Mötet med tjuktjerna längs Nordostpassagen med skeppet Vega

2005 började jag jobba på Etnografiska museet för att min dåvarande chef på Sjöhistoriska och jag gick och åt lunch där en dag. Jag visade henne mina favoritföremål och hon ringde Etnografiskas chef och frågade om inte de ville dela mig med Sjöhistoriska eftersom mitt vikariat snart skulle gå ut 🙂 Hon var sådan Malena ?

Jag jobbade sedan på Etno i några år och igår var jag tillbaka för att lära mig om nya utställningen Feathers, som jag ska visa några gånger.

De föremål jag visade för Malena, är små figuriner från folket tjuktjerna/ tschuktscherna och figurerna kom till Sverige med den berömda Vegaexpeditionen som 1878-80 tog sig igenom Nordostpassagen, norr ut runt Norge, längs Sibirien och ner runt mot Japan… Adolf Erik Nordenskiöld med besättning på skeppet Vega gjorde det ingen annan tidigare klarat!

Några av föremålen de bytte till sig, och på mindre fina sätt ibland fick tag på, är nu med i utställningen med Världen i kappsäcken.

De är karvade av valrossbetar, ben, trä och horn och endel har små kläder på sig. Allt på ett djur användes utom huvudet hos tjuktjerna.

Att bära sitt barn på axlarna. Eller föreställer det något annat? Något religiöst som har med andar att göra, lika som människan som åker på isbjörnens rygg? Endel var leksaker och andra hjälp mot onda andar.

Det föreställer fiskar, sälar, valrossar, en sjöbjörn och isbjörnar.

Delen i utställningen är lite omarbetad men allt finns kvar. Att ta sig genom Nordostpassagen var något män försökt med sedan 1500-talet och flera skepp hade fastnat och sjunkit.Tanken var bland annat att kunna handla med det inre Sibirien. Nordvästpassagen däremot genomseglades runt 1850.

Den här expeditionen fastnade också, trots varma vatten från inlandet som för det mesta höll kusterna isfria. Det hade knakat i skrovet och Vega tog in vatten och det slutade med att de satt fast länge och firade jul där och umgicks med ortsbefolkningen.

Tjuktjiska figurer ur Nordenskiölds bok från webbsidan zenker.se.

Det fanns två tjukjiska grupper – Rentjukter och Kusttjuktjer och de hade kontakt innåt landet, vilket ett kinesiskt mynt som en pojke hade visade på och ett annat barn hade ett genomborrat femcentmynt om halsen. En av pojkarna kunde dessutom räkna till 100 på engelska eftersom de mötte amerikanska valfångstfartyg. Annars pratade de inte något språk som vegabesättningens språkkunniga man kunde. De fick prata kroppsspråk och tillslut lärde de känna varandra. Så misslyckandet ledde till att de lärde känna varandra på ett mer personligt plan än om de bara rest förbi.

Det fanns även en arkeolog med som gjorde mindre arkeologiska utgrävningar, bland annat av en grav.

De teckningar som tjuktjerna ritade innehåller samma djur som för de små snidade figurerna.

Tjuktjernas bostäder heter yarangas och här kan ni se små barn utanför yarangasana som sitter fast med ena handen när föräldrarna arbetar. Det är ett band runt dräktens fotdel som man sticker in ena handen i.

Ombord på Vega hade de mat för två år med sig och de kunde jaga och fiska för mer mat, men de fick inte jaga säl hos tjuktjerna, eftersom det var den viktigaste maten för dem.

Fotografier

En i besättningen, Palander, hade med sig en kamera. Han tog ca 70 plåtar sim han kunde framkalla först när han kom hem! Han har tagit de äldsta bilderna på tjukjer. Glasplåtarna han fotograferade med var 17×20 cm och det krävdes lång tid att sitta still för exponering.

Julafton ombord

Julafton ombord efter teckning ritad av Andrén från webbsida zenker.se.

Man kan ju inte missa julfirande så när Nordenskiöld tidigare åkte till Grönland, så hade han med sig en julgran, men på den här resan byggde de en gran på skeppet av bland annat drivved och ljung som tjuktjerna hämtade med hundsläde innåt landet ? Vega-Svens dagböcker finns kvar som också berättar om resan.

De hade i allafall med sig julgransljus och en julbock! De hängde upp färgade papper och små presenter i granen och alla ombord fick sex stycken julklappar var! ? Två frusna grisar hade de kvar till julskinka och de drack punch och dansade polska runt granen.

Vega klarade trycket från isen, även om de fick skotta runt skeppet hela tiden, och de kom loss till midsommar och kunde fortsätta resan. Såsmåningom kom de fram till Japan och blev firade i hamnar hela vägen hem till Sverige. När de äntligen kom till Stockholm igen fick de alla medaljer av kung Oscar den II.

Sagan om musen och fågeln

En favoritsaga från tjuktjerna som jag brukade berätta: ”Musen och fågeln”, ur sagoboken I Norrskenslandet.

Det var en gång en mus och en fågel.

En dag gick fågeln för att hälsa på några nomader, men kom snart hem igen.

– Hur bor nomaderna? frågade fågeln.

– I yarangas.

– Vad är yarangas?

– Tält.

– Vad är tälttaket gjort av?

– Renhud.

– Vad ät tältpinnarna gjorda av?

– Renben.

– Vad sover nomaderna på?

– Mattor av renskinn.

– Vad äter de?

– Rentunga och renöron.

– Var är deras läger?

– Det har brunnit ner.

– Var är elden?

– Den har släckts av regnet.

– Var är regnvattnet?

– Det har fåglarna druckit upp.

– Var är fåglarna.

– De har flugit sin väg.

??

PS. Jag blev ett år inbjuden att berätta om Vegaexpeditionen för en sjöfartsförening vid Slussen och jag fick då tillstånd av en man som drev en sida om expeditionen att använda hans bilder och text. Han har gått bort nu och jag hittar inte igen sidan ? Det finns dock massor av andra sidor handlar om Vegaexpeditionen. DS.

Kram

Lästips:

Vegaexpeditionen http://www.ub.gu.se/portaler/polarportalen/historik/exp4/ här.

Vegas färd http://www.zenker.se/Historia/Vegas_faerd/vegas_faerd.shtml här. På den här sidan finns Nordenskiölds reseskildrimg och alla möjliga teckni gar. Så bra sammanställt.

Sagoboken I norrskenslandet.

Tjuktjer på Wikipedia, https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Tjuktjer här.

Kommentera