Kategoriarkiv: Museipedagogik & publikt arbete

Mötet med tjuktjerna längs Nordostpassagen med skeppet Vega

2005 började jag jobba på Etnografiska museet för att min dåvarande chef på Sjöhistoriska och jag gick och åt lunch där en dag. Jag visade henne mina favoritföremål och hon ringde Etnografiskas chef och frågade om inte de ville dela mig med Sjöhistoriska eftersom mitt vikariat snart skulle gå ut 🙂 Hon var sådan Malena ?

Jag jobbade sedan på Etno i några år och igår var jag tillbaka för att lära mig om nya utställningen Feathers, som jag ska visa några gånger.

De föremål jag visade för Malena, är små figuriner från folket tjuktjerna/ tschuktscherna och figurerna kom till Sverige med den berömda Vegaexpeditionen som 1878-80 tog sig igenom Nordostpassagen, norr ut runt Norge, längs Sibirien och ner runt mot Japan… Adolf Erik Nordenskiöld med besättning på skeppet Vega gjorde det ingen annan tidigare klarat!

Några av föremålen de bytte till sig, och på mindre fina sätt ibland fick tag på, är nu med i utställningen med Världen i kappsäcken.

De är karvade av valrossbetar, ben, trä och horn och endel har små kläder på sig. Allt på ett djur användes utom huvudet hos tjuktjerna.

Att bära sitt barn på axlarna. Eller föreställer det något annat? Något religiöst som har med andar att göra, lika som människan som åker på isbjörnens rygg? Endel var leksaker och andra hjälp mot onda andar.

Det föreställer fiskar, sälar, valrossar, en sjöbjörn och isbjörnar.

Delen i utställningen är lite omarbetad men allt finns kvar. Att ta sig genom Nordostpassagen var något män försökt med sedan 1500-talet och flera skepp hade fastnat och sjunkit.Tanken var bland annat att kunna handla med det inre Sibirien. Nordvästpassagen däremot genomseglades runt 1850.

Den här expeditionen fastnade också, trots varma vatten från inlandet som för det mesta höll kusterna isfria. Det hade knakat i skrovet och Vega tog in vatten och det slutade med att de satt fast länge och firade jul där och umgicks med ortsbefolkningen.

Tjuktjiska figurer ur Nordenskiölds bok från webbsidan zenker.se.

Det fanns två tjukjiska grupper – Rentjukter och Kusttjuktjer och de hade kontakt innåt landet, vilket ett kinesiskt mynt som en pojke hade visade på och ett annat barn hade ett genomborrat femcentmynt om halsen. En av pojkarna kunde dessutom räkna till 100 på engelska eftersom de mötte amerikanska valfångstfartyg. Annars pratade de inte något språk som vegabesättningens språkkunniga man kunde. De fick prata kroppsspråk och tillslut lärde de känna varandra. Så misslyckandet ledde till att de lärde känna varandra på ett mer personligt plan än om de bara rest förbi.

Det fanns även en arkeolog med som gjorde mindre arkeologiska utgrävningar, bland annat av en grav.

De teckningar som tjuktjerna ritade innehåller samma djur som för de små snidade figurerna.

Tjuktjernas bostäder heter yarangas och här kan ni se små barn utanför yarangasana som sitter fast med ena handen när föräldrarna arbetar. Det är ett band runt dräktens fotdel som man sticker in ena handen i.

Ombord på Vega hade de mat för två år med sig och de kunde jaga och fiska för mer mat, men de fick inte jaga säl hos tjuktjerna, eftersom det var den viktigaste maten för dem.

Fotografier

En i besättningen, Palander, hade med sig en kamera. Han tog ca 70 plåtar sim han kunde framkalla först när han kom hem! Han har tagit de äldsta bilderna på tjukjer. Glasplåtarna han fotograferade med var 17×20 cm och det krävdes lång tid att sitta still för exponering.

Julafton ombord

Julafton ombord efter teckning ritad av Andrén från webbsida zenker.se.

Man kan ju inte missa julfirande så när Nordenskiöld tidigare åkte till Grönland, så hade han med sig en julgran, men på den här resan byggde de en gran på skeppet av bland annat drivved och ljung som tjuktjerna hämtade med hundsläde innåt landet ? Vega-Svens dagböcker finns kvar som också berättar om resan.

De hade i allafall med sig julgransljus och en julbock! De hängde upp färgade papper och små presenter i granen och alla ombord fick sex stycken julklappar var! ? Två frusna grisar hade de kvar till julskinka och de drack punch och dansade polska runt granen.

Vega klarade trycket från isen, även om de fick skotta runt skeppet hela tiden, och de kom loss till midsommar och kunde fortsätta resan. Såsmåningom kom de fram till Japan och blev firade i hamnar hela vägen hem till Sverige. När de äntligen kom till Stockholm igen fick de alla medaljer av kung Oscar den II.

Sagan om musen och fågeln

En favoritsaga från tjuktjerna som jag brukade berätta: ”Musen och fågeln”, ur sagoboken I Norrskenslandet.

Det var en gång en mus och en fågel.

En dag gick fågeln för att hälsa på några nomader, men kom snart hem igen.

– Hur bor nomaderna? frågade fågeln.

– I yarangas.

– Vad är yarangas?

– Tält.

– Vad är tälttaket gjort av?

– Renhud.

– Vad ät tältpinnarna gjorda av?

– Renben.

– Vad sover nomaderna på?

– Mattor av renskinn.

– Vad äter de?

– Rentunga och renöron.

– Var är deras läger?

– Det har brunnit ner.

– Var är elden?

– Den har släckts av regnet.

– Var är regnvattnet?

– Det har fåglarna druckit upp.

– Var är fåglarna.

– De har flugit sin väg.

??

PS. Jag blev ett år inbjuden att berätta om Vegaexpeditionen för en sjöfartsförening vid Slussen och jag fick då tillstånd av en man som drev en sida om expeditionen att använda hans bilder och text. Han har gått bort nu och jag hittar inte igen sidan ? Det finns dock massor av andra sidor handlar om Vegaexpeditionen. DS.

Kram

Lästips:

Vegaexpeditionen http://www.ub.gu.se/portaler/polarportalen/historik/exp4/ här.

Vegas färd http://www.zenker.se/Historia/Vegas_faerd/vegas_faerd.shtml här. På den här sidan finns Nordenskiölds reseskildrimg och alla möjliga teckni gar. Så bra sammanställt.

Sagoboken I norrskenslandet.

Tjuktjer på Wikipedia, https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Tjuktjer här.

Adelsö med arkeologisektionen

Nyligen visade jag Adelsös fornlämningar vid Hovgården – Hovgårdens synliga och osynliga fornlämningar. Det blev en fantastisk höstdag och kul rundtur då flera är arkeologer och några även varit med på utgrävningarna på Hovgården på 90-talet.

Jag tog på mig mina nya spännbucklor – ett par kopior av typen P51, som finns i flera birkagravar och min röda hängselkjol i diamantkypert som en av väverskorna på Adelsö vävt 🙂

Spännbucklorna är helt fantastiska och har även tygintryck på baksidan.

Står på graven Skopintull. Foto: Erica Nyström.

Foto: Erica Nyström.

Kungshögarna, eller De kungliga högarna… Foto: Erica Nyström.

Foto: Barbro Segerlund.

Vi gick allihop upp på ”Kung Eriks hög”. Undrar ju verkligen hur nära Ansgarskrönikan ligger verkligheten. Det är ändå fantastiskt att den finns.

Foto: Erica Nyström.

Högarna ligger längs med en moränås och innåt land ligger fler högar och ett gravfält som sträcker sig en bra bit längs den gamla vattenkanten med bräckt vatten under järnåldern. Nu iom landhöjningen så är det numera odlingsmark. Vatten kunde de då hämta i Närkällan.

Foto: Barbro Segerlund.

Går genom den gamla hamnbassängen. Foto: Barbro Segerlund.

Hovgårdsstenen på Adelsö, U11. Foto: Erica Nyström.

Runstenen är så fin och vanligtvis är det Kalle runristare som visar Hovgården och han kan allt om runstenen. Runstenen är inte ett jordfast block, som det står i flera källor. Under den arkeologiska undersökningen visade det sig att stenen är utplacerad på ett ca 10cm tjockt vikingatida kulturlager.

Sen gick vi till Adeslö palatsruin, som ligger ovanpå den terrass som tänks vara platsen för den vikingatida hovgården. Det finns i varje fall delar av en byggmad kvar ute på änden som vetter mot vattnet.

Vi avslutade med de båtnausten där ett troligen använts för att dra upp båtar för vila på vikingatiden och det andra använts under 1200-talet.

Kram och tack mamma och Erica för alla fina fotografier!

Lästips:

Sabine Sten och Maria Vretmark, Skopintull, I festskriften Vi får tacka lamm.

www.kallerunristare.se här.

U11. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Upplands_runinskrifter_11

Ovala spännbucklor och likarmade spännen. http://historiska.se/birka/vad-ar-birka-hovgarden/hantverk/ovala-spannbucklor-och-likarmade-spannen/ här.

Medelhavsmuseet och antikens magi

Välden är lite magisk och under antiken var det en verklighet – och det är det nog fortfarande för många ?

Åkte från Göteborg direkt till Medelhavsmuseet för familjelördag på temat ”Antikens magi”. Jag har gjort visningarna en helg tidigare och såg fram emot dagen även om jag var trött och lite efter mig själv, som om jag inte hunnit ikapp till Stockholm riktigt…

Men en visning för barn är som att vara totalt närvarande 🙂 och familjerna som kommer till Medelhavsmuseet är ofta helt fantastiska. Jag började med Gudinnan Isis och lyckoamuleter. Det blev en visning om väckande av de döda, skyddsdjur, gudar, magiska drycker och salvor, trollformler och förbannelser…

Odysseys fick också vara med i berättelsen om häxan Kirke från Odysseen.

Frpn grekisk kruka när Kirkde bjuder Odysseus män på vin. Från: Collection of the Museum of Fine Arts, Boston.

Hon bjöd Odysseus män på getost, ljusgul honung och kornmjöl utblandat i pramniskt vin och lite onda örter i en kylix, så hon kunde förvandla dem med sitt trollspö till svin… Så det låter lite mer som en vinsoppa att äta…

Jag berättade även om den thessaliska husmodern och häxan Pamphile som förvandlade sig till en uggla för att flyga iväg och träffa sin älskade! Jag skulle också vilja vara en uggla ibland och flyga över trädtopparna ?

När hon förvandlade sig smörjde hon in hela kroppen i en salva och pratade viskande med sin lampa.

För att förvandla tillbaka sig till kvinna igen behövde hon bada i, och dricka, källvatten blandat med lagerblad och dill.

Motivet i den här kylixen föreställer den vackraste, unge mannen!

Barnen fick sen tillsammans skriva en magusi önskeformel och ge till Ugglehäxan ? och efter det tillverkade många amuletter i lera i Verkstan.

Kram

Lästips:

Getty museum. http://blogs.getty.edu/iris/potions-and-poisons-classical-ancestors-of-the-wicked-witch/ här.

Camilla Asplund Ingemark och Dominic Ingemark, 2004. Sagor och svartkonst under antiken.

Geraldine Pinch, 1994. Magic in antient Egypt.

Museidag i GBG

Igår fredag, i Göteborg, tänkte jag ju gå på museum och lyssna på audioguider, men när jag kom till Stadsmuseet så hade de inga där. Jag borde ju ha kollat upp om det fanns audioguider på museerna jag tänkte besöka innan jag gick dit. Men så är det… Så jag tittade med pedagog ka ögon istället.

Jag startade lite sent på dagen och så ville jag promenera dit. Mina vänner bor i Haga och det är jättefint där nu. Otroligt bra att allt inte revs. Privat ägande var i det här fallet jättebra.

Gick genom coola Magasinsgatan innan jag var framme.

Blev osäker på var jag skulle gå och vägen upp till utställningarna skulle kunna vara lite tydligare. Det var väldigt liten text på skyltarna. Ville börja med forntiden.

De använder tidsräkningen ”år sedan” och inte f. Kr. och det är inkluderande för alla som inte är kristna även om det blir en stillastående tid i nuet. ”Vår tid” blir fixerad och inget att relatera till frammåt i tiden. Om 1000 år är det fortfarande ”Vår tid” om ”vi” nu finns kvar på jorden då…

Jag föredrar ju utställningar som är mera miljöer och inte så stilistiska, men jag hittade några fina saker.

Jag tycker om modeller 🙂 Här en hydda från 8000 år sedan. Så jägare och samlare har sittit här inne, vid ett fiskesund vintertid, och eldat i en näverklädd grop, tillverkat flinta redskap och ätit hasselnötter 🙂

Undrar just hur nävret fungerade i gropen?

Det här tycker jag om, när man får se avslagen, alla bitar som tagits bort för att göra redskapet redskapet. När vi spelade in Arkeologens dotter så tillverkade Peter Wiking en flintyxa och jag släpade hem alla rester som jag kunde få tag på 🙂

Ser ni vad det här är? Det är torskkotor! När det hittas en fiskkota så kan i alla fall inte jag se vad det är för fisk elker var kotan ska sitta, så det här var lite kul!

Den här arkeologiska profilväggen är lite som en målning. Den visar fint hur de äldsta lämningarna vid ständerna begravits i lera, sand och grus efter att isen smälte av. Man skulle ju kunna tro att det inte skulle finnas något under de tomma lagren, men det kan det allt å göra.

Jag tyckte inte om veporna med inledningstext på på väggarna här.

En ganska stort fragment av en lerklinad vägg fick sin förklaring med en väggbit uppbyggd bakom.

Rolfåkersmannen. Det ser lite kallt ut runtomkring honom. Men han ligger fint på sina ostronskal. Han dog för 4500 år sedan. 2500 år f. Kr. Så under neolitikum, Bondestenåldern. Han var 20 år, 154 cm lång, fick en yxa vid huvudet men det är osäkert om det är en begravni g eller om han drunknat vid en strand ?

Jag gick vidare till Vikingautställningen.

Gillar tidslinjer även om den här kändes som om den gick åt fel håll…

De har Äskekärrskeppet utstället. Äskekärr hittades i Göta älv och på 900-talet seglade hon med tonvis av varor hit och under 60-70 år ⛵

Jag ville ut igen. Hungrig och lite trött, så jag joppade över Göteborgs fördelse – förlåt! Får komma tillbaka till Göteborg helt enkelt.

Blev rekommenderad Naturhistoriska museet, så tog spårvagnen dit.

Här hade de inte heller någon audioguide men de har en app för batn där olika kända djur berättar. Jag fick inte igång appen. Den bara snurrade i telefonen. Men den går att lyssna på hemifrån också antar jag men jag hittar inte appen på deras hemsida. Hm.

Det är verkligen något magiskt med fossiler! Varelserna levde för så himla länge sedan och här är några avgjutningar 🙂

En trilobit.

Det var väldigt fint uppsatt. Lätt att titta på de olika fossilerna och det kändes som vetenskap och museum.

Det var bra texter i första rummet. Innehållsrika, lätta, beskrivande och lite poetiska.

Tänk att ormbukar är så gamla och jag har dem bara utanför dörren hemma.

Brukar ju kalla mina slippinnar av åkerfräken för dinosauriegräs 🙂 och här är några syskonfräknar.

En trollslända och bland det vackraste jag sett ? Ett original från tidsperioden Jura.

Det fanns en Ammonit man fick känna på.

Det är gammeldags, jag vet, men det är så fint!

Hu!!!

Lunch någon?

Tror barnet var lite sugen först… Rolig att lyssna på 🙂 Matsuget gick över… ”Man kan ju inte äta maskar…”

Provade microskåp.

?

Lämnade insekterna för de uppstoppade djuren…

Det är både fascinerande och lite creepy med uppstoppade djur…

Det var flera barnfamiljer på museet. Stora ytor och mycket att titta på. Barnen var väldigt entusiastiska.

Den här passar in på sidan med knäppa uppstoppade djur – Stackarn – med alla ungar och allt!

Fortsatte mot valsalen…och tänkte på om det blir nyval… Tydligen öppnar de gapet på valen på Valdagen och på Valborg och därinne finns en salong… ? Göteborgshumor ?

Bästa mamman berättar för sina barn och för mig 🙂

Den stackars strandade, unga valen tog flera dagar att få ihjäl… Sen lyckades de tillslut och då valde de att stoppa upp den – den enda uppstoppade valen som finns.

Jag har en havsskölpadda i trädgården… Jag behöver måla om den nu… Mamma, så här ska den se ut…

Det finns flera kända och namngivna djur att titta på och jag ska lyssna på appen där de berättar, när jag lyckas hitta den. Kanske är det lättare med en audioguide att låna, så att man inte slösar på batteriet i mobilen. Det fanns i och för sig mobilladdningsskåp på båda museerna men det hjälper ju inte under turen. Det gjorde att jag laddade mobilen nör jag kom fram och fikade under tiden. Sen gick jag på museet.

Appen för att köpa spårvagnsbiljetter också är på mobilen, så är det ju viktigt att inte bli utan mobil.

Jag såg även en tillfällig, turnerande fotoutställning om klimakteriet.

Här fanns det iallafall något att lyssna på till slut 🙂 Det var lite poetiskt berättat och jag kunde sätta mig ner och bara lyssna. Brhövde inte gå runt samtidigt, vilket var skönt efter denna motionsrunda…

Jag tycker mycket om utställningen och gillar att det är en skärmutställning.

Konst och vetenskap fungerar också ihop ? precis som konst och historia.

Så flr att vara lite personlig så är jag ju mitt i förklimakteriet och det är intressant hur jag förändras och hur nya saker blir viktigare för mig och annat inte längre känns så på blodigt allvar. Jag känner mig i allafall lekfullare i en konstig blandning av svåra svettningar och galet humör…och helt lugn emellnaåt 🙂 ?

Snart stänger museet…

De har en trevlig och välkomnande entré och jag fick bra hjälp och trivdes. Butiken är fantastisk!!!

Det blev en lång dag igen och jag fick ändå med mig en massa att tänka på vad gäller audioguider ?

Kram

Lästips:

Stadsmuseet: http://goteborgsstadsmuseum.se här.

Göteborgs Naturhistoriska museum: http://www.gnm.se här.

Äggen är slut: http://www.gnm.se/utstallningar/tillfalliga-utstallningar/kommande-aggen-ar-slut/ här.

Skoklostertur med jobbet

Ibland är jobbet lite lyxigt och i måndags fick vi en utflykt till Skokloster och Enköping.

Vi har ju slagits ihop så numera räknas vi som kollegor och möjlighet finns att bli utlånad över enhets/museigränserna.

Det är som en ”sockerbit” i landskapet 🙂 säger personalen.

Slottet är stängt nu på vardagar för hösten, så vi knackade på, och den här helgen är sista öppethelgen innan säsongsstängning.

Nyrenoverat! Både tak och vapensköld. Vad sa hon… 89000 tegelpannor har tvättats? Ny takläkt har lagts plus utbyte av allt murbruk runt pannorna. Det är nöthår i bruket för armering.

Innergården och alla de fönster som nu ska renoveras vartefter… Jag minns innergården från en julmarknad men har inte tidigare varit inne i slottet.

Det fanns massor att fotografera 🙂

Guideturen börjar… med golvet i entrén och slottet började byggas i mitten på 1600-talet för Carl Gustav Wrangel och hans fru Anna Margareta von Haugwitz. Wrangel var militär och bland annat med i slaget vid Lützen!

\n

Vi fick guidetur av Petri.

Taket innomhus men utomhus.

Den gömda grinden…

Uppe en trappa så var det fortfarande på sätt och vis utomhus… Slottet är kallt på vintern.

Det fanns ett barnspår – leta efter djur ???

Tapeter – gyllene tapeter! Vet inte om jag tycker att det är jättesnyggt eller lite groteskt… Kan inte bestämma mig…

Vet bara inte… Skinn på väggarna…

Och här är han, herr Wrangel som fältherre med fint flätad häst 🙂

Och fru Wrange med några av barnen. De fick runt 11 barn men endast tre överlevde dem! Det är förövrigt väldigt märkliga ramar på barnens porträtt… Men de ska tydligen passa in på en annan tapet.

Öppen spis och ugn brevid varandra för ljus och värme.

Rummet på en tavla.

Taket måste ni titta på! ?️‍♀️

Svan till middag någon?

De hade ett underbart pysselrum i ena tornet. Här finns inte vatten men bara att få vara inne på slottet och pyssla är fantastiskt!

Inne vid väggen stod ett dockskåp. Det finns även ett liknande vid Kina slott, när jag jobbade där, som var gammalt.

Åh, jag vill bygga dockskåp! Titta Sofia ?

Tog många fler foton så det kanske blir några fler inlägg.

Vapenkväll på Historiska

I onsdags kväll hade vi en kväll med SPIFF på Historiska museet – Stockholms polisens indrottsförening fäktning ?️‍♀️

Jag var värd, så jag fäktades inte, men någon gång vore det roligt att prova 🙂

1300-talsmonter i Sveriges historia 🙂 Hoppades innerligt att inga av dessa skador skulle uppstå under kvällen…

På innergården var det uppvisning.

I Vita rummet kunde besökarna prova på att fäktas med sablar.

De så så coola ut och jag undrar hur många som skadats av sådana i historien… Vem som var känd som bra på det och om det är därför man svär och säger ”sablar”.

Det är fantastiskt att vi kan ha den här typen av aktiviteter på museet.

I Röda rummet var det fäktning med Rapir. Det verkar som om avslappning är knepet så att man inte får mjölksyra så snabbt i armen och för snabbhet.

”Rapir” kommer möjligen av ord för kläder och är alltså snyggsvärd 🙂 fi k jag veta.

Uppe i Barockhallen var det tre olika vapen som de fick prova på.

Här svärd och minisköld.

Pålyxa… Som även har en kötthammare upptill…

Längst in i Barockhallen använde de långsvärd, som man håller med två händer.

Det var roligt att se alla olika vapentyper och kul att så många var intresserade.

Den här rustningen är 1450-1500 ungefär och väger runt 15 kg!

Bevare mig väl ?

Handskarna.

Det är kopior av nedslipade träningssvärd, så att det blir lite längre från fingrarna med hakarna på sidan av klingan.

Den här rustningen är 1300-tal och lite mondre färggrann. Jack brukar jag träffa i viking 🙂

Det är snyggt!

Ryggtavlorna är också intressanta 🙂

Har även några fler foton som kommer som jag tog med jobbmobilen.

Klubben träffas och tränar runt tre gånger i veckan och de verkar ha kul ihop!

Kram

Lästips:

http://www.spiffaktning.se här.

Från vackra Öland till Vitlyckelycka

Jag har längtar efter att få se en massa människor i bronsålderskläder och nu har jag fått det. Jag är så tacksam för dagarna på Vitlycke museum och all hjälp vi fick där ?Vi fick till och med låna föremål från museets utställningar! Bronsåldern räknar vi mellan 1700-500 f.Kr.

Anna och jag vid Bårby borg på Öland, som vi svängde förbi på påvägen till Tanumshede.

Den är en halvcirkelformad borg.

Broar 🙂

Feamme i huset vi fått bo i i fyra nätter! Superlyx även om vattensituationen varit lite knepig!

Vi har varit ett radarpar och jag är så imponerad av Anna och det kommer bli fint att se vad hon jobbar med framöver ?

Till slut fick vi fantastiska statister och de blev så fina!

Emma på Vitlycke ? var både fantastikst hjälpsam och statist!

Fingerflätning 🙂 även om jag inte vet någit fynd på det från bronsåldern ?

Min favoritscen – eller den jag längtat efter att se vid offersjön.

Vi fick låna bronsluren och Jakkin kunde spela i den!!! Så imponerad!

Det fanns tordyvlar i skogen och enligt Bim är det lyckosamt att se en ?

Det här svärdet var också fint!!!

Igår letade vi efter inspelningsplats för en hällristningsscen och vi åkte till Lövåsen och Gerumshällen. Vi ville filma lmålade hällristninfar, men tydligen så kan de byta den röda färgen mot vit i efterproduktionen. Det vill vi eftersom hällristningar lyser vita när de är nygjorda.

En favorit med mannen med horn på huvudet!

Ny favorit med ”två som låter en anka hoppa hopprep” ?

Inte helt lätt att sitta i ”rutchkanan…

Även detta kändes som en kana som jag nyss lärt mig om av arkeologen Roger Wikell.

Här var det hav under hällristningstid…

Påvög till Gerumshällen som är omålad.

Så fin och jag undrar hur många fler som kan dyka upp bara sådär i landskapet. Det här är den lägsta sa Emma, som guidade oss runt.

Horn på huvudet igen 🙂

Emmas ”space ant” och en typ midsommarpåle…

Fotsteg över hällen – schamanen som färdas mellan olika världar eller de dödas fotsulor i underjorden?

En fin båt 🙂

En karta för att hitta i området och vi möte en del turister.

Luren vi fick låna och vi fick även låna hjälmen.

Maria från museet var också med som statist och hjälpte till och hon har broderat sin jeansjacka!!! Så snyggt!

Sista dagens inspelning för mig och det känns bra att vi gjort allt detta.

Jag längtar efter att få visa hur det sett ut och jag längtar efter att se det genom Marcus ögon färdigt i serien!

Idag ska vi städa huset och åka och hämta en av våra stenar. Sen åker vi hem igen.

Jag undrar hur det var på bronsåldern när de samlade sten och knackade in bilder överallt, vävde och åkte i båtar här i skärgården?

Kram

Idag lämnar vi Öland efter i spelningsdagar på Skäftekärr, Eketorp och i Trollskogen

Det har varit en fantastisk vecka med Arkeologens dotter på Öland och team, skådespelare och statister har varit underbara och Skäftekärr järnåldersgård vill jag typ flytta till!

Bilen fullproppad med vikingakläder, smink, peruker och annan rekvisita. Anna körde och vi fick även hyra några plagg på Kalmar länsmuseum.

Ölandsbron ? Sist åkte jag till Öland med Allan för att gå på bröllop.

Skäftekärrs järnåldersby är urmysigt och de har grisar och får och fantastisk personal – entusiaster!

Grismat ?

Lagade mat och bakade bröd på Skäftekärr, så får sätta ihop en liten ”kokbok” så småningom tänkte jag.

Det blir så fint ljus inne i järnåldershus.

En liten försmak…och mina välanvända skor ?

Matlagning på vikingavis och det här receptet ska jag pröva hemma också.

Helst skulle jag också haft vikingakläder hela veckan.

Det har regnat emellanåt men det gjorde det ju förr också… ?️

Mitt dinosauriegräs kom till användning!

Efter Skäftekärr åkte vi till Eketorp.

Invasion av vikingar – här lite stridsövning i små grupper inför ett slag. Det blev så snyggt!

Men Eketorps borg ser lite förskräckt ut… Den förstördes andra gången runt 700.

Vi hade en åskådarläktare…

Vi filmade även inne i Borgen och det kändes fint att få lite liv innanför murarna. Så bra att vi kunde vara där och filma. Jag minns när jag var där när jag var 21 år. Då fotade jag också, men med svartvit film och det känns som ett århundrade sedan.

Coolaste Nora! ?

Öland är sagolikt vackert.

Fotar solnedgång med Emma.

Ibland tar min telefon kort av sig själv ?

Jakkin använde väntetiden kreativt och byggde ett stenkonstverk ?

Sista inspelningsdagen åkte vi till Trollskogen…

”Live” med Noras telefon och halvvägs in i nornesminkning i Annas nya! bil…

http://linda.forntida.se/wp-content/uploads/2018/08/IMG_96181-1.3gp

En stjärna och en Andy Warhol wanna be ?

Riktiga snyggingar blev vi!!! ?

Kraaaam till alla som hjälpt till!!! Och tack till Öland!

Lästips:

Skäftekärr, http://www.skaftekarr.se

Eketorp, http://www.eketorp.se

Trollskogen, http://www.naturumtrollskogen.se/Sv/Pages/default.aspx