Författararkiv: Linda

Tingsplatser och domar

För 31 år sedan var jag på en bar i London som hette ”Dingwalls”. Tror den låg i Camden 🙂 Ett tag senare fattade jag att det är samma sorts namn som det isländska Thingvellir – Islands viktigaste tingsplats! En tingsplats är en mötesplats under vikingatid och medeltid där fria människor var med och bestämde i samhället och beslutade om lagar och straff eller olika viktiga gemensamma beslut. Ordet lever kvar idag i tex. ”Landsting” och ”Tingsrätten” och vi har i Norden kvar lagliga rötter som inte har sitt ursprung i den romerska rätten. 

För många år sedan guidade jag en grupp som kommit till Björkö/Birka med Islands dåvarande talman. Jag var jättenervös, för det var mycket ståhej runt det hela, men jag fick en fin bok som tack.

I en handskrift från 1130, Íslendinabók, berättas det om när Alltinget grundades på Thingvellir, Tingvalla, år 930 och det är idag den äldsta riksdagen i världen som fortfarande är igång! De som flyttade till Island hade i och för med sig den germanska tingstraditionen, så innan Alltingets grundande höll de ting runt om på Islands, i häraderna där tingsmännen följde en Gode, men när landet växte så behövdes det ett övergripande ”Allting”. Efter ett tag blev det blodiga stridigheter mellan familjer om lagar och annat så år 1262 blev Norges kung även kung över Island. 

Arkils tingsplats i Vallentuna. Foto: I. Berig, creative commons, Wikipedia.

Tingsplatsen i Gulde, Sleshwig-Holstein. Foto. Creative commons, Wikipedia.

Det finns massor av tingsplatser i Sverige. Gotlands motsvarighet till Alltinget samlades tex. i Roma, där Roma kloster sedan byggdes. Andra ortnamn är tex. Tingstädeträsk på Gotland eller Tingstaden på Färingsö Mälaröarna. Fornlämningar som kopplats till tingsplatser är även bl.a. sk. ”domarringar”. 

Anunds hög. Foto: Linda Wåhlander.

Även områden vid högar verkar ha fungerat som tingplatser, sk. ”tingshögar” och en som nämns i källor på 1300-talet är Anunds hög utanför Västerås. Det har nyligen gjorts arkeologiska undersökningar på platsen.

Även i den gamla Poetiska Eddan finns lite om tinget 🙂 I Havamal 61 står det: 

Till tings må man rida tvagen och mätt, om man ock ej är alltför välklädd; för skor och byxor skall man ej skämmas, ej heller för sin häst.

Det vill säga hur fula och slitna kläder du än har på dig och hur gammal eller sliten häst du än har, så är du fri och får vara med och bestämma på tinget, men ren och mätt är bra att vara när du ska dit! 

I den långa forskningshistorien har det mest skrivits om män och tinget, men de forskare som läst förstahandskällorna har även läst om jordägande (odal) kvinnor som var med  och var fullvärdiga deltagare vid tinget. Fem grupper av kvinnor som var med vid tinget var: 1. änkor, 2. ringkvinnor (ogifta utan nära manliga släktingar), 3. kvinnor i luven på andra kvinnor, 4. kvinnor som hade hand om ett hushåll om tex. mannen inte kunde komma samt 5. kvinnor som deltog som agerande vittnen under tingsförhandlingarna på samma vis som männen. 

Att vara vittne gällde, i Frostatinglagen, vid något så viktigt som mord gällde även manliga och kvinnliga trälar samt barn över åtta år. 

En ”vall” att träffas på – på gården på Historiska har vi Arkils-tingstad rekonstruerad med runstenar och allt. 

En dag 2013 hade vi stridsuppvisning i rekonstruktionen, under Vikingasommar 🙂 Det var kul och mycket uppskattat!

Så här kan vikingakrigare ha sett ut.

Max och Fredrik slåss till döds…

Fast på låtsas <3 

Det gick bra. Sämre gick det nog för en del som blev dömda på tinget. Ibland kunde de bli fredlösa och bli av med sina ägodelar och mark – det var det som hände med platsen där Thingvellir blev till, dvs. han som ägde området blev av med sin mark och då kunde den användas som gemensam tingsplats… På 1200-talet inrättade Birger Jarl ”tingsfrid”, brott som begicks, då fick strängare straff än vanligt. 

Lästips:

Arkils tingsplats i Vallentuna: 

Stockholms länsmuseum http://old.stockholmslansmuseum.se/upptack_lanet/arkils-tingstad/ här.

Wikipedia https://en.m.wikipedia.org/wiki/Arkils_tingstad här.

Thingvellir på Island http://www.thingvellir.is/english.aspx här.

Allting https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Allting här.

Sanmark, A. 2014. Women at the Thing, I: Vikingatidens kvinnor. Coleman, N. &Nanna Løkka. Red.

Avhandling om rättsplatser i Skåne för den som vill fördjupa sig: Svennson, O. 2015. Nämnda ting men glömda. Här

Havamal 61. Den Poetiska Eddan. I översättning av Björn Collinder. 

Wildte, F. 1926. Tingsplatserna i Sverige under förhistorisk tid och medeltid. Fornvännen. Här

Sanmark, A. & Semple, S. 2008. Tingsplatser i det vikingatida och medeltida Sverige. I: Populärarkeologi 2.

Sidenremsesömnad a la vikingatid

Förutom Sigtunamannens dräkt har jag även sytt några andra plagg till Vikingaliv på Djurgården. Ett av dem är en barnkolt i vit yllekypert med sidenband. Jag har utgått från samma mönster som det jag gjorde för Birkaflickan, eftersom det inte är så mycket forskat ännu om vikingatida barnkläder. 

När jag var där och lade ned kläderna i montern.

Tycker att det blev fint med barnkolten ovanpå den vuxne manskjorteln.

Sidentyget är i kvaliteten samma som  vikingatida samitum S4 och jag har köpt det av Max på Kvalitativt krigsbyte

Sidenet klippte jag i smala remsor.Jag vek sedan först in en liten bit och sydde fast längs halsöppningen från framsidan. Jag drog så pass hårt att den nedre sidan blev lite volangig.

Jag sydde fast den en bit från kanten.

Jag lade inte sidenremsan runt kanten den här gången, utan platt på rätsidan av kolten.

Under sidenet gömde jag den invikta halskanten.

Att gömma den invikta halskanten är helt mitt eget hittepå. 

Det gick åt två sidenremsor i sidentygets bredd.

Det volangiga är för att sidentyget ska ligga platt. 

Mycket sömnad är att bara hålla i allt rätt. 

Vikingarna struntade i mönstret mest vad det verkar och valde färgkombinationer, som på kvinnodräkten från Pskov med sidenband. 

Jag tycker det blev himla fint och skulle vilja ha en klänning själv, med sidentyg på.

Det blev även siden runt ärmarna för att det blev fint. Det är inte en kopia av något plagg,men det kändes viktigt att ha med ett barnplagg, då barnen under vikingatiden ofta faller i glömska 🙂 

Kram

Lästips:

Wåhlander, L. Sundström, A, & Wärmländer, S.K.T. 2012. Birkaflickans nya kläder. I:Birka nu : pågående forskning om världsarvet Birka och Hovgården. – 2012. – 978-91-89176-45-4 (inb.) ; S. 173-197 : ill.

Vår artikel om Birkaflickans nya kläder finns på nätet på flera ställen, bl.a. här

Tidigare inlägg om Osebergsgraven http://linda.forntida.se/?p=584 här.

Vikingatida silverpärlor av filigran

För några år sedan skrev jag och Sebastian om filigrantråd, dvs. pärlad silvertråd. Den kan även kallas strierad, tvärstrierad, räfflad eller när det är en pärla ”spirallagd”, silvertråd. De ser lite olika ut ibland och möjligen är tillverkade i olika tekniker. Då skrev vi om pärlhängen och nu har jag istället provat att tillverka pärlor av pärlad silvertråd som jag köpt. 

De fynd som jag försökt efterlikna har hittats på Björkö, Adelsö och Helgö men finns även från även andra ställen. Jag har snurrad tråden och sedan jämnat till ändarna. 

Nedan ser ni de jag hittat idag i Historiska museets samlingar. Det är lite knepigt att söka på dem, då de inte alltid heter samma. Har tagit skärmdumpar så ni ser fyndummer och fyndplats.

Adelsö, Kunsta:

Färgelanda, Stora Ryk:

Ekerö, Helgö:

Samma som ovan. Foto: Jenny Nyberg, SHM.

Adelsö, Björkö:

De är är samma som ovan. De är spännande då det syns så tydligt att silvertråden inte är pärlad hela vägen och att de är olika randade. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Samma som ovan. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Samma som ovan. Foto: Lotta Fernstål, SHM.

Othem, Klints:

Det känns som om jag tillverkat en liten, tung skatt. Har tänkt sälja dem i nätbutiken, behöver bara räkna ut vad de ska kosta först. Det är 925 silver men jag har inte lyckats lösa hur jag ska få dit stämpeln… De vikingatida är väldigt nötta och jag undrar hur länge de använtas och hur de kunde bli så nötta! 

Kram

Lästips:

Wärmländer, K.T.S  och Wåhlander, L. 2012. Vikingatida pärlhängen, Silvertrådens form och tillverkning, I: Birka Nu, s. 141-150.

Startsida Sök i Samlingarna: http://mis.historiska.se/mis/sok/start.asp här.

Kungen & Drottningen och Sigtunamannen

Dagens fina bild! LG Nilsson visar vår fina skapelse för Kungen och Drottningen – Sigtunamannen 🙂 som blev begravd i kvarteret Nunnan, som första gravfält närmast daterat efter att Birka övergivits. Oscar Nilsdon har gjort ett fantastiskt jobb och jag är så tacksamt att ha fått vara med och klä mannen! 

Foto: Kungahuset.se, www.kungahuset.se.

Har inte tänkt på alla kommande foton med människor och gubben. Kul! 

Se Kulturnyheterna om ni vill http://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/aktuellt/kungaparetvidvikingaliv.5.73a5feee15af50049ff1f6c.html här.

Vikingabyxor och hur de blev i tv…

Tänk att de här kunde göra sig så fina i tv 🙂 Även Birkaflickan och min chef var med på Kulturnyheterna på Svt 🙂 Jag swischar också förbi när jag syr på byxorna på mannen. 

https://www.svt.se/kultur/snart-oppnar-vikingaliv-men-ar-det-ett-museum här.

Allt är handsytt och tyget är färgat i efterbad av valnöt. 

Klippa, klippa…på mammas köksgolv. 

Det här är mönstret, som jag har klippt ut i ylle. Det ligger stadigt. Jag gjorde sedan en söm till på den långa smala framtill då jag tycker det blir fint.

Sydde ihop dem innan växtfärgningen med växtfärgat garn… Lite slöseri kanske 🙂 

På den övre kanten, med tre delar, här sys rumpflärpen fast.

Rumpflärpen.

Den ska passa kant i kant. 

Ner i färgbadet.

Längtar efter att växtfärga utomhus igen, men det gick ju inte i vintras.

Blev jättenöjd med färgen. 

Linningen är klippt konstigt i bak av sömnadstekniska själ 🙂 Annars brukar det vara en lång remsa. Snart kommer lite bilder på påsyning på gubben. 

Kram

Hela kulturnyheterna: https://www.svtplay.se/video/13393388/kulturnyheterna/kulturnyheterna-28-apr-18-13-1?start=auto här.

Lite roligt foto från TT 🙂 

Åsiktsgirlanger

Inför påsklovet ville vi igen hitta på något i anslutning till utställningen History Unfolds och förslaget kom från en i gruppen att som pysselaktivitet under påsklovet och några helger bland annat ”Klä in Historiska”. Det blev, som jag postat i ett tidigare inlägg, tex kläder till vår fina gris Gyllenborste. Men jag fick även en idé om att hänga upp ”åsiktsgirlanger”som besökarna får skriva vilka åsikter de vill på ? Så i en korg ligger papper, saxar, pennor och klister.

Lovet började dagen efter terrorattacken och allt blev så sorgligt. Så när jag nu gått och läst vad människor skrivit blir jag ändå varm i hela hjärtat! 

Sverige och Stockholm har fått massor av kärlek på åsiktsgirlangerna! Vi har hängt upp en lång till då de två första blev överfyllda.

Även Historiska museet fick lite kärlek ? och jag tycker det är roligt att så många även gjort sina flaggor och hängt upp. 

Kram

Sammanslagning av museer

Regeringen har beslutat att flera Stockholmsmuseer ska slås ihop. De är Historiska museet med Myntkabinettet och Tumba bruksmuseeum, Livrustkammaren, Hallwylska och Skokloster. Det blir spännande med nya kollegor och jag hoppas på markeradbal på Skokloster som personalfest!

Idag fick vi en miniträff med frukostfika på Livrustkammaren med mingel efter och – de har märkliga saker på kontoret! 

Är du överintentent på Livrustkammaren så får du ditt porträtt målat! Här min gamla Birkakollega Jonas Lindwall brevid Barbro Bursell! Det gäller bara att välja rätt konstnär…Jonas är en av de som bland annat sköter Livrustkammarens digitala medier. Mycket bra! 

Här några tidigare överintententer…

Jag frågade Jonas, lite på skämt, om de hade någon uppstoppad hund, eftersom de har uppstoppade hästar… Och bara runt hörnet stod denna lilla vovve. Hoppas vovvesjälen kommer till vår gemensamma himmel… Tänker att det vore fint att göra en utställning om människans bästa vän – Hunden <3 

Otroligt ändå att det finns flera museer i Slottet! 

Kram

Gyllenborste firar påsk

Känner stolthet. Igår fick jag ett fint påskfoto av Ylva, som jag jobbar med på Historiska, på vår gris Gyllenborste och som i år fått vara med i påsklovsaktiviteterna. Inför lovplaneringen inspirerades vi av utställningen History unfolds för visningar, verkstad och – en viktig del – gerillaslöjd och  pyssel- och slöjdaktivism 🙂 Jag virkade en röd matta till honom och påsklovsbesökarna har fått se till så han inte ska frysa så mycket. 

Gyllenborste fryser inte lika mycket längre. Foto: Ylva Nellmar, SHM.

Jag blev varm och glad i hjärtat när jag fick se hur grisen blivit! Under lovet har jag ju gått på yogautbildning och har bara förberett lovet den här gången, så nu längtar jag efter att se och höra mer hur det gått 🙂 Idag, måndag den 17e, är sista lovdagen, men temat fortsätter två helger till – Konst, kläder och gerillaslöjd. 

Gyllenborste är guden Frejs galt i fornnordisk mytologi och han smiddes av smederna Brock och Sindre i en tävling. Gyllenborste drar Frejs vagn och han heter även ”Slidrugtanne”. 

Även Frejs syster Freja har ett svin. Hon heter Hildisvin – stridssvinet. 

PS. Önskar jag kunde skicka Gyllenborste och prata grisspråk med vildsvinen på Helgö, så de slutar att gräva upp gravar! DS.

Kram

Historiska hemsida, www.historiska.se här.