Saker jag gör på jobbet… Idag både museipedagog och rekvisitamålare!
Lagat alla gula hål efter små barnfingrar… Nu ser den ut som ny igen! Flera barn och lärare kom förbi och tittade och eftersom att den ofta fotas så känns det bra att den inte längre ser så skamfilad ut.
Undrar just vad ordet ”skamfilad” har för ursprung…?
Kram
Ibland blir man överraskad! Idag påväg från jobbet gick vi förbi denna låda 🙂 Saker jag aldrig sett men hört talas om – i alla fall om mannen, skotten Alexander Seton, som grävde fram dem på Birka för en evighet sen – något kanske ur graven som kallas ”Setons grav”. Han grävde flera gravar på Björkö innan arkeologer ”fanns” och arkeologoutsidern Seton kommer snart få lite nytt ljus på sig 🙂
Seton byggde en liten ”minimonter” till en spännbuckla han hittade! Graven hör till gravfältet Borgs hage.
Han lagade den underbara kannan med någon sorts klammrar…och annat material än lera!
Det ska bli kul att läsa om Seton, för det är ofta så att historier som någon berättat blir till sanning och så glöms källkritiken bort…
I lådan låg även hjärtformade bältebeslag från Hovgården på Adelsö, samt några snygga silverhalsband från någonstans…:-)
Kram
Lästips:
Seton i Riksarkivet
Kopior av benlindekrokar från Birkagrav bj 905.
Syr fast mina fina Birkabenlindekrokar i form av fåglar, troligen falkar :), på museets benlindor. De ska få flyga till New York och visa upp sig! Det står iof i Arbman att de är djuransikten – tiermaskenförmige.
För att linda på benlindorna så behöver kroken lindas in i bandet, bakåt 🙂 Men det blir ju inte snyggt att fota…
Skärmbild från Sök i samlingarna, SHM, gravinnehåll bj 905.
Det är en skelettgrav i kista, i gravområde 1E i Hemlanden på Björkö/Birka. Han har inte med sig så mycket saker men ”Tistelspännet” är mycket vackert (in english Thistle brooch). Bild kommer. Över graven ser det ut att ha placerars en riktigt stor sten!
Tistelspännet, ringnål, från bj 905. Ur Arbman, Birka I, tafl. 47.
Graven tecknad av Hjalmar Stolpe, ATA.
Brevid spännet står det ’spår av silver’ på teckningen och det skulle kunna vara detta som ligger i burken med preparat.
Skärmbild av benlindekrokarnas infosida i Sök i samlingarna, SHM.
Två benlindekrokar, eller till strumpor som det föreslås i SHM-texten, i brons med tygrester bevarade av yllekypert och tuskaftat linnetyg, ligger vid knäna. Det står även att där finns en järnring, men jag kan inte se var den sitter. Tyvärr finns inga foton på undersidan av spännena.
Fynd från Birka. Benlindekrokar med textilrester från mansgrav bj 905. Foto: Christer Åhlin, SHM.
Den ena av benlindekrokarna där garn syns i det bevarade hålet. Foto: Christer Åhlin.
Jag undrar varför den ena kroken fällt ut mer metallsalter och bevarat textil? Den andra ser nästan rengjord ut…
Förstoring av Christer Åhlin 's foto, SHM.
Nu när jag tittade igen så ser jag att det är textil på ovansidan av kroken! Undrar om det är det tuskaftade linnet?
Förstoring av Christer Åhlin 's foto, SHM
Det syns ju lite rost också på ytan.
De två pärlorna i graven ligger lite underligt. En av oidentifierat material mellan mannens smalbenen. Den andra ligger enligt Arbman i graven men 0,6 m över kroppen tillsammans med den lilla kniven (nr 4 och 5 på gravplanen). Den är tunnformig och av gult glas.
Nu har det kommit tips om att det är som ’garterbelts’ för benlindorna, som i folkdräkten! Knibeltikan de kallas för. De kan i detta fall ha suttit på band istället för på läder.
Tack för spännande inlägg på facebook 🙂 !
Kram
Lästips:
Arbman, H. 1940-43. Birka I, Text s. 353 & Tafl. 47.
Bj 905, SHM, Sök i samlingarna.
Hilde Thunems fina sammanfattning av byxfynd från järnåldern. http://urd.priv.no/viking/bukser.html
Linderholm Anna, Jonson Charlotte H., Svensk Olle, Lidén Kerstin, 2008. Diet and status in Birka: stable isotopes and grave goods compared, Antiquity vol 82, s. 446-461. Här.
Hägg, I. 1986. Die Tracht, I: Birka II:2, Systematische Analysen der Gräberfunde, ed. by Greta Arwidsson, Stockholm.
Peter Beatson nämner även ett likadant fynd från Ryurik Gorodische Wickelbander. (Tack för tipset NyBjörn! Obs! Det står fel gravnummer i inlägget!)
Som ett vidsträckt, kallt landskap.
Så lika varandra. Undrar hur de formas? När jag körde iväg var det som en issvärm efter bilen.
Kram
Det kommer ta ett tag till och jag vet ännu inte om det kommer funka som jag tänkt…
Tänker nu att jag borde fuskat (ännu mer än med bandgrinden) och sytt fast trådar på ett band…. Det är svårt att få öglorna lika långa men jag kom på att jag kan göra en lös ögla och ha den som referens. Tänkte länge bygga en anordning att väva kjolen i, eller ha en referenspinne fastmonterad på något vis. Har funderat mycket på hur de kan ha gjort på bronsåldern. Det måste ha tagit ännu längre än evigheter… Har läst på om kjolen i olika böcker och även besökt originalet i Köpenhamn.
Till slut bestämde jag mig för att bara använda bandgrinden. Det är dock knepigt när öglorna ska igenom bandhållaren! Känner mig dessutom stressad eftersom jag önskar att jag var klar med den för länge sedan. Hoppas vara klar till nästa skollov i alla fall.
Fortsättning följer…
Kram
Jag har på mig en vit linnesärk med ett litet ringspänne i sprundet (pga av att jag har det lilla spännet i den rosa klänningen), en rosa natursidenklänning färgad med krapprot, en röd hängselkjol i diamantkypert med linneöglor, en bäverfäll och ett brickbandsbälte (som var lite för smalt…). Kappan är i tunt ylletyg med öglor för spännet. Jag tänker att jag ska sy en som är lite längre fram för jag gillar inte att den lutar uppåt.
Smyckena är de jag samlar på från Birkagrav bj 1084 men nålhus och örslev hör inte dit. Flera av pärlorna är tillverkade av Moa Råhlander.
Alla foton är tagna av min mamma Barbro Segerlund 🙂 Jag tänker ofta på hur det hade sett ut om vi hade kunnat fota vikingatiden… Hur hade de tänkt om de fick se foton på sig själva? Ja, jag försöker komma över att jag blir äldre 🙂
Kram
Min vackra hortensia och lite ringblommor <3
Mamma fotade men jag provade selfie utan glasögon 🙂
Det var lite halt 🙂
Den här blev rätt okej. Tog lite fler kort med min kamera, så fler bilder kommer 🙂 Önskar att jag haft något på huvudet.
Kram
Har sytt och fixat inför vikingafilmning i dagarna två! Det blev toppen och det känns lite som om jag trollat fram kläder 😉 Wille och Elisabet på fotot passar utmärkt som vikingar och nu ser ni vem som bar torshammaren från Ödeshög innan den fick sin hängring och hamnade i en skattgömma med bland annat en rik kvinnlig dräktuppsättning 😉 Undrar verkligen hur de så på sina amuletter och gudomliga föremål under vikingatiden.
Elisabeth har sina egna vackra kläder. En huvudduksnål i guld hittades i Birkas hamn nyligen, så huvudduk är en spännande möjlighet för vikingatiden. Får dock photoshoppa in en renfäll eller något i bakgrunden över väskor och annat…
Mycket stolt över skål med putsaska och vattenskål – svärdet blev skinande blankt!!!
Ibland skulle jag vilja resa tillbaka tiden – men det här var nästa som det i alla fall.
Vi filmade både ute och inne! Gunnes gård är fantastiskt!
Jonathan, min träl om ni kommer ihåg honom, fick lite mat.
Snygge Erik i sin fina dräkt från Birkagrav bj 1074!
Gårdagens ”Star” bland propsen var den fantastiska vikingavågen! Jag har slitit mitt hår över jul och nyår i väntan på att den skulle komma med posten! I fredags låg den i brevlådan…Puh! – ”Vill ha!” Tack Hans-Gunnar!
Lena fotade mig på slutet av dagen, så ser lite trött ut… Men å andra sidan så skulle jag ju kremeras som idag, så jag fick se lite vissen ut tycker jag 😉
Väl hemma efter en fantastisk dag med filmäventyr så preparerade jag tyg med roslagsmahogny för dagens fackla!
Upp kvart över fyra i morse men sen tog det tvärstopp på väg ut till Gustavsberg för dagens filmning.
Någon stackare hade krockat 🙁
Väl framme letade vi bra plats för en vikingatida kremering. En plats med ”Eldning förbjuden” verkade inte vara toppen.
Ironi…
Här var det vackert men sankt och lite annat fel.
Men till slut denna magiska plats!
Föreställ er en brandbegravning med lite lätt snöfall över den döda <3 Jag tror i och för sig att den döda personen skulle varit svept i en liksvepning av tyg av något slag under kremeringen, men det får bli en annan gång.
Mm, facklan ja! Jag ska visa om några dagar. Har lite tjärat tyg kvar… Alltså bara visa en tänd fackla 🙂
Ibland undrar folk vad jag gör som museipedagog – ”Är det som guide eller?” 🙂 Det är svårt att specificera ibland men idag kan jag säga ”sömmerska, kostymör, packåsna, scenografassistent, attributör och skådespelerska!” 😉
Filmscenerna kommer att användas i Historiska museets utställningar, i samarbete med Museums partner – We call them Vikings! En av de två utställningarna, som turnerar runt i världen, öppnar i New York den 5e februari!
Tack för att jag fick visa bilderna på er! <3 Kram