Författararkiv: Linda

Völvan i Bj 845

En av Birkas völvor – kvinnan med en stav i birkagrav Bj 845. Stav heter vǫlr på fornnordiska och hon kan då tolkas som en stavbärerska.

Völvor utövade sejd, en fornnordisk form av magi där de kunde spå framtiden, påverka händelser och människors öden och se in i alla världar. Under sejden kunde völvan försätta sig i trans med hjälp av sång, vilket det står om i Erik den Rödes saga.

Teckning av Hjalmar Stolpe, ATA. Föremål inplacerade av Linda Wåhlander.

Kvinnans stav i flera delar har textil bevarat i ytan. Jag skulle vilja titta på det.

Staven av Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.

Kvinnan i graven bar ovanliga spännbucklor i brons, silver och guld, med krälande djur över ytan. De är även ovanligt tunga. Är djuren bilder av hennes hjälpandar under sejdandet?

Ovala spännbucklor av särtyp från Bj 845. Foto Jan Eve Olsson, SHM (CC BY 4.0)
Det stora rundspännet bj 845. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.

Jag antar att hon bar en särk till det lilla särkspännet och en hängselkjol till spännbucklorna.

Litet särkspänne från en annan grav, men hon hade denna typ av särkspänne. Foto

Över pannan bar hon ett fint brickband med glänsande silverbroschering av typ B14. Längs kanten ser det ut som att bandet varit infattat i sidenkypert, vilket Hägg skriver. Men Maria Neijman och jag tittade tillsammans och det ser snarare ut som att det är väven från kantbrickorna på brickväven som syns! Inga Hägg fick aldrig se föremålen i Textilmagasinet och hon kunde inte titta på så bra fotografier som vi har nu. Tycker retroaktivt synd om Hägg!

Hennes brickband som jag skrivit om tidigare. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.

Jag vet inte vad de andra två textilbitarna är. Det finns lite textil bakom hennes stora rundspänne. Det ser ut att vara en textilögla runt järnnålen.

Detalj av baksidan av det stora rundspännet. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.

Det finns även mer textilier i graven som tyvärr inte har fått nya fotografier ännu. Det är ull i åtminstone diamantkypert och siden. Det ser ut att vara från en rensad spännbuckla, vilket var vanligt att Geiljer gjorde.

Inga Hägg skriver att det finns flera fragment av sidenkypert som sitter tätt ihop med diamantkypert. Sidenkyperten har förmodligen varit vackert i olika mönster och färger. Hägg föreslår att delar av sidenet kan är del av en manchett till en ”tröja”, vilket man kallade öppna jackor/kappor för förr, för att det finns liknande i en annan grav.

Textil i Bj 845 med ull och siden. Det ser ut att vara diamantkypert i. Foto SHM, CC BY.

En sidenremsa med invikta kanter har en ände med rundad form. På denna ”tungformade” bit finns även lite rester av en grov väv samt av linnetyg. Delar av sidenytan på sidenremsan har avtryck efter ett silvermynt präglat för Sitric som var kung i Northumberland, d. 926. Silvermyntet och sidenet låg under det stora runda spännet och sidenet verkar ha varit fastsytt vid en mörk diamantkypert.

Sidenet med avtryck från myntet. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.

Kvinnan bör ha haft en sjal eller kappa med det runda spännet, men det går inte att avgöra om det är del av en hängselkjol i diamantkypert med sidenband, men Hägg tror att det hört till ett livplagg. Det skulle även kunna vara till en kappa eller mantel. Eller så är manteln av den grövre väven och linnefodrad.

Det grövre tyget som kan vara mönsterväv, fodrat med linnetyg, vilket syns som det lite ljusare partiet. Del av foto av Ola Myrin, SHM, CC BY.

En tygbit som ser ut att vara linne i tuskaft. Kanske det har varit en ögla. Jag vet inte var i graven det kommer ifrån.

Textilfragment. Det ser ut att vara linnetuskaft. Del av foto av Ola Myrin, SHM, CC BY.

Det ligger även något hårigt i asken som tolkats som del av en björnfäll men med frågetecken. Det vore intressant att titta närmare på. Hoppas vi kan ta ett bättre foto på det här någon gång!

Textilier och päls från Bj 845. Foto SHM, CC BY.

Hon hade även fått med sig en stor fajanspärla och några få glaspärlor, två hängen som tidigare varit rembeslag, ett fint rundspänne, ett litet rundspänne (ett av de vanligaste i vikingatiden), ett ringspänne, ett hängbryne, en bygelsax, en kniv, en börs, ett kärl, ett ämbar och en kista.

Brynet i Bj 845. Hildebrand, Gabriel, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Hanken i Bj 845. Foto Toplak, Matthias, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)

Vet inte vad denna ring varit för något.

Ring i Bj 845. Foto Toplak, Matthias, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Skrin från Bj 845. Teckning Harald Faith-Ell, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Låshank till skrinet i Bj 845. Teckning Harald Faith-Ell, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Gravteckning av Hjalmar Stolpe, ATA.

Lästips:

Bj 845 i Samlingsdatabasen https://samlingar.shm.se/sok?type=object&institution=Historiska%20museet&query=Bj%20845&location=Birka Bj 845

Inga Hägg 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Drottning Kristinas barnkläder

Igår hade vi uppstartsdag för terminen på jobbet och vi fick ha Livrustkammaren nästan för oss själva!

Det var en inspirationsdag och vi fick höra om och titta på Livrustkammarens basutställning i vilken de jobbat med att lyfta fram drottningarna i historien mer än i tidigare utställning.

Drottning Kristina tillskrivet David Beck. Målningen tillhörde drottning Kristina och hon tog den med sig till Rom.

Drottning Kristina från 1600-talet behöver väl egentligen inte lyftas fram särskilt av mig då hon är en av de mest kända, men jag gör det ändå för jag är så förtjust i hennes två bevarade barnplagg.

Drottning Kristinas barnplagg.

En liten särk och ett livplagg. Därken är så fin och jag tänker såklart på vikingstida särkar även om det då inte var krage i halsen och spetsar i ärmsluten, men de fina vecken är där ❤️

Livplagget i rosa siden kallas ”tröja” och hon kan ha haft den när hon var två år. Den har silverband runt och den knäpptes i ryggen med band. Den finns med på skolplattfoen Sveriges Historia.

Tyget är sidenatlas och det var när det var nytt starkt rosa. Tröjan och särken gavs som gåva till en kvinna som tog hand om drottning Kristina.

Livplaggets fram-och baksida, 9378_LRK, i Livrustkammaren. Foto Helena Bonnivier, SHM.

Fröken Sara Larsdotter som, som fick plaggen, levde 1608-1689 Sara Larsdotter Stiernflycht var kammarjungfru hos drottning Kristina den äldre och sedan hos drottning Maria Eleonora, Kristinas mamma. Hon tog i fler år hand om Kristina som var arvprinsessa och sedan blev drottning Kristina av Sverige. Hon hette även Elgenstierna, vilket är nytt för mig!

Barnskjorta, 9379_LRK, som tillhört Drottning Kristina. Foto Helena Bonnevier, SHM.

Hade svårigheter att hitta särken i samlingsdatabasen. Tillslut hittade jag den under kategori Kristina av Sverige, övriga plagg och den kallas ”barnskjorta”. Den är sydd av linnekammarduk, som är ett nytt ord för mig! Citerat den otroliga beskrivning för skjortan i samlingsdatabasen:

”Skjorta av vit linnekammarduk, 66×49 tr/cm2, hellång och med långa ärmar. Skjortan sydd av en ca 800 mm bred tygvåd, vartill på framsidan tillskarvats en 360 mm bred remsa. Mitt fram ett 240 mm långt sprund (här har en ca 300 mm lång reva slitits upp och kastats samman). På de 50 mm långa axelsömmarna har en förstärkningsslå sytts fast på undersidan och fållats ner från rätan. Den lilla remsan är smalare vid halsen och vidgar sig utåt axeln. Skjortan har alltså blott en sidsöm, i vänster sida. All vidd upptill, utom just mitt fram och över axlarna har rynkats samman i den raka ståndkragen. Ca 15 små veck spritade i kragen/cm. Halslinning bestående av en 60 mm bred och 255 mm lång remsa som vikts dubbel. Ärmarna är avsmalnande nedtill och med den långa raka övre kanten fastsydd i sidsömmen (stad mot stad) framtill på vänster sida ca 450 mm från nederkanten eller 120 mm från axelsömmen framtill, men når baktill blott till 410 mm från fållen, då de sista 40 mm bildar liksom ett spjäll genom den lilla rakskurna hörna som är skuren vinkelrätt mot ärmens överkant på motsatt sida av den raka långsidan. Vid ärmarnas nedre fåll är en 22 mm bred (rapportbredd: 15 mm) knypplad uddspets fastkastad. Den är knypplad med H-tvinnat, vitt lingarn. Fållarna är smala, den bredaste är den nedre kantfållen som är 2 mm bred.”

Så fint att plaggen bevarats. Det finns inte alls mycket kläder kvar från barn från historien.

Lästips:

Lektion om Drottning Kristina på skolplattformen Sveriges Historia:

https://sverigeshistoria.se/lektioner/drottning-kristina-bilden-av-en-stormaktsfurste/

Porträttet https://samlingar.shm.se/object/4B0D61E0-635F-4F21-912F-B382E0A0A490

Tröja/Klänningsliv https://samlingar.shm.se/object/FF1B0427-6A00-478D-BB29-DDA62C2EF7B7

Barnskjorta https://samlingar.shm.se/object/CDD137E3-F642-48C4-B249-0A9B115BE215

Kvinnan från Seyðisfjörður

Tittade på den nya dokumentären ”Vikingakvinnornas tid” från Svt idag. Många kända och för mig okända ansikten berättade om arkeologiska fynd. Roligast var de små rundspännena som är lika som Birkaflickans spänne 🙂 Minst två från Norwich museum i East Anglia där fynden kommer från området runt kusten med skandinaviska ortnamn som Hemsby, Rollesby, Ormsby och Runham med flera.

Ett litet rundspänne i handen och ett på bordet.
Foto på spännet från Norwich museum från tv:n från Vikingakvinnornas tid, Svt.

Det andra lilla runspännet kommer från Islands östkust.

Skärmbilder från Google maps.
Någonstans här borde gravarna vara. Skärmbilder från Google maps.
Rundspännet från grav 4 i Seyðisfjörður på Island. Foto på tvn från Vikingakvinnornas tid, Svt.

Seyðisfjörður, med platsen Fjörður, ligger på Islands östkust och där hittades fyra gravar 2021, varav en var en kvinnograv med bland annat ovala spännbucklor, pärlor och det lilla rundspännet. Hon fick även med sig kniv, nyckel och ett bryne samt flinta. Det fanns inget skelett från kvinnan bevarat. I dokumentärern säger de att hon kom från Norge, men gravinnehållet kunde lika gärna vara från Birka. Hennes norska brynsten är också vanlig i Birkas gravar.

Foto från tv:n.

Vi har ju 21 sådana små rundspännen från Birka och det verkar vara ett av de populäraste spännena under slutet av 800-talet och sedan åtminstone under första hälften av 900-talet.

Det som också var otroligt spännande och som skymtade förbi var textilen från kvinnograven. De sa att hon begravts med en kudde under huvudet. Vi har flera ”kuddtextilier” från Birka. Men ännu mer spännande var biten av hängselkjolen! Eller bitarna för en visades för sig och en bit sitter kvar på den ena ovala spännbucklan.

Alltså så spännande textilfynd från Seyðisfjörður. Foto från tv:n från Vikingakvinnornas tid, Svt.

Här syns en snoddögla, hängselkjoltyget och vad som ser ut att vara ett brickvävt band längs kanten 👌 Tänk om vi hade haft ett så fint fynd med brickband från Birka! Undrar vad det är för tyg i själva hängselkjolen. Jag tror iallafall att det skulle kunna hängselkjolen…även om hängselkjolar oftast inte har en tunn snodd som upphängningsbsnd. Det skulle ju även kunna vara en brickbandskantad mantel med en ögla att fästa i spännbucklan. Måste leta efter om någon skrivit om de här textilierna. Om ni vet så skriv gärna till mig.

Mer textil från grav 4 och spännbucklan., vilket ser ut att vara tyg och brickband. Foto från tv:n från Vikingakvinnornas tid, Svt.
Pärlbild från The history blog.
Bild från bloggen Fornleifur.

Hittade bloggen Fornleifur med bättre bilder på en av textilfragmenten:

Bild från bloggen Fornleifur.

Tyget ska ha varit blått och bandet går i tött och gult. Ulla Mannering är tydligen med i studiet av textilierna och jag hoppas det kommer någon text snart. Om det inte redan gjort det. Har än så länge bara hittat bloggar.

The History blog och Youtubefilmen nämner Landnamabok:

According to the Landnámabók (Book of Settlements) saga, the chronicle of the Norse settlement of Iceland written in the 12th century, the first settler in Seyðisfjörður was one Bjólfur from Voss in Norway who established the Fjörður farm. While the Landnámabók was written three centuries after the events it describes, it also documents accurate and detailed historical data, including the names and descriptions of more than 3,000 people and 1,400 settlements (The History Blog).

Jag undrar också vad namnet Seyðisfjörður kommer av. Är det den sejdande disen?

Lästips:

YouTube https://youtu.be/7FqFE9j5T6M?si=SLBj8JCVffqrlGub

Scandinavian archaeology https://www.scandinavianarchaeology.com/an-excavation-shows-unexpected-finds-at-seydisfjordur/

Vikingakvinnornas tid 7 januari 2025. https://www.svtplay.se/video/e4zXXgL/vikingakvinnornas-tid

The History Blog https://www.thehistoryblog.com/archives/62727

Fornleifur https://fornleifur.blog.is/blog/fornleifur/entry/2284555/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR2lVfmBRVtRgqcU1svCiMG_gO8s6Mu8167MkrDwR_PJkDMBL7xj05PRncU_aem_6mnW_2XSX-Zm9tg4PnET-Q

Meditationsmåleri

Meditationsmåleri – jag tycker om att bara måla med färgerna utan att det ska bli något. Igår målade jag två akvareller på olika papper men med samma färger och ”teknik”. De blev olika.

Det visar hur olika papper funkar.

1. Den första, som är lite slätare, är målad på franska Canson akvarellpapper, fine grane coldpress, 300g/m2.

2. Den andra, där färgen separerat mer, är målad på engelska Bockingford akvarellpapper, Not (cold pressed), 300gm2. Båda är syrafritt papper och cellulosa.

Nr 1. Canson. Inzoomad.
Nr 2. Bockingford. Inzoomad.

Cansonpappret skulle nog passa till illustrationer med färglagd tuschpenneteckning medan Bockingford passar bra till blyerts. Jag tycker om att se hur färgen lever sitt eget liv och torkar på olika vis.

Här ser ni hur kanterna blev.

Nr 1. Hela målningen.
Nr 2. Hela målningen.

Känner för att måla fler på olika papper! Plus prova olika typer av målningar på de olika pappren 🙂

Linda

Björnen lufsar

Att ”lufsa” är ett underligt ord. Vi använder det inte längre så ofta. Det betyder ”gå eller springa något klumpigt men utan större brådska”. ❤️

Har skissat med nänlyerts sedan målat med French Ultramarine, Payne’s Gray och Burned Sienna. Plus att det var lite färg kvar på paletten. Jag återkommer ofta till lite brunguld och blått.

Vill lära mig mer om ljuset. Att få till det mörka utan att det blir moddigt. Ett annat underligt ord.

Ha en fin kväll!

Birkabyglarna

Här kommer ett nytt inlägg om Bitkabyglarna. Jag fick för ett tag sedan en text från Sjöhistoriska där de lagt in all fynd av vad som kan vara delar av väskbyglar.

Det finns en som är komplett, en som nästan är komplett och sen några små delar till byglar. De kan vara gjorda av ask eller lönn som fynd från Hedeby. Tyvärr har det inte gjorts någon vedartsanalys på dom.

Väskbyglarna och de olika delarna. Foto: Från Sjöhistoriskas blogg med bearbetning av Cristin Mason.

Det finns även två små bitar som skulle kunna vara del av väskbyglar. Vad tror ni?

Möjlig väskbygel som är uppochned. Foto Sven Kalmring, SHM.
Möjlig väskbygel som är uppochned. Foto Sven Kalmring, SHM.

Väskbyglar har sedan de här fynden blivit riktig reenactment hit! Vem vill inte ha en vikingaväska 👌

Väskbygel som är komlplett. Foto Sven Kalmring, SHM.
Väskbygel som är komlplett ovanifrån. Foto Sven Kalmring, SHM.

Den kompletta bygeln är 282 mm lång, 50 mm hög och 7 mm tjock. Den har två större remhål och fyra mindre till påsen. Huvudena i ändarna är tolkade som hästhuvuden i profil. Jag gar haft svårt att se det, men idag såg jag hästarna!

Ett hästhuvud. Foto Sven Kalmring, SHM och mitt kludd.
Är det ett medvetet litet hack på hästhuvudet? Foto Nina Eklöf, SMM.
När den hittades av Jim Hansson. Ränder som dekoration? Den är i tre delar. Foto Sjöhistoriska museet, möjligen Nina Eklöf.

Otroligt att även den tredje delen hittades så att bygel är komplett.

En andra bygel, som är lite mindre, har fått en möjlig rekonstruktion och har då två stora hål till rem och sex mindre att sy fast i tyg eller läder. Även denna har hästhuvuden i profil.

Rekonstruktion av två delar som ser ut att höra till samma bygel. Christin Mason, SMM.

De är annorlunda från Hedebybyglarna och andra som jag skrivit om tidigare. De senare som är samiska i horn och den som hittats på Vasaskeppet i renhorn, men det är tydligt att det är en väsktyp som använts i flera hundra år. Det finns även ett fynd från Läcköslott, ett från Kyrkbyn i Piteå och några andra.

Vikingareenaktment är så spännande, för plötsligt kommer det olika varianter av tolkningar på hur väskans påse kan ha sett ut.

Den första rekonstruktionen av marinarkeologerna Eve och Maja.

Jag fick egna byglar av dom som jag täljde till.

Fodrad med linne och en ficka inuti.

Det är fint att ha en påse till i ylle fodrad med linne eller en helt i skin.

Finn skinntolkning av Notknitted.

Ska också prova att göra en som ryggsäck.

Sally i viking.

Min väska hade först en rund yllerem, men nu har jag bytt till en flätad skinnrem, för ullen bara rullade runt.

God Jul!

Lästips

Sjöhistoriska https://www.sjohistoriska.se/om-sjohistoriska/pressrum/nya-fynd-fran-birka-visas-pa-sjohistoriska

Emma Frost blogg https://emmafrost.se/2018/08/30/vaskbyglar-fran-vikingatid-och-medeltid/

https://emmafrost.se/2015/06/15/ny-sida/

Väskbyglar Vasaskeppet https://digitaltmuseum.se/011024636291/vaskbygel

Sökning på väskbygel https://samlingar.shm.se/sok?type=object&query=Väskbygel&institution=Historiska%20museet

Leksaksbåt från Birka

Ute i Birkasundet under de marinarkeologiska undersökningarna så dök denna lilla miniatyrbåt upp. Det är en liten leksaksbåt som kanske inte flöt så bra? Båten är snidad i ett mjukt träslag. Jag vet inte vilket träslag men lind och al ska vara mjuka träslag.

Den ena änden ser ut att har försetts med en tapp, kanske för ett rep, mendan den andra änden har en ny skada.

Leksaksbåt i trä. Fnr 3140097. Camilla Hällbrink, SHM.
Leksaksbåt i trä. Fnr 3140097. Sven Kalmring , SHM.

Miniatyrbåten är 163 mm lång, 33 mm bred och 112 mm hög.

Ovanifrån. Foto Sven Kalmring, SHM.
Kölen. Foto Sven Kalmring, SHM.
Leksaksbåt i trä. Fnr 3140097. Sven Kalmring , SHM.

Om vi behöver göra en ny båt till Birkaflickan ä, som blivit av med sina n, så tycker jag att den här blir bra 👍

Lästips:

Miniatyrbåten https://samlingar.shm.se/object/4b4d494e-cf88-48e7-a773-d27bf4f60eec

Jultomten från barndomen

Jag hittade min lilla jultomte på vinden. Jag vet inte hur gammal jag var när jag gjorde den men den är nog nästan 50 år nu.

Sally inspekterar.

Jag kunde i allafall skriva mina initialer ❤️

Efter alla dessa år så gör jag fortfarande små julfigurer ibland 🙂

God Jul 🎄