Har fotograferat lite nya varor idag 🙂 Det är skönt att bara göra det jag vill fast det är MIDSOMMARAFTON!
Nya smycken som är så fina kopior!
Tor, Frej, Freja och Oden har fått varsinna växtgåvor dagen till ära 🙂
Glad midsommar på er allihop!
Kram
Kategoriarkiv: Vikingatida dräkt
Björködag med mamma och Smulan
6 svar
Häromdagen ringde de från Björkö och frågade om jag kunde hoppa in lite 🙂 och det gjorde jag gärna 🙂 Det var ju ett tag sedan jag guidade där ute. Senast var det ju sagor i husen. Så idag blev första turen och det är som att komma hem.
Jag tog med mig mamma och Smulan.
Tänker på att jag åkt med den här båten i över 20 år! Viktoria <3 Undrar hur fästa vikingarna var vid deras båtar? Vilka träd de såg i kölen och i de klinkade borden? Jag ser år av sol, regn och människor 🙂
Stoppet där jag minns första gången då rösten var tvungen att trycka undan nervositeten 1999, under en guidetur för Svea Hovrätt.
Här kommer en exposé av guidefoton när jag pekar och gör olika miner… Jag skulle platsa i en sketch med Björn Skifs! Såg just programmet om Björn Skifs som firar 70 år, så tänkte på att jag jobbade på museet när han fyllde 50 år och hela järngänget kom ut till ön! Han var min första idol runt 1975 <3
Det var ”Tema matvandring”, så en tur med att prova på lite gott att äta under turen av sådant de åt under vikingatiden som hittatas på ön – fast nytt då :-))
I Borgs hagev vid min favoritgrav. Det är något speciellt med den här platsen för mig och det är en outgrävd grav.
Jag har på mig min hängselkjol i diamantkypert av samma tyg som Birkaflickan.
Smulan vilade lite ? Undrar hur många hundar som blivit begravda på Björkö? Lätt att glömma alla vikingadjur som är begravda överallt i alla gravar.
Påvägen upp till Borgvallen.
Mamma agerade fotograf idag 🙂
Björkö by i bakgrunden, med två gårdar utan ägobyte sedan 1500-talet!
Hahaha, jag pekar i alla riktningar!
Eller inte hela tiden…
Här blev det lite kort pickninck inne i Borg. De fick smaka hästkorv från Munsö bland annat och jag drack också lite älgörtte 🙂 Det är salisylsyra i, så bra mot huvudvärk. Kallas älgört, eller älggräs, för att älgar tuggar i sig det (när de äe brunstiga)…men även använt för att göra mjöd bra och heter även ”mjödört”. Teet är också bra mot reumatism.
Jag vet inte – ska jag sy fast röda hängslen istället? Det ser lite konstigt ut tycker jag när de vita hängselbanden smältet in mot särken och inte syns…
Det var så fint idag – en riktig sommaridyll!
Lite pekande vid korset också 🙂
Utsikt mot Hovgården på Adelsö.
Det gick även en engelsk matvandring samtidigt. Nere vid museet igen ingick det lunch med ärtsoppa, lingonsaft, bröd och färskost utanför museet efteråt och det var gott. Ärtsoppa är verkligen gott ibland!
Smulan hade också en bra dag och fick sitta i knät hos en i gruppen när vi hjälpte till att servera efter guideturen. Tröttis i linneduk.
Det blev en härlig dag och jag jag är tacksam att vi fick en till av dessa magiska Björködagar med en härlig grupp.
Kram
Ps. Glömde fråga precis alla i gruppen om fotona, så hör av er om jag ska ta bort något foto. Ds.
Tingsplatser och domar
För 31 år sedan var jag på en bar i London som hette ”Dingwalls”. Tror den låg i Camden 🙂 Ett tag senare fattade jag att det är samma sorts namn som det isländska Thingvellir – Islands viktigaste tingsplats! En tingsplats är en mötesplats under vikingatid och medeltid där fria människor var med och bestämde i samhället och beslutade om lagar och straff eller olika viktiga gemensamma beslut. Ordet lever kvar idag i tex. ”Landsting” och ”Tingsrätten” och vi har i Norden kvar lagliga rötter som inte har sitt ursprung i den romerska rätten.
För många år sedan guidade jag en grupp som kommit till Björkö/Birka med Islands dåvarande talman. Jag var jättenervös, för det var mycket ståhej runt det hela, men jag fick en fin bok som tack.
I en handskrift från 1130, Íslendinabók, berättas det om när Alltinget grundades på Thingvellir, Tingvalla, år 930 och det är idag den äldsta riksdagen i världen som fortfarande är igång! De som flyttade till Island hade i och för med sig den germanska tingstraditionen, så innan Alltingets grundande höll de ting runt om på Islands, i häraderna där tingsmännen följde en Gode, men när landet växte så behövdes det ett övergripande ”Allting”. Efter ett tag blev det blodiga stridigheter mellan familjer om lagar och annat så år 1262 blev Norges kung även kung över Island.
Arkils tingsplats i Vallentuna. Foto: I. Berig, creative commons, Wikipedia.
Tingsplatsen i Gulde, Sleshwig-Holstein. Foto. Creative commons, Wikipedia.
Det finns massor av tingsplatser i Sverige. Gotlands motsvarighet till Alltinget samlades tex. i Roma, där Roma kloster sedan byggdes. Andra ortnamn är tex. Tingstädeträsk på Gotland eller Tingstaden på Färingsö Mälaröarna. Fornlämningar som kopplats till tingsplatser är även bl.a. sk. ”domarringar”.
Anunds hög. Foto: Linda Wåhlander.
Även områden vid högar verkar ha fungerat som tingplatser, sk. ”tingshögar” och en som nämns i källor på 1300-talet är Anunds hög utanför Västerås. Det har nyligen gjorts arkeologiska undersökningar på platsen.
Även i den gamla Poetiska Eddan finns lite om tinget 🙂 I Havamal 61 står det:
Till tings må man rida tvagen och mätt, om man ock ej är alltför välklädd; för skor och byxor skall man ej skämmas, ej heller för sin häst.
Det vill säga hur fula och slitna kläder du än har på dig och hur gammal eller sliten häst du än har, så är du fri och får vara med och bestämma på tinget, men ren och mätt är bra att vara när du ska dit!
I den långa forskningshistorien har det mest skrivits om män och tinget, men de forskare som läst förstahandskällorna har även läst om jordägande (odal) kvinnor som var med och var fullvärdiga deltagare vid tinget. Fem grupper av kvinnor som var med vid tinget var: 1. änkor, 2. ringkvinnor (ogifta utan nära manliga släktingar), 3. kvinnor i luven på andra kvinnor, 4. kvinnor som hade hand om ett hushåll om tex. mannen inte kunde komma samt 5. kvinnor som deltog som agerande vittnen under tingsförhandlingarna på samma vis som männen.
Att vara vittne gällde, i Frostatinglagen, vid något så viktigt som mord gällde även manliga och kvinnliga trälar samt barn över åtta år.
En ”vall” att träffas på – på gården på Historiska har vi Arkils-tingstad rekonstruerad med runstenar och allt.
En dag 2013 hade vi stridsuppvisning i rekonstruktionen, under Vikingasommar 🙂 Det var kul och mycket uppskattat!
Så här kan vikingakrigare ha sett ut.
Max och Fredrik slåss till döds…
Fast på låtsas <3
Det gick bra. Sämre gick det nog för en del som blev dömda på tinget. Ibland kunde de bli fredlösa och bli av med sina ägodelar och mark – det var det som hände med platsen där Thingvellir blev till, dvs. han som ägde området blev av med sin mark och då kunde den användas som gemensam tingsplats… På 1200-talet inrättade Birger Jarl ”tingsfrid”, brott som begicks, då fick strängare straff än vanligt.
Lästips:
Arkils tingsplats i Vallentuna:
Stockholms länsmuseum http://old.stockholmslansmuseum.se/upptack_lanet/arkils-tingstad/ här.
Wikipedia https://en.m.wikipedia.org/wiki/Arkils_tingstad här.
Thingvellir på Island http://www.thingvellir.is/english.aspx här.
Allting https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Allting här.
Sanmark, A. 2014. Women at the Thing, I: Vikingatidens kvinnor. Coleman, N. &Nanna Løkka. Red.
Avhandling om rättsplatser i Skåne för den som vill fördjupa sig: Svennson, O. 2015. Nämnda ting men glömda. Här.
Havamal 61. Den Poetiska Eddan. I översättning av Björn Collinder.
Wildte, F. 1926. Tingsplatserna i Sverige under förhistorisk tid och medeltid. Fornvännen. Här.
Sanmark, A. & Semple, S. 2008. Tingsplatser i det vikingatida och medeltida Sverige. I: Populärarkeologi 2.
Sidenremsesömnad a la vikingatid
Förutom Sigtunamannens dräkt har jag även sytt några andra plagg till Vikingaliv på Djurgården. Ett av dem är en barnkolt i vit yllekypert med sidenband. Jag har utgått från samma mönster som det jag gjorde för Birkaflickan, eftersom det inte är så mycket forskat ännu om vikingatida barnkläder.
När jag var där och lade ned kläderna i montern.
Tycker att det blev fint med barnkolten ovanpå den vuxne manskjorteln.
Sidentyget är i kvaliteten samma som vikingatida samitum S4 och jag har köpt det av Max på Kvalitativt krigsbyte.
Sidenet klippte jag i smala remsor.Jag vek sedan först in en liten bit och sydde fast längs halsöppningen från framsidan. Jag drog så pass hårt att den nedre sidan blev lite volangig.
Jag sydde fast den en bit från kanten.
Jag lade inte sidenremsan runt kanten den här gången, utan platt på rätsidan av kolten.
Under sidenet gömde jag den invikta halskanten.
Att gömma den invikta halskanten är helt mitt eget hittepå.
Det gick åt två sidenremsor i sidentygets bredd.
Det volangiga är för att sidentyget ska ligga platt.
Mycket sömnad är att bara hålla i allt rätt.
Vikingarna struntade i mönstret mest vad det verkar och valde färgkombinationer, som på kvinnodräkten från Pskov med sidenband.
Jag tycker det blev himla fint och skulle vilja ha en klänning själv, med sidentyg på.
Det blev även siden runt ärmarna för att det blev fint. Det är inte en kopia av något plagg,men det kändes viktigt att ha med ett barnplagg, då barnen under vikingatiden ofta faller i glömska 🙂
Kram
Lästips:
Wåhlander, L. Sundström, A, & Wärmländer, S.K.T. 2012. Birkaflickans nya kläder. I:Birka nu : pågående forskning om världsarvet Birka och Hovgården. – 2012. – 978-91-89176-45-4 (inb.) ; S. 173-197 : ill.
Vår artikel om Birkaflickans nya kläder finns på nätet på flera ställen, bl.a. här.
Tidigare inlägg om Osebergsgraven http://linda.forntida.se/?p=584 här.
Kungen & Drottningen och Sigtunamannen
Dagens fina bild! LG Nilsson visar vår fina skapelse för Kungen och Drottningen – Sigtunamannen 🙂 som blev begravd i kvarteret Nunnan, som första gravfält närmast daterat efter att Birka övergivits. Oscar Nilsdon har gjort ett fantastiskt jobb och jag är så tacksamt att ha fått vara med och klä mannen!
Foto: Kungahuset.se, www.kungahuset.se.
Har inte tänkt på alla kommande foton med människor och gubben. Kul!
Se Kulturnyheterna om ni vill http://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/aktuellt/kungaparetvidvikingaliv.5.73a5feee15af50049ff1f6c.html här.
Vikingabyxor och hur de blev i tv…
Tänk att de här kunde göra sig så fina i tv 🙂 Även Birkaflickan och min chef var med på Kulturnyheterna på Svt 🙂 Jag swischar också förbi när jag syr på byxorna på mannen.
https://www.svt.se/kultur/snart-oppnar-vikingaliv-men-ar-det-ett-museum här.
Allt är handsytt och tyget är färgat i efterbad av valnöt.
Klippa, klippa…på mammas köksgolv.
Det här är mönstret, som jag har klippt ut i ylle. Det ligger stadigt. Jag gjorde sedan en söm till på den långa smala framtill då jag tycker det blir fint.
Sydde ihop dem innan växtfärgningen med växtfärgat garn… Lite slöseri kanske 🙂
På den övre kanten, med tre delar, här sys rumpflärpen fast.
Rumpflärpen.
Den ska passa kant i kant.
Ner i färgbadet.
Längtar efter att växtfärga utomhus igen, men det gick ju inte i vintras.
Blev jättenöjd med färgen.
Linningen är klippt konstigt i bak av sömnadstekniska själ 🙂 Annars brukar det vara en lång remsa. Snart kommer lite bilder på påsyning på gubben.
Kram
Hela kulturnyheterna: https://www.svtplay.se/video/13393388/kulturnyheterna/kulturnyheterna-28-apr-18-13-1?start=auto här.
Lite roligt foto från TT 🙂
Vikingatida bältetillverkning
Kilppte sönder en gammal tratt jag fick av grannen. Gjorde ett mönster och ritade upp. Har en plåtsax att klippa med och fick ut några olika delar.
Använde 2 mm metalltråd till D-söljan och 1,5 mm till tornen. Min granne hjälpte mig att borra hålen.
Nitarna visade sig var det allra svåraste att få dit och jag skulle behöva mer tålamod… Åh, vad svårt!
Vikigt att skinnets hål är lätt att få niten igenom och jag har slarvat bort min syl.
Tredje gången efter plåtbyte.
Färdig och jag tycker det blev fint. Tanken är att det ska vara ett lite enklare bälte men samtidigt i glänsande mässing. Gillar att remänden ser lite ut som ett ormhuvud 🙂
Min inspiration var några bälten från Birka. Ett av dem kommer från bj 761.
Grav bj 761. Skärmbild från Sök i samlingarna, SHM.
Grav bj 761 är en kistgrav från Birka och personen hade fått med sig ett bälte, en kniv och halkskydd till skorna. Kanske är det en kristen grav.
Bältesdelarna från bj 761. Foto: Ur Arbman, Birka I, taf. 86.
Kram
Lästips:
Holger Arbman, 1940. Birka I, Die Gräber. Tafeln.
Bj 761 här.
Möjliga posamentknutar från Birka
Har fått en fråga igen om posamentkuntarna jag säljer och som jag försökt göra efter fynd från Birka. I den arkeologiska forskningen kan dom även vara glidknutar, så jag antar att ”glidknutar” kan röra sig över en tråd. Nu har jag letat efter dom som jag känner till och nya som kan vara knutar.
Dom här tre har jag tillverkat av tenntråd med lite silverinnehåll.
Posamentknapparna/knutarna förekommer i silver och guld i gravar från Birka och både Agnes Geijer och Inga Hägg nämner dem i Birka III och i Kvinnodräkten i Birka. Birgit Arrhenius diskuterar dem i rapporten om gravarna vid Ormknös.
Gravarna på Björkö
Hägg har med fyra gravar i Kvinnodräkten i Birka (bj 619, 739, 838 och 983, se nedan). Geijer har med fler gravar men verkar inte nämna alla, se Arrhenius nedan:
Gravar med posamentknutar enligt Arrhenius efter Geijer: Bj 58 A, 112 A, 138 B, 159, 181, 326, 327, 361, 408, 427, 524, 561, 581, 750, 832, 838, 886, 925, 957, 976, 1125 B och 1151. Dom fetade siffrorna är dom jag kunnat mer eller mindre bekräfta. Plus att Geijer och Hägg har med: Bj 619, 739 och 983.
Bj 58A: jag hittade inte någon knapp eller knut nu, men det fanns en liten posamentbit. (Tack Beata 🙂 ).
Bj 58A, dock inte en posamentknut eller knapp. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.
Bj 112A: P23, trasig knut. Ser mer ut som en ring.
Bj 112, kanske en posamentknut. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.
Bj 138B brandgrav: P25 (gleitknoten), P19 platta (Geijer s. 104, 158). Jag hittar ingen bild.
Bj 159, brandgrav: P24. Den här är lite annorlunda flätad.
Bj 159, posamentknut P24. Foto: SHM.
Bj 159, posamentknut. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.
Bj 181: P24. Nästan ihopsmält.
Bj 181, P 24. Foto: Ola Myrin, SHM.
Bj 326, brandgrav:
Bj 326, posamentknapp. Foto: Ola Myrin, SHM.
Bj 327 brandgrav: (gleitknoten) P24 (Geijer s. 104, 158). Denna ligger under textil/ brickband, i Mis, inte som posament!
Bj 327, P24, gleitknuten, posamentknut. Foto: Ola Myrin, SHM.
Bj 327. Foto: Ola Myrin, SHM.
Bj 361, brandgrav: P24. Den här ser väldigt trasig ut.
Bj 361 med fragmentarisk posamentknapp, P24. Foto: SHM.
Bj 408, brandgrav: posamentknut fragment.
Bj 408, posamentknut. Foto: SHM.
Bj 524, kammargrav: P21 (dreideckigen zierknot) och P22, som är lite plattare (Geijer s. 104). Även guldposament finns i den här graven.
Bj 524, posamentknut. Foto: Ola Myrin, SHM
Bj 524, posament möjligen den som är lite plattare. Foto: Ola Myrin, SHM.
Bj 561, kammargrav: par med P23, gleitknoten aus spiralgoldfaden. (Geijer s. 104).
Bj 619 kistgrav, en av Häggs kvinnogravar: Är det verkligen knutar? Enligt Hägg är det knutar med smala sidenband runt (Hägg s. 71; Geijer s. 163). Men jag kan inte se om det varit riktiga knutar som nu plattats till.
Bj 619, posament och siden. Foto: Ola Myrin, SHM.
Bj 739, kammargrav, en av Häggs kvinnogravar: två P22 på vänster axel. Nära sidenplagg (Hägg s. 76; Geijer s. 166). Jag hittar ingen bild på knapp eller knut i Mis men det finns massor av textil i graven!
Bj 750, kammargrav: Jag kunde inte hitta foto nu på knapp eller knut.
Bj 832, kammargrav: Hittar inget foto på en knapp eller knut, men det finns mycket posament.
Bj 838, kammargrav, en av Häggs kvinnogravar: P21 (Hägg s. 79; Geijer s. 168; tidigare blogginlägg här). Någonstans på dräkten ska det ha funnits en posamentknapp men jag hittar ingen bild.
Bj 886, kammargrav: Jag tycker inte det ser ut som en posamentknapp.
Bj 886, posament i bitra. Foto: Ola Myrin, SHM.
Bj 925, brandgrav: posamentknut.
Bj 925, posamentknut. Foto: SHM.
Bj 957:Här hittar jag ingen knapp eller knut.
Bj 976: posamentknapp. Tidigare blogginlägg här.
Bj 976, posamentknut. Foto: Ola Myrin, SHM.
Bj 983, en av Häggs kvinnogravar: sidenband färgat av ärg från posamentknut (Hägg s. 82; Geijer s. 173). Jag hittar inget foto.
Bj 1125 B, kammargrav: hittade en posamentplatta men inte en knapp eller knut på foto.
Bj 1151, kammargrav: i lådan ligger flera posamentknutar som ser ut att vara gjorda av flätat silver och inte spirallagt.
Bj 1151, posamentknutar. Foto: Ola Myrin, SHM.
Bj 1151, posamentknutar i en detalj från Ola Myrins foto.
Ormknös där grav 1:a innehöll tre posamentknappar: Grav 1:a, brandgrav, med en flaskliknande förmodad drejad amfora, magrad med granit. Det fanns även silvertråd i öglestygn, liknande bj 735, samt tre posamentknappar av dubbla spirallagda silvertrådar, varav en av dem fragmentarisk.
Posamentknapp från Ormknös grav 1a. Arrhenius mfl. 1978, s. 12.
I Sweilubiu, i Polen, har det hittats liknande posamentknappar. Även Ormknös grav 1b innehöll posament, men av annat slag Arrhenius 1978).
Till 800-talet hör möjligen bj 542 men har lite osäker datering och 557 senare delen av 800-talet, sedan resten till 900-talet (Arrhenius, s. 52).
Ojoj, vad det var knepigt det här. Skulle behöva titta i alla textillådor för att se vad jag missat! Mm, det finns massor att ta reda på om det tex. är kvinnogravar, mansgravar eller barngravar. Annika Larsson har också skrivit om posamenten flera gånger.
Valsgärde
Även i Valsgärdegravarna har det hittats posamentknutar. Glidknuten P24 är vanligast. En av gravarna är Valsgärde 12.
Posamentknut från Valsgärde. Ur: Annika Larssons Klädd krigare, s. 81.
Annika Larsson skriver även om Gamla Uppsalas posament, två P24 posamentknutar från Ladbyskeppet i Danmark, en från Hedeby, flera från gravar på Ihregravfältet m.m. (Larsson 2007, s. 85ff).
PS. Knutar eller knappar som dessa finns förmodligen även på andra ställen, så dyker du på några fårdu gärna höra av dig. DS.
PS2. 3/3 2017, Träffade Marie som skriver om Valsgärdegravarna och tydligen finns posament även i gravar där. Ser fram emot hennes avhandling om Valsgärdetextilierna. DS.
Kram
Lästips:
Agnes Geijer, 1938. Birka III.
Birgit Arrhenius, 1978. Fynden från de undersökta gravarna vid Ormknös, I: Arkeologiska undersökningar vid Ormknös, Björkö, Adelsö sn, Up.
Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.
Annika Larsson, 2007. Klädd krigare. Uppsala universitet.