På Historiska museet är det utställt föremål, i Forntider 1, från en kvinnograv från Stora Köpinge i Skåne, daterad till bronsåldern, period III. Graven är en skelettgrav i hög. Bland annat så ligger det metallrör i graven och jag undrar – hör de till en snörkjol, även om det i samlingsdatabasen står att de hör till ett bälte som bältegarnity? Bronsåldern är ca 1800-500 före vår tid och den innehåller flera perioder.
Metallrör från kvinnograv i St Köpinge i Skåne. Foto: Tania Muños Marzá, SHM.
Det verkar finnas textil kvar i rören och det är någon metallplatta intill också. I graven fanns även en fingerring av guld, armringar av brons, en dubbelknapp, en enklare kniv, ben och ett metalltrådföremål.
Rören är 6,5 cm långa och 0,3-0,5 cm i diameter. På en sidan sitter en bronsplåt och på andra är det en knut i hålen som tövker öppningen. Jag undrar hur det fungerar praktiskt? Om det är feltolkat – skulle det då kunna vara en snörkjol på något vis?
Skärmbild från Mis med innehpllet i graven, SHM.
Skärmbild av fyndet, Mis, SHM.
Bronsåldershög från Stora Köpinge, men det ska finnas tre stycken och jag vet inte vilken den här är. Foto: Wikicommons.
I Damnark har det, som kanske är mera känt, hittats en ung kvinna i Egtved med en helt bevarad snörkjol, vilken bland annat Broholm har skrivit om. I graven ligger även ett löst bälte. Har Köpingedekorationen sittit på ett sådant bälte? Längs midjan eller på en tofs?
Det här fotot finns på flera ställen på nätet, men jag har inte hittat ursprunget.
Mitt foto av Egtvedpigens kjol, taget på Nationalmuseet i Köpenhamn.
Midjedelen på snörkjolen från Egtvedpigen. Mitt foto.
Snörkjolen har en grov garnsnodd, i lite ljusare garn, överst vilken inslaget dras runt några varv innan det låses med ett nytt skäl för nästa inslag. Inslagen tvinnas sedan till tjockare snoddar som bildar snörkjolen.
En mindre känd, för mig i alla fall, är en fragmentarisk kjolbit från Hagendrup i Danmark.
Snörkjol från Hagendrup ved Holbæk i Danmark. Foto: Natmus, se lästips.
Den här har metall som sitter runt de tvinnade snoddarna och överkanten ser lika dan ut som den i Egtved (och som den jag vävt). Rören har en gång i tiden glänst som guld nästan, runt midjan på en människa som kankse dansar eller gör akrobatik.
Ølbygraven med metalltuber på.förmodd snörkjol. Bild från: Videnskap.dk.
I Ølby i Danmark har det även hittats en kvinnograv med metalltuber av brons som förmodligen bildar en snörkjol, men denna grav är mest känd för att det ligger egyptiska glaspärlor i den.
Så, med tanke på längden på rören, 6,5 cm, från Stora Köpinge, så skulle jag gärna se rören som del av en snörkjol och inte ett bälte, men samtidigt är det bronsplattan och knutarna som är annorlunda. skulle verkligen vilja se lite närmare på rören från Ølby.
Som lite kuriosa så finns det även andra fynd med snörkjolar. I Danmark har det hittats små bronsfiguriner av människor med snörkjolar och en av dem ser ut att göra någon sorts akrobatik.
Bronsåldersakrobat från Grevensvænge i Danmark. Foto, Nationalmuseet i Köpenhamn, Danmark.
Fårdalfigurinen, Faardal in danish, från Nordgylland, Danmark. Foto: Lennart Larsen, hittat på nätet.
Och akrobater finns även på en hällristning i Dalsland.
Högsbyns hällristningsområde i Dalsland. Foto: Bengt A. Lundberg.
I Högsbyn i Dalsland, vid sjön Råvarps norra strand, förekommer aktobater, eller voltigörer, även bland bronsålderns hällristningar. Mitt på skeppen ovan syns figurer som tycks göra volter och kopplingar har gjorts till Medelavets bronsålderskultur och människor som voltar över tjurar.
Men jag är även glad att jag hittade det här hällristningsfotot av en annan anledning – för många år sedan gick jag en fotokurs för Bengt A. Lundberg på Riksantikvarieämbetet och han har även fotat mig mig när jag guidat på Björkö 🙂
Kram
Lästips:
Graven Stora Köpinge: http://mis.historiska.se/mis/sok/resultat_objekt.asp?lokalid=6878&sort=ASC&orderby=lokal_&qtype=f&search=1 här.
H.C. Broholm, 1938. Kvindedragten i Bronzealderen. Københamn.
Hagendrup, Nationalmuseet i Köpenhamn. http://natmus.dk/museerne/nationalmuseet/undervisning-paa-nationalmuseet/undervisningsmaterialer/undervisningsrollespil/bronzealder/rollespil/akrobat/ här.
Blogginlägg om Hagendrupkjolen: http://szarka.typepad.com/sca/2009/07/string-skirt-2-the-metal-bits.html här.
Ølbygraven:
http://videnskab.dk/miljo-naturvidenskab/arkaeologisk-sensation-glasperlernes-hemmelighed. Här.
http://sciencenordic.com/danish-bronze-age-glass-beads-traced-egypt. Här.
Grevensvængefigurien: Nationalmuseet i Köpenhamn.
Fårdalfigurinen: http://denstoredanske.dk/Danmarks_Oldtid/Bronzealder/En_svunden_kosmologi_1100-750_f.Kr/Hellige_tegn_og_billeder här.
Högsbyns hällristningar: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Högsbyns_hällristningsområde här.
Barber, E. J. W., 1991. Prehistoric textiles.
Jag har inte läst den här boken, men behöver den! Hon skriver bland annat om Hagendrupkjolen men refrererar till en Thomsen, 1935. Hm…
