Pärlorna från Krutberg och Maksjön

Pärlorna från Åsele lappmark, Vilhelmina socken i Lappland är det såkallade Krutbergsfyndet! Det är daterat till vendeltid och jag hittade namnet Krutbergsfyndet i rapporten om ett annat fynd, det så kallade Maksjöhalsbandet. Pärlorna är så fina och jag har låtit göra några av dom och hoppas det blir fler.

Pärlorna från Åsele Lappmark, föremålsnr 113920_HST, Inv. nr 10321. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY 4.0.

Krutbergsfyndet har 14 hela pärlor och två trasiga pärlor och det är samma inventarienummer. Så totalt 16 pärlor. Pärlorna är sådana som främst funns i mellansverige och söderöver.

Skärmbild från MIS.

Till fyndet hör även två spännbucklor och fem koniska spännen. Spännbucklorna är av vendeltida typ med sina små krypande djur på som ser lite ut som gråsuggor 🙂 eller något annat? Kanske fladdetmöss? Vad ser ni? Jag kanske måste skriva ut och rita av för att se 🙂 Eller så finns det någon bra beskrivning redan.

De vendeltida spännbucklorna föremålsnr 599434_HST, Inventarie nr 10321. Foto Gabriel Hildebrand , SHM, CC BY 4.0.
De vendeltida spännbucklorna föremålsnr 599434_HST, Inventarie nr 10321. Foto Eva Vedin, SHM.
Skärmbild ur Catview, inventarienummer 10321.

De koniska spännen har en låg, upphöjd kant och plattare topp och de är delorerade på lite olika vis. Jag vet inte hur de använts.

Fem konformiga spännen, föremålsnummer 599435_HST, inventarienummer 10321. Foto Eva Vedin, SHM, CC BY 4.0.
Skärmbild från Catview, fortsättning. Totalt kan det vara fem toniska spännen.

Den här typen av bronsspännen kallar Gjessing, enligt rapporten om Maksjön, för ”nordenfjellsk”, och de ska ha sin största utbredning i norra Norge.

Vem var personen som bar pärlorna? Hörde dessa föremål ihop i en grav? Tyvärr är fyndomständigheten oklar, men det ska ha hittats invid en kåtatomt. I rapporten står att en geolog Granlund, som år 1934 besiktigade fyndplatsen får Krutbergsfyndet, anser att Krutbergsfyndet härrör från
grav ( ATA dnr 3613/ 34, jag har inte läst), medan en Harald Hvarfner var av uppfattningen att föremålen nedlagts som en lapsk depå.

Maksjöhalsbandet

Det finns ett fynd till från Vilhelmina – det så kallade Maksjöhalsbandet. Det hittades vid Maksjöns strand i resterna efter en möjlig järnåldersgrav som daterats till vendeltiden. Även om arkeologen Tomas Johansson, som skrev rapporten, tänker att det snarare är ett depåfynd. 1969 dök det upp ett spänne på platsen och den undersöktes senare 1972.

Maksjöhalsbandet. Foto från Västerbottens museum.

Jag hittade ett till foto på pärlorna!

Maksjöhalsbandet. Skärmbild från Susanne Sundströms rapport från 2014.

Så även här fanns tre koniska spännen av den norska typen med avplattad topp men även en bronspärla, knivar och lite annat, men inga bevarade mänskliga kvarlevor.

Avslutningsvis är jag så glad att jag hittade rapporten från Maksjön på Västerbottens hemsida. Nu vet jag vad pärlorfyndet frpn Åsele lappmark kallas! Krutbergsfyndet!

Lästips:

Sök i samlingarna Inventarienummer 10321. https://samlingar.shm.se/sok?type=object&query=10321

Spår från 10000 år, Västerbottens museums hemsida https://sparfran10000ar.se/fran-urtid-till-nutid-i-vasterbotten/arkeologiska-tidsperioder/jarnalder/

Grävrapporten för Maksjön 1972, Tomas Johansson https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/1972_Rapp-ark-us-fyndplats-Raa-356-Maksjon_Vilhelmina.pdf

Rapport över Vilhelminas ”Lappländsk järnålder” 2014 sv Susanne Sundström https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/2014-Rapport-över-Lapplandsk-jarnalder.pdf

Texter att leta upp om ni önskar, som jag inte läst:

(Serning, Inga,. 1960. Övre Norrlands Järnålder. Umeå. sid. 29 ff.)

(Gjessing, G. ; 1934. Studier i norsk merovingertid, s. 124 ff.)

(Hvarfner, 1957. Fångstmän och ny­Ångermanälvens källområden under järnåldern :-s. 23 f.)

2 tankar kring ”Pärlorna från Krutberg och Maksjön

  1. Torun Zachrisson

    De här fynden är spännande! Anses fortsatt som 700-tals depåer på samiskt område. Vill man förstå mer så är Ingunn Marit Røstads avhandling ett måste, där ser man de koniska spännenas fördelning över Skandinavien, inte minst Norge. Men de koniska spännena i Krutbergsdepån har en avvikande dekor jämfört med de norska och där kan finnas kopplingar till finskt område anser Røstad. Avhandlingen är översatt till engelska och fritt tillgänglig på nätet: 2021, The Language of Jewellery. Dress-accessories and Negotiations of Identity in Scandinavia, c. AD 400-650/700, hälsningar Torun

    Svara
    1. Linda Inläggsförfattare

      Åh, vad bra! Då ska jag läsa! Okej, så depå och inte grav 🙂 Jag kände inte alls till de spännena sedan tidigare.

Kommentera