Etikettarkiv: vikingatid

Klappenrocken är färdig. Lämnade den i torsdags på jobbet. Tanken var att färga tyget blåare, då jag trodde det skulle vara blågrönt. Även om grönt är fint. Det här är en variant med sidkilar. Tidigare har jag gjort framstycken och bakstycken lite på skrådden och då behövs inte sidkilar, men jag ville se hur det här blev 🙂

Jag mätte på David direkt, så jag mätte rocken först när den var ihopsydd. När jag mätte började jag med ryggbredden och och sedan längden. Därefter ärmarna och sen mätte jag hur högt upp sidkilen skulle gå genom att stå brevid David och mäta…

Här är måtten med två cm för sömsmån, men det räcker oftast med 1,5 cm. De prickade linjerna är där jag klippt bort lite tyg.

Det här är en ungefärlig klippmodell. Om det blir lite över kan man sy en påse att ha rocken i eller bara för att påsar är bra att ha.

David jobbade inte så fotade mig själv… Hoppas få ett ”rikigt” foto i augusti 🙂

Det går åt väldigt lite tyg i den här modellen.

Den skulle behövt strykas lite… :$

Ärmkilen sitter på ärmens baksida och när jag syr fast den så mäter jag den ”nya mitten” som blir och passar in och syr fast i axelsömmen!

Tanken är att den ska hållas ihop med åtminstone ett ringspänne i höjd med låret. Det har hittats ringspännen i några Birkagravar och de skulle, enligt Inga Hägg, kunna visa på en klappenrock liknande de från vedeltida bilder och fynd från Hedeby (se Birkas orientaliska praktplagg). Några av gravarna på Birka har även en rad med knappar, som skulle kunna höra till rocken.

Geijer har med spännena i en not och noten hänvisar till Månadsbladet från 1878 som Stolpe skrivit i. Länk finns nedan. Hägg skriver om spännena på rocken i Birkas orientaliska praktplagg (s. 207).

Jag tycker det ser ut som att det är ett ringspänne på kanten! Men det är nog önsketänkande…

Den här graven får vara med också. Skulle vara spännande att se hur tygerna är bevarade i dessa gravar! Sen är det Ginters text, från 1981, där han verkar skriva om Östbaltiska rockar med knappar och ringspännen som jag behöver få tag på!

Kram

Lästips:

Uppdatering 20200204: Burr Öhrstöms inlägg i Viking clothing med en fin sammanställning:

https://www.facebook.com/groups/VikingClothing/permalink/10158259439634206/ här

Birkaportalen www.historiska.se/birka där ni kan hitta Stolpes gravplaner innan de rentitades till Arbmans publikation. Här hittar du även Geijers Birka III medsökord. Här.

Arbman, H., Birka I, Die Gräber. Text und Tafln.

Hägg, I., 1983. Birkas orientaliska praktplagg. I Fornvännen. Här.

Hägg, I., 1984. Die Textilfunde aus dem Hafen von Haithabu (The Textile Finds from the Harbour of Haithabu). Bericht über die Ausgrabungen in Haithabu, Bericht 20. Neumünster 1984. 290 pp., 108 Figs. Tack Roger!!!

Geijer, A., 1938. Birka III. Die Textilfunde.

Stolpe, Hjalmar. En kristen begrafningsplats. Månadsbladet 1878. Här.

Vikingasäng på plats

2 svar

Så här blev det med madrass, kuddar och fårfällar. Jag är kär i den här sängen!!! Åh, så fint det blev!

Vi kallar det här tältet för ”Hemmet” i år. Kudden i sängen är vävd i krabbasnår och det är en duk som jag sytt om till en kudde.

Osebergsängen, bild från musit.uio.no.

Ritning av sängen. Bild från musit.nio.no.

Dessa bilder finns att söka efter på Pinterest, där det finns massor från Osebergsgraven.

Hade den varit en vikingatida kudde, så skulle botten vara mörk, berättade Amica, men jag tycker den här blev fin och jag tänker på vilken lång tradition med vävande av krabbasnår som vi har!

Tack Ellen för att du fotade 🙂

Så här ser det ut från kontorsfönstren 🙂

Jag passade även på att börja klippa ut en klappenrock. Bra yta att klippa på och det kom en intresserad besökare 🙂 Till detta klippta satte jag kilar i sidorna och resterna blev smala kilar på ärmarna. Foto kommer på torsdag 🙂

Kram

Björköäventyr och reality TV

Kommentera

Igår var jag med på tvinspelning igen ? Tok tok! Så nu måste ni titta i höst 😉 Veronica ringde härom dagen och frågade om jag ville vara med och jag tänkte ”varför inte” ? Så igår morse tog jag åttafärjan till Adelsö, mot Björkö, och det var en vacker morgon. Mamma skjussade mig -Tack! Jag visste inte exakt vad som skulle hända och jag var inte på topp efter bara fyra timmars sömn, men det är alltid ett äventyr att åka till Björkö!

Hade på mig mitt halsband efter grav bj 632 och mitt ”vita kattskinn” – det är egentligen en vit kanin…

Reality TV när det är som bäst ?

Undrar just vad vikingatidens människor tänkt om de plötsligt dök upp! ?

Tog mig även en titt i museet och såg för första gången lädret som kom upp under utgrävningarna i hamnen!!! Det ska vara delar av en sko möjligen ? Birkas första i så fall! Skulle vilja titta lite närmare på den!

Sländtenen, som jag kanske ska skriva om, var också utställd ? Får se om det blir av. Det är också den enda jag känner till, men jag vet inte om allt som hittats i Svarta jorden.

Tyg i en tjärsvabb! Ser ut som kypert.

Jag passade även på att skrämma turister genom att sova en stund i ”mitt hus”. Det var lång väntetid, men det passade ju bra för då hann jag piggna till! Min grejer är kvar från förra året så det kändes som att komma hem.

Nya saker ska göras på en gammal plats ? TV-pickninck…

Nässlor och vitmåra = en rödrosa näsduk 🙂

Plockade även en märklig sorts bukett…

Kajsa skär <3

Fina bryggan.

Skyddad hamn!

Litet nytt och fint odlingsland i Kvarteret.

Der blev en lång och stundrals väldigt märklig dag!!!

Tack Veronica för att du fotade 🙂

Jag trodde dagen hade slut på överraskningar och då dök den här lilla bävern upp! Under alla 20 år som jag åkt ut till Björkö så har jag aldrig tidigare sett en bäver!

Ever an adventure!

Kram

Finaste kartan!

Kommentera

Jag önskade mig en karta till vikingasommartemat med resor och kontakter i österled. Vi hittade ingen bra i någon bok och då erbjöd sig Moa att rita en 🙂 Vi valde platser och saker ihop och hon satte igång och ritade… Det här är resultatet! Det var verkligen inte helt lätt och Moa har gjort ett fantastiskt jobb!!!

Tänk att vikingarna reste så långt under vikingatiden då det inte fanns kartor på samma vis som nu! Nu kan vi knappt klara oss utan GPS… Undrar om de bara memorerade vägen och undrar hur de hittade nya vägar? Fråga folk kan ju gå bra om man har en tolk med sig. Visst – ”sväng höger vid den stora stenen och gå tills du kommer till ett krokigt träd”, var ju ett sätt att hitta. Att mäta botten på sjöar var ett annat, eftersom bottenlera ändrar sig! Hitta för att berg syns eller för att moln formar sig på liknande sätt över särskilda platser är andra sätt. Men ändå!

Undrar även hur många som aldrig kom hem igen…

Nu önskar jag bara att vi kunde göra den som A3-affisch och sälja i butiken i sommar!

Tack Moa!

Kram

Till Årsunda en vända

Kommentera

Åkte iväg igår eftermiddag till Gävle för att hämta upp Richard så vi kunde åka ut till Årsunda och hämta vikingasängen jag köpt och eldfatet som jag beställt av en smed.

Det var väldigt fint ute vid gården, även om lupinerna tydligen löpt amok och kväver den naturliga växtligheten i Gästrikland.

Blev bjuden på litet gille. Tack det var gott!

Jag hade med mig kåsa (behöver en större…), trätallrik och träsked 🙂 Det har jag lärt mig att du ska när du blir bjuden på gille eller åker på marknad.

Det känns som en annan tid när det är lite rök, sorl, sång och musik! Jag berättade sagan om svärdet Tyrfing – behöver öva på den!

Önskar att jag varit piggare, men behövde sova tidigt så jag smet iväg till jobbets bil där jag bäddat. Inne i filten, brevid min madrass…, ligger sängen och nu ska jag sy en madrass till den eftersom den ska upp på Vikingasommar imorgon. Håll tummarna att det blir fint!

Det gick okej att sova i bilen. Mest rädd att jag skulle bli inlåst. Här ser ni eldfatet också, men den blir ett hål i min egen plånbok nu 🙂 , för det gamla vi haft på stenåldersvinter hittades i ett förråd. Så kan det gå, men den är såfin och stadig och jag kan ha den med på marknad.

De har låtit ta fram ett par fina spännbucklekopior och är verkligen superfina. Var en present till en på gården 🙂 Det finns de som kan nu med 🙂

Kram

Redskapsband i siden och sidenöglor i den vikingatida kvinnodräkten från Birka

6 svar

Jag håller nu på med personalkläderna till ”Viking för en dag”, fast det är mer som Vikingasommar. Gården på Historiska är öppen från 20:e juni till slutet av augusti! I år är temat Vikingar i Österled, ”Från Östersjön till Bagdad”, och kläderna ska följa temat. Så jag har suttit och letat detaljer i Häggs Kvinnodräkten i Birka 🙂

Syr i tyget som är mer eller mindre en kopia av de vikingatida S4-tygerna, samitum, från Birka. Jag har köpt sidenet av Max 🙂 Mönstervävda tyger av kraftig väv användes som dekorationer och redskapsband, kantningar, öglor och kanske små börsar. När större sidenbitar ihopfogats skulle det även kunna röra sig om olika plagg, som i båtgraven i Gamla Uppsala, med en sidenfodrad sidenjacka! (Mer om siden kommer). Eftersom tyget är slätt på båda sidorna och avigan och rätan är olikfärgade, så får jag två band av samma tyg i olika färg 🙂 Undrar om de tänkte på räta och aviga på vikingatiden? Hägg skriver ibland att avigan är vänd in mot underlaget, men kanske är det då vikkanterna som styr vad som är avigan?

Sydde först öglan upptill fel! Den måste vara öppen så att nålhuset hänger rakt på bröstkorgen… Lärdom 🙂

Det hittats rester av siden i flera spännbucklor i Birka, med bandet nedåt mot hängselkjolen.

Av alla gravar med spännbucklor, som Hägg har med i fig. 56 – Spännbucklor med hängselöglor och redskapsband – som är gravar med siden i form av band eller ögla under spännbucklorna, är det oftast endast siden i ena spännbucklan. Det går inte att avgöra utifrån tabellen och det är en ögla eller ett band (!), men lägesangivelsen är ”vid nålfästet” – alltså nedåt för sidenet mot hängselkjolen! Förutom i gravarna bj 517 och 856?, där en sidenögla finns vid nålhållaren, men då kanske spännena i de gravarna vara fastsatta med nålarna nedåt? Ingen grav har endast sidenöglor, de förekommer alltid tillsammans med flera linneöglor eller (i en eller två gravar?) ylleöglor till hängslena. I grav Bj 556 finns eventuellt alla tre sorter i ena sp.b.! Gravarna med sidenögla eller band är: Bj, 465, 508, 517 (obs), 539, 543, 550, 556, 557, 577, 594, 625?, 629?, 630, 633, 637?, 739, 757, 824A (se tidigare blogginlägg), 834B, 839, 849, 856 (obs) och 1084.

I Bj 465 ser det ut att vara ett redskapsband som hänger ned under spännbucklan. Ur Hägg 1974.

En av gravarna, Bj 556, har ett sidenband med en silverögla! Ur Hägg 1974.

I några av gravarna finns siden nedtill i båda spännbucklorna: Bj 508 (ej avbildad), 543, 550, 577, 594 (ej avbildad), 739 (ej avbildad men teckning av annat siden finns), 757 och 849. Jag undrar nu om dessa är sidenöglor som kan ha suttit på ett extra förkläde eller om det rör sig om redskapsband…???

Siden i Bj 543. Ur Hägg 1974.

Bj 550 med sidenband. Ur Hägg 1974.

Bj 577 med siden i båda spännbucklorna. Ur Hägg 1974.

Siden längst fram (?) i spännbucklorna. Ur Hägg 1974.

Tänk om det gick att se hur de såg ut i sina kläder!!! Även om det var på dödsbädden :'(

Slänger in lite om ylleband också 🙂 Få gravar har ylleöglor på alla fyra platser, dvs både uppe och nere i båda spännbucklorna, vilket borde betyda att hängslena är i ylle. De är: Bj 507, plus en linneögla; Bj 835 plus linne i ena spännbucklan; Bj 1084 plus ett i siden samt Bj 1090 med en extra linne. Några gravar till har ylleöglor men det tokiga är att ibland har spännbucklorna rensats på textilier. Så möjligen, möjligen bara, var det ylleaxelband även i Bj 479, 551, 585, 825 och 973.

Håll tummarna för att det blir fint med alla små sidendetaljer 🙂 Jag kommer sy på det här de närmaste veckorna. Är det något som blev otydligt, hör av er så uppdaterar jag 🙂

Uppdatering:
Försök till svar på Annas fråga: Endel är det men Hägg anger inte det i sin lista. Om jag tittar på teckningarna så är det det i grav Bj 465 är det angivet som S4, sidenkypert, även i Bj 543, 550, 556, 577, 757, 824, 834 och 844. Hittar inga andra S. Tack 🙂

Kram

Lästips:

Hägg, I., 1974. kvinnodräkten i Birka. Uppsala, Aun 2.

http://urd.priv.no/viking/smokkr.html här.

Malmius, A., 2001. Textilanalyser. I: Båtgravar i Gamla Uppsala, Spår av en vikingatida högreståndsmiljö, Else Nordahl. Uppsala, Aun 29.

Vikingasvärd funna i Dneprforsarna 1928

Kommentera

Ur artikel av Fedir Androshchuk.

Fem svärd hittades 1928 i Dneprforsarna i Ukraina när ett vattenkraftverk skulle byggas. Tre med inskriptionen ”Ulfberht” och två med kors på. Var det farliga resor genom forsarna som gjorde att vikingarna offrade dem? Eller var det gör att få bra utbyte för deras handelsvaror.

De här är inte de enda vikingasvärden som hittats i forsar, två till är kända från fornryska rikets område och några från Västeuropa. De i västeuropa har tolkats som att de tappats i floden – vad vet vi?

Var de slarviga och tappade svärd hit och dit eller offrades de? Inger Zachrisson berättade att samerna undrr medeltidem skaffade sig svärd långväga ifrån enbart för att kasta dem i havet en gång om året – för god fiskelycka!

Hm, undrar vad jag ska offra? Visst jag har slängt en kronor i önskebrunnar men aldrig en hel lön…

Lästips:

Fedir Androshchuck F., 2002. ”Har gotländska vikingar offrat vapen: I Fornvännen. Dnepr-forsarna?” Pdf finns på nätet.

Birkagrav 824A – vad hade hon på sig?

10 svar

Funderar över ”tunikan med sideninfällda brickband” som finns i Birkamaterialet. Bestämde mig för att titta på grav bj 824A som har bevarade brickband under spännbucklorna av typen P52. Graven är daterad till 900-talet och hon hade även med sig en kam och bl.a. en järnten men inga pärlor, vilket är lite ovanligt. Eftersom hon saknar andra spännen också, så kanske hon inte fick med sig en full dräktuppsättning?

Gravplan bj 824 A. Ur: Inga Hägg, Kvinnodräkten I Birka, s. 77.

Digitaliserad gravplan ritad av Hjalmar Stolpe. Bild ATA.

Textilresterna i Bj 824A enligt Hägg. Ur, Hägg 1974, s 130.

I graven finns textilresterna:

W10, diamantkypert längs spännbucklans längd samt på en saxbygel;

W2, grovt ylle i (Zweibindiges Gewebe) ovanpå ena (?) spännbucklan;

S4, redskapsband från ena spännbucklan;

B2 a+b, brickband infällt mellan två remsor sidenkypert, S4;

B22 brickband infällt mellan tuskaftsidenremsor, S1;

FH linneöglor både upptill och nedtill i spännbucklorna. Samt några extra grejer, se bild.

B2 med sidenkypert. Ur Hägg 1974, s 129.

Under spännbucklorna ligger brickbandet B2 a och b. Det har silverinslag och bandet är infattat i sidenkypert, S4 på båda sidor, samt har avslutande kantningar i ändarna. Dessa band, nu i delar, (a 18 cm och ihopfogat under vikingatid och b i tre delar, förmodligen slitna av spänbucklekanten) har förmodligen varit fastsydda på något, men vad är inte känt. Det vore ju toppen om det fanns något litet kvar av själva tunikan eller vad de nu satt på…?

I graven finns även brickband B 22 med omväxlande silver- och guldinslag och infattat i en sidentuskaft, S1. Det är inte känt var i graven de hittats men Hägg tror att de varit manchetter Hägg, s. 78).

Det skulle alltså kunna vara en tunika buren närmast kroppen istället för särk, då Hägg (eller Geijer) inte hittat rester efter någon linnesärk i graven. Obs! Hängselkjolen i diamantkypert på min skiss är inte säker! Det kan ha varit ett plagg ovanpå särken eftersom diamantkyperten ligger under kanten på spännbucklan(-orna) eller så är det en kappa som har framkanterna under spännbucklorna för att de ska synas, även om det inte finns något stort spänne i graven till en kappa… Saxen låg i varje fall intill diamantkyperten W10.

I ena spännbucklan hänger även ett sidenband ned, S4. Bandet kan vara redskapsband till tex. kniven eller saxen i graven.

Här har jag min kappas kanter under spännbuckorna och då hamnar dessutom redskapsbandet på framsidan. (Endast för illustration, det här är inte Bj 824A.)

Då är bara frågan var hängselkjolen kommer in i bilden? Eftersom det hittats spännbucklor i graven med linneöglor, både vid nålhållare och nålfäste, så borde det varit en hängselkjol i graven! Hägg skriver ”en hängselkjol av avnligt slag”. Men i vilket material? Var den i diamantkypert? Samma som i en eventuell kappa? Jag blir inte klok på det här! 😛

Geijer hade en annan tolkning än Hägg. Hon trodde att brickband och siden kantade ett peplosliknande plagg, men hon har varken med linneöglorna eller diamantkyperten.

P52:or från bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Nämen! Nu skulle jag kolla om det fanns någon bra bild på spännbucklorna och då är de helt nyligen fotograferade av en Pavel Voronin den 17e maj! Undrar vem det är?

Undersida bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Undersida från andra hållet i bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Textil mm. Från bj 824A. Foto: SHM, Mis.

Här är den enda fotograferade textillådan från Mis.

Ska titta vad jag hittar i Geijers Birka III.

B2 a och b. Ur: Geijer, 1938. Taf. 19.

Mönstret på B2. Ur: Geijer 1938, s. 82.

Mönster på B22. Ur: Geijer 1938, s 83.

Geijer har med ”sidentaftet”, S1, i sin bilaga och hon skriver att den nu är ”gyllengul”, som kan vara färgat tyg eller blivit färgat av något i graven, och hon skriver att det är löst sammanspunna kokongtrådar, inte råsilke (Tack Dana!, se kommentar). Min tyska är inte toppen, så här kommer en bild.

Ur: Geijer 1938, s 184.

Ylletyget W2, från ovansidan av ena spännbucklan, tänkte Hägg att det kan ha varit ett täcke.

Kom gärna med fundringar och förslag 🙂

Kram

Lästips:

Geijer, A., 1938. Birka III. Här.

Hägg, I, 1974. Kvinnodräkten i Birka. Uppsala.

Stolpes gravplaner, här.

Graven i Mis, här.

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här: