Tawaret – mammors gudinnan i det antika Egypten

Kommentera

image

Idag berättade jag om den här skönheten! Hon är majestätisk även som liten skulptur. Hon är en havande flodhäst med lejontassar och krokodilsvans och inte en bh i sikte! Ibland har hon även lejonhuvud. Hon är själva födelsens beskyddarinna och skyddsgudinna för havande och ammande kvinnor <3

Den här skulturen är mellan 2700-2300 år gammal och en annan form på hennes namn är Thoeris.

I templen stod de i de speciella födelsehusen, mammisi, för att hjälpa till vid gudabarnets födelse. Vanliga, mänskliga, mammor bar henne i form av små amuletter för att få samma hjälp.

Tawaret, tillsammans med guden Bes, kunde även ristas in på sängstolpar och på nackstöd, de gamla egyptiernas kudde i trä (!), för att beskydda de sovande från ormar och skorpioner och alla nattens faror.

Kram

Lästips:

George, Beate 1995. Egyotens gudar, hemliga i förvandlingar. Stockholm.

Harris, G., 1982. Gudar & Faraoner i den Egyptiska mytologin. Milano.

Vikingasvärd funna i Dneprforsarna 1928

Kommentera
image

Ur artikel av Fedir Androshchuk.

Fem svärd hittades 1928 i Dneprforsarna i Ukraina när ett vattenkraftverk skulle byggas. Tre med inskriptionen ”Ulfberht” och två med kors på. Var det farliga resor genom forsarna som gjorde att vikingarna offrade dem? Eller var det gör att få bra utbyte för deras handelsvaror.

De här är inte de enda vikingasvärden som hittats i forsar, två till är kända från fornryska rikets område och några från Västeuropa. De i västeuropa har tolkats som att de tappats i floden – vad vet vi?

Var de slarviga och tappade svärd hit och dit eller offrades de? Inger Zachrisson berättade att samerna undrr medeltidem skaffade sig svärd långväga ifrån enbart för att kasta dem i havet en gång om året – för god fiskelycka!

Hm, undrar vad jag ska offra? Visst jag har slängt en kronor i önskebrunnar men aldrig en hel lön…

Lästips:

Fedir Androshchuck F., 2002. ”Har gotländska vikingar offrat vapen: I Fornvännen. Dnepr-forsarna?” Pdf finns på nätet.

Birkagrav 824A – vad hade hon på sig?

10 svar

Funderar över ”tunikan med sideninfällda brickband” som finns i Birkamaterialet. Bestämde mig för att titta på grav bj 824A som har bevarade brickband under spännbucklorna av typen P52. Graven är daterad till 900-talet och hon hade även med sig en kam och bl.a. en järnten men inga pärlor, vilket är lite ovanligt. Eftersom hon saknar andra spännen också, så kanske hon inte fick med sig en full dräktuppsättning?

image

Gravplan bj 824 A. Ur: Inga Hägg, Kvinnodräkten I Birka, s. 77.

image

Digitaliserad gravplan ritad av Hjalmar Stolpe. Bild ATA.

image

Textilresterna i Bj 824A enligt Hägg. Ur, Hägg 1974, s 130.

I graven finns textilresterna:

W10, diamantkypert längs spännbucklans längd samt på en saxbygel;

W2, grovt ylle i (Zweibindiges Gewebe) ovanpå ena (?) spännbucklan;

S4, redskapsband från ena spännbucklan;

B2 a+b, brickband infällt mellan två remsor sidenkypert, S4;

B22 brickband infällt mellan tuskaftsidenremsor, S1;

FH linneöglor både upptill och nedtill i spännbucklorna. Samt några extra grejer, se bild.

image

B2 med sidenkypert. Ur Hägg 1974, s 129.

Under spännbucklorna ligger brickbandet B2 a och b. Det har silverinslag och bandet är infattat i sidenkypert, S4 på båda sidor, samt har avslutande kantningar i ändarna. Dessa band, nu i delar, (a 18 cm och ihopfogat under vikingatid och b i tre delar, förmodligen slitna av spänbucklekanten) har förmodligen varit fastsydda på något, men vad är inte känt. Det vore ju toppen om det fanns något litet kvar av själva tunikan eller vad de nu satt på…?

I graven finns även brickband B 22 med omväxlande silver- och guldinslag och infattat i en sidentuskaft, S1. Det är inte känt var i graven de hittats men Hägg tror att de varit manchetter Hägg, s. 78).

image

Det skulle alltså kunna vara en tunika buren närmast kroppen istället för särk, då Hägg (eller Geijer) inte hittat rester efter någon linnesärk i graven. Obs! Hängselkjolen i diamantkypert på min skiss är inte säker! Det kan ha varit ett plagg ovanpå särken eftersom diamantkyperten ligger under kanten på spännbucklan(-orna) eller så är det en kappa som har framkanterna under spännbucklorna för att de ska synas, även om det inte finns något stort spänne i graven till en kappa… Saxen låg i varje fall intill diamantkyperten W10.

image

I ena spännbucklan hänger även ett sidenband ned, S4. Bandet kan vara redskapsband till tex. kniven eller saxen i graven.

image

Här har jag min kappas kanter under spännbuckorna och då hamnar dessutom redskapsbandet på framsidan. (Endast för illustration, det här är inte Bj 824A.)

Då är bara frågan var hängselkjolen kommer in i bilden? Eftersom det hittats spännbucklor i graven med linneöglor, både vid nålhållare och nålfäste, så borde det varit en hängselkjol i graven! Hägg skriver ”en hängselkjol av avnligt slag”. Men i vilket material? Var den i diamantkypert? Samma som i en eventuell kappa? Jag blir inte klok på det här! 😛

Geijer hade en annan tolkning än Hägg. Hon trodde att brickband och siden kantade ett peplosliknande plagg, men hon har varken med linneöglorna eller diamantkyperten.

image

P52:or från bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Nämen! Nu skulle jag kolla om det fanns någon bra bild på spännbucklorna och då är de helt nyligen fotograferade av en Pavel Voronin den 17e maj! Undrar vem det är?

image

Undersida bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

image

Undersida från andra hållet i bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

image

Textil mm. Från bj 824A. Foto: SHM, Mis.

Här är den enda fotograferade textillådan från Mis.

Ska titta vad jag hittar i Geijers Birka III.

image

B2 a och b. Ur: Geijer, 1938. Taf. 19.

image

Mönstret på B2. Ur: Geijer 1938, s. 82.

image

Mönster på B22. Ur: Geijer 1938, s 83.

Geijer har med ”sidentaftet”, S1, i sin bilaga och hon skriver att den nu är ”gyllengul”, som kan vara färgat tyg eller blivit färgat av något i graven, och hon skriver att det är löst sammanspunna kokongtrådar, inte råsilke (Tack Dana!, se kommentar). Min tyska är inte toppen, så här kommer en bild.

image

Ur: Geijer 1938, s 184.

Ylletyget W2, från ovansidan av ena spännbucklan, tänkte Hägg att det kan ha varit ett täcke.

Kom gärna med fundringar och förslag 🙂

Kram

Lästips:

Geijer, A., 1938. Birka III. Här.

Hägg, I, 1974. Kvinnodräkten i Birka. Uppsala.

Stolpes gravplaner, här.

Graven i Mis, här.

Marcus, de islamiska mynten och en promenad bland djur och blommor

Kommentera

Jag sitter hemma och skriver om vikingaresor i österled. Vi ska bland annat prata om islamiska mynt i slattfynd och jag har letat information på nätet…och så är den där! Uppsatsen som Marcus skrev. Marcus Johansson <3 image

Den finns som pdf från Stockholms universitet.

Jag tänker på honom ofta. Han blev psykolog istället och han lever inte längre.

image

Jag gick ut nu en stund och tittade på trädgården. Syrenerna blommar snart. Jag har feber och mår inget vidare idag och värmen är fin men får mig att tänka på alla andra platser där det blir torka och öken. Att alltid tänka på flera sidor av saker samtidigt kan vara utmattande.

image

image

image

image

Marcus var en av de som först provade Stenålderskost! Äpplen, ägg, bär och nötter…

image

Nya kycklingar. Den ena mamman tog inte hand om sina kycklingar, en dog, så den här hönsmamman fick fler att ta hand om.

image

Smulan ville gå en sväng, så vi fortsatte ut på vägen.

image

Morris följde med.

image

Som katt och hund, fast tvärt om…

image

Det doftar ljuvligt och bina surrar! Livet är i full fart och jag tänker… Tänk om allt varit annorlunda. Om jag gjort andra val.

image

Livet är vackert men trassligt.

image

image

Det kom en hund med husse som Morris fick syn på och stack.

image

Han kom tillbaka igen när de gått förbi. Lite som jag och kärleken…

image

Morris vilade lite och luktade på äppelträdet. Vi får kalla honom Ferdinand istället…

image

Smulan <3 image

Även jordgubbsplantorna börjar blomma.

Livet är skört, vackert och hemskt på samma gång. Bara för att du inte finns längre så betyder det inte att jag inte tänker på dig Marcus!

Kram

Wulfheodenas på Historiska

1 svar

image

Igår kom de tillbaka till Historiska 🙂 och det blev en riktigt bra dag! Männen bär kläder och smycken från Sutton Hoo, Vendel, Valsgärde, Anglosaxiska gravar och andra platser. Med på bild är även en deltagare från den svenska gruppen Vendthjod och två från Lettland. Tre av kvinnorna bär angelsaxiska dräkter och en en vendeltida gotländsk och kontinental dräkt 🙂

image

King Rædwald från Sutton Hoo gjorde high five och thumbs up med en liten överförtjust kille 😀

image

Jag har bara sett den här kniven på gamla ritningar tidigare. Den har märkliga, fyrkantiga nithuvuden! Supercool!

image

Det är fantastiskt stål i! Den här mannen har även ett nytt svärd reconstruerat av Vendelgrav 1, som jag bloggade om tidigare. Jag glömde ta foto igår!!! Men ska få några foton så återkommer med bild 🙂

image

Härligt att se rekonstruktioner i Vendelrummet!

image

Efter att de var här förra gången har jag hjälp till med att få nya fotografier tagna på Vendel XII hjälmen, för att de skulle kunna låta tillverka en ny rekonstruktion. Vendel XII följde inte med den här gången och här på bilden syns istället rekonstruktionen av Valsgärde VII. Det är så otroligt fina rekonstruktioner som gruppen har!

image

Vendel XIV hjälmen var inte kvar i sin monter 😮 utan istället fick jag fota Matthew i rummet 🙂

image

Klockan 14 höll de föredrag i hörsalen och Matt Bunker pratade om hans arm- och benskydd från Vendelgrav 8. Intressant och viktigt att pröva och berätta! En lång, beriden krigare med en skada på ena benet dök upp ur historiens dimmor 🙂

image

image

Fantastiske David Roper har gjort en kopia av bägaren från Uppåkra. Jag lärde mig mycket! Jag hoppas att jag någon gång ska våga mig på att gjuta saker.

image

Paul Mortimer berättade om varför det var viktigt att vara snygg i krig! Han rörde sig mellan verklighet ich mytologi – för symboliken i dessa krigarhövdingars utrustningar och därkter är fyllda av bilder och magi! Oden som krigsgud anas och personen som klär sig i rollen på slagfältet… Vem skulle inte göra sitt bästa då?

image

image

Alla fick titta på deras hjälmar och efteråt blev den ett långt samtal.

image

image

Besökarna fick en fin dag också och klockan fyra samlades alla för grupp foto på gården.

image

Det var roligt att det kom fler av dem i år, men jag saknade David Huggins. Så här kommer några foton från förra gången.

image

Den här gruppbilden, då solen sken i hjälmarna, är en favorit! 🙂

image

image

image

image

image

The magical swordmaker Vince Evans and his wife Grace.

image

Thank You Wulfheodenas for the wonderful presents!

Det fina hänget är efter ett nytt fynd från Norfolk som David Roper Ganderwick creations, har gjort. Jag ska sy fast det på min kjol! Det är förmodligen Oden med sina fåglar och jag blev superglad för jag skrev om den fågelbehornade figuren i min B-uppsats. Boken fick jag av Lindsey Kerr och den är fantastisk! Thank You!

Jag glömde att få ett foto på mig själv men jag kanske får några på mejlen 🙂

image

Tack Ylva! Foto av Ylva Nellmar.

Det kom bilder med mms 🙂

Kram

Läs mer:

www.wulfheodenas.com här.

De finns även på facebook Wulfheodenas.

Ganderwick creations här.

Ett vendelsällskap från Sverige Vendthjod.

Och nu på SVT.

Krigare och kulturkontakter

1 svar

Igår fick vi en fantastisk föreläsning av Charlotte om vikingaresorna i Österled! Vikingatiden är en spännande period och det är viktigt att komma ihåg att den var speciell med alla resor kors och tvärs, att det fanns krigare av olika slag, att det fanns en organiserad trälhandel och att det är mycket som vi fortfarande inte vet. En ny bild med kvinliga krigare är påväg fram inom forskningen, ett ämne som Charlotte berättade inte var lika kontroversiellt för över 100 år sedan som det är idag.

image

Charlotte skrev sin avhandling om vikingatida krigare och nu har hon fått finansiering för 10 års fortsatt forskning om vikingatiden!

image

Den här Birkagraven, grav Bj 581, har länge ansetts vara en av de finaste krigargravarna på Birka och forskare har menat att alla krigare var män. Men nu visar det sig att detta sannolikt är en kvinna. Mer info kommer snart men det går att läsa om graven i Charlottes och Annas artikel i boken Vikingatidens kvinnor.

image

Spåren efter skandinaver finns i ett stort område och sakerna de tog med sig hem tillsammans med runristningar och skrivna källor visar att de tog sig ända bort till Sogdiana 🙂

Läs mer:

www.historiska.se/birka

Stolpes gravplaner mm. Här.

Hedenstierna-Jonson, C & Källström, A, 2014. The Urban Woman, I: Vikingatidens kvinnor. Colman, N & Løkka, N, (Red). Oslo, s. 187.

Hedenstierna-Jonson, C. 2012. The Urban Woman I: Birka Nu. Pågående forskning om världsarvet Birka och Hovgården. Red. Hedenstierna- Jonson, C.  The National Historical Museum, Stockholm. Studies 22. Här.