Författararkiv: Linda

Svinbeten i Garnisonen

1998 grävde jag som student i Garnisonen på Birka.

Foto på mig men jag minns inte vem som tog det. Det var med min kamera och med svartvit film iallafall.

Här är ett foto med mig som skugga. Jag har fotat mig själv som skugga emellanåt så länge jag kan minnas 🙂

Svinbeten syns precis utanför väggen vid sidan av rampen upp till huset. Linda Wåhlander.

I min ruta vid huseväggen och rampen upp till Krigarhuset dök det upp en stor vildsvinbete.

Foto på svinbeten. Linda Wåhlander.

Svinbeten passar symboliskt passar in i Krigarnas hus! För i den fornnordiska världen var vildsvinet viktigt på flera sätt. Freja red på sin magiska galt Hildisvíni, vilket betyder ”stridssvinet”. Gjorde en AI-bild och det är så konstigt att det går så fort. Den första blev konstig, men den här fick iallafall ett bra vildsvin! Behöver börja teckna mer fantasy så jag kan komma runt AI- som gör allt på några sekunder men också inte alls som jag vill ha det.

Av mig promptad AI-promtografi av Freja på Hildisíni. 20251221.

Frejas bror Frej hade den legendariska galten Gyllenborste, med borst av guld som lyste upp mörkret🌟Han red på sin galt till Balders begravning.

Promptat en AI-bild av Frej på Gulleborts med Barlders begravning i bakgrunden. 20251220.

Så är detta en helt vanlig svinbete från ett jakt- och matdjur? Eller har vi hittat ytterligare spår kopplade till gudar och ritualer i Krigarnas hus?

I en garnisonsmiljö som Birka, full av krigare men också från spår av ritualer, kan vildsvinet haft en roll som var mer än bara mat! För under jólablot skulle svinborst offras! Och under svärandet av eder (heitstrenging), enligt Kvädet om Helge Hjorvardsson, skulle du lägga handen på ett svin – på sonargọltur till drickandet av bragebägaren.

Så firade vikingarna Jól i Krigarhuset med vildsvinsskinka och eder? Och offrade dom vildsvinsborst, som ”lyste upp mörkret”, under den mörkaste tiden på året för att ljuset skulle komma tillbaka igen?

Julen var en festtid vid midvintertiden. I de isländska källor är Ýlir 2 1/2 månad kring vintersolståndet. Hur såg det ut och vad hände egentligen i Krigarnas hus för 1100 år sedan? Uppenbarade sig gudarna? Kom Oden som Jólnir och mottog offer?

Lästips:

Britt-Mari Näsström, 1995. Freyja, the Great Goddess of the North.

Anne Holtsmark, 1992. Fornnordisk mytologi.

Krigarnas vaxtavla

I Garnisonen, inne i det som vi idag kallar Krigarnas hus, hittades det 1934 delar av vad som tolkas som en vaxtavla av horn. Det är ett fantastiskt fynd som gjordes på övre terrassen, i schakt 2, under Arbmans och Arwidssons grävning.

Platsen gick vid tiden för grävningen 1934 under namnet ”Likbränningsplatsen”.

Det är en vaxtavla som alltså hittades inne i krigarnas hus! Den har karvats fram ur ett horn vars taggar blivit djurhuvuden. Det år som en orm som slingrar sig runt och biter sig i svansen 🐍

Vaxtavla, Fnr 430594_HST, förvärv 21064. Antje Wendt, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).

Jag antar att det är karvat ur ett litet älghorn. Eller kan det vara från ett stort renhorn med tillräkligt stor platt del?

Lena Holmquist har skrivit om vaxtavlan i Fornvännen 2023 och under sina grävningar i Garnisonen hittades även en stylus i järn.

Tolkning av delarna av Lena Holmquist och illustrerad av Francisca Sieurin-Lönnqvist. Ur Holmquist 2023.

Tillsammans med illustratören Francisca Sieurin-Lönnqvist gjorde hon en rekonstruktion av hur hon tänker sig att vaxtavlan en gång såg ut, innan den blev förvriden av eld och tiden.

Stylusen av järn funnen 1998. Foto Hans Ahlgren, ur Holmquist 2023.

Den platta delen på stylusen användes för att släta ut vaxet medan du skriver med den spetsiga delen. Den här hittades på det lägsta golvet i Krigranas hus. Den är 15 cm lång och huvudet är 3 cm som bredast!

Garnisonens terrasser och Krigarnas hus. Ur Holmquist 2023.

Undrar vad som en gång skrevs på den i eldens ljus där inne i det stora huset fyllt av vapen, krigare och rök!

✍️

Lästips:

Lena Holmquist, 2023. Finds of writing equipment from Birka’s Garrison, I: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 118, nr 1, s. 16-31.

https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1746835&dswid=-6977

Helmer Gustavson och Anders Söderberg 2014. Spår av skrivkunnighet och skrivvanor i det tidigmedeltida Sigtuna. I: Situne Dei, s 32-51. https://arkiv.sigtunamuseum.se/wp-content/uploads/2015/03/Situne-dei-2014_Gustavson_Soederberg.pdf

Fynd från Stolpes Bj 596 – likbränningsplatsen

Hjalmar Stolpe grävde på 1800-talet på den plats vi idag kallar Garnisonen.

Han hittade så många olika saker att han först trodde det var platsen där Birkas döda kremerades. Han grävde en stor grop i den yta som senare visade sig vara ett hus med andra hus under.

Liten, nitad ringbrynjering tecknad av Harald Faith-Ell.

Här kommer lite föremål från hans grävning som fotograferats av Ny Björn Gustafsson för ett antal år sedan.

Fragment av doppsko. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Bronsring. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Möjligen del av ett timglaskoger. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Bronsbeslag. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).

Del av ett liknande beslag hittades även under Holger Arbmans och Greta Arwidssons grävning 1934.

Upphängningsring till vapenknivskida. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Sölja i brons till bälte med fina linjer. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Hjärtformade bältebeslag av brons. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Undersidan av de hjärtformade beslagen. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Kamfragment av enkelkammar. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Litet hängbryne med en bronsring till upphängning. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Bronsnyckel med tre x3 falkar. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Bronsarmbygel. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Lamellpansarfragment. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Halv, bränd karneolpärla. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Kantbeslag i brons som ser ut att vara brännförgyllt. Fnr. 449257_HST. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Delar av en bronsskål. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Del av en nyckel i gripdjurstil. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Ringbrynjeringar av järn. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Spjut med holk. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Lerklining från husvägg. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Sölja till bälte, remsölja. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Bränd flinta. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Klinknagel av järn. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Tångepilspets. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Lamellpansar. Fnr 449491_HST. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).
Mycket osäker bestämd till fil. Fnr 449519_HST. Foto: Ny Björn Gustafsson, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0).

Det här är några av föremålen med variation. Det finns några fler pärlor, men inte så många smycken. Det finns också många knivar.

Källa:

Stoples grävningar. Förvärv 34000, Kulturlager Bj 596.

https://samlingar.shm.se/event/A9E410D9-BF81-4527-8985-7521018C6B08

Ett romerskt mynt i Birka

Ibland letar jag efter saker lite random och ikväll hittade jag ett romerskt bronsmynt hittat i Svarta jorden.

Mynt 4 as från my therre Constantius II. 206675_KMK. Foto: Eeva Jonsson, EKM.

Det är från myntherre Constantuis II – en kejsare i skuggan av sin berömda far!

Det här lilla bronsmyntet i valören 4 as, asses i plural…, präglades under kejsaren Constantius II, som regerade över Romarriket mellan 337 och 361 e.Kr. Han var son till Konstantin den store och Fausta Flavia Maxima.

Mynt 4 as från my therre Constantius II. 206675_KMK. Foto: Eeva Jonsson, EKM.

Konstantin den store, den kejsare som gjorde kristendomen tillåten i Romarriket. När Konstantin dog år 337 delades riket mellan hans tre söner, och Constantius fick styra över den östra delen – det område som senare skulle bli Bysans. Religiöst försökte Constantius II stärka kristendomen, men han stödde en mer kompromissinriktad form av tro – arianismen – vilket orsakade konflikter med den växande kyrkan i Rom.

Myntet hittades år 1990 under Björn Ambrosianis utgrävningar i Svarta jorden, mitt i den vikingatida staden Birka. Fyndet kom från ruta 1109, tillsammans med bland annat ben från 🐀 och 🐸 !

Myntet förvaras idag hos Kungliga Myntkabinettet och har inventarienummer 206675_KMK. 📸 Foto: Eeva Jonsson, EKM

Det indiska myntet från Ohind

Jag kände inte till det här myntet från forna Indien, trots att jag försökt läsa alla utställningstexter i utställningen Vikingarnas värld på Historiska museet. Tack till Visundr på facebook som postade myntet!

Föremålsnummer 3000848. Buffel som vilar. Foto Ola Myrin, SHM.

Mynthänget kommer från skattfyndet i Skedstad, Bredsättra socken, på Öland. Skatten hittades 2009 av Marie Jonsson när hon klippte gräset!

Hänget är ett indiskt silvermynt, en jital, troligen präglad cirka 980–1000 i Ohind (i nuvarande Hund i Pakistan).

Föremålsnummer 3000848. Ryttare. Foto Ola Myrin, SHM.

På myntes ena sida syns en vilande vattenbuffel och på den andra en ryttare med intressant huvudbonad och med ett möjligt spjut i handen.

Myntet är unikt i Sverige men det finns några exemplar av ”jitaler” från Ryssland och östra Europa. Det är utställt i utställningsdelen som handlar om Tro och traditioner – Tack Florent Audy 👌

Tips:

Mynthänget i Vikingarnas värld https://vikingar.historiska.se/objects.php?showcase=21188fe0-2d46-4242-ab20-16a8d6bb4c2e&e=no&l=sv&fbclid=IwdGRleANoc2lleHRuA2FlbQIxMQABHiU-haWDeqUUNfjq-JDohIWsrfYrFuC_8WhuSvUQb_0fATJPBYkhnp0t0ntZ_aem_OfGCwnyfLU_9N6CJbPD5HA

Mythänget i samlingsdatabasen. https://samlingar.shm.se/object/8634F3F9-D31E-4F39-971F-DFE6D73080DB

Radioinslag https://www.sverigesradio.se/artikel/2925752#:~:text=En%20tusenårig%20silvermyntsskatt%20har%20hittats%20i%20byn,näst%20största%20som%20hittats%20på%20Öland%20någonsin.

En rosa pärla i glas

Pärlor från Bj 682 på Grindsbackagravfältet. Foto Gabriel Hildebrand, SHM.

Jag har letat efter rosa pärlor i det vikingatida materialet. Hittade en i Dalarna för några år sedan och nu plötsligt så dök den här upp!

Graven, som undersöktes 1879, har lite äldre stil och även gravfältet Grindsbacka har några av de äldre gravarna på Björkö. Sen vendeltid/tidig vikingatid. Det är ett brandgravfält och det är otroligt att pärlorna klarat sig så bra. Men det fanns ingen kol eller aska i graven, bara ett tunt lager ”blott bränd jord”, enligt Stolpe.

Jag undrar om det varit en melonpärla. Jag anar inbuktningar men är inte säker. Det är kul hur som helst då det finns så få rosa pärlor!

I graven fanns även 7 klinknaglar, ett rundbottnat, tunt lerkärl (AIII keramik) med snörornamentik, en järnkrampa, nitar och spikar, en kam A2, ytterligare ett kärl och ben.

Pärlorna i samlingsdatabasen: https://samlingar.shm.se/object/602EC6D6-B460-48FD-B472-B52618957A39

Aborrar i torrpastell

Tycker att torrpastel låter finare på engelska – Soft Pastel!

Målar igen och den värsta skräcken och motståndet är över för den här gången. Jobbar på inför utställningen i september och jag har iallafall tre målninfar nu att visa 🙂 Plus två halvfärdiga akvareller. Men jag passar på att måla torrpastell u när hac kan sitta utomhus. Blir så dammigt och jag kan inte direkt sitta i hallen hemma för få blir det färg på alla kläder och skor.

Motivet är från foton jag tog vid bryggan vid Rastaholm. Jag har ”arrangerat om” giskar och blad och planen är att måla fyra olika målningar.

Skiss på pappret.

Jag använder tonat papper för torrpastell.

Första lagren.

Jag börjar med lite hårdare kritor i flera lager, men tunnt. De flesta kritor är Rembrant. Men jag har några mjukare också och några Sennelier. Det här första lagret smetar jag sen ut men sparar papprets yta på valda ställen, så det lyser igenom.

Jag skulle vilja köpa några fler riktigt mörka kritor. 🖍️

Det här stadiet är också fint. Ser nästan ut som en oljemålning.

Har upptäckt att billiga trädgårdshandskar är bra att måla i. Men skulle behöva köpa nya för de är gamla och släpper igenom färgen.

Sista prickarna.

På slutet är det kul att dra steck med pastellpennorna och sätta ut små ljusprickar här och där. Tycker aborrarna blev bättre nu på ändra försöket!

Den här har jag inte sprayat fixativ på. Gjorde det på den första och det blev droppar på. Det blev fint men den här vill jag ha droppfri.

Klar men har inte singerat ännu.

Vet inte var jag ska singera. Måste tänka på det ett tag. Vilket hörn? Kanske rättar till något också, men imorgon, så jag inte överarbetar den. Det gäller ju att sluta i tid…

Kram

… satte mina initialer uppe i det vänstra hörnet.

Anders Zorns konst och hemmet tillsammans med Emma

I våras åkte Allan och jag på en lite roadtrip till Mora för att köpa en kubbstol – gubbstol -som jag hittat på Blocket. Jag hade inte varit på Zornmuseet och Zorngården så jag såg fram emot det.

Museet är Emmas skapelse till minne av sin man. Just nu visas utställningen Zorn – ett liv, en tid fram till 31 augusti.

Basutställningen

I sorg, 1880. Zorns första avtryck på konstvärlden (replik).

I sorg var hans bidrag till elevutställningen på Konstakademien. Jag ritade av den när jag jobbade på långfilmen om Zorn när jag var 23 år.

Min kopieteckning från 1993.
Porträttet på Emma när de var hemligt förlovade.
Skiss till en större målning från Dalarö. 1886.
Vita liljor, 1887.

I Kew Gardens gjorde han några nära naturstudier och jag önskar att han hade målat fler!

Zorns självporträtt i den varma vargpälsen.

Jag hade lite sällskap iallafall 🙂

De visade film med Zorn i Mora.

Han ornade med tävlingr och evenemang i Mora.

Jag gillar många av Zorns snickrade ramar.

”Zornpaletten” har blivit känd över hela målerivärlden.

Med bara fyra färger, de översta, kan du måla och skapa en mångfald av färger. Jag tänker att jag ska prova det – iallafall att göra en provkarta. Men han använde även för sin tid några moderna färger.

Mormor, 1883. Zorns mormor Hass Karin Andersdotter.

Hans mormor var oerhört viktig för Zorn. Han bodde med henne när mamman jobbade på annan ort. Han har målat jackan med blöt färg och ansiktet med torr färg.

Stockholms skärgård, 1887. Japanskt perspektiv och lövverk.
Detalj. Alltså ljuset är fantastiskt!
En premiär, 1890. Etsning.
Detalj.

Här syns att han i akvareller använde vit färg.

Två olika tider.

Kan itne tänka mig att Allan och hams kompisar skulle gå runt med plommonstop 🫣 Rocken däremot vore snyggt!

Zorn – ett liv, en tid

Vi gick upp till övervåningen där den till

Fröknarna Salomon, 1888. Två franska systrar och Zorns största akvarell.

Jag vill stanna lite extra vid den här målningen. Den är också Japaninspirerad och färgerna är underbara.

Detalj.
Detalj.
Detalj. Minimalism i penseldragen.
Detalj. Penseldrag.

Jag undrar om han stänkte lite med penseln för de små dropparna.

Han följde med iallafall 🙂

Gustav V, 1909. Olja. Zorn som porträttmålare.

Han är den enda som målat av tre av tre (hsr jag för mig) amerikanska presidenter.

Självporträtt när han var yngre.

Han satsade tidigt på en välskräddad garderob!

Kavaljersparoller, 1889. Vid Zorngården.

Är förtjust i utställningar med färgade väggar. Det röda som går igen från det röda huset.

Utan ram.
Detalj.
Detalj.

Det är så fantastiskt att se penseldragen i olika lager. Det ”sista” det ser ut som han gjorde är de ljusa maskrosorna. Men under går penseldragen i olika riktiningar vilket ger en levande yta.

I utställningen fick vi se deras smycken och guld- och silversamling plus antikviteter.

Alltså så söt brosch! Den här borde butiken göra en kopia av och sälja! Kanske förgylld iallafall.
Så slt liten duva till hatten.
Antika föremål och smycken.

Paret Zorn ägde föremål från antiken och medeltiden och samlade på silver. De var nr 2 av samlare i Sverige med paret Hallwyll i spetsen.

Medeltida föremål.
Fragment av möjligt biskopdtav från 1000-talet med de fyra Evangelistsymbolerna.
Kroppsvård med finaste föremålen med foto på Emma.
Emma i trädgården vid Zorngården.
Liv Ullman som Emma Zorn 1993.

Zorngården

Nästa stopp var Zorngården, men där fick vi inte fotografera inne.

Allan och jag vid Zorngården.

Vi fick gå in vid en farstu vid köket.

Min teckning från Zorngården uppbyggd på Filmhuset 1993.
Många kom och bodde hos paret Zorn. Här syns till exempel Karin och Carl Larsson framför huvudentrén. Mannen på skidor är Prins Eugen.
Dörren de står framför är huvudingången.
Zorn tyckte mycket om ugglor och hundar!

Så fina dörrdetaljer. Det fanns ugglor även inne i huset. Paret Zorn hade många hundar genom livet.

Ateljén

Ateljén på gården var öppen, så den kunde vi titta in i.

Den här ateljén hade vi också uppbyggd på Filmhuset, men här är den riktiga.
Undrar hur det kändes att måla där inne? Ljuset ser så fint ut!
Zorn samlade även på allmogesaker.
En målarrock.
Ser ni ugglan?

Han målade, snidade, skulpterade och tjänade miljoner från att ha varit en fattig pojke utan en ordentlig pappa. Han skspade sig själv och tillsammans skapade Emma och Anders ett liv som inte var helt konventionellt men som var deras. Långa tider var han borta hemifrån och jobbade. Mycket gav han och Emma tillbaka till samhället.

Avslutar med mitt porträtt av Gunnar Hallström som Zorn på Grand Hotel.

Gunnar Hallström som Anders Zorn ritad av mig under repetition 1993 på Grand Hotel.

Lästips och besökstips:

Det är bra att köpa biljetten i förväg på nätet till museet och gården. Till deras hem är det slot-tider och det får inte plats så många i grupperna.

Det finns även ett café på gården och vi åt en god chlokladkaka och Allan drack kaffe.

https://zorn.se

Youtubefilm från Nationalmuseum https://youtu.be/vvb6snyU65E?si=OBQ2FwBrJaSaBMM8

Genomgång av Zornpaletten https://youtu.be/ai_cGQxoYP8?si=vHKOhGWFZqv1cHaz