Kategoriarkiv: På resande fot

”Målerimeditation”

2 svar

Provar ny färg som jag köpte i Mapusa igår och en bok med färgat returpapper som jag köpte hos mannen jag kommer skicka hem saker ifrån. Ska nog köpa med mig några hem och ge bort och sälja. De är superfina! Finns med både färgat och vitt papper. Framsidan på boken är handmålad och de finns i olika storlekar. Mitt favoritfält igen <3 Fotade från bilfönstret på vägen till Mapusa. Vet inte ännu riktigt hur jag ska måla, men det är skönt att bara sitta här och prova mig fram. Palmer är så fint! Färgerna är skolfärger och 12 olika. Försöker använda dom lite som akvarellfärg. Väntar nu på att det ska torka, så jag kan byta färg. Är inte säker på att den är klar, men nu måste den torka ordentligt. Kram

Sol, strand, kor och vackra färger

Kommentera

Det är havet och standen som är det bästa med Arambol. Det är lite fler männiksor här än vad jag är van vid. Allt är lite dyrare men det fortfarande ok. Måste bara tänka mig för mer och det är nog bra.

Vägen ned till standen går genom en zon där de inte får bygga. Lite som strandskydd och det är bra.

”Koyoga”…

Det är fullt av fiskebåtar på stranden blandat med försäljare och turister.

Jag antar att det är den här typen av fiskar de fångar…

Raj har jag handlat av förut och även i år har jag köpt halsband av honom.

Det är lite ny stil på smycken och annat i år, men jag hittade fyra halsband av mina favoriter ”9 stenar”.

Jag behöver nog sola lite mer. Imte använda 40 eller 30 solskydd.

Ibland är vattnet nära solstolarna och bland får man gå ganska långt till havet. Häromdagen var vattnet jättestarkt och det var lite svårt att ta sig in igen, men oftast är det mjukt och vågigt vatten.

På kvällen igår var det fantastiskt ljus!

Månen hängde som en glad mun på kvällshimlen.

Vi gick längs stranden till middagsstället. Vi har ätit två gånger på ett rawfoodställe som heter Shantaram.

Min väninna fotade mig.

Kram från Arambol

Åter till Arambol 

Kommentera

Det var nog sex år sedan jag var här och det kändes lite som om jag aldrig varit här tidigare. Resan med Finnair över Helsinki gick jättebra. Lite små stolar men jag klararde det. Jag valde ”asian vegetarian” och det var supergod mat. 

Arlanda.

Blev hämtad av Babu. Han har egen taxifirma i Arambol och han är född där. Det tar ca 1.45 h till Arambol och det sjunker sakta in att jag är här. Det känns helt overkligt! Vi stannade och tankade och för att hämta ut pengar. 

Titta på bensinpumpen!

Taxiresan går via staden Mapusa över min favoritåker var härlig. Allt doftar annorlunda och jorden är röd där ytan är öppen. Åkern är på båda sidorna av vägen, som bara är som en smal väg tvärs över.

Det är så vackert!

Jag har ett gammalt foto härifrån också. Ska försöka hitta det. 

Alla kör lite på känn och det är oftast bra, för det är omgivningen mer än regler som gäller och det kan alltid finnas en grop i vägen att hamna i! Känns som organisk trafik. 

Jag har varit i Arambol tre gånger tidigare. Två gånger med Allan och en gång själv, fast den här gången bor jag på ett nytt ställe i en sorts hydda. Det finns en säng, en dusch med toa, två stolar och ett bord samt mängder med mygg 🙂 

Har hunnit bada, äta, shoppa nödvändigheter och ta ut pengar två gånger men det var superlång kö för pengarna i bankomaterna är slut på månsag morgon som på eftermiddagen köar alla för att få tag på cash – ”cash is king” här 🙂

Allt är lite annorlunda men det är okej. Det är mycket mer folk här och mer ställen.

Hydan känns i allafall mysig och det är lite som att sova i vikingahusen på Björkö, fast under ett myggnät. 

Idag på morgon har vi varit på yoga hos Balu. Det är ashtangayoga men sedan ska jag gå på hatha yoga och prova några olika stället. Jag har ju slutat med ashtanga yoga men jag tycker så mycket om Balu. Igår var vi och åt på ett ställe som heter Magic garden igår och där har de Hatha flow på onsdag, så det tänkte jag pröva. 
Måste byta sd-kort för det här är fullt nu. Fortsätter senare 🙂 Nu är vi och badar på The Lazy Dog i Mandrem.

Kram

Saltvikmarknaden och lite historia

Kommentera

Nu är jag hemma igen från Saltvikmarknaden. Namnet Saltvik kan ha haft att göra med salthandeln under järnåldern. På Birka finns ”Salviksgropen” som namn och jag fantiserar om att bebyggelsen i Korshamn kanske också har haft med salthandeln att göra. Långhuset som byggts i Saltvik och föreningen drogs igång av Marianne och Jörgen och föreningen Fibula.

Jag förmodar att föreningen heter Fibula efter det fynd av en järnåldersfibula som hittats i området. Här ser ni den på en Årsundaviking <3 Föreningen har köpt loss marken från kommunen, så att de kan bedriva sin verksamhet och nu snart är de färdiga med ett nytt föreningshus för all möjlig verksamhet och jag är jätteimpad 🙂 Kristin Ilves har hållit utgrävningar av ett 45x 15 meter stort långhus intill och det finns åtminstone sju brandgravar på området.

Enligt Åländsk tradition ska ”Hlödver den långe”, som dog i slaget vid Svolder, ha kommit från Saltvik 🙂

Maria och Hans-Gunnar kom på onsdagen så tillslut var allt på plats och vi firade med mycket ”vikingatida” skumpa 😉

Jag fick mig ett hörn i Hans- Gunnars tält 🙂

Det är otroligt härligt att vakna med solen lite i lätt ansiktet. Tack Hans-Gunnar för sovplatsen!

Varje dag när marknaden öppnade så var det parad. Åker jag dit igen, så vill jag också vara med och gå 🙂

Huskarlarna var på plats 🙂

Fina vikingar!

I massor 🙂

Det var en otroligt lång parad!

Adam höll i kämparlekar med barnen.

Vårt läger. Jag hade först tänkt ha bara en filt på marken, men det var bra med bord.

Maria sydde mycket på kläder till Hans-Gunnar. Det ska bli ”Sturedräkten” och jag är otroligt nyfiken på hur det kommer bli.

En av mina önskningar med marknaden var att jag skulle hitta en järngryta att laga mat i och experimentera med att laga mat. Maria var superbra att laga mat med.

Här är nya grytan 🙂 och första kvällen blev det älggräste och andra kvällen Löksälta – mormors, mammas och min favoriträtt från Sangis. Jag vet att det inte åt potatis här i Norden under vikingatiden, men jag ville äta något jag kunde laga och jag får väl utveckla maträtter med vikingatida ingredienser som jag tycker om såsmåningom 🙂

Nu behöver jag bara en trefot med kedja också…

Löksälta i min masurbjörkskål <3

Jag gräddade även bröd och då med vikingaingredienser även om jag bytte ister mot rapsolja 😉 och ja, jag behöver sy en ärmlös trälklänning i hampa eller linne som inte är blå… 🙂

Nästa gång så behöver jag gräva bort gräset under eldfatet och använda vedklabbar direkt för att höja upp fatet.

”Karhubröd”! Jag använde öl som degspad 🙂 vilket vi inte direkt kan göra under Vikingasommar… Det blev jättegott och sparat, bara invikt i en linneduk, höll det sig i åtminstone två dagar.

Tittade lite på slagskamperna. Det var många olika sköldar med och jag tänkte på en jag känner som skriver sin avhandling om vikingatida sköldar 🙂

En kvinna trummade och en man spelade flöjt under kamperna och det förhöjde verkligen alltihop!

Trossen vattnade krigarna.

Älskar att det är alla möjliga olika genusformer som är med och slåss!

En av Fibulavikingarna, fina Anniéle, håller på att skapa en ”Euradräkt”. Hon har kommit långt men nu även beställt handvävda tyger och jag ser fram emot att se hur den blir. Jag är så glad över att det finns människor som är så intresserade av att skapa och tänka och rekonstruera.

Jag fick även hålla i Malin och Rikards tvåveckorsbebis, lilla Embla, som sov i sin pappas mössa som åkpåse.

Det är konstigt att jag glömt bort hur det var med att hålla i en bebis. Blev supernerövs först, men hon bara sov 🙂 Hon hade på sig den sötaste lilla omlotthängselkjolen som mamma Malin planerat för att hon ska kunna växa i den!!!

Öppna ögon en kort stund.

Det roliga med Saltvik var också de många samiska, finska och baltiska dräkterna. Här Euraspännen och fina smycken på Tessa Toukko som Markku Treäs gjort och säljer. Jag hade velat handla massor, men det fick räcka med en gryta, en soppslev och några glaspärlor.

Fina Anna och Anders var också över på marknaden och snart ska jag dansa 1700-tal med dem igen 🙂

Morgnarna på vikingamarknader är ofta så vackra.

Det var en bit till badviken, kanske tio minuter och jag hann bada två gånger, annars fanns det duschar också.

Hans-Gunnars morgonfoto.

Tack för fint foto på facebook. Jag lånar det. Foto: Roger Wikell.

Det var kul att Andreas och Roger med familjer kom till marknaden!

Vi hade biljett bokad till tidiga färjan tillbaka till Grisslehamn, så jag sov i bilen vid färjeläget. Det gick okej att sitta och sova även om det inte blev supermycket sömn. Vågade mig inte på stressen att få in allt i bilen klockan 05 och sedan köra till färjan.

Hejdå Åland och stort tack till föreningen Fibula för en underbar marknad! Nu ska jag sova i några dagar men är stolt över mig själv att jag klarade det här <3

Kram

Sida om Saltvik -Saltwiik- där det bloggas om Åländsk vikingatid: https://kvarnbohall.wordpress.com här.

Föreningen Fibula på Åland

Tog färjan från Grisslehamn till Åland igår flr att vara med på Saltviks vikingamarknad – bara det att jag kom till färjeläget en dag för tidigt!

Det gick bra ändå och nu har jag vaknat på Åland och sitter och syr till frukost. Det blev en lite annorlunda start eftersom jag inte hadenågot tält att sova i, men föreningen Fibula är toppen och jag har fått sova på ett loft 🙂

Missmash av viking och nutid 😉 Ska sy klart en ny särk som jag hann sno ihop innan jag åkte igår. Jag behöver lite nya kläder för favoritsärkarna är helt slut och får bli annat såsmåningom… 

Det är första gången jag är här på marknad och jag minns inget av Åland när jag var några veckor på sommaren som barn, men det ser lite ut som hemma 🙂 Hoppas det blir fint väder och inte alltför mycket regn. 

Nu ska jag lära mig lite om Ålands historia!

Kram

Kontraster – på resa och att komma hem

Kommentera

Vi har kommit hem nu från Gozo. Det var en annorlunda resa i och med att vi var tre familjer som hyrde hus ihop för första gången. Det var bra att  göra saker ihop, hänga i huset och även att hitta på saker på var sina håll samt att ibland laga mat ihop. Skönt med sällskap helt enkelt. Nästa gång kanske det bli på något annat vis. 

Kyrkan på torget i Xaghra. 

Det gick att äta med ihopflyttade bord, även vi just på torget hamnade mitt i gatan. Restauranggubben byggde om lite och satte en växt längs kansten så.

Mattias inte skulle bli överkörd… Men han fick lovatt flytta in från kortändan till slut. Det blev lite väl ävertyrligt mitt i trafiken… 

Maten på Gozo har varit helt okej, inye den bästa kanske men de borde verkligen satsa på jordbruk, sitt salt, pepparen, honungen och allt som växer och tillverkas lokat. Satsa mer på ”Farmlife holidays” och annan rekreation. Det var verkligen lugn på Gozo och det behövs i vår snabba värld. 

Sista dagen hade vi lämnat tillbaka bilar och skulle vara ute ur huset tidigt och det kändes jobbigt att vi hade flera timmar att inte kunna vara någonstans på. Tanten vi hyrde hus av gav mig då nycklar till ett tomt hus, så vi fick vara där tills flygplatstaxin kom. Det var min räddning, för jag var jättetrött och fasade för hela långa hemresan. 

Sista timmarna av vila vid och i poolen i ett annat hus. Jag skulle lätt kunna bo i det huset en vecka utan att göra mågonting annat mer än att äta och vila.

Även härifrån var det fin utsikt. 

En av alla otroliga kaktusar vi såg!

Den här katten tittar på Allan, men han vill helst inte vara med på foton <3 

Bästa kattbilden tog Allan. Det fanns katter lite här och där. Här har de fått sin mat. 

Såg också fikon växa för första gången. 

Fikonen var inte mogna ännu och jag längtar efter att äta färska fikon!

Kanske åker jag tillbaka till Gozo någon fler gång, men just nu är jag bara glad att vara hemma igen bland enar och granar.

Hemma regnar det och är lite kallt. Men här finns mamma, våra katter, vänner och min säng. Jag ska snart iväg igen, men då blir det till ”vikingatiden”. 

Kram

Stranden Mgarr ix-xini 

Kommentera

Innan vi åkte till Gozo googlade jag på stränder och en av stränderna jag ville åka till var Mgarr ix-xini. Det stod att det är bil som gäller för att ta sig dit så Allan och jag körde dit i fredags. 

Inte mitt foto, utan från en nätsida.

Hittade den här bilden på nätet. Det var tur att jag övat att köra för vägen kändes mycket värre än den ser ut på bilden, plus att det var fullt med bilar och folk. 

Vägen dit gick genom en lite stadsdel och ut på ”landet”. Ser ni bilarna? Väl framme fanns det solstolar att hyra och det var mycket mer folk än på fotot jag sett. 

Det var fint att simma och många fiskar att titta på. Det gick att hoppa ned i vattmet från sidorna också, fast det gjorde jag inte. Väl där fick vi veta av en engelsman att Angelina Jolie och Brad Pitt varit över ett halvår på den här stranden gör att spela in filmen ”By the Sea”. Får ta och titta på den! 

Det var lätt att gå i och ur vattnet från bryggan. Ett minus verkar vara att det är extremt dyrt på den lilla restaurangen, men vi åt inte där.

På vägen upp stannade jag till här uppe för att slappna av lite efter rushen upp. Vi behövde ta oss förbi en lastbil i svåraste svängen aom skulle tömma toaletter…  Jag hade frågat engelsmannen hur jag skulle köra bäst för att ta mig upp igen och vad jag skulle göra om jag fick möte i backarna – det får ju bara plats en bil. Tydligen tar man bara sats om det är fritt. Stannar sedan i de små utbuktningarna på vägen, tittar om det är fritt och tar sats igen. Om någon är påväg ned så väntar man men om jag skulle vara på väg upp och någon börjar köra ner ändå så måste den som kör ned backa upp igen… Glad att bilen vi hyrt var så stark trots att den var liten!

Kram

Fort Rinella och Valletta

Kommentera

Det blev en lång och riktigt jobbig dag igår med att köra bil på Malta, men med höjdpunkter som att se en kanon fyras av och glass.

Vi tog färjan med bilen över till Malta och trafiken där var inte att leka med. Vi åkte efter Tove mot Fort Rinella, där väldens största, frontmatade kanon skulle finnas. 

Vi fick en uppvisning i hur man fyrade av en lite mindre kanon under tidigt 1800-tal, tror vi… De hade tidstypiska kläder och det var uppvisning varje timme!

Om vi betalat 10 euro hade någon av oss fått gå fram och tända den… Verkade livsfarligt.

Det blev världens smäll och ändå bara 1/10 krut!

Vi hoppade över hästuppvisningen och letade upp kanonen istället.

Den var stor oc han som ritat den hette Armstrong.

Såg lite annorlunda ut än vad jag föreställt mig, och byggd under slutet av 1800-talet och fraktad från England till Malta för att skydd mot italienare och ryssar…

Räckvidd över havet för att skjuta fiendebåtar…

Det var ett fintboch välgjort museum och om det inte varit så varmt hade vi nog stannat längre. 

Inne på museet fanns det uppbyggda scenerier ur fortets historia. Ett trettiotal män var stationerade där och fler kunde flytta in vid behov. 

Fin toa!

Det fanns även en vapenvägg utanför som man kunde få provhålla ifrån. 

Jag valde ett bronsålderssvärd som är en kopia på ett svärd hittat på ön, men guiden visste inte från var. 

Det blev någon konstig skugga. Svärdet var mycket blankare än på bilden. 

Fortets ”vallgrav”. Det gick att gå genom en gång på insidan till de där gluggarna. 

Efter besöket åkte vi till Valetta och mina körabilnerver kom mer och mer ut på huden… Gabi, Mattias och barnen var redan där. 

Valletta – Maltas huvudstad är grundad 1566 av Johanniterorderns ledare Jean Parisot de la Valette och är en av de första, moderna stadsplanerade städerna med rutnät i världen och den designades av Francesco Lapparelli.

Vi handlade ingenting, men jag hade gärna köpt ett halsband med ett glashänge i millifiori. 

Vi var många att hålla reda på 🙂 men det är kul att resa i flera familjer och hitta på en del grejer ihop. 

Drottning Victoria syns överallt – här en fin skulptur framför Biblioteket. 

Vi åt på ett torg i skuggan. 

En mängd helgonfigurer var uppställda tillfälligt längs gågatan, men jag vet inte vad Dionysos gör i ett katolskt land som helgon… 

San Dijonisju.

Påväg tillbaka till färjan och Gozo så tog mina nerver slut och jag grät i bilen en skvätt och trodde aldrig jag skulle ta mig från Malta med bilen ? i behåll! Men det gick bra! Jag hade full fördäkring, men ändå jobbigt om vi fastnat någostans i flera timmar, plus att om vi krockat så får man inte flytta på bilen en milimeter, glr då gäller inte försäkringen. Så kör mycket hellre stupa, krokiga vägar på Gozo än rusningstrafik på Malta!!!

Allan fick fota lite när vi kom upp på höjden på Malta.

Nära färjan.

Tillbaka med färjan till lugna Gozo! Och jag klarade av att faktiskt köra bil i fleta timmar på Malta, så känner mig stolt över det 🙂

Kram

Lästips:

Fort Rinella http://www.fortrinella.com här.

Vallettas historia http://www.visitmalta.com/se/valletta-history här.