Ibland letar jag efter saker lite random och ikväll hittade jag ett romerskt bronsmynt hittat i Svarta jorden.
Mynt 4 as från my therre Constantius II. 206675_KMK. Foto: Eeva Jonsson, EKM.
Det är från myntherre Constantuis II – en kejsare i skuggan av sin berömda far!
Det här lilla bronsmyntet i valören 4 as, asses i plural…, präglades under kejsaren Constantius II, som regerade över Romarriket mellan 337 och 361 e.Kr. Han var son till Konstantin den store och Fausta Flavia Maxima.
Mynt 4 as från my therre Constantius II. 206675_KMK. Foto: Eeva Jonsson, EKM.
Konstantin den store, den kejsare som gjorde kristendomen tillåten i Romarriket. När Konstantin dog år 337 delades riket mellan hans tre söner, och Constantius fick styra över den östra delen – det område som senare skulle bli Bysans. Religiöst försökte Constantius II stärka kristendomen, men han stödde en mer kompromissinriktad form av tro – arianismen – vilket orsakade konflikter med den växande kyrkan i Rom.
Myntet hittades år 1990 under Björn Ambrosianis utgrävningar i Svarta jorden, mitt i den vikingatida staden Birka. Fyndet kom från ruta 1109, tillsammans med bland annat ben från 🐀 och 🐸 !
Myntet förvaras idag hos Kungliga Myntkabinettet och har inventarienummer 206675_KMK. 📸 Foto: Eeva Jonsson, EKM
Hadrianus triumfbåge i Aten. Foto: Linda Wåhlander, 2019.
När jag var i Aten på konferensen om vikingar i Medelhavet så fotade jag flera monument utan egentligen tänka särskilt på just Kejsar Hadrianus och varför det fanns en massa byggnader i korintisk stil från hans tid i Aten. Och nu i kursen i antiken, som jag tar igen, då har vi fått en skrivuppgift om hans tid.
Hadrianus korintiska triumphbåge i Aten, byggd 131-132 e. Kr./vt. Foto: Linda Wåhlander, 2019.
Vi lyckades besöka Hadrianus korintiska triumphbåge i Aten, byggd 131-132 e. Kr./vt. på en lunchrast.
På sidan mot gamla stan står det ”Det här är Aten, Theseus forntida stad”. På sidan mot Hadrianus nya stadsdel står det ”Det här är Hadrianus stad och inte Theseus’.”
Hadrianus kejsartid var mellan 117-138 e kr och han reste runt mycket i romarriket och på sin andra resa besökte han Aten. Romarriket hade typ guvernörer i provinserna. Romarna såg Aten som kulturens vagga och gav dom flera lättnader trots visst motstånd mot Rom i början. Hadrianus och flera kejsare efter honom verkar ha tyckt mycket om Aten.
Hadrianus korintiska triumphbåge i Aten, byggd 131-132 e. Kr./vt. Foto: Linda Wåhlander, 2019.
Hadrianus triumphbåge byggdes av atenarna på en gata mellan gamla staden i Athen och Hadrianus nya del samma år som Hadrianus grundade något som kallas Panhellenion. Panhellenion var till för att knyta det grekiska mer till romarriket, om jag förstod det rätt. Hadrianus var alltså mycket närvarande i romarriket, trots storleken, bland annat i och med den korintiska arkitekturen.
Det enorma Zeus Olympiernas templet i Aten. Foto: Linda Wåhlander, 2019.
I Aten byggde han även flera tempel och färdigställde ett tempel för Zeus, vilket atenarna var tacksamma för.
Zeus Olympiernas tempel i Aten. Foto: Linda Wåhlander, 2019.Atens agora.Hadrianus bibliotek i Athen. Foto: Linda Wåhlander, 2019.
Vi åt middag en kväll i närheten av Atens antika agora och på vägen tillbaka, fotade jag Hadrianus bibliotek i centrala Aten. Hadrianus lät bygga mycket på många håll med hjälp av lokal elit. Vi fick en dansk guidetur ❤️ så jag missade en del som jag inte förstod 🙂
Hadrianus bibliotek i Aten. Foto: Linda Wåhlander, 2019.
Tänk vilka böcker som funnits därinne och tänk att få åka tillbaka i tiden och besöka de olika antika biblioteken!
Den romerska agoran i Aten. Foto: Linda Wåhlander, 2019.
På vägen tillbaka till hotellet gick i även förbi den romerska agoran. Hit flyttade kommersen under det romerska styret innan Hadrianus tid, med medel från Julius Ceasar och Augustus. Hadrianus lät renovera agoran.
Kram
Lästips:
En fin uppsats jag hittade är handlar om Hadrianus Panhellenion. I den finns många bra referenser.
Lennung, Malmqvist, J, 2011. Kejsar Hadrianus Panhellenion. Kandidatuppsats, Göteborgs UniversitetInstitutionen för antikens kultur och samhällsliv. Fördjupningskurs HT 2011-VT 2012.
