Från Birkas gravar kommer mängder av textilier av olika slag. Ett sorts tyg är inte så omskrivet men det är en spännande sorts väv. Det är ulltofsar i olika vinröda och blå nyanser som är invävt i en enkel väv och resultatet var en yta med långa, ospumna ulltofsar. Textilen kommer från kammargrav Bj 750, som innehöll en man, en kvinna och ett barn. Det är numera två fyndnummer – 616513_HST och 3009392 men de har delvis samma foton. Så om du söker på 3009392 så får du upp båda.

Ull var ju bäst, tillsammans med päls, så bra för kalla vintrar. När jag såg de här fragmenten först så trodde jag att det var fårskinn som på ett eller annat sätt legat runt den döde personen, men det verkar alltså ha varit ett invävda i en bottenväv.

Bottenväven i närbild

Resultatet om du tex väver en mantel blir som en fårfäll men utan skinnet! Den borde ha torka lättare än om du har en päls som blir blöt och stel! Helt enkelt som en långhårig ryamatta-mantel 👌Men det kan också vävas som långa band att ha som kantning på en jacka eller kappa.

Färgerna i närbild

Amica fotade ullfärgerna med sin telefon med ett förstoringsglas som hon satte över telefonlinsen.

Det finns flera ”feldr” i en källorna – gráfeldr, stuttfeldr, rauðfeldr. Undrar om det är det här som menas?

Vararfeldr?

Vi vet inte exakt vad just väven i Bj 750 har använts till, men den kan ha ingått i en vararfeldr – vilket är en raggig ullmantel som nämns i fornnordiska källor. Det skulle också ha kunnat varit del av en filt, en bård på en klappenrock, som ett Hedebyfynd, eller kanske en huvudbonad?

Textil som var stor och i flera lager som låg i eller ovanpå spännbucklor togs ofta av och lades separat. Den här biten ser ut att vara från ovansidan av en spännbuckla pga av de gröna ”prickarna”. Det står inget i samlingsdatabasen, så jag vet inte säkert. Men det syns att ”fällen” varit i kontakt med metall här och det är så som organiskt material oftast bevarad – i kontakt med silver eller kopparlegeringar. I så fall ligger grundväven närmast spännbucklans yta och fällen utanför!

Så kvinnan i graven kan ha haft ett färggrannt ullplagg om axlarna som hängde ned över spännbucklorna. Var det en kantning på en kappa eller en hel ryamantel?

Källtext för Vararfeldr

Ur Harðar saga ok Hólmverja

🇮🇸13. Geirr drap féhirði Gunnhildar dróttningar

Haraldr konungr gráfeldr réð þá fyrir Nóregi. Þeir leituðu sér skjótt skemmuvistar ok fengu þat með umgengi Brynjólfs, því at hann gerði við þá allt it bezta.

Þat var einn dag, er Brynjólfr var riðinn upp á land, at Geirr gekk einn samt heiman. Hann hafði vararfeld yfir sér. Geirr sér þá, hvar flokkr manna fór, ok var einn af þeim í blári kápu. Þeir finnast skjótt. Spyrja þeir hann at nafni. Geirr segir til it sanna ok spyrr, hverir þeir eru. Sá kveðst Arnþórr heita, er fyrir þeim var, ok vera féhirðir Gunnhildar konungamóður. Þeir föluðu at Geir feldinn, en hann vildi eigi selja. Þá greip einn af honum feldinn. Geirr stóð eftir ok helt á sverði. Þeir hlógu þá fast ok göbbuðu hann ok sögðu, at landi hefði eigi fast haldit feldinum. Hann reiddist þá hvártveggja, gabbi þeira, enda missa feldinn. Þrífr hann þá í feldinn ok hnykkjast þeir um nökkura stund. Arnþórr seilist þá til feldarins ok ætlar at hnykkja af honum. Í því brá Geirr sverði ok hjó á hönd Arnþóri fyrir ofan olboga, svá at af tók. Náði hann þá feldinum ok fór heim síðan, því at þeim varð bilt við hann. Eftir varð honum umgerðin. Þeir tóku til Arnþórs, því at hann mæddi blóðrás.

Hörðr spurði, er Geirr kom heim, hví blóð væri á sverði hans. Geirr sagði sem farit hafði. Hörðr svarar: „Slíkt lá til sem þú gerðir at. Mun nú eigi duga atgerðalaust.“

Svensk översättning med Chat GTP, för det fanns ingen översättning av texten på Heimskringla.no. Så jag vet inte hur exakt det är:

🇸🇪13. Geirr dödar Gunnhilds skattvaktare

Kung Harald Gråfäll styrde då över Norge. De sökte sig snart till ett ställe där de kunde vistas och fick det genom Brynjolfs umgänge, eftersom han behandlade dem på bästa sätt i allt.

En dag, när Brynjolf hade ridit upp i land, gick Geirr ensam hemifrån. Han hade en pälsmantel över sig. Geirr fick då se hur en skara män kom gående, och en av dem bar en blå kappa. De möttes snart. De frågade honom om hans namn. Geirr sade sitt rätta namn och frågade i sin tur vilka de var. Den som gick främst sade sig heta Arnþórr och vara Gunnhild, kungamoderns, skattvaktare. De bjöd Geirr köpa pälsen, men han ville inte sälja den. Då grep en av dem tag i pälsen. Geirr stod kvar och höll i sitt svärd. De skrattade då högt och hånade honom och sade att landsmannen inte höll fast vid sin päls. Då blev han vred, både över deras hån och över att mista pälsen. Han grep då tag i pälsen, och de slet i den en stund. Arnþórr sträckte sig då efter pälsen och tänkte rycka loss den från honom. I det ögonblicket drog Geirr sitt svärd och högg Arnþórr i handen ovanför armbågen, så att den höggs av. Då fick han tillbaka pälsen och gick sedan hem, eftersom de blev rädda för honom. Efter honom låg striden kvar. De tog hand om Arnþórr, eftersom han förblödde.

När Geirr kom hem frågade Hörðr varför det var blod på hans svärd. Geirr berättade hur det hade gått till. Hörðr svarade:

”Omständigheterna var sådana att du gjorde rätt. Men nu duger det inte längre att förhålla sig passiv.”

Texten visar tydligt hur eftertraktad en vararfeldr päls kunde vara!

Lästips:

Samlingar.shm.se

https://samlingar.shm.se/sok?type=object&query=3009392&redirected=1

Föremålsnummer 616513_HST, Anställd, Amica Sundström och 3009392, Foto Ola Myrin, SHM CC BY.

Vararfeldr https://heimskringla.no/wiki/Harðar_saga_ok_Hólmverja

Sproglige og historiske afhandlinger
viede Sophus Bugges minde
Kristiania, 1908. Lidt om personlige tilnavne i Norge og paa Island i fortidenaf K. Rygh https://heimskringla.no/wiki/Lidt_om_personlige_tilnavne_i_Norge_og_paa_Island_i_fortiden

Att jag undersöka vidare: feldr

Uppdatering: Hittade den här intressanta webbsidan som bland annat skriver om ”vararfeldur piled woven wool cloak”. https://birlinnyarn.co.uk/blog/2020-5-15-a-varafeldur-for-aur-the-deep-minded/