Etikettarkiv: sömnad

Vikingaklänning i ylle

image

Provning på plats med klänningen vänd ut och in.

Syr en ny klänning till utställningen ”Vikingar” på Historiska museet. Klänningen är rak och geometrisk efter fynd av en sidokil av en klänning ( kjortel/tunika) och en halsringning av yllekypert funna i den vikingatida staden Hedeby. Hedeby låg då i södra Danmark, men ligger nu i Tyskland. Klänningen brevid på fotot, i blå ull, är en mer ”skräddad” klänning.

image

Foto: Wikinger Museum Haithabu.

image

Fragment 21A och 21B från Inga Häggs bok om Hedebys textilier.

image

Foto: Fragment 55A, ur Inga Häggs bok om Hedebys textilier från hamnen.

Här är ett mönster från historiska världar.

image

Fyrkantskil.

image

Planerar för att ett litet runt sprundpänne ska sitta i halsringningen.

image

Tanken är att det ska synas lite av klänningen i ärmsluten men det blir ingen synlig linnesärk nederst. Det får vara på den lyxigare klänningen brevid. Pratade med vår nya textilantikvarie för att få lite synpunkter på klänningens längd, och särken under. Att ofta tvätta understa linneklänningen var nog vanligt. Den skyddar kroppen från ullen och ullen från kroppen och det är besvärligt om linnesärken blir blöt och lerig. Så jag väljer att göra klänningen jämnlång och inte riktigt ned i golvet den här gången och utan att särken syns.

Kappan ovanpå har inte jag sytt, däremot ska jag laga spänneöglorna i linne och köpa ett nytt likarmat spänne till den.

Hoppas vara färdig snart 🙂

Lästips är knepigt eftersom Inga Häggs två böcker om textilierna från Hedebys stadslager, gravar och hamn är svåra att få tag på, men sök gärna på Pinterest på ”Haithabu”, ”viking”, ”clothes”, ”tunic” och ”dress” (utan situationstecken) för bilder.

PS. Vepan i bakgrunden, med foton på textilbitar från Birka, arbetar jag med texter till så att det ska bli lite lättare att förstå vad det är 🙂 DS.

Kram

Yllemössa med kaninpälsbräm

Har fått en beställning på en vit yllemössa med vit kaninpälsbräm!

image

Medeltidsmode säljer kaninskinn i olika färger så nu har jag en stor (för att vara en kanin), fin päls här hemma som är supermjuk! Kändes lite jobbigt att klippa i den…

image

Har även klippt ut ”två” mössor. En till foder i blått linne. Jag sydde ihop den vita vadmalen med vaxad, vit lintråd och foderdelarna på symaskin. Foder blir ju lite längre, även om de är klippta lika, så det vek jag in och sydde fast i nedre kanten.

image

Pälsen klippte jag försiktigt från skinnsidan. Då är det lättare att inte klippa av håren… Sydde fast på insidan av mössan först och såg till att vika håren bakåt mellan delarna. Det blev en liten pälskant på insidan. På utsidan sydde jag fast längs pälskanten och i mössans yta utan att vika in pälsen. Ville att kanten skulle se lite ”rå” ut. Det ska ju vara en vikingamössa och inte en från NK 😉

Här har ni mönstret från Historiska världar, se Vikingatida mössa.

Mått för bredd och höjd:

Huvudmåttet delat på sex. Sömsmåner ca 1 cm för varje bit, dvs. 1/2 cm på sidorn, plus en extra cm för fodret. Om du vill ha mer sömsmån så ta 2 cm extra.

Höjden från örat upp på huvudet. Toppig eller platt mot huvudet väljer du själv. Lägg till någon cm för eventuell invikning i nederkant.

57 runt huvudet + 1 + 1 = 59/6

57 runt huvudet + 2 + 1 = 60/6

image

Puh! Levererad och den satt finfint! 🙂

Kram

Bronsålderskläder till museum

image

Tunika, mantel, bälte och hatt. Kläderna kommer att användas som utklädningskläder på museet i Västerås 🙂 Tyget ser lite konstigt ut i färgen på fotot, men det är rödbrunt. Dräkten är inspirerad av den danska graven från Trindhøj, daterad till 1346 f.Kr. Men det finns flera liknande fynd. Bältet är inspirerat av en kvinnograv med tvåfärgat bälte, förmodligen olikfärgat garn av olika fårull och sorterad ull.

image

image

Museet har redan fått en tjejdräkt, men jag har en snörkjol kvar att göra 🙂

Lite info om dräkten.

Kram

Bonsåldersbryderi… Skrydstrupströjan

Jag måste gå till biblioteket igen! Inga av böckerna jag läst gör det möjligt och förståeligt att sy bronsålderskläder! Broderierna på Skrydsrtuptröjan är fantastiska, ja, men hur är alla gjorda?

image

Skrydstrup är 13-16, där 16 är halslinningens broderi. Bilden är från Pinterest http:// www.pinterest.com/lindawahlander1/bronze-age/.

Jag har, tack vare Amica, fler beskrivningar i bild… Men beskrivningen på halslinningens broderi funkar inte 🙁

image

Den övre kanten på bilden är vad jag kommit fram till nu, men då har jag inte följt Halds beskrivning utan tittat på hennes schema och försökt själv…

Jag håller på med bronsålderkläder som familjer ska kunna pröva, så det måste hålla och jag behöver förstärka kanter och sömmar. Syr i tuskafttyg men det är inte lika grovt och stadigt som bronsåldertygerna. Skulle jag spinna och väva skulle det bli galet dyrt men jag vill ju att det ska vara så fint som möjligt.

Återkommer med fler bilder 🙂

Forts.

Det finns (minst) två till fynd av halslinningens broderier omnämnda i Lise Bender Jørgensens bok om forntida Skandinaviska textilier. Jag tycker dock att det mer verkar vara en mudd och Hald skriver också ”bård”. Ett av fynden är just en bit av ”mudden”.

image

Här är en bättre bild från Broholm 1938, Kvindedragten i Bronzealderen. Här syns tröjkanten nederst, tror jag…

Nusse, min nålbindnigsexpert, tycker det ser ut som nålbindning. Och det är ju som sytt, inte broderat…Hald skriver att det påminner om virkning.

image

Här är halslinningen jag fått till men det ska egentligen vara ett tretrådigt garn som är fastsytt i langettstygnen. Jag har även bara gjort tre extrarader utanför tröjkanten. Fortsätter jag blir det en polotröja ;-). Tyget är gult men jag måste färga över det med brunt 🙁 Det var svårt att få tag på tuskaft och det här hade jag redan färgat.

image

Runt ärmkanten syr jag fast en garnsnodd samtidigt som jag kastar kanten. Det ska bli tre rader med fastsytt garn.

image

Det blev runt om ärmkanterna. Jag kommer inte brodera allt som på Skrydstruptröjan. Det tar, fick jag just veta, eventuellt 40 timmar för alla broderierna på den tröjan…

image

image

image

Hm, ser ut som en stor, gul bronsåldersblobb…

image

Svartvitt blev bättre 🙂

Kram

Broderisnutt från Birkagrav Bj 735, uppdaterad

image

Tittade lite i Birkalådorna i textilmagasinet idag 🙂 Det är alltid lika spännande!

image

Grav Bj 735 är mest känd för sina fina brickband. Men idag hittade jag en ask i lådan som Amica tog fram, med små textilfragment med ett pyttebroderi.

image

Det är en tunn silketråd broderad på ett sidentyg kallas samitum, som är mönstervävt. Själva formen på broderiet med som trappsteg finns avbildat tidigare och jag måste titta efter om det är samma, men jag tror inte det. Tråden är fastbroderad i små, små öglor 🙂

image

Tack Amica för en bra dag!

Kram

Tillägg 25/2 2015

Hej igen, Inga Hägg tänker att de två personerna i graven har var sitt med brickvävda band tränsprytt plagg – ett litet och ett stort. Det går emot vad Geijer trodde. Det mindre plagget är det ”revbensformade” som verkar följa en bröstkorg och det andra är med större brickband och silverhjort och det är det hon tror har en större biten av en trappstegsmeanderbroderi samt den lilla jag fick syn på 🙂 Alltså borde broderiet hört till mansdräkten. Men det är Ingas funderingar 🙂 i boken Kvinnodräkten i Birka. Hoppas jag fick det rätt nu.

Eventuellt är plaggen i ull som det sytts fast sidentyg på (av Inga Hägg kallat sidenkypert – men det är av typen samitum), även med en mindre kildel på det mindre plagget och på sidentyget har brickbanden applicerats. Det finns ull vid en kant av sidentyget på det mindre plagget. Alternativt är det sidenplagg som burits över ullplagg!

Gul vikingaullkappa

image

Den här ullkappan har jag sytt till Ekerö kommun. Lämnade den för ett tag sedan och har inte sett hur allt blev ihop ännu. Det går att färga starka gula färger med växter, så det är inte omöjligt att det funnits så här starkt färgade plagg, men jag har ingen källa till den här. Mönstret är helt geometriskt och den är ofodrad.
image

Sömmarna på utsidan.
image

Eftersom sen är ofodrad ville jag att sömmarna innuti skulle vara fina också. De är vända åt varsitt håll och nedsydda i tyget, dvs. ett nästan evigt syende…

image

Linneöglor att sätta fast spännet i
Kram

Beslutsångest: Klappenrock

image

Två olika mönster – en geometrisk och en på lite på skrådden.

Det kan vara hur enkelt som helst att sy och klippa. Men sen vissa gånger så har jag supersvårt att bestämma mig. Ska jag välja geometri eller ” skräddat”? Hur får jag bäst ut delarna ekonomiskt i tyget? Så jag ritar och suddar, ritar och suddar…

Vad har du för idéer om järnålderns klappenrock?

Kram

Thorsbjergbyxorna enligt Hald

I en offerlund i Thorsbjerg har det hittats en tröja och två par byxor från järnåldern. Margrethe Hald går igenom den ena byxan.

image

Hald har gjort ett mönster och förklarar hur de är sydda. Det är ullbyxor med en fastsatt fot/strumpa – dvs. det är som en sparkbyxa i diamantkypert!

image

”En slits är öppen i sömmen från ankeln och ett litet stycke uppåt, för att göra det lättare att dra på byxorna över foten, och i slitsens kant sitter ett rester av en ulltråd eller snöre som skulle kunna tjäna som knytband och få tyget att sluta tätt omkring smalbenet”. Mönster på framfoten är närmast vingformat. Från tån och bakåt samlas det ihop i en söm längs fotens längd, men omvänt från hålfoten går en kil mot hälen och ger en rundning plats för den. En smal remliknande bit förbinder fotdelen och byxbenet men på baksidan vid hälen är tyget oklart pga det är slitet. Sömmarna under foten vänder avigsidan ut, antagligen för att skona foten från tryck från ojämnheten av en söm (min översättning från danskan).

image

Sömmen mitt fram i gren är inte med på Halds mönster. Jag gissar att hon tänkte att det är en skarvning och att den inte behövs. Men jag gillar sömmen fram. Den smala kilen går hela vägen upp i linningen och delar den.

image

Byxbenen är verkligen supersmala!

image

Linningen är också fastsatt med sömmarna aviga, utåt. Hällorna är enligt Hald bara avklippta tygbitar som är fastsydda, utan vare sig kantning, sömmar eller annat, och när ett snöre eller bälte sitter i dem så tror Hald att linningen är nedvikt utåt och då döljer bältet. Midjan är 1 m i omkrets och benvidden är 30 cm.

image

Hald sydde upp byxor och kjortel till en ”spinkelt bygget pige” på knappt 13 år. Hon var 155 cm lång med en omkrets precis ovanför höften på 76 cm och hade stl 36 i skor. Benklädernas längs blev dock för långa så de är sydda till en smal, men längre person!

Kram

Litt: Margrethe Hald, 1962. Jernalderens dragt.