Torshammaren från Ödeshög

Jag som aldrig har använt torshammare, har nu plötsligt köpa några inför en museifilminspelning. Önskar att jag köpt de från Birka, men jag kanske kan tillverka egna någon gång.

image

Här är min nyinköpta kopia, som jag nu målat med guldfärg. Det blev inte så tokigt!

image

Originalet - den fina torshammaren från Ödeshög, Erikstorp i Östergötland. Foto från Christer Åhlin. Mis, Historiska museet.

Ödeshöghammaren i silver med förgyllning är en av de mest kopierade torshammarna, men jag har aldrig direkt tittat ordentligt på den. Nu när jag gör det ser jag bara prinsessan Leia som håller i ett par stavar… kanske för att vi just sett nya Star warsfilmen 🙂 Men vad är det egentligen för figur som står på hammarhuvudet? Någon har säker skrivit om det så jag får leta lite vid tillfälle.

Stora ögon, lite mun, hårknutar?, en halsring, en fint dekorerad klänning/hängselkjol…? Vad tycker ni? Har figuren en hjälmkam?

image

image

Föremålen i skatten med torshammaren från Ödeshög, Erikstorp innehåller en kvinnas dräktuppsättning. Foto Christer Åhlin, SHM.

Inventarienumret 5671 innehåller flera saker hittade 1876 i en av två skattgömmor! Skatten dateras till 900-talet och Jessica Bjuhr har skrivit en fin uppsats om fyndplatsen och lite om skattens sammansättning. Torshammaren kan alltså ha tillhört en förmögen kvinna eller varit en del av en brudgåva eller vänskapsband i en vikingatida härskarmiljö. Guldarmringar omnämns i en vikingatida skriftlig källa, Florence av Worchester från omkring 1040, då 16 krigarmän bar en 16 uns guldarmring på vardera arm! (Se referenser i Bjuhr 2010).

image

Foto Ulrik Skans, SHM.

image

Öga mot öga. Detalj av Ulrik Skans foto.

Så småningom ska min även få silveröglan, men till imorgon får det duga med en läderrem.

Kram

Länkar:

Fler bilder av torshammaren från Ödeshög finns i Sök i samlingarna, Historisk: http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=108249&page=2&in=1

Jessica Bjuhr, 2010. Depåfyndet från Erikstorp.

Klicka för att komma åt Bjuhr_Jessica_Depafyndet_fran_Erikstorp.pdf

Näbbstövlar – mina nya puppor

Näbbstövlar dateras bakåt i tiden till åtminstone 1500-talet och jag undrar hur långt innan dess som de tillverkades.

Det är först på mitten av 1900-talet som de fabrikstillverkats, innan dess blev de uppsydd efter personliga mått. De tillverkas i ofärgat renskinn och har nuförtiden en gummisula.

image

image

Jag hade ett par ofodrade näbbstövlar förut, men de var lite små så jag sålde dem på loppis. Nu har jag köpt ett par begagnade vinterfodrade i stl. 43 och de är urfina!

image

image

image

Nu har de gått sin första promenad runt skogen och eftersom de är åtsittande runt vaden så fick jag ingen snö i skorna 🙂

image

Bild av Elsa Beskow.

Näbbskor hör nog nära ihop med skidåkning och eftersom den äldsta skidan är flera tusen år gammla, 5200 år, så kanske även näbbskor är det 🙂

image

Mamma med näbbskor i Sangis 1970. Jag ligger och sover i min vagn bredvid. Undrar vem som fotograferade 🙂

Kram

Historik: http://www.kero.se/skomakeriet/historia/ Det finns flera tillverkare men Kero är äldst.

Bloggpost och näbbskor: https://lappmarken.wordpress.com/2012/11/12/skon-med-nabb/

Skohö: http://svenska.yle.fi/artikel/2011/11/27/samiska-nabbskor

Stenåldersskida! https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kalvträskskidan

Skidutställning http://www.vbm.se/sv/se-and-gora/utstallningar/skidutstallningen.html

Home, sweet home 2

image

Idag har det kommit massor av snö! Det var en lång väg att köra hem idag med bilen, halt. Men tänker på järnåldern, och alla andra tidigare tider för den delen, när det var häst och släde som gällde! Nu är det musik i bilradion istället för bjällerklang och frustande häst…

Skulle vilja ha levt i många olika tider… Inte tog det så kort tid som idag i alla fall – att ta sig från Brommaplan till Helgö! Hade inte ens gått om inte isarna låg över vattnen! Gick det att ta häst och släde med färjkarlarna?

Kram

Vinterpastell 2

image

Idag var det väldigt svårt att sluta måla och fixera. Jag blir lite frustrerad över himmelsfärgerna – blandar men skulle behöva fler blå. Och fler mörka färger. Försökte vara lite friare i målandet idag 🙂

image

Syns ändringarna?

image

Tycker om ljuset! Det är så lätt att gå in i det mörka, det närmaste.

Bättre att börja på en ny imorgon 🙂

Kram

Apotropeisk mask eller Oden?

Dansk runinskription nr DR 66 med en ansiktsmask – men vem? Är det Oden eller en apotropeisk mask som ska hjälpa till att jaga bort onda andar?

image

Aarhus, DR 66. Wikipedia.

Runstenen, från Aarhus i Danmark, är till minne av en man som dog i strid under vikingatiden ”när kungar stred”! Stenen dateras till ca år 1000 och den ska vara utställd på Moesgårds museum. Fyra män reste den över en femte som hette Fúl ( 🙂 ) och de var vänner i ett félag – alltså vikingatida ekonomiska partners! (se länken nedan till Wikipedia för referenser).

Översättningar från wiki, Samnordisk rundatabas:

A: kunulfR auk augutr auk aslakR auk rulfRrisþu
B: stin þansi eftiR ful fela(k)a sin iaR uarþ ( ) …y– tuþr
C: þo kunukaR barþusk

Transcription into Old NorseEdit

A: GunulfR ok Øgotr/Øþgotr ok AslakR ok RolfR resþu
B: sten þænsi æftiR Ful, felaga sin, æR warþ … døþr,
C: þa kunungaR barþusk.

A: Gunnulfr and Eygautr/Auðgautr and Áslakr and Hrólfr raised
B: this stone in memory of Fúl, their partner, who died
C: when kings fought.

Min översättning till Svenska:

A: Gunulfr och Augutr och Aslakr och Rolfr reste
B: den här stenen efter Ful, félagarn sin, som dog
C: då kungar stred

image

Jag tycker om smycken med fornnordiska motiv och det här är mitt nya hänge i silver 🙂 Jag tycker om att den har som små horn på huvudet!

image

Lund 1, DR314, även kallad Lundagårdsstenen. Wikipedia.

Här är en liknande mask på Lundagårdsstenen, som står på Lunds universitetsbibliotek och som Ingrid Gustin skrivit om. Hon går igenom olika tolkningarna av ”masken” och de går vida isär! Masken har tolkas som Oden, ett ansikte, en skrämselmask, Tor och även som Kristus (se lästips). Själv föredrar jag tolkningen att det är Oden, men det gäller att vara öppen för olika möjligheter 🙂

image

Stenen från Skjern. Wikipedia.

image

Sjellebrostenen i Danmark. Wikipedia.

image

Hunnestad 5. Wikipedia.

Det verkar finnas en hel del stenar med denne skeggige figur!

image

Västra strö i Skåne, DR335. Wikipedia.

image

Släbro, Sö 367. Wikipedia.

Vi kommer inte veta med säkerhet vad det är för figur vi ser, men fin tycker jag att den är! Kanske användes den som en motvikt mot den nya kristendomen i slutet av 900-talet och början av 1000-talet? Kanske fick den allsmäktige Oden en ny version som den allsmäktige Kristus? Vem vet?

Tipstillägg från Roger Wikell:

image

Sö 167, Landshammar, Spelviks socken, Rönö härad, Nyköping. Se Kulturbilder.wordpress. under lästips.

På Sö 167 är en far som rest sten över sin son och sonen nämns som en god ung man.

uiniutr : raisþi : stain : at : kuþmunt • sun • sin trik • kuþan

Vinjut reste stenen efter Gudmund, sin son, en god ung man.

Här en till:

image

Sö 112, Kolunda, Stenkvista socken, Österrekarne härad, Eskilstuna. Kulturbilder.Wordpress.

Den här, Sö112, i gråsten är ristad av Traen i långkvist- och lönnrunor.

: u(i)[k]tirfR : auk : tiarfR : raisþu : stain : þans[i :] at : þurkil : faþur : sin þrutaR [þi]akn •

Vigdjärv och Djärv reste denna sten efter Torkel, sin fader, en kraftkarl.

Kram

Lästips:

Runsten 66 från Aarhus: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Danish_Runic_Inscription_66

Félag: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Félag

Samnordisk rundatabas: http://www.nordiska.uu.se/forskn/samnord.htm

Ingrid Gustin, 2015. Runsten på resa -Lundagårdsstenen från vikingatid till nutid. Går att ladda ned en pdf. Ingrid Gustin har skrivit om stenens historia och sammanställt tolkningar av dess motiv.

Tipstillägg från Roger Wikell – Tack!

Sö 167:
Jes Wienberg, Kulturbilder WordPress.
https://kulturbilder.wordpress.com/2015/06/12/runstenar-sodermanland-so-167/

Sö 112: https://kulturbilder.wordpress.com/2014/07/19/runstenar-sodermanland-so-112/