Promenerade från Historiska till Livrustkammaren för en personalvisning 16.30, innan myndighetens sommarfest. Så här kommer ett fotomaraton igen ?
Slottet matchar färgerna i min kjol ?
Det var invigning med kungen igår och entrén var fortfarande så fint dekorerad med blommor. Vi skulle samlas utanför och gå in i omgångar. Min grupp fick Malin Grundberg, museichefen, som guide. Hon har bland annat skrivit om maktens ceremonier.
En annan som skriver mycket och bra är vår samlingschef Kent ?
Första stoppet var Gustav Vasas hjälm. Utställningen börjar helt enkelt i 1500-talet och skapandet av en kunglig dynasti.
De har behållit känslan av den gamla utställningen men nu då i modernare tappning med stora, kraftfulla ljusskyltar som på sätt och vis var lätta att läsa, även om de kankse lyser lite väl mycket så ögonen får hårt jobb att ställa om mellan ljus och mörker i utställningen. Fast det är en dramatisk effekt!
På väggarna projiceras stora bilder och man följa en tidslinje i rummen, som är indelade efter århundrade. Fast 1600-talet har fått två rum för det finns så många spännande och bevarade saker, berättade Malin 🙂
Den här lilla modedockan är en av de nyautställda, kvinnligt kopplade föremålen i utställningen. Så även om det fortfarande finns mest manliga föremål och dräkter så ha drottningar och prinsessor fått mer plats nu.
Det är nn liten docka som skickades runt för inspiration till senaste modet, så att alla kunde var moderiktigt klädda ? Tänker på de små kläderna från Moschievaja Balka! Under kjolen finns fler tyger att välja ifrån. Knäppt att tänka att 1500-talets människor tittade den lilla modedockan under kjolen ?
Magnus Franke provade Gustav Vasas hjälm. Ja, den är liten, i rätt storlek, så akta öronen… Det finns fler interaktiva stationer i utställningen att upptäcka.
Väggarna inne är också spännande.
Kristinas och hennes kusin Karl X’s kröningsmantlar. Krsitinas har inte längre sina kronor på, som kan ha blivit nedsmälta långt efter att hon abdikerade.
Streiff ? Gustav II Adolf’s stridhäst…som som han red i slaget vid Lützen. Streiff, var/är en oldenburgare och han dog 1633. Undrar om han fick gå hem till Sverige igen utan ryttare eller om någon red kungens häst? Vilken stark och söt häst! Och lite creepy är det. Är ögonen av sammet…? Å andra sidan så jobbar jag ju på Medelhavsmuseet med mumier…
Det är intressant att få se kläderna och sakerna i ett mera sammanhang och att det ändå faktiskt finns så mycket bevarat, trots slottsbränder och tidens tand.
Eller så tar jag tillbaka det… Här är skarfen som Maria Eleonora av Brandenburg lindade om sin döde man, GIIA’s, hjärta! Nej, hon var förmodligen inte galen även fast hon hade paketet i en guldask. Jag vet att Malin berättade det, men jag hörde inte var hjärtat är nu. Det är inte utställt i alla fall. Den här typen av skylt var inte så lätt att läsa nere vid golvet, med liten text i mörkret. Jag är visserligen vig men jag ser lite dåligt också. Här får de nog tänka om lite framöver. På väggen finns en skärm där man kan välja att lyssna på två olika versioner om Maria Eleonora.
Samling vid tygfragment från Drottning Kristinas grav. Den öppnades i Vatikanen på 1960-talet.
Det finns flera fina miniatyrer utställda. Här ett på Gudtav II Adolf. Tänk att måla så pyttigt! Skulle vilja gå en kurs i det.
Den ena ser ut som Karl XI men jag läste inte vem det föreställer.
Nästa rum fortsätter med den Karolingiska ätten. ”Dödsryttaren” är från kung Karl X’s begravingsprocession. Någon red istället för den döde kungen. Vilken syn det måste ha varit! Även om det är spegelvänd text så blev det fint att få kungens porträtt svävande i fotot. Det ser lite photoshoppat ut ?
Kungen dog 1660 och han hann vara kung i bara 6 år. Hedvig Eleonora vara 24 år när han dog och Karl XI, den lilla dräkten med pyttevärja till, blev så kung när han var 4 år.
Efter Karl X’s död brann det gamla Drottningholm ned och hon lät bygga det slott som Kungen och Drottningen nu bor i. Riksregalierna som ligger nere i hörnet är de sista som tillverkats för en begravning. Det blev för dyrt helt enkelt att tillverka för att direkt hamna i en grav.
Undrar vad de här lipande lejonen användes till…?
Och så kommer vi till 1700-talet.
Gustav III’s och Sofias Magdalenas bröllopsdräkter! Hans dräkt är nog bland det vackraste som skapats!
På målade tavlor från tiden så får man ju aldrig se baksidan av kläderna. Tydligen har de kommit på ett nytt sätt för att fästa släpet nu.
Det är inte helt lätt att fota med alla lysande skyltar. Men ser ni den lilla Slottsmusen? I entrén kan barn hämta en liten låda och göra ett uppdrag ??
Jag visste inte att Gustav III var kortare än min mamma! Han var bara 165 cm! Här är maskeraddräkten han bar när Ankarström mördade honom. Hu! Det kändes som om man kom nära honom här.
Tenniskungens kläder i mitten 🙂 – kung Gustav V. Han både föddes och dog på Drottningholms slott. Brevid montrarna sitter träskivor med kompletterande bilder på ena sidan och monterns föremål på andra.
Även nuvarande kungens kläder fick vara med 🙂
Tänk att ha sina kläder utställda på ett musem i källaren på jobbet!
Efter visningen blev det lite fler selfies 🙂 Här med Susidus!
Vi fick sen lite mat och vin på Myntkabinettet. De kommer byta namn och flytta in på Historiska i september.
Det blev tal och skålande!
Magnus som lyckades ta sig ur hjälmen igen.
Efter en stund gick jag hem via Stortorget i Gamla stan och köpte chokladglass och polkagisglass på Västerlånggatan. Det kändes lite som att vara på utlandsresa i den ljumna kvällen.
Önskar alla kollegor fina sommarsemestrar!
Kram
