För några år sedan, när vi gick runt i Vikingautställningen på Historiska, så såg Moa Råhlander på att den exotiska, vikingatida Varanödlebörsen från Hotingsjön, Långön i Ångermanland, inte alls var en börs av ödleskinn utan att det istället är en bäversvans! Vilket jag inte tycker är så oexotiskt ?
Av doftkörtlar svansen görs tex. drycken bävergäll… Och som Moa berättade, användes som alternativ till vanilj!!!
Moa har skrivit ett ”Kortare meddelande” i Fornvännen, men jag hade missat det. Hon har med fotografier av huden på två ödlor samt en garvad bit bäversvansläder och det är hur tydligt som helst att ddt är just bäver!
I börsen fanns korroderat järn och flinta, så börsen med innehåll var helt enkelt en vikingatida tändsticksask.
Som många andra har jag pratat om den asiatisk ödla som långväga på något vis tagits till Sverige – men det är alltså fel.
Den nya kunskapen har kommit in i Sök i samlingarna på anmärkning ?
Så en gammal sanning behöver inte alltid vara så sann och det gäller att ibland kunna se saker med nya ögon, med en hantverksmässig kunskap och kunskap som fötts ur återskapande!
Så får du tag på ett gammalt bäverskinn med svansen kvar, så vet du vilken del du ska använda ?
Kram
Lästips:
Moa Råhlander, 2017.The Långön pouch is not made from lizard skin, I: Fornvännen, 122:4, s. 249-251.
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2017_249
Ture J. Arne, 1926. Ett gravfält från vikingatidens slut i norra Ångermanland, I: Fornvännen, 21, s. 85-103.