För många år sedan publicerade Historiska museet mönster på vikingatida kläder och de finns nu på historiska världars sida. De har länge varit de enda som funnits, men med åren så hade det kommit många fler mönster från olika håll 🙂 Detta betyder inte att allt nu är tydligt, ens för mig, och jag får fortfarande många frågor om dräkter och mönster.
Nu har jag fått ett nytt, roligt sömnadsuppdrag till det nya museet Vikingaliv på Djurgården, eller det är ett tag sedan jag fick det, men jag ska börja sy nu. Det är ju en grej att sy kläder till vikingaevent och ha på sig själv, men det blir en helt annan grej att sy något som blir en ”sanning”på ett museum och det känns lite läskigt ibland. Panelmössan är ett sådant plagg! Den är lite som ett sorts påhitt, eftersom den inte hittats från vikingatiden i skandinavien och nu när jag syr en till så fastnade jag i Häggs tolkningar. Den har dock hittats om än i en lite annan form i Danmark från järnålder. Efter Lillemors förslag så kan vi kalla den för kilmössa istället 🙂
Jag vet inte vem som gjort mönstret, men det är Henrik Summanen som tagit hand om Historiska världar sedan 2007, efter att Historiska museet släppt sidan.
Men först till Birka och de huvudbonader som Agnes Geijer och Inga hägg har skrivit om. Hägg går igenom tre typer av huvudbonader för män i Birka och de förekommer i ett tjugotal gravar som räknas som mansgravar. Nu vet vi iof att grav bj 581 är en kvinnas grav, men hur som helst så är det kanske hennes roll som krigare som vi ser ?.
Textilförkortningar: W=ylle, S= siden, P= posament, B=band, Br=brettchenbänder?, St=stickeri, sB=silverband, gB=guldband:
Typ A, som enligt Hägg, är en uppåt, spetsig mössa, med i vissa fall ändbeslag och hängprydnader, förekommer i sju gravar. Hon kallar den, i Birkas orientaliska praktplagg, för ”strutformig” och att den finns redan i de äldre gravarna. Dess ovansida har prytts av bårder franställda av dragen guldtråd. Inga funderar över den som en tiara eller pileus. En pileus är en grekisk filthatt utan bräm som togs upp av romarna. Vad hon menar med ”tiara” känns lite oklart.
De två fynden av trattformiga silverbeslag visar på någon toppig form av mössa och inuti dem finns rester av sidentyg. Inga funderar på om hattarna är helt eller delvis av sidentyg. Skulle vilja veta mer om lädret!
- Bj 496 med S44, sB1= silverbrickband som går över huvudet (crest line), St29 och sP. Förgyllt läder. (Birka III, taf. 35:8).
- Bj 524 med gP7 och St25? monterat på förgyllt läder?
- Bj 542 med bård av gP5.
- Bj 581 med S4, St22-23 + trattformigt silverbeslag (och St12).
- Bj 644 med S4, bård av gP4 + trattformigt silverbeslag.
- Bj 710 med S4, bård av sP6 och sB.
- Bj 736 med bård av gP8 och sB.
Det finns flera tolkningar av denna hatt, eller mössa, och en idé är att de med den trattformade silverdekorationen är bland annat en magyarisk hatt för en beriden bågskyttekrigare för tex bj 581. Thor Ewing skriver att den toppiga hatten verkar vanligast i bildmaterialet och tex på Frejskulpturen från Rällinge.
Här följer några bilder med möjliga former 🙂
Ingen av dessa tolkningar har dock siden eller guldposament som i bj 644.
Ett fynd som är trevligt är den toppiga hatten från Moshevaya balka.
Min vän Max har tolkat hatten i bj 944 som en A-hatt, medan Hägg har den bland B-hattarna.
Max tolkade den som en typ A eftersom det inte finns någon synbar rundning på den del där posamentet sitter. Med andra ord skulle posamentet suttit rakt, vilket han inte kunde förstå hur det skulle kunna göra. Dessutom är det en söm under posamentet och tyg på båda sidor om det, vilket pekar på att posamentet inte sätt längs brämen. I Stolpes anteckningar står det att posamentet hittades rakt ovanför pannan.- Tack Max! Se mer nedan.
Nästa hatt är alltså:
Typ B, som enligt Hägg förmodligen är utan toppig spets utan snarare rundkullig, rundad över hjässan, finns möjligen i sex gravar. Den är dekorerad med dragen och spunnen silvertråd. Den här menar Högg finns bara i de yngre gravarna (antar att hon menar de från 900-talet). Dessa hör, enligt Hägg, ihop med kaftanjackor med dragen och spunnen ädelmetalltråd och även de brickbandsprydda tunikor hör även de bara till de yngre gravarna).
Inga huvudbonader av typ C har gulddekorationer, bara silver!
- Bj 798? med W, P1-2.
- Bj 832 med P10 och ev. P12.
- Bj 886 med P3.
- Bj 944 med S3, S5 och P11.
- Bj 957 med P10.
- Bj 976? med S4, B7, P10? och Br.
Dessa flätor i bj 798 och bj 886 ligger runt huvudet, inte över huvudet som för typ A. I grab bj 798 är silverflätan fäst på ylletyg, av vilket mössan bestod.
Även i gravarna bj 944 med P 11 och bj 957 med P10 (och P10 i bj 976?) kan de ha legat runt huvudet, men det går inte att veta bestämt för skallarna är helt förmultnade.
Bården P11 i bj 944 var fastsydd på ett underlag av förgyllt siden hela vägen från Kina (S3 – tuskaft med flotterande trådar) och låg tillsammans med S5 och frågan är om båda sidentygerna kommer från samma huvudbonad.
Susanna Broomé har lagt märke till att trådriktningen stämmer överens med en kil till en kilmössa, med en 45 gradig vinkel. Det skulle betyda att den kan vara rundkullig med hjälp av kilar så som Hägg tänkt. Tack!
Typ C. En tredje typ av huvudbonad kallar hon för pannband, eller diadem, och de förekommer (möjligen) i tre mansgravar. Det avviknade med dessa brickband är att guldtråden inte är dragen, dvs rund, utan är platt – sk. lantråd! Dessa är bj 561 med gB23, bj 628 med gB och bj 716? gB. Lantråd är alltså sällsynt i birkagravarna. Dessa förekommer inte med den orientaliska typen av livrockar och tunikor!
- Bj 561 med gB23 (lahn)
- Bj 628 med gB (lahn)
- Bj 716 med gB (lahn)
Gravar med okänd huvudbeklädnad:
- Bj 495 med S4 och sB.
- Bj 643 med sB?.
- Bj 731 med sgB22.
- Bj 750…det ligger band vid huvudändarna på de två personerna.
- Bj 1151 med sB.
Dessa gravar tar hon inte upp i texten med de finns med i tabell 8:7 i Birka II :2.
Uppdatering 2017:
Vi kan även lägga till denna grav, bj 840 som är en kistgrav i Stadsvallen. Det är dock inte tydligt om det är en mans eller kvinnograv. Geijer skriver att det låg posament och brickband ungefär där huvudet borde ha legat.
- Bj840 med P och sB
Sammanfattning
I sju fall förekommer det sidentyg på huvudbonaden, och då så gott som alltid av samitum, med undantgaet av det kinesiska damastliknande tyget från bj 944. I en grav finns det ylletyg. Det är både silver-och gulddekorationer på typ A och C, medan det på typ B bara är silverdekorationer.
De ”orientaliska” huvudbonaderna består alltså ofta av siden i bårder med brickvävda band, posamentarbeten och stickerier. Den dragna tråden har sina närmaste paralleller i Kievområdet (men hennes artiklar har några år på nacken nu).
Dessutom, skriver Hägg, förekommer det bräm av mård-, bäver-, och ekorrpäls. Men hon skriver inte vilka gravar det hittats i. Däremot finns det en tabell 8:1 i Birka II:2 där det inte syns päls i mansgravarna. Geijer har med gravar med päls: ekorre bj 507, mård i bj 557 och bäver i gravarna bj 539, 619, 956 och 968.
Nästa steg blir att gå igenom gravarna och kolla vad de har för innehåll. Vilka som har svärd, som tex bj 581 och bj 886, vilka båda även innehåller spelpjäser 🙂
Det vore även kul att gå igenom kvinnogravarna med huvudbonad.
Panelmössan – Kilmössa
Mössan med sex paneler/kilar finns i flera fall återskapad som ”Birkahatt”, även av mig. Exakt hur Hägg riktigt tänker sig dessa hattar framgår inte och jag önskar att hon försökt sig på mönster och rekonstruktioner.
Mössan finns i alla fall i en form från Danmark redan på 3-400-talet före vår tid, då i fårskinn på Tollundamannen.
Även av panelmössan/kilmössan finns ett samtida vikingatida fynd från Moshchevaya balka. Det har fyra paneler och ska ha hittats i en flickgrav och vara fodrat med päls. Måste hitta boken om denna fyndplats!
Hittade en sida som skriver att bilden kommer från denna bok: A.A. Ierusalimskaja, Die Gräber der Moshchevaja Balka: Frühmittelalterliche Funde an der Nordkaukasischen Seidenstrasse. Editio Maris, Munich 1996. OBS! Jag har inte sett boken.
Får lov att fortsärt med det här en annan dag. Jag tar gärna emot tips på litteratur, så kan jag lägga till de närmsta dagarna.
Kram
Lästips:
Historiska världars dräktmönster, http://www.alternaliv.se/histvarld/draekter/draektmoenster.html här.
Vikingalivs hemsida här.
Agnes Geijer, 1938. Birka III. Die Textilfunde.
Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2.
Inga Hägg, 1983. Birkas orientaliska praktplagg, I: Fornvännen78.
Birkaportalen. www.historiska.se/birka och Stolpes gravteckningar.
Pileus, Wikipedia här.
A magyar jurta. Blog om hatten med fyra paneker från Moshevaya balka här.
Tollundamannen. http://www.tollundman.dk/udseende.asp. här.
Mönster till Tollundamannens hatt http://www.personal.utulsa.edu/~marc-carlson/cloth/tollund.html.
Den toppiga hatten från Moshchevaya balka här.
Vikingahatt i Wolin, www.slavorum.org/wolin-festival-in-poland-slavic-and-viking-reenactment/ här.
Bj 644, hattdekoration SHM här.
Bj 944, SHM här.
Bj 886, SHM här.
Bj 832, P10.SHM här.
Thor Ewing, 2007.Viking clothing, s. 117f.
Frö från Rällinge http://historiska.se/upptack-historien/object/109037-statyett-statyett-av-fro-av-brons/ här.
* A.A. Ierusalimskaja, Die Gräber der Moshchevaja Balka: Frühmittelalterliche Funde an der Nordkaukasischen Seidenstrasse. Editio Maris, Munich 1996. OBS! Jag har inte sett boken.
* A. A. Ierusalimskaya, “Moshchevaya Balka: An Unusual Archæological Site on the North Caucasian Silk Road” [in Russian], St. Petersburg: The State Hermitage Museum, 2012. Obs! Jag har inte sett boken.
Blog om Moshchevaya balka http://circasvoices.blogspot.se/2014/05/the-moshchevaya-balka-necropolis-key-to.html?m=1 här.
Pingback: Mansdräkt | Linda Wåhlander – med forntiden runt knuten
Jag tycker posamenten är väldigt lika samiska tenntrådsarbeten. Så himla roligt att läsa och att få länkarna så jag kan läsa vidare!
Ja, visst är de lika! I nästa Fornvännen kommer det troligen en artikel om tenntråd. Kan säga till när den är ute. Vad roligt att du tycker det 🙂
Pingback: En liten, liten sidenbit från bj 581 – stor värld och kunskap | Linda Wåhlander – med forntiden runt knuten
Pingback: Till Alsnu gård på kvällskvisten – musik, benlappar och det persiska glaset från bj 542 | Linda Wåhlander – med forntiden runt knuten
Hej på dig!
Jag kommenterar aldrig, men jag följer din blogg med enormt intresse! Du är så fantastiskt kunnig, och dessutom är det så roligt att du alltid verkligen lägger ut alla källor så det är lätt att se vad du baserar saker på, dessutom så roligt att få se så många spännande föremål som man annars inte skulle hitta! Superbra- tack!
Intressant att kilmössan hittats i en flickgrav, senare i historien är ju kilmössan för pojkar, flickor har en hätta! Jag som har två döttrar som jag ibland klär ut har sytt linnehättor till dem. Rätt eller fel? (spelar i och för sig ingen större roll då de inte vill ha dem på sig…)
Hej Helena,
Tack! Vad härligt att höra att du tycker om bloggen 🙂
Ja, jag tyckte också det, behöver nog sätta mig in i kvinnomössor och huvudbonader också 🙂 Det är verkligen så mycket jag är nyfiken på. Kanske hätta är bra för flickor. Tänker på den från York. En språngad hätta är fint också. Det finns fynd av en och det finns något språngat även från Birka, men jag vet inte på rak arm om det är känt vad det är. Jag får återkomma 🙂
Min unge vill inte heller ha vikingakläder just nu ?
Denna runsten/bildsten har också toppig mössa, om konklusionerna i texten stämmer låter jag vara osagt men bilden är intressant: http://svenskhistoria.se/kievfurste-pa-vikingatida-bildsten-i-skane/
Vad spännande! Den ser verkligen likadan ut som på A-typen och Rällinge Frej! Tack 🙂
Intressant inlägg! Dock undrar jag varför mössan kallas panelmössa. Får jag i all anspråkslöshet föreslå att ordet kilmössa används? Det är ju faktiskt det vanligaste namnet på sådana mössor i folkdräkts- och modehistorien.
Tack, vad roligt att du tycker det! 🙂
Jag vet inte varför det kallas panelmössa. Håller med om att kilmössa låter mycket bättre!
Med vänlig hälsning, Linda