Etikettarkiv: Oden

Järvstagraven med de fina pärlorna

Kommentera

Det finns många kvinnorgravar från vikingatiden som har liknande uppsättning smycken. Jag tänker mest på dessa när jag tönker vikingatid. Tiden fram till runt 980. Sen i stort sett försvinner spännbucklorna och alla fina pärlor. Modet ändras framförallt med kristendomen. Vissa dräktspännen som varit populära sedan vendeltiden slutar användas.

I en grav från Valbo socken, 7:1, i Järvsta i Gästrikland har en kvinna fått med sig pärlor och smycken som påminner om garvarna på Birka. Men till fyndet hör även två armbyglar vilket inte är så vanligt. Inventarienumrer är 22868. Graven låg i ett jordblandat röse med kantkedja tillsammans med en annan grav, grav 7:2. De verkar ha lite liknande innehåll och båda kvinnorna hade fått med sig en häst i graven. Undrar om de var systrar, mor och dotter eller väninnor?

Pärlorna består av en stor silverfoliemelon, en ögonpärla och mindre silverfoliepärlor.

Pärlorna i Järvstagraven 7:1, Valbo sn, Gästrikland. Föremålsnummer 616033_HST, Inv. Nr 22868. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0

Hennes spännbucklor är lite olika men av den vanligaste typen – P51.

Spännbuckla P51, 1158604_HST. Foto: Kusmin, Sara, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Del av spännbuckla P51, 364340_HST. Foto: Ellie Howell, Wooster College, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Del av spännbuckla P51, 364340_HST. Ellie Howell, Wooster College, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Det likarmade spännet 616030_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.
Del av en bronskedja, 364341_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.

Armbyglarna är dekorerade med fyrkantiga djupa gropar.

Armbygel i brons, 364342_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.
Armbygel i brons, 1158575_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.

Till dräkten hörde en kniv och en sölja med fyrkantig ram. Hon hade även med sig ett eldstål och en flintabit, så hon gjorde nog upp eld själv!

Inventarienummer 22868, Catview.
Inventarienummer 22868, Catview.

Ett spännande fynd är en järnring, 616032_HST, Två mindre ringar uppträdda på en större. 1,5 cm i diameter. Det här tolkar jag som att det är en amulettring om de andra järntenarna i graven kanske hör till den. Det är spänannde om den visar på Odensymbolik även om den står inlagd i databasen under ”hantverk och redskap”.

Det fanns även ben kvar i graven. Både månskliga kvarlevor, svin och häst samt ben som inte kunnat bestämmas.

Vem var hon, hur ofta sågs folk över långa sträckor? Åkte de alla till Distingsmarknsden i Gamla Uppsala i sin finaste dräkt?

Fyndnummer för övriga saker i graven 7:1:

Sölja 364343_HST; järnten 616031_HST; järnten 364347_HST; fragment av flinta; järnnit 364346_HST; slagg 364413_HST; kniv 364414_HST; kvarlevor 222444_HST; svin 222446_HST; djurben 222447_HST; hästben 222445_HST; obestämda ben 222448_HST; pärla 364345_HST.

Lästips:

Länk till 22868: här

Blogginlägg om Järvstagrsvfältet här.

Ryttarmasken från Hellvi

Kommentera

Romersk ryttarmask föreställande Alexander den Store.

Ryttarmasken från Hellvi. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY

På museum möter dåtiden nyfikenheten hos nutiden. Vi försöker förstå det som varit och oss själva. Alexander den Store själv var en nyfiken man.

Masken är tillverkad i kopparlegering och tillverkningstekniken är förmodligen drivning av metallen. Ursprungligen hade den inte ögon. Ögat som sitter fast är pånitad med järnnitar. Det andra ögat hittades separat från masken. Längs med kanten syns flera mindre ansikten.

Masken var en del av ett depåfynd som hittades i en husgrund. Det fanns även bland annat delar av ett dryckeshorn, silverbitar, spännen och nålar.

Ryttarmasken från Hellvi. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY

När Masken var ny och satt på en romersk ryttare så lyste ansiktet som solen. Blank och gyllene. Masken användes vid riduppvisningar och ceremonier i det romerska kvalleriet.

Masken är daterad till romersk järnålder 1-400 evt/e.Kr. och hittad i Hellvi Norrgårde på Gotland. Exakt hur den hamnade där är något vi aldrig kommer få reda på, men de som ägde den ett tag kan ha använt den i den fornnordiska kulten. Då det ena ögat förvarats på en annan plats än masken så är Odenkulten inte långt bort i tankarna. Inspirerade denna mask vendeltidens hjälmar med ansiktsmasker?

Masken fotograferas här i Guldrummet av Paul Mortimer som skrivit om masken tillsammams med professor Neil Price.

Paul Mortimer fotograferar masken. Foto: Linda Wåhlander.

Maskens Föremålsnummer 1158868_HST, 1011. Inv. Nr. 35330.

Lästips

Mortimer, Paul. Artikel : What color a God’s Eye, An exploration of eye imagery on weapons, and ornaments mainly from 6th and 7thcenturies in Northern Europe. (It’s not all about Odin!).

Price, Neil and Mortimer, Paul. 2014. An Eye for Odin, Divine Role Playing in the Age of Sutton Hoo. European Journal of Archaeology 17 (3) 2014, 517-538.

Kent Anderssons blog: Ryttarmasken från Hellvi socken på Gotland https://dockentandersson.wordpress.com/2018/12/06/ryttarmasken-fran-hellvi-socken-pa-gotland/

Masken konserveras hos Acta https://www.actakonservering.se/ryttarmask-och-fibula.htmlhttps://www.actakonservering.se/ryttarmask-och-fibula.html

Om masken i Sveriges radio https://sverigesradio.se/artikel/4768827

Om masken från UR 2022 https://urplay.se/program/226960-ur-samtiden-lansmuseerna-berattar-bronsmasken-fran-hellvi

 

Pride – not prejudice

Kommentera

Var in en sväng till stan för fika och promenerade. Jag tycker inte om folksamlingar men det gick bra. Gamla stan var ändå lite tom men flaggor hängde överallt <3 
Undrar hur det var förr i tiden för de homosexuella som gifte sig med varandra för att slippa leva i ett ”riktigt” äktenskap. Alla hemligheter människor har hållit på!

Det var verkligen massor av folk på stan. Är tacksam över att inget allvarligt hände. 

Fast det var inte fullt överallt 🙂

Idag ligger jag hemma och pluggar fornnordisk religion och Oden är en fascinerande gud som ibland kanske bar kvinnokläder. Han var även sejdare, en kunskap han lärt sig av Freja och som ansågs omanligt att utöva. Jag undrar hur det var med homosexualitet i den forntida kulturen och blev det skillnad med kristendomens införande. Vid ett tillfälle i Norge ska 80 sejdmän ha bränts inne! Det var Harald Hårfager och en av sejdmännen var hans son Rangvald som han hade fått med en samisk kvinna. Sejdandet sågs som trolldom men på flera håll kan det även ha funnits politiska motiv. 

Kursen jag läser är ganska jobbig, för det är många svåra ord i artiklarna vi ska läsa och jag kan inte riktigt koncentrera mig… Känns som om jag läser en kurs i svårt och komplicerad svenska… Jag har verkligen längtat efter den här kursen, men just nu känns det otroligt tungt! Samtidigt är det en lyx och en frihet att få plugga vad jag vill, vara hur jag vill och leva hur jag vill (Inom lagens gränser förstås 🙂 Jag kan leva själv om jag väljer det! 

Här är en två cm hög figurin i silver, kanske en amulett, som anses föreställa Oden i kvinnodräkt sittandes i sitt högsäte Hlidskjalf. Brevid honom finns vargarna Gere och Freke och korparna Hugin och Munin. Men som Martin har påpekat så kan det även föreställa Freja i kvinnodräkt  eller Tor i drag = win, win eller win 🙂 Själv tänker jag på Oden som völva sittandes på sejdhällen, ”ondvaegi”, sejdande och seendes över hela världen och in i andra dimensioner…

Kram

Lästips:

http://heimskringla.no/wiki/Forside, här.
Snorre Sturlasson, Kungasagor, Heimskringla.  Harald Hårfagers saga och Olav Tryggvasdons saga innehåller berättelser om sejdmän. 

Se även Laxdöla saga. 

Tacitus.nu, här.

Oden från Lejre. http://web.archive.org/web/20100115045919/roskildemuseum.dk/Default.aspx?ID=313, här.

Martin Rundqvist, Oden from Lejre?, No it’s Freya. http://scienceblogs.com/aardvarchaeology/2009/11/13/odin-from-lejre-no-its-freya/, här. 

Apotropeisk mask eller Oden?

Kommentera

Dansk runinskription nr DR 66 med en ansiktsmask – men vem? Är det Oden eller en apotropeisk mask som ska hjälpa till att jaga bort onda andar?

image

Aarhus, DR 66. Wikipedia.

Runstenen, från Aarhus i Danmark, är till minne av en man som dog i strid under vikingatiden ”när kungar stred”! Stenen dateras till ca år 1000 och den ska vara utställd på Moesgårds museum. Fyra män reste den över en femte som hette Fúl ( 🙂 ) och de var vänner i ett félag – alltså vikingatida ekonomiska partners! (se länken nedan till Wikipedia för referenser).

Översättningar från wiki, Samnordisk rundatabas:

A: kunulfR auk augutr auk aslakR auk rulfRrisþu
B: stin þansi eftiR ful fela(k)a sin iaR uarþ ( ) …y– tuþr
C: þo kunukaR barþusk

Transcription into Old NorseEdit

A: GunulfR ok Øgotr/Øþgotr ok AslakR ok RolfR resþu
B: sten þænsi æftiR Ful, felaga sin, æR warþ … døþr,
C: þa kunungaR barþusk.

A: Gunnulfr and Eygautr/Auðgautr and Áslakr and Hrólfr raised
B: this stone in memory of Fúl, their partner, who died
C: when kings fought.

Min översättning till Svenska:

A: Gunulfr och Augutr och Aslakr och Rolfr reste
B: den här stenen efter Ful, félagarn sin, som dog
C: då kungar stred

image

Jag tycker om smycken med fornnordiska motiv och det här är mitt nya hänge i silver 🙂 Jag tycker om att den har som små horn på huvudet!

image

Lund 1, DR314, även kallad Lundagårdsstenen. Wikipedia.

Här är en liknande mask på Lundagårdsstenen, som står på Lunds universitetsbibliotek och som Ingrid Gustin skrivit om. Hon går igenom olika tolkningarna av ”masken” och de går vida isär! Masken har tolkas som Oden, ett ansikte, en skrämselmask, Tor och även som Kristus (se lästips). Själv föredrar jag tolkningen att det är Oden, men det gäller att vara öppen för olika möjligheter 🙂

image

Stenen från Skjern. Wikipedia.

image

Sjellebrostenen i Danmark. Wikipedia.

image

Hunnestad 5. Wikipedia.

Det verkar finnas en hel del stenar med denne skeggige figur!

image

Västra strö i Skåne, DR335. Wikipedia.

image

Släbro, Sö 367. Wikipedia.

Vi kommer inte veta med säkerhet vad det är för figur vi ser, men fin tycker jag att den är! Kanske användes den som en motvikt mot den nya kristendomen i slutet av 900-talet och början av 1000-talet? Kanske fick den allsmäktige Oden en ny version som den allsmäktige Kristus? Vem vet?

Tipstillägg från Roger Wikell:

image

Sö 167, Landshammar, Spelviks socken, Rönö härad, Nyköping. Se Kulturbilder.wordpress. under lästips.

På Sö 167 är en far som rest sten över sin son och sonen nämns som en god ung man.

uiniutr : raisþi : stain : at : kuþmunt • sun • sin trik • kuþan

Vinjut reste stenen efter Gudmund, sin son, en god ung man.

Här en till:

image

Sö 112, Kolunda, Stenkvista socken, Österrekarne härad, Eskilstuna. Kulturbilder.Wordpress.

Den här, Sö112, i gråsten är ristad av Traen i långkvist- och lönnrunor.

: u(i)[k]tirfR : auk : tiarfR : raisþu : stain : þans[i :] at : þurkil : faþur : sin þrutaR [þi]akn •

Vigdjärv och Djärv reste denna sten efter Torkel, sin fader, en kraftkarl.

Kram

Lästips:

Runsten 66 från Aarhus: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Danish_Runic_Inscription_66

Félag: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Félag

Samnordisk rundatabas: http://www.nordiska.uu.se/forskn/samnord.htm

Ingrid Gustin, 2015. Runsten på resa -Lundagårdsstenen från vikingatid till nutid. Går att ladda ned en pdf. Ingrid Gustin har skrivit om stenens historia och sammanställt tolkningar av dess motiv.

Tipstillägg från Roger Wikell – Tack!

Sö 167:
Jes Wienberg, Kulturbilder WordPress.
https://kulturbilder.wordpress.com/2015/06/12/runstenar-sodermanland-so-167/

Sö 112: https://kulturbilder.wordpress.com/2014/07/19/runstenar-sodermanland-so-112/