Etikettarkiv: dräktnål

Svinbeten i Garnisonen

1998 grävde jag som student i Garnisonen på Birka.

Foto på mig men jag minns inte vem som tog det. Det var med min kamera och med svartvit film iallafall.

Här är ett foto med mig som skugga. Jag har fotat mig själv som skugga emellanåt så länge jag kan minnas 🙂

Svinbeten syns precis utanför väggen vid sidan av rampen upp till huset. Linda Wåhlander.

I min ruta vid huseväggen och rampen upp till Krigarhuset dök det upp en stor vildsvinbete.

Foto på svinbeten. Linda Wåhlander.

Svinbeten passar symboliskt passar in i Krigarnas hus! För i den fornnordiska världen var vildsvinet viktigt på flera sätt. Freja red på sin magiska galt Hildisvíni, vilket betyder ”stridssvinet”. Gjorde en AI-bild och det är så konstigt att det går så fort. Den första blev konstig, men den här fick iallafall ett bra vildsvin! Behöver börja teckna mer fantasy så jag kan komma runt AI- som gör allt på några sekunder men också inte alls som jag vill ha det.

Av mig promptad AI-promtografi av Freja på Hildisíni. 20251221.

Frejas bror Frej hade den legendariska galten Gyllenborste, med borst av guld som lyste upp mörkret🌟Han red på sin galt till Balders begravning.

Promptat en AI-bild av Frej på Gulleborts med Barlders begravning i bakgrunden. 20251220.

Så är detta en helt vanlig svinbete från ett jakt- och matdjur? Eller har vi hittat ytterligare spår kopplade till gudar och ritualer i Krigarnas hus?

I en garnisonsmiljö som Birka, full av krigare men också från spår av ritualer, kan vildsvinet haft en roll som var mer än bara mat! För under jólablot skulle svinborst offras! Och under svärandet av eder (heitstrenging), enligt Kvädet om Helge Hjorvardsson, skulle du lägga handen på ett svin – på sonargọltur till drickandet av bragebägaren.

Så firade vikingarna Jól i Krigarhuset med vildsvinsskinka och eder? Och offrade dom vildsvinsborst, som ”lyste upp mörkret”, under den mörkaste tiden på året för att ljuset skulle komma tillbaka igen?

Julen var en festtid vid midvintertiden. I de isländska källor är Ýlir 2 1/2 månad kring vintersolståndet. Hur såg det ut och vad hände egentligen i Krigarnas hus för 1100 år sedan? Uppenbarade sig gudarna? Kom Oden som Jólnir och mottog offer?

Lästips:

Britt-Mari Näsström, 1995. Freyja, the Great Goddess of the North.

Anne Holtsmark, 1992. Fornnordisk mytologi.

Dräktnålen i Bj 138B

Det finns så många föremål från vikingatiden att återskapa. Min plan var att göra större brons eller mässingsnålar och nu har de kommit fram. Jag tänkte sälja dom som synålar, vävredskap eller prylar eller liknande, men så hittade jag den här enklare dräktnålen från Bj 138 B och tänkte att det blir fint att göra av några av dom.

Frågade igår på facebook hur de med en ring används och flera svarade att de använder dem i kappan, manteln eller sjalen eller i peplosen och sätter ett snöre i och gör en åtta runt nålen. Eller så fäster de en läderrem i och knyter runt spetsen. Jag har bara använt nålar utan ring med pärlor mellan två nålar, men jag vet inte om det är rätt. Det verkar vara bra i alla fall med ringen,6 om hålet inte är så stort.

Jag ser denna typ av dräktnål lite som en enklare nål, men det kanske den inte är.

I grav Bj 138B hade den gravlagda blivit kremerad. Hon hade fått med sig mitt favorit borres-spänne och flera pärlhängen.

Borrespännet i Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.
Pärlhängen från Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.
Ringspännet i Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.

Personen hade även fått med sig ett litet ringspänne i silver. Jag är fortfarande inte säker på hur den ”pärlade tråden” är gjord, med tanke på att den är slät på pärlhängenas öglor. Ett av pärlhängena är en glaspärla upphängs på guldtråd. Det finns även i Bj 660, som jag återskapat.

Ett intressant bronshänge med små stavar följe även med den döde. Skulle vilja se det lite närmare.

Bronshänget med små stavar i Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.
Pärlorna i Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.

Kvinnan bar mängder med pärlor av glas, agat, bergkristall och karneol.

Skärmbild av innehållet i Bj 138 B, från Sök i samlingarna, SHM.

Hon fick även med dig en flinta, kam, beslag, isbroddar och en glättsten och i graven fanns även båtnitar.

Sammansatt kan från Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.
Två broddar till skorna. Teckning Harald Faith-Eli.
Båtnitar från Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.
Och sist men inte minst glättsten i Bj 138B. Teckning Harald Faith-Eli.

Kvinnan, eller om det är en yngre person, har får vi förmoda fått en brandbegravning i båt. Det saknas spännbucklor så kanske dräktnålen använts istället? Nu kommer ren spekulation: Det skulle ju kunna ha kommit bort en dräktnål! Det lilla runda spännet kan ha suttit i särksprundet och ringspännet i en tunnare sjal eller liknande. Det är hur som intressant att tänka att en liten dräktnål är som en enkel variant av spännbuckla. Kanske till och med använd i någon form av peplos, en äldre typ av dräkt och kanske vanligare innan vikingatiden om vi tänker bort Gotland, där den verkar fortsätta in i vikingatid.

Jag behöver läsa på lite mer om dräktnålar och se hur de ligger i eventuella skelettgravar 🙂

Inget lästips idag med än Birkaböckerna av Arbman 🙂 Har Jutta Walters bok och ska läsa lite i den.

Kram