Har fotograferat lite nya varor idag 🙂 Det är skönt att bara göra det jag vill fast det är MIDSOMMARAFTON!
Nya smycken som är så fina kopior!
Tor, Frej, Freja och Oden har fått varsinna växtgåvor dagen till ära 🙂
Glad midsommar på er allihop!
Kram
Kategoriarkiv: Forntida hantverk
Vikingatida silverpärlor av filigran
Kommentera
För några år sedan skrev jag och Sebastian om filigrantråd, dvs. pärlad silvertråd. Den kan även kallas strierad, tvärstrierad, räfflad eller när det är en pärla ”spirallagd”, silvertråd. De ser lite olika ut ibland och möjligen är tillverkade i olika tekniker. Då skrev vi om pärlhängen och nu har jag istället provat att tillverka pärlor av pärlad silvertråd som jag köpt.
De fynd som jag försökt efterlikna har hittats på Björkö, Adelsö och Helgö men finns även från även andra ställen. Jag har snurrad tråden och sedan jämnat till ändarna.
Nedan ser ni de jag hittat idag i Historiska museets samlingar. Det är lite knepigt att söka på dem, då de inte alltid heter samma. Har tagit skärmdumpar så ni ser fyndummer och fyndplats.
Adelsö, Kunsta:
Färgelanda, Stora Ryk:
Ekerö, Helgö:
Samma som ovan. Foto: Jenny Nyberg, SHM.
Adelsö, Björkö:
De är är samma som ovan. De är spännande då det syns så tydligt att silvertråden inte är pärlad hela vägen och att de är olika randade. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.
Samma som ovan. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.
Samma som ovan. Foto: Lotta Fernstål, SHM.
Othem, Klints:
Det känns som om jag tillverkat en liten, tung skatt. Har tänkt sälja dem i nätbutiken, behöver bara räkna ut vad de ska kosta först. Det är 925 silver men jag har inte lyckats lösa hur jag ska få dit stämpeln… De vikingatida är väldigt nötta och jag undrar hur länge de använtas och hur de kunde bli så nötta!
Kram
Lästips:
Wärmländer, K.T.S och Wåhlander, L. 2012. Vikingatida pärlhängen, Silvertrådens form och tillverkning, I: Birka Nu, s. 141-150.
Startsida Sök i Samlingarna: http://mis.historiska.se/mis/sok/start.asp här.
Jag har städat hela dagen. Överallt på en gpng och det kommer ta lång tid innan det är ”uncluttered”! Men jag har öven flått en ekorre idag. På stolen liggen en fårfäll och på den Iris. Ibland är det bra att bli påminnd om döden och att även en fårfäll varit ett djur som bräkt och ätit.
Häromdagen såg jag två fåglar äta på en ekorre som låg vid sidan av vägen på Helgö, när jag var påväg till jobbet. Jag kunde inte låta den ligga där utan bad mamma hämta den. Även om det är otäckt så känns det ändå bra att försöka göra något av pälsen på djur som råkat dö i förtid.
Första gången jag tog tillvara en ekorre så lämnade jag den på Bäckedals folkhögskola. Andra gången blev den jag hittat på Adelsö slängd för att frysen den låg i gick sönder. Tredje gången ringde hon, vars frys gått sönder, och berättade att hon hittat en nydöd ekorre och jag googlade ”att flå en ekorre” som en tok och gick sedan dit och tog hand om den. Det var jätteweird att dra av skinnet! Det var min första ekorregarvning och jag använde lite för mycket alun… Så den blev fläckvis hårlös…
Den hör gången har jag blivit rekommenderad att använda annan garvningsteknik (Tack Linda!), så nu får vi se hur det blir…
Den var redan lite äten på så det var svårt att få bort blodet. Skulle kanske skrapat lite mer? Den hade även hunnit ligga lite i kylskåpet, så jag undrar om det var därför som det var lite svårare att se var jag skulle dela på skinnet. Men nu blir den rundgarvad till att börja med. Förhoppningsvis kan den bli en vikingatida väskframsida så småningom, efter ett Birkafynd.
Fortsättning följer…
Kram
Vikingatida bältetillverkning
Kilppte sönder en gammal tratt jag fick av grannen. Gjorde ett mönster och ritade upp. Har en plåtsax att klippa med och fick ut några olika delar.
Använde 2 mm metalltråd till D-söljan och 1,5 mm till tornen. Min granne hjälpte mig att borra hålen.
Nitarna visade sig var det allra svåraste att få dit och jag skulle behöva mer tålamod… Åh, vad svårt!
Vikigt att skinnets hål är lätt att få niten igenom och jag har slarvat bort min syl.
Tredje gången efter plåtbyte.
Färdig och jag tycker det blev fint. Tanken är att det ska vara ett lite enklare bälte men samtidigt i glänsande mässing. Gillar att remänden ser lite ut som ett ormhuvud 🙂
Min inspiration var några bälten från Birka. Ett av dem kommer från bj 761.
Grav bj 761. Skärmbild från Sök i samlingarna, SHM.
Grav bj 761 är en kistgrav från Birka och personen hade fått med sig ett bälte, en kniv och halkskydd till skorna. Kanske är det en kristen grav.
Bältesdelarna från bj 761. Foto: Ur Arbman, Birka I, taf. 86.
Kram
Lästips:
Holger Arbman, 1940. Birka I, Die Gräber. Tafeln.
Bj 761 här.
De vikingatida väskbyglarna från Birka i Sjöhistoriskas blogg
Nu har det kommit ett blogginlägg av Nina på Sjöhistoriska museet som innehåller alla mått på de funna väskbyglarna från Birkas hamn. Efterlängtat av många, så har ni missat det så finns en länk under lästips. Ett förtydligande med fyndet är att det inte hittats något läder i direkt samband med väskbyglarna, så vilket material som själva väskdelen av väskorna var gjorda av är helt okänt.
Väskbyglarna och de olika delarna. Foto: Från Sjöhistoriskas blogg med bearbetning av Cristin Mason.
Kul att det fanns fler bitar 🙂 Så nu till våren är det bara att fixa lite fler väskor!
Kram
Lästips:
Nina Eklöf, Väskbyglarna från Birka/ The purse frames from Birka, http://marinarkeobloggen.sjohistoriska.se/post/vaskbyglarna-fran-birka-the-purse-frames-from-birka-english-translation-in-end-of-the-blogg här.
Haithabu bag, blogginlägg från Náttmál https://nattmal.wordpress.com/2015/05/14/haithabu-bag-1/ här.
Vikingatida väskbygel från Uppsala, mitt tidigare blogginlägg här.
Birkaväskan färdig, mitt tidigare blogginlägg här.
Birkaväska och fina finska vänner, mitt tidigare blogginlägg här.
Jobbade på sportlovet igår och idag och fick för mig att fota några favoriter – så nu blir det foton utan så mycket information, bara former <3
Stenåldersegypten.
Predynastiska krukor från Egypten, varav en med nästan min tatuering.
En egyptisk skapelsemyt med Nut, Geb och Shu.
Klok som en uggla på grekisk keramik, en så kallad skyfos.
Oljelampor.
En liten lekythos med hare för Artemis bland kobrorna…
Anubis från Giza med fint, rött halsband.
Här är Alexander den Store i litet format.
Apollon i ännu mindre format.
Egytisk uppställning.
Arkaiska, grekiska gudinnefiguriner som ser lite ut som fåglar – de är daterade till ca 600-tal från Boiotien i Grekland..
Sekhmet i grönt och den blå skulle kunna vara Anubis eller Duamutef, tack Fredrik.
Barn med ett finger i munnen. Vet inte vem det föreställer. Bakläxa. Tack Fredrik- det är Harpokrates, son till gudarna Isis och Osiris.
Underbar drapering – hon är en grekisk Tanagrafigurin från Boiotien från århundradena innan vår tideräkning. De förekommer i gravar och helgedomar.
En till tanagra med slöja.
Är hon hellenistisk? Inser att jag kan för lite om de här små figurinerna!
Ryggstudie.
Cycladisk gudinnefigurin som dateras till ca 2650-2300 före vår tid.
Älskade Hathor med sina koöron.
Fina Bes gånger två.
Och i hörsalen kan du bli fotad, av Unga berättar, som antik person framför pyraniderna, ett grekiskt tempel eller Coloseum imorgon för 40 kronor – du får både ett utskrivet foto och en digital bild.
De flesta föremålen jag fotat står i det öppna magasinet upp där det går att fika, det s.k. Studiogalleriet. Tack Fredrik för hjälpen med namn och info!
Kram
Ryakudderekonstruktion efter Valsgärdefynd…
Ryakudde från Valsgärde. Foto: Upplandsmuseet, Digitaltmuseum.
På Digitalamuseet hittade jag den här rekonstruktionen av en ryakudde där fyndet ska vara från 700-talet, dvs. vendeltiden. Som beskrivning står det så här:
”Kudde. Två svartvita fotografier av en ryakudde, tre brev, en avskrift och en teckning. Materialet är märkt ”B-2197”.
Det ena fotografiet är klistrat på ett 22 x 27 cm beige kartongblad.
På baksidan av det andra fotografiet står ”Kudde i ryateknik från 700 talet (Valsgärde). 30 års jubileum utställning 16/11 45”.
De tre breven är från Greta Arwidsson till Laila Wallin och innehåller anvisningar om hur ryakudden ska göras. Det tredje brevet finns även som avskrift. I det tredje brevet finns Greta Arwidssons förslag till utställningens etikettext: ”Vävnad i rya-teknik från 700 e.Kr. Efter original, funnet i en hövdingegrav i Valsgärde, Gamla Uppsala sn. Nockorna bestå av hårt tvinnade trådar, inplockade i varpen och dubbelvikta, så att ett litet huvud bildats genom trådens sjävsammansnoning”.
Teckningen är gjord på mönsterpapper och visar originalets teknik.”
…
Jag vet ju sedan tidigare att det finns bolster och dun från Valsgärdegravarna och nu även att åtminstone gravarna 7 och 8 omnämns med kudde.
Anledningen till att jag gogglade på en kudde idag för att jag var upp till Textilmagasinet på Historiska med Helen och tittade på lite grejer. Bland annat låg det en kudde i skåpet med rekonstruktioner som det satt en etikett på där det stod Valsgärde.
Kudde som finns bland rekonstruktionerna i Textilmagasinet på Historiska.
Den är så otroligt fin och jag ska kolla imorgon om det är den som är med i Birka III. Ryakudden får jag inte alls något habegär av… ?
Undersidan är röd ylle och jag måste ta reda på mer om den! Kanske någon vet mer?
/Uppdatering med bild 3/2 2017 –
Thank You Wulfheodenas and David! Den är funnen i grav 8 och kallas ”Kudde 1” – ”Kissen I”. Vävtekninken omnämns som Osebergsteknik. Färgerna ska vara rött och grönt, står det i boken.
I can depend on the Wulfheodenas! Thank You very much!
Jaghar ingen bra bok om Valsgärde hemma, så det får bli några länkar från nätet. Eric Östergrens uppsats är spännande och handlar om hjälmar.
Lästips:
Rekonstruktion av ryakudde från Valsgärde, https://digitaltmuseum.se/011023936182/kudde här.
Östergren, Eric, 2015. Vendeltida hjälmar och hjälmbärare. Magisteruppsats i arleologi. Stockholms universitet. Pdf. http://www.archaeology.su.se/polopoly_fs/1.251142.1444292267!/menu/standard/file/Ostergren_Eric-Vendeltida_hjalmar_och_hjalmbarare.pdf
Valsgärdegravarna på Wikipedia, https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Valsgärde här.
Ljunqvist, John, Valsgärde – development and change of burial ground for 1300 years. Här. Den finns även på academia.edu.
https://www.academia.edu/181948/Valsgärde_-_development_and_change_of_burial_ground_for_1300_years
Wulfheodenas facebook page. They are recreating the Vendel period, https://www.facebook.com/Wulfheodenas/ här.
För mer om Valsgärde och textilierna se:
Arwidsson, Greta 1954. Die Gräberfunde von Vasgärde II – Valsgärde 8. Uppsala
Arwidsson, Greta 1977. Die Gräberfunde von Valsgärde III – Valsgärde 7. Uppsala.
Medeltida konst med Petter
I fredags följde jag med på första delen av visningsserien Medeltida konst på Historiska. Vi var i första delen där vi började i Vikingatiden med skiftet i tidigkristen tid.
Plankan från 900-talet, Forsbykrucifixet från Västergötland och Mosjömadonnan.
Jag känner mig stolt över många av mina kollegor 🙂 och det är kul att följa med och lyssna och lära mig mer och också inspireras.
Bakom Petter hänger ett av de äldsta träföremålen av trä från vikingatiden. Det är en planka från en stavkyrka, som jag tror jag nämnt tidigare, men innan den blev målad med Kristi himmelsfärd i bysantisk stil så hade plankan en vikingatida slingerornamentik längs hela plankan.
Eke stavkyrka på Gotland, av ek. Fid. 94192, Inv. nr. 15844.
Det är både tråkigt att de högg bort den tidigare ornamentiken och samtidigt bra eftersom vi nu kan se spår efter den, eftersom plankan bevarats.
Det är ändå nästan 1000 år gammalt måleri!
Plankan har med dendrokologi daterats till 900-talet. Jag undrar om den hörde till ett vikingstida tempel som sedan blev omgjort till en kyrka? Hedniska kultplatser har ju kristnats, så varför inte kulthuset också?
Broddetorpaltaret från Västergötland i koppar och ek. Ett antemensale från tidig medeltid. Fyndidentitet 114924, Inv. nr. 4674.
Petter visade också antemessaliet med bland annat kufisk text på. Det finns mycket att titta på där. I den nya utställningsformen så saknar jag altaret som plattan ska sitta framför.
Dopfunten från Näs i Jämtland i furu daterad till högmedeltid. Fyndidentitet Fid. 93931, Inventarienummer 230032.
Dopfunden från Näs sn med Gunnar i ormgropen, bunden spelandes på harpan med fötterna för att söva alla ormar, men han lyckades inte… Avskräckande exempel med ett känt motiv för att folk skulle vilja bli döpta in i kristendomen! Det är fint hantverk i furu.
Kram