – kanske en drottning. Det är i varjefall kvinnoben som bevarats i graven, fragment av en hjälm, en spegel och en djurmask från ett smycke. Så istället för ”Kungshögarna” kanske vi borde kalla dom för ”De kungliga högarna” i Gamla Uppsala.
Wolfheodenas Matthew med Vendelhjälm XIV (14). Fotograf Ruben Terlouw @woedansVendel XIV. Fotograf Amanda Rimmer.
Det är en så otroligt fint återskapad hjälm efter fyndet från 500-talets Vendel.
Vendelhjälm XIV, 120458_HST. Foto Sören Hallgren, SHM. Swehanaz Alex med Vendelhjälm XII. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Den här är också fantastisk och tolkningen är att det suttit ringbrynja längs med nedre kanten.
Vendeljälm XII, 120459_HST. Foto SHM. Swehanaz Alex och Vendelgrav XII. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Det ser så romantiskt ut! Samtidigt vet vi ju att de var krigare.
Tobias från SaligastīR i Vendel XII. Fotograf Ruben Terlouw @woedansTobias från Saligastīr i Vendel XII och en lite annan tolkning med ringbrynjan även framför ansiktet. Fotograf Amanda Rimmer.Tobias i SaligastīR i Vendel II. Fotograf Cheyenne Olander.
Jag är superförtjust i de små ”bältdjuren” på spjutet!
Spjutet från Vendel XII, 120599_HST. Foto Sören Hallgren, SHM.
Här kommer Vendel I och Matt JR Lewis från Wolfheodenas.
Matt JR Lewis (tror jag) från Wolfheodenas i Vendel I. Fotograf Ruben Terlouw @woedans
Han bär hjälmen från Vendelgrav I. Pressblecken syns inte så bra, men de är ikoniska med sina krigare till häst!
Hjälmen från Vendel I, 109204_HST. Foto Ola Myrin, SHM.
Men det finns även hjälmar från andra gravfält som Valgärde och Ultuna. David Huggins från Swehanaz återskapar Valsgärde 8.
David Huggins från Swehanaz i hjälm från Valsgärde 7. Fotograf Alexander Haigh.
Svårt att få till det så mycket finare!
Jag och David Huggins i Valsgärdehjälm 7. Fotograf Burr Öhrström.
David Huggins gav mig bitar av hans blå brickband som sitter på klappenrocken. Jag planerar att sy en ljusblå kappa med dom runt ärmarna.
Alltså jag önskar att jag hade sminkat mig lite -ser fortfarande sjuk ut! Men så glad! Jag hade tvättat håret men blev så varm av att köra till Uppsala att det inte syns… Hade på mig min nya peplos färgad med kochenille och mitt vendelametisthalsband. Planerar även att sy en ny särk i mer naturfärgat linne eller hampatyg. Spännena på axlarna är små fibulor som det hittats flera liknande från Helgö.
Fibula från Helgö, husgrupp 4, 139185_HST. Foto Sara Kusmin, SHM.
Spännet Huggins har i manteln är även det fantastiskt. Tydligen ett fynd som inte hör till en grav utan blivit offrat? Minns inte riktigt vad han sa.
Valsgärde hjälm 7. Foto från Kent Anderssons blogg. Valsgärdehjälmar nr 5 och 8. Foto Gustavianum.
Från Ultuna kommer en lite annorlunda hjälm.
Ultunahjälmen på Thomas Cederroth. Fotograf Ruben Terlouw @woedansHjälmen från Ultuna, 272256_HST. Foto Ola Myrin, SHM.Tillsammans med Faravid och familj, tillsamnans med TC, återskapar tiden för Salmefyndet. Foto: Linda Wåhlander.Jag ser väldigt glad ut iallafall! Fotograf Amanda Rimmer.
Så fint att få vara med en stund och höra Matt Bunker läsa ur Beowulfkvädet!
Matt Bunker läser ur Beowulf. Fotograf Amanda Rimmer.
Så många fina foton och inlägget blev fullt, så får fortsätta imorgon med ett till inlägg.
Tack Ruben Terlouw, Amanda Rimmer, Alexander Haigh och Burr Öhström för att jag får låna så fina fotografier.
Fler foton från Burr kommer och även från Cheyenne 🙂
Fick en fråga nyligen om vendeltida bergkristallpärlor. Tyvärr finns det inte så många bilder på dom men de flesta jag hittade var runda eller ane aning diskformade. En verkar ha varit en tub, men det är svårt att se hur. Det finns även en fasetterad pärla men den är också svår att se.
415680_HST, vendeltid Bolmsö sn, Småland. Foto: Sara Kusmin, SHM. 415682_HST, vendeltid, Bolsmö sn, Småland. Foto: Sara Kusmin, SHM. 417890_HST, Erik-Pålsnäset, Alfta sn, Hälsingland. Hög XI. Foto: Eva Stensköld, SHM446392_HST, vendeltid, Helgö, Ekerö sn, Uppland. Gravfält 150/119, grav 115. Foto: Victoria Dabir, SHM. 445355_HST, vendeltid, Helgö, Ekerö sn, Uppland. Gravfält 150/119, Grav A54. Foto: Victoria Dabir, SHM. 1299627_HST, Söderby, Lovö sn, Uppland. Stensättning 74. Foto: Marie Lindström, SHM. 271146_HST, Vetvallen, Sya sn, Östergötland. Grav 6. Foto: Sara Kusmin, SHM. En fasetterad bergkristallpärla. 1299201_HST, vendeltid, Söderby, Lovö sn, Uppland. Stensättning 71. Foto: Marie Lindström, SHM.617674_HST, vendeltid, Kunsta, Adelsö sn, Uppland. Grav 2. Foto: Niklas Stierna, SHM.
Det finns fler fyndposter men utan bilder. Glad att det finns några iallafall. Undrar just hur moderna de här personerna kände sig som hade de första bergkristallpärlorna! Under vikingatiden sen är det ju högsta modet med bergkristallpärlor i olika former 👌
Det är inte ofta jag letar inspiration bland Birkas brandgravar, men så dök jag på Bj 349 som känns mer vendeltida än vikingatida. Men det är klart, nu är vikingatiden flyttad bakåt till 750 och då är det ju vendeltida stil. Jag tycker iof att vikingatiden ska börja den 8 juni 793… eller några år innan det 🙂
Bj 349 är brandgrav med hög på Kvarbackagravfältet. Ett gravfält jag inte visat så många gånger, för att det ligger lite avsides. Graven, skulle jag säga, hör till 700-talet. Jag har inte kollat av Ann-Sofie Gräslund eller Ingmar Jansson skrivit. Fick tips av Ny Björn Gustafsson om att Martin Rundkvist har med typen TT som övergångsperiodspännen 750-790.
Kvarnbackagravfältet i solnedgången.
Flera av föremålen har nyligen fotograferats och vips känns allt mycket verkligare!
Pärlor från Bj 349. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY. Pärlorna tecknade av Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.
Pärlor som denna mosaik förekommer på det vendeltida gravfältet i Nörre Sandegård Vest.
Den ovala spännbucklan från Bj 349. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.
Spännbucklan är ensam, och det är möjligt att det bara var en. Eller så klarade sig inte den andra i branden. Det brinner lite olika ibland i brandgravar. Den är en av de tiduga spännbucklorna och känns mer vendeltida.
Teckning av spännbucklan Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.
Kvinnan, som jag förmodar att det är fick även med sig bla två runda bronspärlor, en nyckel, en möjlig dräktnål och en kruka.
Bronspärlor från Bj 349. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.
Nyckel passar även den in på vendeltiden.
Nyckeln från Bj 349, Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.Kedjan från Bj 349, Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.Den möjliga dräktnålen från Bj 349, Harald Faith-Ell, SHM, CC BY. Lerkärlet från Bj 349. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.
Slutligen fanns det även lite annat som tex nit/spik och en liten kärnkrampa.
Spik från Bj 349, Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.
Det kanske vore en idé att göra en vendeltida birkadräkt 🙂 – en tidig hängselkjol och tyger med inspiration från Nörre Sandegård Vest: En särk, kanske utan sprund, en rak hängselkjol i diamantkypert, en sjal med enkel ringnål, en kedja med nyckel och så pärlorna 🙂
Uppdatering 😍
Jag fick just veta att den skicklige hantverkaren Lecocq David Claude redan har tillverkat ett sett för den här graven! Så fina! Med både brons- och glaspärlorna!
Återskapade smycken från Bj 349 av Lecocq David Claude. Tabell för de vendeltida smyckenas kronologi ur Rundqkvist 2015. En av bågravarna på Kvarnbackagrafältet. Sally och jag på Kvarnbackagravfältet när hon var pytteliten.
Rundkvist, M., 2015. Domed oblong brooches of Vendel Period Scandinavia. Tillgänglig via: https://doi.org/10.5878/002731. Finns på academia . edu.
Jørgensen, L. & Nørgård Jørgensen, A. 1997. Nørre Sandegård Vest. A cemetery from the 6th–8th centu- ries on Bornholm. Nordiske Fortidsminder series B volume 14. Det Kongelige Nordiske Oldskrift- selskab. Copenhagen.
Jag blev inbjuden av Gamla Uppsala att vara med på Vendeldagarna och jag har längtat efter det sedan dess! Det är Beowulfs tid ❤️
Jag har ju varit på några vikingamarknader med försäljning och annat, men vendeldagarna var lite annat med föreläsningar hela dagarna, museet hade barntält utanför och de hade bjudit in de vendelföreningar som finns i Sverige och runtom i Europa! Det kom även en förening från Skäftekärr som var ett kärt återseende och som gör lite äldre tid än vendeltiden. Jag och mitt röda tält är inte med i en förening, men jag kände mig omhändertagen av alla under de tre dagarna.
Foto Mats Roslund
Jag är från Helgö helt enkelt 🙂 kanske ska kalla ”min grupp” för Heligastir! Den heliga öns gäster? Så kan de som vill vara med som gäster ibland?
Varje dag kl 16.30 var det vendelparad och den blev bara bättre och bättre. Många kom på besök och intredesbiljetten var 150 kr men köper du biljett till museet så får du årskort direkt!
Foto Burr Öhrström.
Fick det här fina porträttet av Burr Öhrström!
Foto Burr Öhrström.
Jag har flera uppsättningar smycken och tog bland annat med mig mitt ametisthalsband. Männen återskapar oftast en grav med hjälm från Vendel eller Valsgärd, Ulltuna och så klart Sutton Hoo med King Readvald.
Foto Burr Örström.
Jag har en grav från Helgö som jag börjat med, men det finns fler roliga olika smycken och pärlor, så jag har lite blandat och finns både ametistpärla och bronsspiraler från Helgö. Ametistpärlor finns i flera kvinnogravar från vendeltiden.
Ametist och brinsspiraler från Helgö. Foto Sara Kusmin/SHM.
Jag har inte tittat närmare på de olika gravarna ännu men John Ljungkvist har fotograferat många ametistpärlor och skrivit om dom i artikeln ”Postromersk globalisering – spåren av bysans i Sverige 560-800 e.Kr.” Kvinnogravar under vendeltiden har ofta bysantinsk koppling.
Bysans influerad Europa under 500- talet och frammåt och det märks alltså även här uppe i norr, och Ljungkvist har hittat fler kopplingar än som tidigare varit känt med guldföremål, glasbägare och gladpärlor – och även ametistpärlorna. Det som också finns är cowrisnäckor, elfenbensringar och skivformade pärlor av pärlemor. Vanligast, med 29 fyndplatser är ametistpärlorna.
Här kommer några exempel på droppformade ametistpärlor. Oftast har de inte sin lila färg bevarad pga att de varit med i en kremering av de döde.
Ametist från Brunna. Foto John Ljungkvist/SHM. Ametister från Råsta gård, grav 29. Foto John Ljungkvist/SHM. Ametist från Vetavallen. Foto Sara Kusmin/SHM. Ametister från Broby, Börje sn i Ulleråkers härad i Uppland, grav 1. Foto: Sara Kusmin/SHM. Här står ametisterna som päronformade och kvinnan grav 1 fick bland annat med sig ett grönt glas.
Ljungkvist föreslår att ametistpärlorna, som var mode i det bysantinska riket, kommer från Egpyren och öknen, mellan Nilen och Röda havet, där det finns gruvor. De stora snäckorna kommer just från Röda havet. Så 500-talet och en bit in på 600-talet är det mest bysantinskt inflytande, sen blir det färre ametistpärlor, slut på elfenben och cowrisnäcker till en bit in på vikingstiden.
Men tillbaka till Gamla Uppsala. Det var ju så varmt och eldningsförbud så Gamla Uppsala bjöd på lunch och middag och allt var superfint ordnat! ❤️ Vi åt pizza vid gravhögarna vid Valsgärde och fick en toppenguidetur med Anneli Sundkvist.
Mer foton från vendeldagarna kommer i nästa inlägg.
Lästips:
John Ljungkvist 2013. Postromersk globalisering – spåren av bysans i Sverige 560-800 e.Kr. I: Instutitionens historier. En vänbok till Gullög Nordquist. Den finns online.
Pärlorna från Åsele lappmark, Vilhelmina socken i Lappland är det såkallade Krutbergsfyndet! Det är daterat till vendeltid och jag hittade namnet Krutbergsfyndet i rapporten om ett annat fynd, det så kallade Maksjöhalsbandet. Pärlorna är så fina och jag har låtit göra några av dom och hoppas det blir fler.
Pärlorna från Åsele Lappmark, föremålsnr 113920_HST, Inv. nr 10321. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY 4.0.
Krutbergsfyndet har 14 hela pärlor och två trasiga pärlor och det är samma inventarienummer. Så totalt 16 pärlor. Pärlorna är sådana som främst funns i mellansverige och söderöver.
Skärmbild från MIS.
Till fyndet hör även två spännbucklor och fem koniska spännen. Spännbucklorna är av vendeltida typ med sina små krypande djur på som ser lite ut som gråsuggor 🙂 eller något annat? Kanske fladdetmöss? Vad ser ni? Jag kanske måste skriva ut och rita av för att se 🙂 Eller så finns det någon bra beskrivning redan.
De vendeltida spännbucklorna föremålsnr 599434_HST, Inventarie nr 10321. Foto Gabriel Hildebrand , SHM, CC BY 4.0. De vendeltida spännbucklorna föremålsnr 599434_HST, Inventarie nr 10321. Foto Eva Vedin, SHM. Skärmbild ur Catview, inventarienummer 10321.
De koniska spännen har en låg, upphöjd kant och plattare topp och de är delorerade på lite olika vis. Jag vet inte hur de använts.
Fem konformiga spännen, föremålsnummer 599435_HST, inventarienummer 10321. Foto Eva Vedin, SHM, CC BY 4.0. Skärmbild från Catview, fortsättning. Totalt kan det vara fem toniska spännen.
Den här typen av bronsspännen kallar Gjessing, enligt rapporten om Maksjön, för ”nordenfjellsk”, och de ska ha sin största utbredning i norra Norge.
Vem var personen som bar pärlorna? Hörde dessa föremål ihop i en grav? Tyvärr är fyndomständigheten oklar, men det ska ha hittats invid en kåtatomt. I rapporten står att en geolog Granlund, som år 1934 besiktigade fyndplatsen får Krutbergsfyndet, anser att Krutbergsfyndet härrör från grav ( ATA dnr 3613/ 34, jag har inte läst), medan en Harald Hvarfner var av uppfattningen att föremålen nedlagts som en lapsk depå.
Maksjöhalsbandet
Det finns ett fynd till från Vilhelmina – det så kallade Maksjöhalsbandet. Det hittades vid Maksjöns strand i resterna efter en möjlig järnåldersgrav som daterats till vendeltiden. Även om arkeologen Tomas Johansson, som skrev rapporten, tänker att det snarare är ett depåfynd. 1969 dök det upp ett spänne på platsen och den undersöktes senare 1972.
Maksjöhalsbandet. Foto från Västerbottens museum.
Jag hittade ett till foto på pärlorna!
Maksjöhalsbandet. Skärmbild från Susanne Sundströms rapport från 2014.
Så även här fanns tre koniska spännen av den norska typen med avplattad topp men även en bronspärla, knivar och lite annat, men inga bevarade mänskliga kvarlevor.
Avslutningsvis är jag så glad att jag hittade rapporten från Maksjön på Västerbottens hemsida. Nu vet jag vad pärlorfyndet frpn Åsele lappmark kallas! Krutbergsfyndet!
Romersk ryttarmask föreställande Alexander den Store.
Ryttarmasken från Hellvi. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY
På museum möter dåtiden nyfikenheten hos nutiden. Vi försöker förstå det som varit och oss själva. Alexander den Store själv var en nyfiken man.
Masken är tillverkad i kopparlegering och tillverkningstekniken är förmodligen drivning av metallen. Ursprungligen hade den inte ögon. Ögat som sitter fast är pånitad med järnnitar. Det andra ögat hittades separat från masken. Längs med kanten syns flera mindre ansikten.
Masken var en del av ett depåfynd som hittades i en husgrund. Det fanns även bland annat delar av ett dryckeshorn, silverbitar, spännen och nålar.
Ryttarmasken från Hellvi. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY
När Masken var ny och satt på en romersk ryttare så lyste ansiktet som solen. Blank och gyllene. Masken användes vid riduppvisningar och ceremonier i det romerska kvalleriet.
Masken är daterad till romersk järnålder 1-400 evt/e.Kr. och hittad i Hellvi Norrgårde på Gotland. Exakt hur den hamnade där är något vi aldrig kommer få reda på, men de som ägde den ett tag kan ha använt den i den fornnordiska kulten. Då det ena ögat förvarats på en annan plats än masken så är Odenkulten inte långt bort i tankarna. Inspirerade denna mask vendeltidens hjälmar med ansiktsmasker?
Masken fotograferas här i Guldrummet av Paul Mortimer som skrivit om masken tillsammams med professor Neil Price.
Paul Mortimer fotograferar masken. Foto: Linda Wåhlander.
Maskens Föremålsnummer 1158868_HST, 1011. Inv. Nr. 35330.
Lästips
Mortimer, Paul. Artikel : What color a God’s Eye, An exploration of eye imagery on weapons, and ornaments mainly from 6th and 7thcenturies in Northern Europe. (It’s not all about Odin!).
Price, Neil and Mortimer, Paul. 2014. An Eye for Odin, Divine Role Playing in the Age of Sutton Hoo. European Journal of Archaeology 17 (3) 2014, 517-538.
Den här dräkten är folkvandingstid blandat med lite vendeltid. Jag har haft den föe att göra Beowulfvisningar för gymnasieklass på jobbet 📜
Foto: Amanda Spångberg i trappan på Historiska.
Klänningen är en så kallad peplos och den är vävd i diamantkypert, ett exklusivt tyg. Under är en linneklänning. Fibulorna på axlarna, som håller ihop klänningen användes i olika form under flera århundraden. Den ena har en typisk liten drake upptill.
Foto: Amanda Spångberg.
Brakteaterna, de runda guldhängena, är nordiska omtolkningar av romerska medaljoner och finns att se i utställningen Forntider och i Guldrummet. Hänget som är två fåglar har jag fått i present av Wulfheodenas ❤️
Dräktnålarna som håller pärlorna är i silver men skulle helst vara i brons och järn.
Jag har även en guldring efter ett fynd utställt i Guldrummet. Ska ta ett foto på fibulorna på axlarna. De syns inte så bra.
Till dräkten vill jag sy en tunn ylleklänning i diamantkypert. Vilken färg ska jag ha? En nougatbrun kanske, färgad med valnöt? Tänkte göra en dräkt som är helt folkvandringstida. Diamantkypert finns i bland annat Öremöllagraven, som dateras till romersk järnålder.
