Kategoriarkiv: Vikingatida dräkt

Klipp-panik! – S4 Sidenbörsfantasi från bj 597

Jag har sytt två små sidenpåsar i samitum till personalen på Vikingasommar. Samitum är en orientalisk vävteknik, som det finns fynd av från tex. många Birkagravar och från Osebergsgraven i Norge. De har ofta fina mönster och jag ville nu sy en påse till mig själv också. Jag tog tyget jag har minst kvar av, det med den persiska prinsens jaktscen – Bahram Gur, som regerade i Persien på 400-talet.

Området kallas Sogdiana och ligger öster om Kaspiska havet och folket i området var tidiga på att tillverka sidentyger. Sogdiana är som en vägkorsning för Sidenvägarna och många folk har samlats i där genom tiderna. Tyget har jag köpt av Max.

Det här mönstret har hittats uppklippt i remsor och fastsydda som dekor på en skandinavisk hängselkjol ifrån en grav i Pskov i Ryssland, fast i lite annan färgställning.

Fortsättning följer…

Använde ”hela” bredden på tyget! Det är inte så brett… Såg att det blev lite krokigt! Koncentrerade mig på att mönsterpassa…

Vek in en kant upptill.

Använder en syl för att göra hål och har sytt lite knapphålssöm runt hålet.

Flätat växtfärgat garn.

Delade flätan på mitten och trädde i från var sitt håll.

I Birkagrav bj 597 har Hägg tolkat ett sidenfynd som börs, väska eller liknande. Det här är vad jag kom på att göra 🙂 I spännbucklorna, Jansson P37, är det enbart linneöglor, enstaka öglor upptill i båda spännena och 3-4 linneöglor nertill i den ena och ingen ögla nertill i den andra (ibland har spännbucklorna rensats lite).

Ur: Arbman, Birka I, s. 195.

Denna grav har mycket textilier, med de största bitarna av en hängselkjol, men inte så mycket siden. En bygelsax fäst i en järnkedja låg mellan spännbucklorna och både en bit av kedjan samt skänklarna på saxen hade rester av en goffrerad särk.

Hon fick även med sig många pärlor bl.a. av bärnsten och några ametistfärgade, även blå, gröna, vita och gula pärlor, en blå melonformad pärla, en blågröna fayanspärla. Hon bar ett likarmat spänne. Ett runt silverbleckshänge i form av ett sköldhänge låg intill. Hon hade även fått med sig ett nålhus i brons, en sk. Tatingerkanna, en järnring samt att några av hennes tänder är bevarade.

Teckningar av textil i bj 597. Ur: Hägg 1974, s126.

Nedan finns länk till ”Sök i samlingarna” där ni kan titta närmare på textilierna.

Hängselkjol, aprondress, från bj 597. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Här är en av bitarna av hängselkjolen i diamantkypert.

Över ena spännbucklan låg diamantkypert i två lager. En del av hängselkjolen, W10e, kan ha hamnat övanpå bucklan (då kvinnan förmultnat kan den ha sjunkit in). Den översta är, enligt Hägg, numera ljusbrun medan den andra, närmare skalet är mörkblå. Det mörkblå stycket, W10i, har tydliga spår efter spännbucklans ovansida. Den har en nedvikt och fållad kant, som troligen legat vänt in mot mitten (som en kappöppning, min anm.) och kommer därför, menar Hägg från ett plagg som butits över särk och (hängsel)kjol.

Ett ytterligare ylletyg från graven är en blågrön diagonalväv av W36-typ. Ingen kan eller söm har hittats på biten som låg nära kistan. Under diagonalkyperten fanns ett mönstervävt stycke som klätt en dyna stoppad med fjädrar, se 597:4. Mellan dynan och diagonalväven låg enligt Geijer ett litet stycke siden eventuellt från en väska eller liknande. Kanske det är en liten relikväska.

Hittade den här som ska vara en bysantinsk liten sidenväska från 800-talet. och den ska finnas i Schweiz, på St Michael av Beromünster. Jag hittade informationen på Pinterest men Mechild Flury Lemberg har skrivit om den.

Det här betyder att jag borde sätta dit en längre rem, trä dragsnoddarna genom tyget samt göra tofsar på dragsnoddarna…

Bärnstenspärlan. Ur: Arbman, Birka I, Taf. 115.

Del av ett sköldformigt hänge. Ur: Arbman, Birka I, Taf. 97.

Några av pärlorna. Ur: Arbman, Birka I, Taf. 122.

Kram

Lästips:

Vedeler, M. 2014. Silk for the Vikings.

http://urd.priv.no/viking/smokkr.html

https://www.apollon.uio.no/english/vikings.html

Hägg, I., 1974. Kvinnodräkten i Birka.

http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=801&zone= Här.

Geijer, A., 1938. Birka III.

Björköäventyr och reality TV

Kommentera

Igår var jag med på tvinspelning igen ? Tok tok! Så nu måste ni titta i höst 😉 Veronica ringde härom dagen och frågade om jag ville vara med och jag tänkte ”varför inte” ? Så igår morse tog jag åttafärjan till Adelsö, mot Björkö, och det var en vacker morgon. Mamma skjussade mig -Tack! Jag visste inte exakt vad som skulle hända och jag var inte på topp efter bara fyra timmars sömn, men det är alltid ett äventyr att åka till Björkö!

Hade på mig mitt halsband efter grav bj 632 och mitt ”vita kattskinn” – det är egentligen en vit kanin…

Reality TV när det är som bäst ?

Undrar just vad vikingatidens människor tänkt om de plötsligt dök upp! ?

Tog mig även en titt i museet och såg för första gången lädret som kom upp under utgrävningarna i hamnen!!! Det ska vara delar av en sko möjligen ? Birkas första i så fall! Skulle vilja titta lite närmare på den!

Sländtenen, som jag kanske ska skriva om, var också utställd ? Får se om det blir av. Det är också den enda jag känner till, men jag vet inte om allt som hittats i Svarta jorden.

Tyg i en tjärsvabb! Ser ut som kypert.

Jag passade även på att skrämma turister genom att sova en stund i ”mitt hus”. Det var lång väntetid, men det passade ju bra för då hann jag piggna till! Min grejer är kvar från förra året så det kändes som att komma hem.

Nya saker ska göras på en gammal plats ? TV-pickninck…

Nässlor och vitmåra = en rödrosa näsduk 🙂

Plockade även en märklig sorts bukett…

Kajsa skär <3

Fina bryggan.

Skyddad hamn!

Litet nytt och fint odlingsland i Kvarteret.

Der blev en lång och stundrals väldigt märklig dag!!!

Tack Veronica för att du fotade 🙂

Jag trodde dagen hade slut på överraskningar och då dök den här lilla bävern upp! Under alla 20 år som jag åkt ut till Björkö så har jag aldrig tidigare sett en bäver!

Ever an adventure!

Kram

Redskapsband i siden och sidenöglor i den vikingatida kvinnodräkten från Birka

6 svar

Jag håller nu på med personalkläderna till ”Viking för en dag”, fast det är mer som Vikingasommar. Gården på Historiska är öppen från 20:e juni till slutet av augusti! I år är temat Vikingar i Österled, ”Från Östersjön till Bagdad”, och kläderna ska följa temat. Så jag har suttit och letat detaljer i Häggs Kvinnodräkten i Birka 🙂

Syr i tyget som är mer eller mindre en kopia av de vikingatida S4-tygerna, samitum, från Birka. Jag har köpt sidenet av Max 🙂 Mönstervävda tyger av kraftig väv användes som dekorationer och redskapsband, kantningar, öglor och kanske små börsar. När större sidenbitar ihopfogats skulle det även kunna röra sig om olika plagg, som i båtgraven i Gamla Uppsala, med en sidenfodrad sidenjacka! (Mer om siden kommer). Eftersom tyget är slätt på båda sidorna och avigan och rätan är olikfärgade, så får jag två band av samma tyg i olika färg 🙂 Undrar om de tänkte på räta och aviga på vikingatiden? Hägg skriver ibland att avigan är vänd in mot underlaget, men kanske är det då vikkanterna som styr vad som är avigan?

Sydde först öglan upptill fel! Den måste vara öppen så att nålhuset hänger rakt på bröstkorgen… Lärdom 🙂

Det hittats rester av siden i flera spännbucklor i Birka, med bandet nedåt mot hängselkjolen.

Av alla gravar med spännbucklor, som Hägg har med i fig. 56 – Spännbucklor med hängselöglor och redskapsband – som är gravar med siden i form av band eller ögla under spännbucklorna, är det oftast endast siden i ena spännbucklan. Det går inte att avgöra utifrån tabellen och det är en ögla eller ett band (!), men lägesangivelsen är ”vid nålfästet” – alltså nedåt för sidenet mot hängselkjolen! Förutom i gravarna bj 517 och 856?, där en sidenögla finns vid nålhållaren, men då kanske spännena i de gravarna vara fastsatta med nålarna nedåt? Ingen grav har endast sidenöglor, de förekommer alltid tillsammans med flera linneöglor eller (i en eller två gravar?) ylleöglor till hängslena. I grav Bj 556 finns eventuellt alla tre sorter i ena sp.b.! Gravarna med sidenögla eller band är: Bj, 465, 508, 517 (obs), 539, 543, 550, 556, 557, 577, 594, 625?, 629?, 630, 633, 637?, 739, 757, 824A (se tidigare blogginlägg), 834B, 839, 849, 856 (obs) och 1084.

I Bj 465 ser det ut att vara ett redskapsband som hänger ned under spännbucklan. Ur Hägg 1974.

En av gravarna, Bj 556, har ett sidenband med en silverögla! Ur Hägg 1974.

I några av gravarna finns siden nedtill i båda spännbucklorna: Bj 508 (ej avbildad), 543, 550, 577, 594 (ej avbildad), 739 (ej avbildad men teckning av annat siden finns), 757 och 849. Jag undrar nu om dessa är sidenöglor som kan ha suttit på ett extra förkläde eller om det rör sig om redskapsband…???

Siden i Bj 543. Ur Hägg 1974.

Bj 550 med sidenband. Ur Hägg 1974.

Bj 577 med siden i båda spännbucklorna. Ur Hägg 1974.

Siden längst fram (?) i spännbucklorna. Ur Hägg 1974.

Tänk om det gick att se hur de såg ut i sina kläder!!! Även om det var på dödsbädden :'(

Slänger in lite om ylleband också 🙂 Få gravar har ylleöglor på alla fyra platser, dvs både uppe och nere i båda spännbucklorna, vilket borde betyda att hängslena är i ylle. De är: Bj 507, plus en linneögla; Bj 835 plus linne i ena spännbucklan; Bj 1084 plus ett i siden samt Bj 1090 med en extra linne. Några gravar till har ylleöglor men det tokiga är att ibland har spännbucklorna rensats på textilier. Så möjligen, möjligen bara, var det ylleaxelband även i Bj 479, 551, 585, 825 och 973.

Håll tummarna för att det blir fint med alla små sidendetaljer 🙂 Jag kommer sy på det här de närmaste veckorna. Är det något som blev otydligt, hör av er så uppdaterar jag 🙂

Uppdatering:
Försök till svar på Annas fråga: Endel är det men Hägg anger inte det i sin lista. Om jag tittar på teckningarna så är det det i grav Bj 465 är det angivet som S4, sidenkypert, även i Bj 543, 550, 556, 577, 757, 824, 834 och 844. Hittar inga andra S. Tack 🙂

Kram

Lästips:

Hägg, I., 1974. kvinnodräkten i Birka. Uppsala, Aun 2.

http://urd.priv.no/viking/smokkr.html här.

Malmius, A., 2001. Textilanalyser. I: Båtgravar i Gamla Uppsala, Spår av en vikingatida högreståndsmiljö, Else Nordahl. Uppsala, Aun 29.

Birkagrav 824A – vad hade hon på sig?

10 svar

Funderar över ”tunikan med sideninfällda brickband” som finns i Birkamaterialet. Bestämde mig för att titta på grav bj 824A som har bevarade brickband under spännbucklorna av typen P52. Graven är daterad till 900-talet och hon hade även med sig en kam och bl.a. en järnten men inga pärlor, vilket är lite ovanligt. Eftersom hon saknar andra spännen också, så kanske hon inte fick med sig en full dräktuppsättning?

Gravplan bj 824 A. Ur: Inga Hägg, Kvinnodräkten I Birka, s. 77.

Digitaliserad gravplan ritad av Hjalmar Stolpe. Bild ATA.

Textilresterna i Bj 824A enligt Hägg. Ur, Hägg 1974, s 130.

I graven finns textilresterna:

W10, diamantkypert längs spännbucklans längd samt på en saxbygel;

W2, grovt ylle i (Zweibindiges Gewebe) ovanpå ena (?) spännbucklan;

S4, redskapsband från ena spännbucklan;

B2 a+b, brickband infällt mellan två remsor sidenkypert, S4;

B22 brickband infällt mellan tuskaftsidenremsor, S1;

FH linneöglor både upptill och nedtill i spännbucklorna. Samt några extra grejer, se bild.

B2 med sidenkypert. Ur Hägg 1974, s 129.

Under spännbucklorna ligger brickbandet B2 a och b. Det har silverinslag och bandet är infattat i sidenkypert, S4 på båda sidor, samt har avslutande kantningar i ändarna. Dessa band, nu i delar, (a 18 cm och ihopfogat under vikingatid och b i tre delar, förmodligen slitna av spänbucklekanten) har förmodligen varit fastsydda på något, men vad är inte känt. Det vore ju toppen om det fanns något litet kvar av själva tunikan eller vad de nu satt på…?

I graven finns även brickband B 22 med omväxlande silver- och guldinslag och infattat i en sidentuskaft, S1. Det är inte känt var i graven de hittats men Hägg tror att de varit manchetter Hägg, s. 78).

Det skulle alltså kunna vara en tunika buren närmast kroppen istället för särk, då Hägg (eller Geijer) inte hittat rester efter någon linnesärk i graven. Obs! Hängselkjolen i diamantkypert på min skiss är inte säker! Det kan ha varit ett plagg ovanpå särken eftersom diamantkyperten ligger under kanten på spännbucklan(-orna) eller så är det en kappa som har framkanterna under spännbucklorna för att de ska synas, även om det inte finns något stort spänne i graven till en kappa… Saxen låg i varje fall intill diamantkyperten W10.

I ena spännbucklan hänger även ett sidenband ned, S4. Bandet kan vara redskapsband till tex. kniven eller saxen i graven.

Här har jag min kappas kanter under spännbuckorna och då hamnar dessutom redskapsbandet på framsidan. (Endast för illustration, det här är inte Bj 824A.)

Då är bara frågan var hängselkjolen kommer in i bilden? Eftersom det hittats spännbucklor i graven med linneöglor, både vid nålhållare och nålfäste, så borde det varit en hängselkjol i graven! Hägg skriver ”en hängselkjol av avnligt slag”. Men i vilket material? Var den i diamantkypert? Samma som i en eventuell kappa? Jag blir inte klok på det här! 😛

Geijer hade en annan tolkning än Hägg. Hon trodde att brickband och siden kantade ett peplosliknande plagg, men hon har varken med linneöglorna eller diamantkyperten.

P52:or från bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Nämen! Nu skulle jag kolla om det fanns någon bra bild på spännbucklorna och då är de helt nyligen fotograferade av en Pavel Voronin den 17e maj! Undrar vem det är?

Undersida bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Undersida från andra hållet i bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Textil mm. Från bj 824A. Foto: SHM, Mis.

Här är den enda fotograferade textillådan från Mis.

Ska titta vad jag hittar i Geijers Birka III.

B2 a och b. Ur: Geijer, 1938. Taf. 19.

Mönstret på B2. Ur: Geijer 1938, s. 82.

Mönster på B22. Ur: Geijer 1938, s 83.

Geijer har med ”sidentaftet”, S1, i sin bilaga och hon skriver att den nu är ”gyllengul”, som kan vara färgat tyg eller blivit färgat av något i graven, och hon skriver att det är löst sammanspunna kokongtrådar, inte råsilke (Tack Dana!, se kommentar). Min tyska är inte toppen, så här kommer en bild.

Ur: Geijer 1938, s 184.

Ylletyget W2, från ovansidan av ena spännbucklan, tänkte Hägg att det kan ha varit ett täcke.

Kom gärna med fundringar och förslag 🙂

Kram

Lästips:

Geijer, A., 1938. Birka III. Här.

Hägg, I, 1974. Kvinnodräkten i Birka. Uppsala.

Stolpes gravplaner, här.

Graven i Mis, här.

Kulturnatten 2016

Just vaknat efter Kulturnatten. Det blev en bra kväll och natt! I Barockhallen spelades jazz och hela huset var i rörelse.

I år satt jag i Vendelhallen och spådde i runor. Det blev väldigt fint!

Jag vill sy en dräkt som den i Birkagav bj 834, tolkad som en völvegrav pga av hennes stav, men nu har jag i allafall två blå melonpärlor, även om mina är i glas och inte i fajans 🙂

Vill ni se mina tolkningsförslag på den dräkten så hittar ni dom här.

Kram

Föredrag om forntida dräkter för Badelunda Hembygdsförening i lördags

2 svar

Föredraget hölls på Anundshögs café och jag gjorde en ny powerpoint med massor av foton. Är glad att jag fotat så mycket genom åren! Det är alltid lite nervöst att göra något nytt och jag tänkte mycket på formen för föredraget.

Föreningens reklam på facebook blev fin.

Vi kom dit lite tidigt så vi hann gå runt bland de emorma skeppsättningarna intill högen!

Anundshögen är den största i Sverige med sina 9 m i höjd och 64 m i diameter. Uppsa kulle är också 9 m hög men bara 55 m i diameter. Det är inte helt klart vilken Anund i historien det rör sig om.

Runsten som omnämner Folkvid, Heden, Anund och Vred.

Runsten Vs 13, Västerås.

Jag hade med mig kläder och smycken som de fick titta på efter föredraget och dessutom var jag klädd i vikingakläder ?

Min skiss på dansk bronsåldersdräkt.

Det var en bra grej att ha föredrag och sedan lunch för sin förening. Mamma och jag kunde dock inte stanna den här gången för vi hade Smulan med oss. Lättare när det går att sitta ute. Det blev hur som helst en liten dagsutflykt och vi får göra om det någon kväll i sommar när det är guidetur.

Lästips:

Badelunda hembygdsförening

Anunds hög

http://www.anundshog.se/artikel.asp?strukturId=226&artikelId=984

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Anundshög

Runstenen VS13, Västerås

Pdf om runstenen

Benlindekrokar, till benlindor eller strumpor, från Bikagrav bj 905

2 svar

Kopior av benlindekrokar från Birkagrav bj 905.

Syr fast mina fina Birkabenlindekrokar i form av fåglar, troligen falkar :), på museets benlindor. De ska få flyga till New York och visa upp sig! Det står iof i Arbman att de är djuransikten – tiermaskenförmige.

För att linda på benlindorna så behöver kroken lindas in i bandet, bakåt 🙂 Men det blir ju inte snyggt att fota…

Skärmbild från Sök i samlingarna, SHM, gravinnehåll bj 905.

Det är en skelettgrav i kista, i gravområde 1E i Hemlanden på Björkö/Birka. Han har inte med sig så mycket saker men ”Tistelspännet” är mycket vackert (in english Thistle brooch). Bild kommer. Över graven ser det ut att ha placerars en riktigt stor sten!

Tistelspännet, ringnål, från bj 905. Ur Arbman, Birka I, tafl. 47.

Graven tecknad av Hjalmar Stolpe, ATA.

Brevid spännet står det ’spår av silver’ på teckningen och det skulle kunna vara detta som ligger i burken med preparat.

Skärmbild av benlindekrokarnas infosida i Sök i samlingarna, SHM.

Två benlindekrokar, eller till strumpor som det föreslås i SHM-texten, i brons med tygrester bevarade av yllekypert och tuskaftat linnetyg, ligger vid knäna. Det står även att där finns en järnring, men jag kan inte se var den sitter. Tyvärr finns inga foton på undersidan av spännena.

Fynd från Birka. Benlindekrokar med textilrester från mansgrav bj 905. Foto: Christer Åhlin, SHM.

Den ena av benlindekrokarna där garn syns i det bevarade hålet. Foto: Christer Åhlin.

Jag undrar varför den ena kroken fällt ut mer metallsalter och bevarat textil? Den andra ser nästan rengjord ut…

Förstoring av Christer Åhlin 's foto, SHM.

Nu när jag tittade igen så ser jag att det är textil på ovansidan av kroken! Undrar om det är det tuskaftade linnet?

Förstoring av Christer Åhlin 's foto, SHM

Det syns ju lite rost också på ytan.

De två pärlorna i graven ligger lite underligt. En av oidentifierat material mellan mannens smalbenen. Den andra ligger enligt Arbman i graven men 0,6 m över kroppen tillsammans med den lilla kniven (nr 4 och 5 på gravplanen). Den är tunnformig och av gult glas.

Nu har det kommit tips om att det är som ’garterbelts’ för benlindorna, som i folkdräkten! Knibeltikan de kallas för. De kan i detta fall ha suttit på band istället för på läder.

Tack för spännande inlägg på facebook 🙂 !

Kram

Lästips:

Arbman, H. 1940-43. Birka I, Text s. 353 & Tafl. 47.

Bj 905, SHM, Sök i samlingarna.

Hilde Thunems fina sammanfattning av byxfynd från järnåldern. http://urd.priv.no/viking/bukser.html

Linderholm Anna, Jonson Charlotte H., Svensk Olle, Lidén Kerstin, 2008. Diet and status in Birka: stable isotopes and grave goods compared, Antiquity vol 82, s. 446-461. Här.

Hägg, I. 1986. Die Tracht, I: Birka II:2, Systematische Analysen der Gräberfunde, ed. by Greta Arwidsson, Stockholm.

Peter Beatson nämner även ett likadant fynd från Ryurik Gorodische Wickelbander. (Tack för tipset NyBjörn! Obs! Det står fel gravnummer i inlägget!)

Legwrap garterbelts. Här. Pdf.

Vikingakläder, vinter och kremeringsfackla…

Kommentera

Har sytt och fixat inför vikingafilmning i dagarna två! Det blev toppen och det känns lite som om jag trollat fram kläder 😉 Wille och Elisabet på fotot passar utmärkt som vikingar och nu ser ni vem som bar torshammaren från Ödeshög innan den fick sin hängring och hamnade i en skattgömma med bland annat en rik kvinnlig dräktuppsättning 😉 Undrar verkligen hur de så på sina amuletter och gudomliga föremål under vikingatiden.

Elisabeth har sina egna vackra kläder. En huvudduksnål i guld hittades i Birkas hamn nyligen, så huvudduk är en spännande möjlighet för vikingatiden. Får dock photoshoppa in en renfäll eller något i bakgrunden över väskor och annat…

Mycket stolt över skål med putsaska och vattenskål – svärdet blev skinande blankt!!!

Ibland skulle jag vilja resa tillbaka tiden – men det här var nästa som det i alla fall.

Vi filmade både ute och inne! Gunnes gård är fantastiskt!

Jonathan, min träl om ni kommer ihåg honom, fick lite mat.

Snygge Erik i sin fina dräkt från Birkagrav bj 1074!

Gårdagens ”Star” bland propsen var den fantastiska vikingavågen! Jag har slitit mitt hår över jul och nyår i väntan på att den skulle komma med posten! I fredags låg den i brevlådan…Puh! – ”Vill ha!” Tack Hans-Gunnar!

Lena fotade mig på slutet av dagen, så ser lite trött ut… Men å andra sidan så skulle jag ju kremeras som idag, så jag fick se lite vissen ut tycker jag 😉

Väl hemma efter en fantastisk dag med filmäventyr så preparerade jag tyg med roslagsmahogny för dagens fackla!

Upp kvart över fyra i morse men sen tog det tvärstopp på väg ut till Gustavsberg för dagens filmning.

Någon stackare hade krockat 🙁

Väl framme letade vi bra plats för en vikingatida kremering. En plats med ”Eldning förbjuden” verkade inte vara toppen.

Ironi…

Här var det vackert men sankt och lite annat fel.

Men till slut denna magiska plats!

Föreställ er en brandbegravning med lite lätt snöfall över den döda <3 Jag tror i och för sig att den döda personen skulle varit svept i en liksvepning av tyg av något slag under kremeringen, men det får bli en annan gång.

Mm, facklan ja! Jag ska visa om några dagar. Har lite tjärat tyg kvar… Alltså bara visa en tänd fackla 🙂

Ibland undrar folk vad jag gör som museipedagog – ”Är det som guide eller?” 🙂 Det är svårt att specificera ibland men idag kan jag säga ”sömmerska, kostymör, packåsna, scenografassistent, attributör och skådespelerska!” 😉

Filmscenerna kommer att användas i Historiska museets utställningar, i samarbete med Museums partner – We call them Vikings! En av de två utställningarna, som turnerar runt i världen, öppnar i New York den 5e februari!

Tack för att jag fick visa bilderna på er! <3 Kram

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här: