För några år sedan försökte jag förstå dräkten i den vikingatida båtgraven, nr 36, i Gamla Uppsala (Up. G. Uppsala Prästgården 1:1 Grav 36). Kvinnan som begravts ca 800 var äldre och hon hade fått med sig en hund och en höna. Textilarkeologen Anita Malmius har analyserat textilierna och beskrivit deras läge i graven. Det är flera olika textilier bevarade och det är en fascinerande grav! Malmius har undersökt 609 fragment varav 3 fragment var av näver och 9 var snoddar!

Smycken och pärlor från båtgrav 36 i Gamla Uppsala. Spännbucklor av typen P41, en bronskedja och det likarmade spännet är en P60, varav två liknande hittats i Birka i gravarna bj 462 och 657 men det har hittats runt 20 i Sverige. Bild ur Nordahl, 2001, s 54.
Anledningen till att jag skriver nu är att en ny studie bedrivs på Uppsala universitet och smycken och dräkt rekonstrueras och jag ser verkligen fram emot att se hur de tänker sig dräkten! Den enda som jag sett rekonstruerad är av en fantastisk sömmerska jag träffade i Hornbore för några år sedan 🙂 och det var ett roligt textilmöte!

Mina funderingar för några år sedan då jag försökte göra en lager på lagerteckning med klädesplaggen och de olika tygkvalitéerna inritade, men 1:an till hängselkjolen av diamantkypert, syns inte.
På den här teckningen har jag gjort en cape av de två olika sidentygerna, men Malmius menar att det är en möjlig jacka, se nedan. Idag skulle jag gjort den större och mer lik den rektangulära sjalen/manteln på kvinnans hängsmycke. Nu, så här några år senare skulle jag ha ritat in ”linneripskjolen” som en klänning och inte som en inre hängselkjol! Linneripsen skulle även kunna vara foder till diamantkyperthängselkjolen.
De är vävda i tuskaft, 2/2 diagonalkypert, diamantkypert och 2/1 diagonalkypert. Alla trådar utom några silkefragment som är ospunna är z/z spunna.
Dräkten enligt Malmius:
Malmius menar att kvinnan burit en veckad, tuskaftad linnesärk (5), en undre kjol av linnerips (6) och en yttre hängselkjol av ylle i 2/2 diamnatkypert (1) garnerad med ett tuskaftat ylleband (4) längs övre kanten. Till hängselkjolen fanns hällor (8a, b) till ovala spännbucklor.
Över detta bar hon en öppen, yllejacka/tröja i diagonalkypert dekorerad på bägge sidor med ett tvåfärgat silketyg i 2/1 diagonalkypert (2a, b). Jackan hölls ihop framtill av en stängd och en öppen silverring.
Ytterst bar kvinnan en framtill fållad öppen jacka/tröja av silke i 2/1 diagonalkypert fodrad med sidentuskaft och de båda tygerna var sammansydda (3a, b). Denna yttre jacka hölls ihop med ett likarmat spänne (mitt capeförslag).
Vid nålfästet på samtliga spännen finns rester av pärlsnoddar (7a). Från något av spännena hängde även en knut/textilpärla(7b). Överst låg de ovala spännbucklorna, det likarmade spännet, pärlgarnityret samt fem små glaspaljetter.
Allt detta är tolkningar och hon diskuterar fram och tillbaka om de olika plaggen – så bäst är att läsa själv 🙂 Jag önskar att hon ritat olika förslag men det kanske kommer nu med den nya studien 🙂
I graven hittades även 60 glaspärlor varav 31 enfärgade, 4 melonpärlor, 2 segmenterade och en av en ihoprullad glasstav. 20 stycken är av skiftande form och dekor. Tillsammans är längden 45 cm. Bland pärlorna fanns en liten silvertrådsspiral, en ring av brons och silver och två hängen av mynt från ”Arab-Ssanid, Tabaristan” och ”Abbasid, al -Mansur al-Rayy”, från 763/4 e.Kr.
I graven hittades även en liten kvinnofigur hållandes ett horn.
Kvinnan hade fått med sig hänge av brons i form av en kvinnofigur, som håller i ett stort, böjt horn och hon har en hårknut med håret hängande på ryggen. På kvinnofiguren syns kläder och ytterst bar hon möjligen en sjal. Tänk om det är ett porträtt av kvinnan i graven <3 På baksidan av hänget finns en upphängningsögla.
En kniv med silverdekorerat fodral låg vid kvinnans midja och den hade tre skilda band av flätad silvertråd. I graven fanns även ett fragment av ett nålhus av ben samt en hank till ett träkärl.
Så en utställning öppnar på Enköpings museum den 30e september – undrar med spänning vad det blir 🙂
Ps.Graven ingår i Upplandsmuseets samlingar.
Uppdatering: Titta vad jag hittade – min kopia av kvinnofiguren 🙂 gjord av Burr, Historiska fynd.
Lästips:
Else Nordahl, 2001. Båtgravar i Gamla Uppsala. Spår av en vikingatida högreståndsmiljö. Uppsala, Aun 29.
Anita Malmius, 2001. Textilanalyser, I Nordahl ovan, s. 75-92.
Elias Ghattas-Lama, 2014. Husfru i båt och kammare. Kandidatuppsats, Stockholms universitet. Finns som pdf på nätet.
http://www.arkeologigamlauppsala.se/Sv/historien-om-gamla-uppsala/batgravar/Pages/default.aspx
Arbetet med utställningen pdf. http://www.arkeologi.uu.se/digitalAssets/349/c_349388-l_3-k_delprojekt_iv_webb.pdf
Digitalt museum, Prästgården grav 36 här. https://digitaltmuseum.se/search/?q=Prästgården,grav,36&aq=owner:”S-UM”
Foto på hunden här. https://digitaltmuseum.se/011013975924/prastgarden-grav-36-arkeologi-gamla-uppsala-1973










Hej Linda,
Tack för ditt svar! I Pskov hittades textilföremål med ett par spännen i den nordöstra hörnan av gravkammaren i en behållare med träbotten, men inte på kroppen. Placeringen av de ovala spännena i grav 36 stämmer inte överens med Larssons tolkningar, vilket förmodligen är anledningen till att hon visar patina på benet istället för fotografier med den faktiska placeringen. Det är fortfarande manipulation.
Ursäkta att jag är anonym.
Pskov är ett spännande fynd. Undrar just hur kläderna såg ut på. Går ju att låta bli att följa Annika Larsson. Men som sagt Anita Larssons förklaring är inte heller så lätt att förstå.
Mvh, Linda
Hej Linda, vad tycker du om Annika Larssons tolkning av dräkten från Grav 36, särskilt från hennes artikel från 2023 (https://muinaistutkija.journal.fi/article/view/140934/91517)? Faktum är att hon är oärlig när hon talar om fibulornas placering. Av fotografierna som tagits ”in situ” framgår det tydligt var de faktiskt befann sig, och det kan hon inte veta.
Hej,
Jag har inte läst artikeln. Kan göra det i helgen och återkomma.
Mvh, Linda
Hej igen,
Placeringen av spännbucklorna är en liknande tolkning som den hon gjort tidigare. Så trots att ingen jag känner till höll med henne så fortsätter hon på samma spår. Hon hänvisar till Ibn Fadlan igen.
Tycker det ser ut som att hon färglagt armbenent med grönt. Det ser konstigt ut.
Det är några som återskapar som har spännbucklorna som hennes tolkning, men de flesta har inte det. Tänker att det är upp till personen som ska återskapa graven eller någon annan grav från vikingatiden. Jag tycker själv att det är fult och opraktiskt, men hon har rätt att komma med sin teorier. Och det är ju bara att prova sig fram. Pskovgraven är märklig. Spännbucklorna låg inlindade i plaggen under golvet på graven har jag för mig.
Anita Malmius förklaring av dräkten i Grav 36 är också svår. Men jag har sett dräkten återskapad en gång och det var jättefint men en dubbelsydd jacka överst av siden.
Att det mer siden i gravarna, än vad som brukar avbildas är sant, men jag vet inte om alla i Birka har överväganade del siden.
Mvh, Linda
Pingback: Enköpings museum och ”Viking cotour” idag | Linda Wåhlander – med forntiden runt knuten