månadsarkiv: januari 2018

Åter till Arambol 

Det var nog sex år sedan jag var här och det kändes lite som om jag aldrig varit här tidigare. Resan med Finnair över Helsinki gick jättebra. Lite små stolar men jag klararde det. Jag valde ”asian vegetarian” och det var supergod mat. 

Arlanda.

Blev hämtad av Babu. Han har egen taxifirma i Arambol och han är född där. Det tar ca 1.45 h till Arambol och det sjunker sakta in att jag är här. Det känns helt overkligt! Vi stannade och tankade och för att hämta ut pengar. 

Titta på bensinpumpen!

Taxiresan går via staden Mapusa över min favoritåker var härlig. Allt doftar annorlunda och jorden är röd där ytan är öppen. Åkern är på båda sidorna av vägen, som bara är som en smal väg tvärs över.

Det är så vackert!

Jag har ett gammalt foto härifrån också. Ska försöka hitta det. 

Alla kör lite på känn och det är oftast bra, för det är omgivningen mer än regler som gäller och det kan alltid finnas en grop i vägen att hamna i! Känns som organisk trafik. 

Jag har varit i Arambol tre gånger tidigare. Två gånger med Allan och en gång själv, fast den här gången bor jag på ett nytt ställe i en sorts hydda. Det finns en säng, en dusch med toa, två stolar och ett bord samt mängder med mygg 🙂 

Har hunnit bada, äta, shoppa nödvändigheter och ta ut pengar två gånger men det var superlång kö för pengarna i bankomaterna är slut på månsag morgon som på eftermiddagen köar alla för att få tag på cash – ”cash is king” här 🙂

Allt är lite annorlunda men det är okej. Det är mycket mer folk här och mer ställen.

Hydan känns i allafall mysig och det är lite som att sova i vikingahusen på Björkö, fast under ett myggnät. 

Idag på morgon har vi varit på yoga hos Balu. Det är ashtangayoga men sedan ska jag gå på hatha yoga och prova några olika stället. Jag har ju slutat med ashtanga yoga men jag tycker så mycket om Balu. Igår var vi och åt på ett ställe som heter Magic garden igår och där har de Hatha flow på onsdag, så det tänkte jag pröva. 
Måste byta sd-kort för det här är fullt nu. Fortsätter senare 🙂 Nu är vi och badar på The Lazy Dog i Mandrem.

Kram

Mot Indien och Goa

Lämnar dessa små pippisar och familjen för en månads semester i Indien. Det känns lite jobbigt men jag har längtat efter semester och Indien länge och hemma klarar de sig utan mig. 

Ettan ser ut som en riktig fågel nu.

Nu är de lite mer fotogeniska 🙂 Undrar om de kpmmer komma ihåg mig när jag kommer hem igen?

För bara några dagar sedan såg de gortfarande lite skrufsiga ut 🙂 

Morris mitt hjärta 💕 lånar skålen jag har fågelungarna i när jag städar boet. 

Så nu lämnar jag mörktet och kylan här och åker till mörkret och värmen i Indien. Goa, Arambol. Jag har ju varit där tre gånger tidigare men min kompis säger att det är bra men helt ändrat, så det blir spännande. 

Jag ska umgås, vila, äta, bada och göra yoga och så shoppa förståss. Ska se om jag kan hitt handgjorda mungigor och silverhalsband plus lite annat till nätbutiken 🙂 annars ska jag försöka att inte ”jobba”. 

Kram

Jaaa, Sjöisrapport

Är på Sjöhistoriska och det är lite fest! Nu ska vi få höra om rapporten efter de arkeologiska undersökningarna av hamnen på Björkö 🙂 

Återkommer 🙂 spontant – Åh, vilka fina bilder! 

Att åka till Björkö är alltid ett äventyr men även att komma hem.

Min magisteruppsats handlade bland annat om Birkas hamn och jag funderade mycket på hur den skulle ha fungerat som del av ett ”försvar”. För många år sedan skrev jag även en liten artikel i Fornvännen om ett område på Björkö jag kallade båtuppläggningsplats. Inte ett naust, där båtar kan dras upp, men artikeln heter ”Naust på Björkö?” och i den har jag inte ens med de naust i Hemlanden som faktiskt finns där. Men, men… 🙂 En tid senare gick jag runt ön med en marinarkeolog och visade de platser som jag tyckte var intressanta 🙂 och nu många år senare, efter år av arkeologiska undersökningar så finns alltså rapporten det ”Maritima Birka”. 

Museichefen välkomnade och Nina berättade om pedagogiken.

Det var många kära ansikten på plats och vi fick höra om både pedagogiken kring grävningarna, vilket verkligen prioriterades, och om många fynd och funderingar och tolkningar av själva anläggningen ute i vattnet – för det är inte helt klart vad som finns där ute. Det är i alla fall inte bara en pålspärr, en vågbrytare eller bryggor. Kul är att det äldsta timmret av alla de 100 de hittade, daterats till 640-675, alltså tidigare än vikingatiden. 

Jim berättade om utgrävningen och fynden.

Rundtur på våren för guider för några år sedan. 

Ett av de fyra ”bryggfundament” eller ”stenrevlar”, som verkar vara från vikingatiden, men som då låg långt under vattnet. 

Hansson kallade dem för stenrevlar.

Underst i den de grävde kom det fram vikingatida trä, vilket skulle kunna visa på träkistan som stenar lades i så det blev en stenkista ute i vattnet en bra bit från strandlinjen under vikingatiden. Vattnet var då flera meter, minst fem, högre då men pga av landhöjningen ligger de alltså i standkanten nu. Ytterligare en har enligt rapporten varit med, så det blir som fem fingrat ut i vattnet…

Finingar!

Ur rapporten s 45.

Det har många fler frågor att svara på och jag hoppas de kommer fortsätta undersökningarna av Birkas hamn och de andra möjliga hamnar och nausten och kanske ha med mina små ”laguner” som jag visade A. Olsson för så länge sedan. 

Hamnen ligger idag inte i ett toppenläge för vinden, då det ofta blåser in i den, men enligt Sibylla Haasum, som numera är pensionerad men som var chef för Sjöhistoriska musett, så blåste vinden annorlunda under vikingatiden. Jag undrade om jag hade antecknat det någonstans och det hade jag som tur var 🙂

Anteckningar från en föreläsning på en av Birkautbildningarna med Sibylla Haasum.

Jag hann gå på en hel del utbildningar som hållits årligen för de som ska bli Birkaguider, och ett år hade vi skmmartemat Skepp och båtar under vikingatiden, och då fick vi höra flera föreläsare som berättade om det. 

För mig har annars de marinarkeologiska utgrävningarna betytt att jag fått sålla föremål vid utgrävningen och bland annat hittat en metkrok i trä; att jag har 1000 år gamla valnötskal i kylskåpet,  som jag fick så det kom mycket nötter och annat som inte kunde sparas alltihop; att jag sytt en väska efter en av väskbyglarna som hittades och som jag fick utsågade i present; att jag fick fotografera fantastiska tygbitar som dök upp i form av tjärsvabbar; och att att jag fick bada bastu i partytält! Dessutom har jag lärt känna roliga och kunniga människor som gillar forntiden lika mycket som jag 🙂 

På besök en fin sommardag 🙂

Jag beundrar marinarkeologerna som jobbar under vatten. Jag menar jag försökte ju dyka i Medelhavet och fick klaustrofobi…

Ylletyg.

Tjärsvabb av ylletyg som fortfarande doftar tjära.

Ännu mer aptitlig textil…

Godislådor kan man ha till mycket.

Kroken jag hittade.

Kanske ett litet nätsänke i näver till ett fiskenät.

Keramik.

En knävel – lite som en duffelknapp.

Rep – är det av lindbast?

Rolig nöt med hål i.

Litet nålhus i trä!

Väldigt fint med olikafärgade lådor att visa sakerna i!

Även Smulan var med på marinarkeologisk utflykt.

Flera av fynden har redan kopierats av reenactare och det är kul att tillverka vikingasaker. Själv fick jag väskbyglar av marinarkeologerna Maja och Eve och sydde en ”Birkaväska”.

Kopior av den ena vikingatida väskbygeln som hittades och som jag skrivit om tidigare.

Så här kommer nu lite mer fyndfrossa fynd som jag fotade när de var utställda på Birkamuseet, samt lite annat vikingabirkafrossa 🙂

Den fina spännbucklan, pärlor och en sländten.

Många av fynden har aldrig hittats tidigare på Björkö eftersom att trä inte bevarats så bra i gravarna och i Svarta jorden. 

Närmare bild på spännbucklan.

Det var inte mycket metallfynd, så det känns otroligt att en spännbucklan bevarats så bra. Vad gäller trä så har föremålen hamnat i lera på botten som är syrefritt och därför bevarats. 

Den förmodade sländtenen som blivit lite krokig.

Tygbit som kan ha varit en tjärsvabb och islägg, dvs. skridsko.

Lite närmare bild på tjärsvabben.

Skedar och andra husgeråd i trä hittades.

Den enda keramikbiten (?), en träsyl och en träskål.

När föremålen konserveras så ska de även göra vedartsanalys för att se vilka träslag det är. Knivskaften är tex gjorda i ask. Det blir kul att få veta mer om det särskilt med tanke på att öarna heter Björkö, Ekerö, Alsnö nu Adelsö, Kärsön, som betyder småskogarna och så platsen Lindby

Tänk om det fick att bara titta in i forntiden. Att i allafall se det som en film. Jag har ju ändå haft förmånen att vara mycket på Björkö genom åren och det är en av mina käraste platser. Ännu har ingen hel båt hittats men delar har ialla fall hittats i vattnet.

Kanske såg det ut så här när de byggde båt?

Fick följa bygget av en kopia av Årbybåten under en säsong och fick även ge den sitt namn – Våga.

Årbybåten i modellen på museet.

Det är få platser som är så vackra i mina ögon. Men jag undrar hur det var att se skeppen komma med fiender…

Bryggan i Kvarteret.

Lite mera Svarta jorden.

En gång i tiden tittade människorna över till Björkö från Lindby och såg här hus och båtar, hästar och människor. Röken steg upp ur hustaken och kanske lät människorna högt över vattnen. De som befann sig på den brygga eller, konstruktion, som fanns i hamnen tjärade båtar och högg trä till träflis och kanske skrattade de och pratade om förra gången blixten stog ned uppe på berget – Tors närvaro i vardagen. 

Lindby, är det platsen med lindarna? Var det ett nytt träd i Mälardalen då? Arkeologerna hittade mycket lindbast, så kanske basten kom härifrån?

En av alla båtturer från Lindby till Björkö.

Jag har kört båt över vattnet i alla möjluga väder, till och med med blixtar längs himlen, och många gånger undrat vilka människor som kände att de nästan var hemma när de tog sig över vattnet på vikingatiden till dåtiden Birka.

Oj, oj insåg att jag kanske var lite väl romantiserande nu…en del trälar kankse inte alls ville över vattnet till Birka. Minns ju faktiskt gånger då jag själv tänkt på ön som ”Alkatraz”…

Kram

Frostigt i väntan på snön

Min bil var vacker frostig igår. Jag åkte iväg till vänner för lunch och samtal om sömnad. 
Jag vill ju gärna sy kläder så jag kan känna mig fin i 1700- och 1800-talsmiljöer och lära mig hur jag ska sy. Maria och Anneli är toppen och har redan fina korsetter och kläder. 

Jag tycker det är så fascinerande med ismönster! Som små blombucketter! Skulle kunna brodera det här mönstret, men det var svårt att fota. 

Små orangea fläckar och fjädrar

Nu har det gått några dagar och jag har inte fotat varje dag. Idag är det dag 21 & 19, här kommer några dagar i följd. 

Tycker den ser ut att gilla att bli fotad 🙂

Tvåan på nyårsafton. 

Fortfarande lite skalliga…

Mamma och Allan städade åt dem idag, så jag bara snabbfotade lite. 

Idag, dag 21 & 19, börjar fjädrarna synas. 

Får vara försiktig så de inte fastnar i tyget med sina små klor. 

Dag 21. Ettan.

Dag 21. Ettan. Ser ni den lite orange kinden?

Filmat Ettan.

De behöver tydligen socialiseras nu med lite olika människor. Jag ska ju resa ifrån dem en månad så jag hoppas att mamma och Allan fotar den lite i alla fall. Jag hade tänkt fixa med ringmärkning, men det hinner jag inte göra klart nu. 

Dag 19. Lilla Tvåan.

Lilla Tvåan har också fått lite, lite oranged på kinderna.

Små sötisar! De verkar bli grå med ljusa kindfläckar. Är så nyfiken på hur de kommer att se ut! 

Själv mår jag inge vidare just nu, även om det var en fin yogakväll igår i Träkvista. Gjorde en ”Mjuk Hatha flow”. Kanske har jag resfeber eller så är det bara klimakteriet som har mig i sitt grepp just nu. 

Jag stannar i alla fall hemma ikväll fast jag hade kunnat gå på bal <3 

Kram