Författararkiv: Linda

Loppisfynden är underbara dyrgripar från Västra Zambia

imageJag köpte fatet för några år sedan av en kvinna som bor på Mälaröarna. I år sålde hon en till på loppis. Jag letade efter afrikanska rotkorgar på nätet och då dök mina fina korgföremål upp. Tydligen är de gamla korgar från Västra Zambia och tillverkade av roten från busken makenge.

image

image

image

Roten har växtfärgats.

image

Jag tycker så mycket om dom och önskar att jag kunde få se dem tillverkas någon gång. De är vattentäta, så jag undrar om den här kan användas som flaska.

image

De är hårda som trä, roten måste blötläggas i flera veckor, och det är därför de är så hållbara.

Kram

Läs mer:

http://www.basketsofafrica.com/makenge-bush-root/makenge-bush-root-baskets.html

http://www.basketsfromafrica.com/items/makenge-bush-root/37819-detail.htm

De går att köpa från sidan också – Korgshop.

Svartråttan så gott som rentvådd som spridare av Digerdöden i Europa – centralasiatiska vädret och gerbiler samt vi med våra domesticerade djur och lyxkonsumtion de skyldiga…

Vi hamnar gärna ibland kvar i en berättelse, lik den om att vi, den moderna människan inte skulle ha velat eller kunnat blanda sig med neanderthalmänniskan, som nu har visat sig vara fel eftersom vi träffades utanför Afrika och blev ihop vilket resulterat i att de flesta av oss bär på 1-3% av neandethalarna i våra gener. I början av 2015 verkar turen kommit till svartråttan att få sin historia ändrad. 

 

Foto från Allt om Vetenskap.

 
Ett forskarteam har studerat klimatet på alla de platser som pesten bröt ut på under den andra stora pandemin av pest som även kom till Europa. Den första pesten var den Justinianska pesten åren 541-542 e. Kr. och den tredje pandemin skedde i Indien. Digerdöden, med böldpest, lungpest och blodpest,  dateras till 1347-1353 men pesten höll i sig i ca 400 år.  Tidigare har vi fått lära oss att svartråttor, rattus rattus, bar på smittan och att loppor flyttade över den till människor och att detta hörde ihop med europeiska klimatförändringar på något vis. Resultatet var att miljoner människor dog under fyra århundraden, vilket i.o.f. fortfarande är sant.
En historia jag hört är att eftersom katten blev kopplad till häxor och dödad så spred sig råttorna och därav var det deras fel att miljoner människor dog. 

Nu visar det sig att det var för få råttor och att smittan inte kommit in en gång och stannat i en ”råttreservoar”, utan kommit i flera vågor österifrån, från Sidenvägarna, och anlänt via handelshamnar runt om i Europa med början på våren 1347 i Konstantinopel, dagens Istanbul. Råttorna kan alltså ha hållit liv i smittan ombord på skeppen och hoppat i land, men de var ingen reservoar, eller smittobehållare, för bakterien under alla år. Så även kom pesten via Norsk hamn i Bergen,och vägen ned genom Värmland till Sverige samt till Visby. Smittan, när forskarna tittat på medeltida skelett visar sig vara framförallt luftburen och då är lopppor imte ens med lika mycket i bilden. Det är alltså vår önskan att köpa varor från fjärran länder regelbundet som fått smittan, Yersinia pestis – en bakterie, att hålla i sig under så lång tid.  

Bakterien Yersinia pestis

 Bakterien identifierades 1894 av Alexandre Yersin och 1898 förstod Paul-Louis Simond i Mumbay att den spreds via loppor och sedan 1940-talet finns antibiotika som hjälp om smittan hittas i tid. Mycket finns att läsa om detta…

Karta från studien över pestens utbrottsplatser. http://www.pnas.org/content/suppl/2015/02/20/1412887112.DCSupplemental/pnas.201412887SI.pdf#nameddest=SF1

The Great Gerbil i Kazakhstan. Fotocredit: Dr Anne Laudisoit.

 
Gerbilerna i Centralasien, Kazakhstan, frodades av blöta vårar följt av varma somrar och med dem deras loppor med bakterierna. När vädret sedan inte var lika gynnsamt och gerbilernas stammar kollapsade så fanns det ett överflöd av loppor som måste hitta andra värdar att bita på och då valde de människor och t.ex. kameler… Sedan spred sig alltså bakterien, med några års fördröjning, runt omkring och spred ”Den stora döden” via människornas handelsvägar. Vi har helst inte velat skylla på oss själva i det här scenariot… och råttor passade väl bra antar jag och nu vill vi lägga skulden på gerbiler istället… men jag tror inte att gerbilerna heller hade för avsikt att döda miljoner människor genom att frodas härliga vårar och somrar och sedan drastiskt minska i gruppstorlek igen.
 

Inte bara råttor har setts som spridare utav pesten utan även judar. Här bränns de levande 😥Ur Nürnbergkrönikan från 1493. Källa: Wikipedia.

 Judarna var också oskyldiga till spridning av pesten! Vissa trodde att pesten var Guds straff för att människorna syndat. Astrologer tittade i stjärnorna och även hundar fick tydligen skulden. Vi människor kommer nog råka ut för fler pandemier och frågan är vilka vi skyller på då? Vi kan knappast skylla på gerbiler, loppor eller judar. Men det är bra att veta hur sjukdomar sprider sig! 
Läs mer:

http://blogs.biomedcentral.com/bugbitten/2015/03/16/rats-exonerated-reservoir-hosts-black-death/?utm_campaign=shareaholic&utm_medium=facebook&utm_source=socialnetwork
http://www.bbc.com/news/science-environment-31588671?post_id=10153812466034810_10153812466689810#_=_

Här finns en länk till studien: https://www.washingtonpost.com/news/morning-mix/wp/2015/02/24/after-8-centuries-rats-exonerated-in-spread-of-black-death-gerbils-implicated/

Studien är publicerad i PNAS: 3020–3025 | PNAS | March 10, 2015 | vol. 112 | no. 10; www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1412887112

Foto på gerbilen: http://blog.wellcome.ac.uk/2012/03/13/plague-in-kazakhstan/

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Digerdöden#

http://medeltiden.kalmarlansmuseum.se/niva3/3-4-2xx.phtml?userid=0

We call them Vikings interaktivitet

Nu öppnade utställningen ’Vikings’, Historiska museets och Museum partners produktion ’We call them Vikings’, på Canadian Museum of History 🙂

image

Bilden hittade jag på nätet och den är kopplad till en fin artikel om utställningen på ett tidigare museum. Här kan du läsa
nätartikeln

Jag gjorde de där färggranna garnrepen till WCV II 🙂

Kram

En mamma hela vägen tillbaka till tidernas begynnelse

Mamma och jag 1970 när jag döptes. Jag blev inte kristen, men hon var så söt så det var värt det 🙂

image

Har funderat över DNA igen. Jag undrar ju vilka spår bakåt i tiden som finns i mina gener, nu när jag läser Karin Boys bok ”Min Europeiska familj” och det var med som ämne på Kåldolmens dag igår på jobbet. På paneldebatten så var det en man från Hembygdsföreningen som gjort test som visade att han kom i rakt nedstigande led från en person som vandrade ut ur Afrika för 70.000 år sedan och som kom via Afganistan till Europa, eller hur det nu var, medan en av kvinnorna, Kerstin Cassel, som skrivit en mycket bra bok om migrationsforskning inom arkeologi och som också testat sig, menar att bara för 1000 år sedan så är det miljoner släktingar och DNAspår att välja mellan men att hon har Centralasiatiska gener – och jag tänkte direkt på Genghis Khan och hans miljontals ättlingar 🙂

Själv har jag länge tänkt att jag är en återvändsgränd på ett sätt. Jag har ju min älskade unge och han är det bästa i mitt liv. Jag har inte längtat efter just en dotter men eftersom jag inte kommer få en dotter så slutar min mammalinje här – jag blir ett slut på en rad av mammor som fött en dotter, som fött en dotter, som fött en dotter osv. hela vägen tillbaka i tiden! Det är lite hissnande!

Var bodde de, mina förmödrar? Vilka vägar har de gått? Vilka vedermödor har de varit med om? De bodde i alla fall inte i det här området före 14.000 år sedan 😉 Min mammalinje går via min mormor Aina i Sangis i Norrbotten och till gammelmormor Lilly som kommit dit från Vasa i Finland före det. Men var ifrån kom min gammelmormor Lillys mamma, mormor och gammelmormor?

imageKram

Firade Kåldolmens dag idag på Historiska

Tidigare år har det varit öppet hus men i år bjöd vi in gymnasieklasser för heldagsprogram! Det var superkul! I alla fall för mig 😉

Mina arbetskollegor hade ordnat en fint program för totalt åtta klasser. Jag höll i visningen ”Om människor i rörelse” i Forntidsutställningen och avslutade dagen med workshop. Hade en bra klass 🙂

image

Vi fick lära oss bakgrunden, av Petter Hellström, till varför vissa i samhället firar Karl XII’s död den 30 november 1718 i Norge. Vi firade istället med dolmar 🙂

Sen har jag alltid undrat varför de inte valde Gustav II Adolf som förebildskung och tydligen har det även funderats över detta inom grupper som har Karl XII som förebild. Hur som helst är mytbildning om händelser och personer något som gör det svårt att ibland se de historier som verkligen hände eller den mer komplicerade historien och det kan ibland vara nyttigt att få sig en historielektion för att vidga vyerna 🙂

Jag lärde mig mycket idag, bl.a. om Karl den XII’s djupa religiositet, att han inte ville vare sig ta kvinnor i hand eller prata med dem och att han tillät judar och muslimer att hålla gudstjänst.

image

Det blev även paneldebatt om vad de inbjudna personerna tycker att historia är och varför historia är viktigt. Hur vi kan bryta mönster i våra sätt att se historia, men att det är lite knepigt att ändra rådande historieberättelser. Jag ska få länk till den så att ni också kan lyssna om ni vill 🙂

Kram

Grisskogen-  Ålder: 1350-700 år eller 650 e.Kr.- 1400 e.Kr.?

Förra fredagen när jag var på Länsmuseet Gästrikland och tittade på deras forntidsutställning så blev jag förbryllad när jag läste deras dateringssätt Ålder : 1350 – 700 år. Jag blev även nyfiken på kvinnan som begravts på gravfältet i en kista. 

Grisskogen, Ovansjö, Gästrikland.

 
Vanligen skrivs dateringar arkeologiskt med en referns till ”År 0” och den  Gregorianska kalendern. Det kan vara 750 e.Kr. som vikingatiden börjar, där e.Kr. är ”efter Kristus”, det fiktiva året då Jesus ska ha fötts. Även om det inte var just då och det egentligen inte ens finns något ”År 0”, bara 1 f.Kr och 1 e.Kr. (om det nu finns två år 1…?) så är det ett välanvänt sätt att skriva dateringar för att få ett hum om tidsuppfattning.

Det var munken Dionysius Exiguus som på 500-talet räknade ut när den kristna eran skulle börja och som genom att börja med år 1 i stället för år 0 ställde till med förvirringen i frågan huruvida millennieskiftet för ett par år sedan ägde rum år 2000 eller år 2001. Den dionysiska ordningen ersatte den romerska, som utgick från staden Roms grundläggning – ab urbe condita – år 753 f. Kr. (Artikel i DN se län nedan).

För att komma bort från den kristna kopplingen började det under 1900-talets andra hälft även användas ”e.v.t.”, enligt vår tid, och ”f.v.t”, före vår tid, som är samma som den gregorianska tideräkningen men som inte nämner Kristus. V:et skulle kunna stå för ”västerländsk” tid istället.

Eller så inför vi en för jordens folk gemensam tideräkning med början för ”200.000” år sedan 🙂 Samtidigt kan vi byta till gemnsam dygnstid för jorden. Vi behöver även jordtid i relation till rymdresor. 

Om en utställning står i 50 eller 200 år, vilket i.o.f. antagligen inte är rimligt, så kommer dateringen med ’hur gammalt något är’ i utställningnen hela tiden bli mer och mer fel. Det blir även svårt att jämföra med andra texter. Samtidigt på visningar så använder jag t.ex. om Bäckaskogskvinnan/Kvinnan från Barum att ”hon är 9000 år gammal” för ”hon levde 7000 f.Kr.” och så visar jag att det står 7000 f.Kr. på skylten men att vi måste lägga på våra 2000 år.

  
Föremålen på den här glashyllan från Grisskogen känner jag igen som vikingatida. Men dateringen på gravfältet gör att gravfältet ser ut att ha använts i ca 700 år, med en början i vendeltiden om  ”1350 år sedan” är 650 e.Kr.  (Vendeltid 550-750 e.Kr.), vilket även står i grävrapportens namn, se nedan.  Som sista gång ska gravfältet ha använts under medeltiden, 1200-talet eller 1300-talet (eller till Ca år 1400 e.Kr.).

  
Det är spännande att gravfältet användes på 1200 eller 1300-talet och det står i texten om en kvinna som  på 1200-talet eller 1300-talet begravdes i en kista på det vikingatida gravfältet med endast ett eldstål som gravgåva. Varför begravdes, enligt texten, en kristen kvinna på ett gravfält från vikingatiden? Hon borde alltså egentligen blivit begravd på en kyrkogård. Det betyder att det inte är vanligt att hitta senare kistgravar på gårdsgravfält. Vem var hon?

  
Här ligger hon nu i alla fall. På ett museum i Gävle. Hon har, vad det ser ut som, även fått med sig en flintabit och en liten järnten/nål. Var hon kristen? Eller var de som begravde henne kristna? Hennes sista önskan kan ju ha varit att bli begravd på en hednisk gravplats eller bredvid den gård där hon bodde. Hade hon gjort något så att hon inte fick bli begravd på kyrkogården? Jag behöver låna rapporten 🙂

Kram

Lästips:

Per Thorén, 1994. Grisskogen : ett vendel- och vikingatida gravfält i Ovansjö socken, RAÄ 33, Gästrikland : arkeologisk undersökning : Riksväg 80, RAÄ 33, Ovansjö socken, Gästrikland 1994.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vår_tideräkning

http://www.dn.se/kultur-noje/spraket/var-tiderakning-eller-efter-kristus/

http://arkeologigavleborg.blogspot.se/2009/11/ovanlig-ornamentik.html

Vikingaklänningen klar – nu in i frysen!

image

Nu har jag sytt klart! Innan vi sätter ut den i utställningen behöver den frysas så det inte kläcks några skadedjur…

image

Plastpåse runt så tyget inte fryser fast.

image

Till frysen med Pernilla 🙂

image

Vi passade på att frysa lite mer kläder. De ska ligga där några dagar.

image

-25! Om du behöver bli av med ohyra i dina yllekläder, och inte har en stor frys, så kan du lägga ut dem i snön i vinter och skotta över ett till lager snö. Det brukar jag göra om det blir bra vinter 🙂

Undrar just om de gjorde det på vikingatiden också? Beroende på om de hade ombyten förstås…

Kram