Etikettarkiv: DNA

Sigtunamannens kläder – DNA-vikingen

Det här är ett av de roligaste projekt jag gjort. Fick jobba med Oscar Nilsson och Vikingaliv, numera The Viking Museum.

Jag får många frågor om dräkten och om mansdräkter under vikingatiden, så tänkte berätta lite hur jag tänkte här. Får fylla på lite vartefter.

Det fanns ju ingenting i graven, så kläderna är bestämta utifrån Orscars önskemål om ”bondekläder/arbetskläder”, mina tankar om en enklare vikingatida mansdräkt utifrån olika fragmentariska fynd samt efter önskemål och godkännande från beställarna.

Mannen begravdes på det första/äldsta gravfältet i Sigtuna, så jag lekte med tanken att han hade varit på Birka och han har därför fått ett birkabälte.

Det här bältet är ungefär lika dant.

Skjortan i hampa är för att den skulle vara slitstark. Det är en enkel, geometrisk skjorta med fyrkantskilar under armarna.

Han fick en enklare omlottjacka för att jag tyckte att det skulle vara fint.

Fynd av omlottjacka finns det fragment från i Hedeby/Haithabu. Men de förekommer även på äldre bilder som smycken och guldgubbar. Mönstret bygger på att det ska bli så lite tygspill som möjligt.

Byxorna är utan fötter och en variant på Hedebybyxfragment och Torsbjergbyxan.

Mönstret är ur en bok av Kania. Jag ska leta fram ett bättre mönster men det finns massor av mönster på m tet och Susanna Broomé säljer mönster.

Det finns ju inte så många byxfynd och Oscar ville inte ha benlindor. Byxorna är växtfärgade med efterbad av valnöt.

Dessa byxor är också på sätt och vis lättare att sy fast på en skulptur eller en död person, med de två raka sömmarna hela vägen uppifrån och ned baktill.

Skorna är enkla vikingaskor i getskinn. Han fick mina skor ? Det finns lite olika mönster. Jag gillar att sy dessa från Jorvik med spetsen bak. (Jag minns inte var mönstret kommer ifrån…Hittade det igen på Pinterest. )

Han fick en liten socka i skorna. Jag ska leta efter skorna bland mina papper.

Han fick även ett halsband med tre pärlor för att vi tyckte det behövdes något i halsen ?

Mössan bygger på senare fyrkantsmössor och det blå broderiet var för att det finns band runt huvudet på personer i Birka, även om de är bevarade för att de är av metall, Ulrika ville att det skulle se lite ompysslat ut på mössan.

Det var inte helt lätt att komma på hur han skulle se ut.

Det var inte heller helt lätt att sy fast kläderna på dockan.

Jag tycker han blev fin och han kommer för alltid påminna mig om min vän Roger Wikell, som kunde ha varit hans släkting.

Från Rogers facebook.

Kram

Tidigare bloginlägg

Klappenrock:

Liten “klappenrock” till Allan

Byxor:

Vikingabyxor och hur de blev i tv…

Bälten: https://linda.forntida.se/?p=11185

Breda vikingabälten?

PS. Jag får återkomma med bättre länkar och lite fler mönster.

En mamma hela vägen tillbaka till tidernas begynnelse

Mamma och jag 1970 när jag döptes. Jag blev inte kristen, men hon var så söt så det var värt det 🙂

image

Har funderat över DNA igen. Jag undrar ju vilka spår bakåt i tiden som finns i mina gener, nu när jag läser Karin Boys bok ”Min Europeiska familj” och det var med som ämne på Kåldolmens dag igår på jobbet. På paneldebatten så var det en man från Hembygdsföreningen som gjort test som visade att han kom i rakt nedstigande led från en person som vandrade ut ur Afrika för 70.000 år sedan och som kom via Afganistan till Europa, eller hur det nu var, medan en av kvinnorna, Kerstin Cassel, som skrivit en mycket bra bok om migrationsforskning inom arkeologi och som också testat sig, menar att bara för 1000 år sedan så är det miljoner släktingar och DNAspår att välja mellan men att hon har Centralasiatiska gener – och jag tänkte direkt på Genghis Khan och hans miljontals ättlingar 🙂

Själv har jag länge tänkt att jag är en återvändsgränd på ett sätt. Jag har ju min älskade unge och han är det bästa i mitt liv. Jag har inte längtat efter just en dotter men eftersom jag inte kommer få en dotter så slutar min mammalinje här – jag blir ett slut på en rad av mammor som fött en dotter, som fött en dotter, som fött en dotter osv. hela vägen tillbaka i tiden! Det är lite hissnande!

Var bodde de, mina förmödrar? Vilka vägar har de gått? Vilka vedermödor har de varit med om? De bodde i alla fall inte i det här området före 14.000 år sedan 😉 Min mammalinje går via min mormor Aina i Sangis i Norrbotten och till gammelmormor Lilly som kommit dit från Vasa i Finland före det. Men var ifrån kom min gammelmormor Lillys mamma, mormor och gammelmormor?

imageKram

Firade Kåldolmens dag idag på Historiska

Tidigare år har det varit öppet hus men i år bjöd vi in gymnasieklasser för heldagsprogram! Det var superkul! I alla fall för mig 😉

Mina arbetskollegor hade ordnat en fint program för totalt åtta klasser. Jag höll i visningen ”Om människor i rörelse” i Forntidsutställningen och avslutade dagen med workshop. Hade en bra klass 🙂

image

Vi fick lära oss bakgrunden, av Petter Hellström, till varför vissa i samhället firar Karl XII’s död den 30 november 1718 i Norge. Vi firade istället med dolmar 🙂

Sen har jag alltid undrat varför de inte valde Gustav II Adolf som förebildskung och tydligen har det även funderats över detta inom grupper som har Karl XII som förebild. Hur som helst är mytbildning om händelser och personer något som gör det svårt att ibland se de historier som verkligen hände eller den mer komplicerade historien och det kan ibland vara nyttigt att få sig en historielektion för att vidga vyerna 🙂

Jag lärde mig mycket idag, bl.a. om Karl den XII’s djupa religiositet, att han inte ville vare sig ta kvinnor i hand eller prata med dem och att han tillät judar och muslimer att hålla gudstjänst.

image

Det blev även paneldebatt om vad de inbjudna personerna tycker att historia är och varför historia är viktigt. Hur vi kan bryta mönster i våra sätt att se historia, men att det är lite knepigt att ändra rådande historieberättelser. Jag ska få länk till den så att ni också kan lyssna om ni vill 🙂

Kram

Nya-kunskaps-dagen

image

Började arbetsdagen med att gå på ett frukostseminarium om boken ”Min europeiska familj, de senaste 54 tusen åren” av och med Karin Bojs. Karin Boys har arbetat runt 20 år på DN som vetenskapsjournalist främst inom naturvetenskapen och nu har hon skrivit en bok om de senaste årens extremt snabba utveckling inom DNA-forskning med hjälp av bland annat DNA-analyser från sig själv och sin familj.

Det är stort och det är mycket att nu förhålla sig till och det är spännande! Hon har inte gjort en politisk studie och inte om kultur och språk – det är gener det handlar om. Jag har inte läst boken ännu.

Det är tre sorters DNA hon tittat på. Mammasidans mitokondrier, pappasidans y-kromosomer och en enklare kärn-DNA analys som släktforskare använder nu för tiden. Hon har intervjuat DNA-forskare och arkeologer samt läst massor av vetenskapliga publikationer. Boken kom ut för 6 veckor sedan och det som jag kommer ta med mig direkt är att det nu går att med den nya tekniken undersöka ögon-, hår- och hudfärg! Spännande är att istidens jägare var lite mörkhyade och blåögda!

54 tusen år sedan är tiden när neandertalare och de homo sapiens som gick ut ur Afrika och kommit till dagens Israel, fick barn ihop och som överlevde. De som sedan vandrade västerut och blev ”europeer” har idag ca 2% neandertal-dna i sig. Bra – Jag har alltid tänkt att jag har lite sluttande neandertalpanna 🙂

Så vi får tänka DNA från neandertalare (lite), istidsjägare, jordbrukare och indoeuropeiskasteppfolk och att norden efter istiden blev befolkat från flera håll 🙂

Nu vill jag läsa boken!

image

Avslutade dagen med att gå på ett föredrag om de senaste arkeologiska utgrävningarna av/i Gamla Uppsala. Vi fick höra om hur kunskapen var innan de nya utgrävningarna och om äldre järnåldersboplatser med stolphus i området samt om boplatser, hantverk, gravar och två gigantiska stolpradsmonument från yngre järnålder 🙂

Det är en kunglig vendeltida makt, en centralplats, som syns och religiositeten är nära med bland annat offrade miniatyrföremål och djur här och där 🙂

Att norra stopraden, som mäter 900 meter och har 5 meters mellanrum mellan de gigantiska stolphålen, hittades är otroligt med tanke på hur lätt de hade varit att missa den om sträckan för järnvägen som planeras bara hade dragits några meter åt sidan. Det är som om historien ville komma fram!

Tänk om det gick att bara för ett ögonblick se på när stolpradsmonumentet användes… Vilka byggde det? Vem bestämde? Det byggdes stadigt men hur länge var det viktigt? Inte på vikingatiden i varje fall vad det verkat. Var det någon superviktig händelse som den byggdes inför? Ja, det kommer både rapport och populärvetenskaplig publikation 2017 och det ska bli spännande att läsa dem med 🙂

Lite mer tankar så här på morgonen 🙂 Deras preliminära datering är att stolpmonumentet uppförts i början av vendeltiden – platsen monumentaliseras. Men när? De äldre boplatserna överges någon gång kring 500 e.kr. och kungshögarna (gravar större än 30 m i diameter kallas kungshögar) ska ha uppförts någon gång mellan 550-650 e.kr. Så däremellan eller samtidigt med någon av gravarna? Har allt detta någon realtion till naturkatastrofen 536 e.kr. med solen ”som går i moln” och det blev extremt kallt här uppe under kanske 2 1/2 år? Därfter blev det tex. den Justanianska pesten i Europa kring 540. Det fanns flera stolprester kvar i stolphålen och intressant är att projektledarna berättade att träden i stolphålen ser ut att hade växt under svåra klimatförhållanden, med vridningar och annat! I samband med denna naturkatastrof lades mängder med guld ned, som offer eller undamgömda skatter, i markerna. Det guld som bland annat nu finns att se i Guldrummet på Historiska.

Följ projektet här.

Kram