Jag har samlat på olika Birkagravar ett tag. Det låter makabert när jag säger det, men det är en hobby som jag delar med ganska många numera 🙂
Det var en otroligt fin dag!
Jag hoppade in som guide för det var någon som fattades i schemat. Inte bra om någon var sjuk, men jag fick en bra dag med två roliga grupper!
Spännbucklorna i Bj 515. Foto: Eva Vedin, SHM, CC-BY.Undersidan med tygrester. Foto: Eva Vedin, SHM, CC-BY.
Jag behöver göra en goffrerad särk till mig själv, så jag blir lika modern som kvinnan i graven ❤️ och inte har en gammal slät särk på mig…
Det finns fler saker i graven att fixa, bland annat ett litet hängkors, men jag har kommit en bit på väg.Pärlorna i Bj 517. Foto: Eva Vedin, SHM, CC- BY.
Det är så underbara blå pärlor både i fajans, dragna och silverfolierade. Mina pärlor har jag låtit till erka i Indien och jag tycker de blev så fina även om de ljusblå är i glas och inte fajans.
Flera av gravarna har liknande dräktsmycken och då går det lätt att bara byta ut pärlor och kläder. Jag får återkomma till den här graven när jag fått till en goffrerad, finveckad, särk och har ett nålhus i brons och en bygelsax till.
Idag har jag varit på Nationalmuseum och sett Zornutställningen med Seb. Måste ta reda på när den slutar för jag vill gå dit igen – det var mycket att ta in! Jag fotograferade så mycket att jag kommer behöva skriva flera blogginlägg.
Får jag lov att presentera Anders Zorn – en superstjärna! Och återskapare!
Det krävs mod, och med Zorns ord förmågan att känna självuppskattning, för att klara av att måla stora tavlor och med det vara den konstnären han blev. Att tro på sig själv!
Jag börjar med några välkända målningar.
Vårt dagliga bröd i Mora 1886 med mormor i förgrunden och stigen som är upptrampad av många.
En av de första akvarellerna som mötte oss är så känd att det nästan är svårt att se den. Så jag tittade på utställningen med telefonen i handen och tog foton på tavlorna, mest detaljer men ibland hela tavlan.
Han målade inte bara vad han såg, utan han skapade bilder. I det här fallet med ”Vårt dagliga bröd” så är det sina släktingar han målar i äldre dräkter, som de fick bära för tavlans skull. Den var tydligen en sorts ”beställning” från Nationalmuseum att måla något fosterländskt – och då valde han sin familj i Dalarna och mormor. Det är med andra ord realism och samtidigt orealism.
Zorns mormor som han målade flera gånger.
Jag skulle vilja ha en sådan där fårskinnsjacka. Hon har matsäck med och det ser ut att vara smör och bröd.
Mormor har en eld igång. Är det till kaffevatten? Lyssnade just på Nationalmuseums audioguide som är gratis och då berättas att hon kokar potatis.
Spånkorgen ❤️
Flickan som samlar ved till elden.
Han både sparar ur det vita pappret och målar med vitt. Hans gräs är som att vara där. Intresset för ljuset fick med tiden mer och mer plats i måleriet.
Paret med barn.
Han blev en mästare på att måla ”svart” och ”vitt”. Varje liten del av tavlan är som ett konstverk i sig.
Ett hav av hö…
Det är som ett nostalgiskt minne av hans barndom. Han började konstskolan redan som 15-åring 1880, åtta år tidigare. Men han gick inte klart skolan. Han ville ut i världen och se sig omkring. Måla och få betalt.
En annan tavla som är välkänd är ”Mora marknad” från 1892. En tidigare viktig marknad som när Zorn målade tavlan blivit mer en folkfest. Vet inte om det här är en iscensatt bild, men även den är så känd att det är svårt att ”se” den.
Detalj ur Mora Marknad 1892.
Vi har sett henne sitta där otaliga gånger, inte så nöjd med livet den här dagen, med mannen som ligger full i gräset och hans hatt i handen.
Vagnar kör förbi.
Penseldragen under ger struktur.
Hästen är ljuvlig. Och Mormor, som inte fick sålt sin ko på marknaden, är kanske påväg hem igen. Zorn målar Mora marknad. Bild från Zornmuseet. Det vore kul med en fotoutställning om Zorn.
”Midsommardansen” från 1897 är däremot tydligt en hel iscensättning av Zorn. En bild av något han kanske själv varit med om och som han ville återskapa? Som att göra en film om en viss tid eller som så vi som nu återskapar vikingatiden. Målningen skulle vara med på den stora Stockholmsutställningen 1897.
Detalj ut Midsommardansen från 1897.
Så han iscensatte denna midsommar med majstång och allt, trots att kyrkan hade förbjudit midsommarfirande mitt i byn.
Det är ett så vackert ljus i den.
Vem är mannen mitt i tavlan som tittar rakt på honom? Är det en präst med det vita som anas under hakan?
Måleriet är så lätt på handen samtidigt som det är så skickligt. Han målar inte alls som Carl Larsson med konturer. Istället tänkte jag flera gånger på Helene Schjerfbecks måleri. Och mycket riktigt så hittade vi en koppling mellan dom, så jag återkommer till det i ett annat inlägg.
Tog en liten kortisutflykt till Birka för att hämta böcker och hälsa på Veronica och hundarna. Det var skönt för Sally och mig att komma iväg hemifrån en stund.
Lilla sötnosDen magiska ön
Vårbirka! Undrar hur byn över vårens Birka såg ut på 900-talet? Var det mycket rök? Många båtar på fjärden? Hördes livet från ön över till Adelsö?
Sally fick springa lite fritt med Disa och Hilda
Det behövs att få träffa andra människor men det behövs även att Sally får träffa andra hundar. Disa och Hilda är så bra på det 😊
Dansängen nedanför gravfältet BorgshageSally, Disa och HildaNagelört, fast den är mycket mindre än en nagel…
Det blommade nagelört överallt! Det är en så söt blomma och så liten, precis som Sally.
Hadrianus triumfbåge i Aten. Foto: Linda Wåhlander, 2019.
När jag var i Aten på konferensen om vikingar i Medelhavet så fotade jag flera monument utan egentligen tänka särskilt på just Kejsar Hadrianus och varför det fanns en massa byggnader i korintisk stil från hans tid i Aten. Och nu i kursen i antiken, som jag tar igen, då har vi fått en skrivuppgift om hans tid.
Hadrianus korintiska triumphbåge i Aten, byggd 131-132 e. Kr./vt. Foto: Linda Wåhlander, 2019.
Vi lyckades besöka Hadrianus korintiska triumphbåge i Aten, byggd 131-132 e. Kr./vt. på en lunchrast.
På sidan mot gamla stan står det ”Det här är Aten, Theseus forntida stad”. På sidan mot Hadrianus nya stadsdel står det ”Det här är Hadrianus stad och inte Theseus’.”
Hadrianus kejsartid var mellan 117-138 e kr och han reste runt mycket i romarriket och på sin andra resa besökte han Aten. Romarriket hade typ guvernörer i provinserna. Romarna såg Aten som kulturens vagga och gav dom flera lättnader trots visst motstånd mot Rom i början. Hadrianus och flera kejsare efter honom verkar ha tyckt mycket om Aten.
Hadrianus korintiska triumphbåge i Aten, byggd 131-132 e. Kr./vt. Foto: Linda Wåhlander, 2019.
Hadrianus triumphbåge byggdes av atenarna på en gata mellan gamla staden i Athen och Hadrianus nya del samma år som Hadrianus grundade något som kallas Panhellenion. Panhellenion var till för att knyta det grekiska mer till romarriket, om jag förstod det rätt. Hadrianus var alltså mycket närvarande i romarriket, trots storleken, bland annat i och med den korintiska arkitekturen.
Det enorma Zeus Olympiernas templet i Aten. Foto: Linda Wåhlander, 2019.
I Aten byggde han även flera tempel och färdigställde ett tempel för Zeus, vilket atenarna var tacksamma för.
Zeus Olympiernas tempel i Aten. Foto: Linda Wåhlander, 2019.Atens agora.Hadrianus bibliotek i Athen. Foto: Linda Wåhlander, 2019.
Vi åt middag en kväll i närheten av Atens antika agora och på vägen tillbaka, fotade jag Hadrianus bibliotek i centrala Aten. Hadrianus lät bygga mycket på många håll med hjälp av lokal elit. Vi fick en dansk guidetur ❤️ så jag missade en del som jag inte förstod 🙂
Hadrianus bibliotek i Aten. Foto: Linda Wåhlander, 2019.
Tänk vilka böcker som funnits därinne och tänk att få åka tillbaka i tiden och besöka de olika antika biblioteken!
Den romerska agoran i Aten. Foto: Linda Wåhlander, 2019.
På vägen tillbaka till hotellet gick i även förbi den romerska agoran. Hit flyttade kommersen under det romerska styret innan Hadrianus tid, med medel från Julius Ceasar och Augustus. Hadrianus lät renovera agoran.
Kram
Lästips:
En fin uppsats jag hittade är handlar om Hadrianus Panhellenion. I den finns många bra referenser.
Lennung, Malmqvist, J, 2011. Kejsar Hadrianus Panhellenion. Kandidatuppsats, Göteborgs UniversitetInstitutionen för antikens kultur och samhällsliv. Fördjupningskurs HT 2011-VT 2012.
Igårkväll åkte jag till Björkö för lite kvällsmys med Veronica och Tina. Skulle ha åkt ut i fredags men orkade inte. Jag är helt matt just nu och bara tanken på att packa var för mycket. Därför är jag så glad att jag tog mig iväg igår.
Skjuss med fyrhjuling i vinternatten
Vi drack bubbel och lyssnade på musik och pratade. Jag saknar att umgås och jag är så tacksam för att de fixade så fint även igårkväll.
KvarnbackagravfältetVid en av de två stora skeppssättningarna på Kvarnbackagravfältet.
Sally får gå lite emellanåt och sen när jag henne.
Bästa hunden Disa i skeppssättningen.
Det var så vackert ljus på morgonen. Stilla och skönt att gå runt.
Med Sally i solskenet
Tina och Veronica tyckte att Sally är nästan som en låtsashund 🙂 Ändå är hon så mycket större nu än när jag hämtade henne. Hon fick en chock av att träffa Disa, men Disa var så bra med henne. Vi måste åka ut snart igen så Sally blir lite socialiserad!
Västra Gärdet i solen.
Jag har nog bara varit på Björkö två eller tre gånger på vintern. Första gången 1996 och då var det tjock is. Nu kunde vi åka båt över.
Björkö by
Det var så vackra färger mot ladugården. Vi gick bara en kort sväng runt och det var kallt om fingrarna att fota.
Grindsbacka i bakgrunden.
Sallys första Birkaprommis 🙂
Björkö by var magiskt vackert.
Tänk att den här byn har legat här åtminstone sedan 1200-talet och det finns vikingatida rester under iallafall delar av den. Det grävdes framför Mellangården på en gräsplätt för några år sedan.
Här låg det en smedja för länge sedan. Den står med på en gammal karta. Det var så otroligt vackert här idag.
Fick frukost och så klippte vi lite i handvävt och växtfärgat ylletyg , vilket alltid är lite läskigt, tycker vi. Men det ska bli en hängselkjol.
Kl 12
Sen blev det väderomslag! Kl 12 var det dis och det började snöa och Tina skulle iväg och jobba, så jag passade på att åka hem då också. Tänk att vädret kan göra så stor skillnad bara på några timmar!
Så vips var det vinter ordentligt.Tacksam för ponchos…
Jag köpte några ponchosar som jag hade när jag gjorde Historiska julkalendern. Den här var toppen för den blåste inte av!
Gästhamnen är rättså tom… Jag har inte fotat Björkö i snön tidigare vad jag minns.
Undrar hur det var här ute på vintern under vikingatiden? Hur mycket ved gick de forsla hit när de mesta träden tagit slut? Tänk alla trälar som jobbat med att hugga ved och elda! 🔥
Mot Lindby som en tuschmålning.
Så tack Veronica, Tina och Disa för en fin utflykt!!! ❤️❤️❤️🐶🐶🐾 Nu blir det kanske lite vinter ett tag 🙂
Åkte med Sally och hälsade på Sara igår och vi gick på promenad i Drottningholmsparken. Det var härligt med lite kyla, samtal och att Sally kunde vara med – mest innanför jackan.
Confidencen vid Kina slott.
I Confidencen kunde och kan kungligheter äta utan betjänter. Maten kommer upp som på hyllor ut golvet. Det är våningar under övre plan och köket separeras av en gång.
Nedre dörren ut från Confidencen . De tre våningarna i Confidencebyggnaden.
Jag tycker om fönstren med nöjd överkant och järnbeslagen på väggarna.
Muren till gamla köket är så vacker.
Idag är det ett café, om det är kvar, inne i gamla köket till Kina Slott.
Sally i jackan.
Sally har fått en polotröja som jag gjort av en gammal ulltröja. Jag klippte av en ärm, klippte två hål på var sida om sömmen och sydde langettstygn runt allt klippt.
Baksidan av Kina slott.
De gröna glasen är från 1700-talet. Eller det var i allafall vad jag lärde mig när jag jobbade där som guide för många år sedan. Jag kan verkligen sakna att guida på Kina slott och på Drottningholm och i parken ❤️ Så några rutor finns kvar 🙂
Vad på bal igår och Maria Åhrén hjälpte mig att dekorera min klänning och se till att jag kom i den. Jag har lagt på mig lite väl mycket vikt det senaste halvåret, så det var inte lätt ska jag säga!
Vikingagänget i annan tappning
Vi är ju flera som gör vikingatid också ❤️Så kul att se varandra så här 🙂 Blir nästan oikännbara! Tänk om vi skulle gå till Empis också. Jag planerar att sy en empirklänning 🙂
Jag och Anders
Dansade några danser och det var så roligt! Trots att jag stukat en tå. Behöver träna mer på danser. Men den engelska långdansen tror jag finns i filmen ”Becoming Jane”. Jag måste kolla om det är samma 🙂 Det finns även danshäfte och dansfilmer på Gustafs skåla hemsida.
Underbara AnneliOch underbara Maria
Så fina damer framför rosorna ?
Hade en solfjäder (eller flera) i gömmorna. Tack Maria för så fint foto!Tack Anneli för fotot ?Så här såg den fina huvudbonaden ut som Maria visade hur jag skulle göra.Jag vet inte hur hon fick till det så bra med min korta frisyr.Så glad 🙂
Hade aldrig kunnat tro att min klänning kunde bli så fin. Marias slingrande dekorationer fram och blommorna gjorde susen 🙂
Marias porträttfoto utan glasögon ?
Tack Anneli för inbjudan och Maria för härliga sydagar och den fantastiska håruppsättningen! Så tacksam! Jag ska öva på att ha korsett. Behöver nog bli lite mindre i omfång också. För nu var det snudd på att jag inte kom i klänningen. Skulle behöva sy en så kallad ”Skansenjacka” för extra runda dagar 🙂 för det är så lärorikt att sy och prova olika kläder. Hur det känns att bära dom – trasor eller siden ?
Ingen guidetur är likadan men vissa är minnesvärda på olika sätt. Igårkväll var det fantastiskt vackert ute, sådär nästan overkligt.
Fårisarna.
Ibland går tiden så fort också. Det känns att det var längre sedan jag guidade på Björkö. Det finns mycket jag skulle vilja läsa på igen, det som ligger och skvalpar i bakhuvudet och som inte riktigt når fram.
På ”gräddhyllan”Magisk måne med Jakkin och hans vänner.
Månen var inte helt full men om några dagar så. Tänk att det är samma måne som vikingarna såg. På samma ställe. Undrar om de gick ut ur långhusen längs Stadsvallen och tittade på månen när den var särskilt fin?
Guidetur med häng ?
Det är roligt när guideturerna kan ta lite tid och det blir lite mer som ett samtal på slutet.
Jag vill öva mig på att prata i kameran också…?
Har min andra tillverkade särk på mig. Den har ett helt annorlunda snitt än de jag syr nu, men jag gillar de luftiga ärmarna. Tänker ibland på hur mycket jag lärt mig på den här ön och hur mycket som finns kvar att lära sig.