Har provat Josefinakunten med dubbel tenntråd.
3 m, 0,35 diameter tråd. Det blev 20 cm.
Posamenten är funna i vikingatida kammargravar tillhörande personer som begravts med krigsutrustning och 832 även en häst. Jag undrar vilka de var och vad de gjorde under sitt liv. Var de reste och hur de såg ut i livet med sina så fint dekorerade kläder.
Kram
Tillsammans med Sebastian skriver jag lite om posament. Eftersom jag är delad mellan teori och praktik så har jag gjort lite själv också 🙂
Den blev fin men skulle ha varit längre och med dubbel tenntråd som fyndet.
Fyndet är dessutom tillverkat dragen silvertråd som spunnits runt en silkestråd.
Posamentet satt fast på ett sidentyg som kommer ifrån Kina och det var målad eller tryckt med guldfläckar.
Sida ur Birka III, Geijer. Nr e är mönstret på posamentet 🙂
Graven tillhörde en man som blev begravd på Björkö/ Birka på 900-talet.
Kram
Ibland pratar jag och mina vikingainspirerade vänner om att försöka återskapa en grav – att göra allt som finns i graven och på så vis få en ögonblicklig dräkt – så gott det går 🙂
På bilderna har jag hängselkjolen från birkagrav Bj 835. Det är yllekypert.
Till den borde jag sy en goffrerad/finveckad särk!!! Vilket jag vill hinna göra nu i vår 🙂
Observera att pärlorna hänger i den övre delen, vid nålfästet, i spännbucklan, vilket är vanligast bland fynden. Nålen pekar nedåt mot hängselkjolen. Egentligen borde nålen sitta i bucklan så att när jag syr en minimal ögla så hänger bucklan ned ca 2 cm på tyget. Det finns nötningsspår på fynden som gjorts i Birka.
Hängselögla som går över axeln. Lite ovanligt med ullögla. De flesta är i linne. Till hängselkjolen hör även ett sidenband antingen för att hänga något i eller för att kanta hängselkjolens övre kant.
Det finns i graven även bland annat ett hänge med en tillbakablickande hjort och ett sköldhänge i silver.
Jag undrar ibland hur de planerade sina kläder om de var rika under vikingatiden och hur fattigare kanske hade ett plagg som de älskade. Hur såg en hel garderob ut? Hur hela eller trasiga var kläderna? Hur skarvade var kläderna? I Hedebys hamn hittades trasiga, lappade delar av kläder. Men även rester efter tillskärning.
Efter Inga Hägg, Kvinnodräkten i Birka, s. 45, för beskrivning av textilfyndet till hägselkjolen, vilket Hägg kallar kjol, och s. 130 för bild på öglan.
Bra sida om hängselkjolar! http://urd.priv.no/viking/smokkr.html
Letade stenåldersmönster i utställningarna på Historiska inför familjeaktiviteterna under ”Stenåldersvinter”. Hittade denna underbara ristning av en val.
Stenen är skiffer och den hittades vid Kultsjön i Vilhelmina, Lappland. Undrar just vad det är för en sjö…
Den är som en röntgenbild och påminner om Australiens äldsta bilder. Det är ovanligt med ristningar av vattenlevande djur 🙂
Här är en till bild från Mis 🙂
Nu ska den dock iväg till Västerbottens museum i två år. Så den går bara att se fram till den 2a december. Men så småningom kommer den ju tillbaka 🙂
Här är länken till Mis: http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=549595
Kram
Igår började jag sy på renpälsen. Två skinn skars till, inte med flinta kniv utan med mattkniv…
Tomas, min kollega la sig på ena fällen och jag ritade. Har tyvärr inget foto på det :$
Det blir en fram och baksida till att börja med.
De ska skäras till mer när jag sytt ihop dem.
Jag gjorde hålen först. Borde ha haft en bensyl kanske 🙂
Sydde ihop på tvären lite omlott. Det blev lite fult med tuschpennan.
Sen sydde jag tillbaka igen så det blev korsstygn.
Nu är den ihopsydd över axlarna. Ska fundera lite på hur den ska se ut i sidorna – om de ska sys ihop eller om det blir ett bälte så att den passar alla pedagoger som ska jobba i den. Ett tag funderade jag på att göra den till en väst, men jag gillar att framsidan är ett stycke. Vi får se… 🙂
Vill nog gärna även sy fast lite skinna av bäver eller liknande runt halsringningen, för hu så renfäll fäller hår!
Fortsättning följer!
Inför vinterns familjeaktiviteter på Historiska museet, som ska ha tema Stenålder, har jag fått i uppdrag att sy två plagg – ett av rwnskinn och ett i bäverskinn.
Jag tänkte först att en cape vore fint i renskinn, som det finns en tecknining på i en bok om Skateholmsgravarna av Lars Larsson. Men så började jag läsa om ismannen Ötzi och hans kläder. Han hade också ett capeliknande plagg av gräs, men det bars troligen som regnskydd över huvudet. För hur bär du med dig koger och pilbåge och du har en stor rencape på dig? Jag vet inte 🙂
Ötzi hade vad som verkar vara en jacka eller en väst av getpäls och den är riktigt fin. Den är sydd i remsor om om vart annat en mörk päls och en ljus päls, så att den blev randig.
Det är alltså inte bara pälsstycken av som klippts till och hängts på kroppen utan det är verkligen ett skräddat plagg. På museet i Tyrolen visas kopior av hans kläder. Han bar bl.a. även en välsydd björnskinnsmössa med knytband.
Kring midjan bar han ett bälte som ursprungligen var två meter långt och kunde viras två varv runt kroppen. Den hade även en bältepåse i vilken det låg flinta och fnöske att starta eld med.
www.iceman.it/en/clothing-equipment
Ismannen Ötzi, av Kristina Svennson i Populärhistoria 2008
Maria från Hammars kyrka
Håkan, medeltidskonservatorn på Historiska museet, visade mig denna underbara Maria idag. Hon har bland annat ett smycke på sig som påminner om det 1300-tals spänne som hittades i Motala ström på 1800-talet.
Detta smycke med ädelstenar på kan ha tillhört en drottning eller så kanske det har suttit på en biskops kåpa 🙂 Arkeologiska undersökningar har visat att människor har offrat saker i strömmen ända sedan jägarstenåldern och t.o.m. vikingatiden, men vi kan bara fantisera om hur denna vacka dyrgrip hamnat i den mäktiga strömmen i Östergötland…
Läs mer om spännet
Lite till…
Kram
Allan i vikingadräkt och svärdet vi gjorde åt honom i somras. Svärdet är efter ett vikingatida fynd från Staraja Ladoga och finns avbildat i katalogen ”Viking & Hvidekrist”.